Maldiverna
| Republiken Maldiverna ދިވެހިރާއްޖޭގެ ޖުމްހޫރިއްޔާ (Dhivehi Raajjeyge Jumhuriyyaa) |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
|
||||||
| Valspråk: Inget | ||||||
| Nationalsång: Gavmii mi ekuverikan matii tibegen kuriime salaam |
||||||
.svg) |
||||||
| Huvudstad (även största stad) | Malé | |||||
| Officiellt språk | divehi | |||||
| Demonym | maldivier; maldivisk[1] | |||||
| Statsskick | republik | |||||
| - | President | Mohamed Muizzu[2] | ||||
| Självständighet | från Storbritannien | |||||
| - | Deklarerad | 26 juli 1965 | ||||
| - | Erkänd | 26 juli 1965 | ||||
| Area | ||||||
| - | Totalt | 298 km²[3] (191:a) | ||||
| - | Vatten (%) | 0 % | ||||
| Befolkning | ||||||
| - | 2016 (juli) års uppskattning | 370 000[5] (173:e) | ||||
| - | 2014 års folkräkning | 402 071[4] | ||||
| - | Befolkningstäthet | 1,738 inv./km² (7:e) | ||||
| BNP (PPP) | 2016 års beräkning | |||||
| - | Totalt | 6,48 miljarder USD[6] (160:e) | ||||
| - | Per capita | 18 331,8 USD[6] (68:e) | ||||
| BNP (nominell) | 2016 års beräkning | |||||
| - | Totalt | 4,24 miljarder USD[6] (152:a) | ||||
| - | Per capita | 11 983,6 USD[6] | ||||
| HDI (2021) | ▲ 0,749[7] (90:e) | |||||
| Valuta | rufiyah (Rf) |
|||||
| Tidszon | UTC +5 | |||||
| Topografi | ||||||
| - | Högsta punkt | Ej namngiven, på ön Wilingili, 2,5 m ö.h. | ||||
| - | Största sjö | Insjöar saknas | ||||
| - | Längsta flod | Floder saknas | ||||
| Kör på | Vänster | |||||
| Nationaldag | 26 juli | |||||
| Landskod | MV, MDV, 462 | |||||
| Toppdomän | .mv | |||||
| Landsnummer | 960 | |||||
Maldiverna, formellt Republiken Maldiverna[1] (divehi: ދިވެހިރާއްޖޭގެ ޖުމްހޫރިއްޔާ, Dhivehi Raa'jeyge Jumhooriyya) är en östat i norra Indiska oceanen, i Sydasien. Den består av 26 atoller med cirka 1 200 öar, varav 200 är bebodda. Befolkningen uppskattades 2016 till cirka 370 000 personer. Huvudstaden och huvudön heter Malé och hade 2014 en befolkning på cirka 133 400 invånare.[8]
Historia
[redigera | redigera wikitext]- Huvudartikel: Maldivernas historia
Maldivernas öar började koloniseras omkring 400 f.Kr. De första invånarna var sannolikt dravider från södra Indien. Några hundra år senare övertogs öarna troligen av folk från Sri Lanka. År 1153 konverterade befolkningen från buddhism till islam på order av den dåvarande kungen. Maldivierna ser införandet av islam år 1153 som hörnstenen i landets historia. Den sunnitiska riktningen inom islam är statsreligion.[9] Under de följande 800 åren var öriket ett sultanat, där styret gick i arv, med undantag för åren 1558–1573 då Portugal styrde över öarna.
Maldiverna har i äldre tid fungerat som den huvudsakliga källan för kaurisnäckor, som då användes som valuta i Asien och delar av Östafrikas kustområden, vilket gjorde ögruppen till en viktig ekonomisk aktör i området. Maldiverna har också historiskt haft en strategisk betydelse på grund av dess läge på de stora havsvägarna på Indiska oceanen. Landets närmaste grannar, Sri Lanka och Indien, har båda haft kulturella och ekonomiska band med Maldiverna i århundraden. Även om Maldiverna till namnet var under portugisiskt, nederländskt och brittiskt inflytande efter 1500-talet, fick landet styra sig själva under en lång rad sultaner och sultanor.
År 1887 blev Maldiverna ett brittiskt protektorat vilket det var fram till 1965 då landet blev självständigt. År 1968 avskaffades sultanatet.[10]
Storbritannien, som var Maldivernas sista kolonialmakt, behöll en flygbas på ön Gan i den sydligaste atollen till 1976. När britterna gav sig av 1976 uppstod spekulation om flygbasens framtid. Sovjetunionen efterfrågade att få använda den, men Maldiverna vägrade.
Den största utmaningen för landet under det tidiga 1990-talet var behovet av snabb ekonomisk utveckling och modernisering, med tanke på dess begränsade resurser som främst bestod av fiske, jordbruk och turism. Det finns också en oro över att havsnivån befarades stiga som en följd av den globala uppvärmningen, vilket skulle vara katastrofalt för de lågt belägna korallöarna.
2008 års presidentval var det första som kan kallas demokratiskt. Mohamed Nashid vann och avslutade genom det ett 30 år långt styre av den tidigare presidenten Maumun Abdul Gayom. [11] I presidentvalet 2018 förlorade den sittande presidenten, Abdulla Yameen, mot oppositionens gemensamma kandidat Ibrahim Mohamed Solih.[12]
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Maldiverna består främst av atoller av korallrev som har bildats omkring topparna av en vulkanisk djuphavsrygg, Maldiverryggen. Ögruppen utgörs av cirka 1 200 öar och rev, varav ungefär 200 är bebodda.[13]
Utsträckningen i nord–sydlig riktning är 820 km, och i öst–västlig riktning 130 km. Närmaste fastland är sydligaste Indien.
De flesta öarna når inte mer än knappt två meter över havsytan och riskerar att översvämmas om världshaven skulle stiga till följd av växthuseffekten.[10] Maldiverna är världens plattaste land, med en maximal naturlig höjdnivå över havet på 2,3 meter. Under det senaste århundradet beräknas havsnivån ha stigit med 20 centimeter.[14]
En tsunami i Indiska oceanen under 2004 gjorde att stora delar av Maldiverna täcktes av havsvatten, vilket gjorde många hemlösa. Efter katastrofen planerar många kartritare att rita om kartorna över öarna eftersom de har förändrats.[15]
Klimat
[redigera | redigera wikitext]| Okt | Nov | Dec | Jan | Feb | Mar | Apr | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Lufttemperatur (°C) | |||||||
| Dag | 29 | 29 | 30 | 30 | 31 | 31 | 31 |
| Natt | 24 | 23 | 22 | 22 | 22 | 23 | 24 |
| Vattentemperatur (°C) | 28 | 27 | 27 | 27 | 27 | 28 | 28 |
| Soltimmar per dag | 6 | 6 | 5 | 6 | 6 | 7 | 7 |
Maldiverna har ett jämnt monsunklimat med två årstider: Nordostmonsunen och sydvästmonsunen. Nordostmonsunen som pågår från november till mars gör vädret soligt och torrt. Sydvästmonsunen som pågår från maj till september gör vädret regnigt. Under april och oktober sker en gradvis växling mellan de två monsuntyperna.
Fauna och flora
[redigera | redigera wikitext]Djur på land: Vinkarkrabba, rödkrabba, blåkrabba. geckoödla, tärna, huskråka, fregattfågel, gråhäger
Marina arter: Mängder olika korallarter, orientalisk sötläpp, trumpetfisk, kejsarfisk, nikobarkejsare, vimpelfisk
Växter: Bambu, banyanträd, bougainvillea, brödträd, hibiskus, kokospalmer, västindisk jasmin
Styre och politik
[redigera | redigera wikitext]Maldiverna är en republik inom Samväldet där presidenten är regeringschef och utser sitt kabinett. Parlament heter majlis och är ett enkammarparlament med 50 ledamöter som väljs för fem år. Två manliga ledamöter från varje atoll väljs direkt i val med allmän rösträtt. Åtta ledamöter utses av presidenten. Presidenten väljs i slutet val av parlamentet Majlis för en mandatperiod på fem år. Parlamentets val måste sedan godkännas i en nationell folkomröstning.
Maumun Abdul Gayum var landets enväldige president 1978–2008. Men 1998 genomfördes en ändring i landets konstitution som gjorde det möjligt för fler än en kandidat att ställa upp i presidentvalen, vilket inte tidigare varit fallet. Men trots detta lyckades Gayum, om än med starka anklagelser om valfusk, hålla sig kvar vid makten.[17] Maldiverna har därefter utvecklats i demokratisk riktning, 2005 tilläts politiska partier, och i augusti 2008 fick landet en demokratisk författning.[18] I presidentvalet 2008 utmanades Gayum därmed av fem motkandidater. Ingen av kandidaterna fick över 50 procent av rösterna i första valomgången, varpå en andra valomgång hölls, där Gayum ställdes mot den starkaste oppositionsledaren Mohamed Nashid, från Maldiviska demokratiska partiet (MDP). Nashid gick till slut segrande ur valet och blev därmed landets nye president.[17]
Eftersom parlamentet, även efter att Mohamed Nashid tillträtt som president, dominerats av Gayums parti kom Nashids styre att präglas av ständiga regeringskriser och politiska motsättningar. Nashid beordrade i januari 2012 gripandet av den korruptionsanklagade domaren Abdulla Mohamed. Detta ledde till sammandrabbningar i huvudstaden Malé mellan gatudemonstranter för och emot presidenten samt mellan polis och militär.[19]
Den 7 februari 2012 tvingades Nashid avgå under vapenhot vilket ledde till nya demonstrationer. Arga anhängare till den avgående presidenten intog polisstationer och andra myndighetsbyggnader. Armén svarade med tårgas och batonger och intog landets näst största stad Addu, dit oroligheterna spridit sig.[20]
Slutresultatet av 2023 års presidentval på Maldiverna blev att den sittande presidenten förlorade mot oppositionskandidaten Mohamed Muizzu.
Försvar
[redigera | redigera wikitext]Maldivernas försvarsmakt, "Maldives National Defence Force" (MNDF), är en yrkesarmé som består av fem tjänstegrenar: kustbevakningen, infanteriet, brandförsvaret, logistikorganisationen och försvarets utbildningsinstitut. MNDF har ungefär 3 500 soldater.
Administrativ indelning
[redigera | redigera wikitext]Maldiverna har 26 naturliga atoller vilka är indelade i 20 administrativa atoller (distrikt) och en stad. Det minsta distriktet, Gnaviyani, utgörs av en enda ö, som dock är Maldivernas största ö. Distrikten Gaafu Alif och Gaafu Dhaalu har varsin halva av Huvaduatollen, som är världens största atoll.
Huvudstaden Malé ligger på ön med samma namn och utgör en egen administrativ enhet trots att det geografiskt ligger i distriktet Kaafu.
Varje administrativ atoll administreras av en atollhövding (Atholhu Veriyaa) som utses av presidenten. Atollhövdingar styr enligt presidentens order. Varje ö styrs av en öhövding, som även denna utses av presidenten. Öhövdingens överordnade är atollhövdingen.
Ekonomi
[redigera | redigera wikitext]Sedan 1970-talet har öarna, bland annat tack vare sina vita sandstränder och blå laguner, utvecklats till ett attraktivt turistmål. År 2003 kom omkring 60 procent av valutaintäkterna och 90 procent av skatteintäkterna från turismen. Öarnas näst största inkomstkälla var fiske (tonfisk, koraller, musslor) följt av jordbruk. Jordbruk har, trots bristen på odlingsbar mark, en viktig roll i öarnas ekonomi. Viktiga grödor är kokosnötter, bananer, majs, mango, sötpotatis och kryddor.
Maldiverna hade en stor import av baslivsmedel där de största importländerna var Singapore, Förenade Arabemiraten och Italien. Eftersom de flesta varor importerades, blev prisnivån hög. De viktigaste exportländerna var Japan, Thailand, Sri Lanka och Storbritannien.
Den industriella produktionen stod endast för cirka 15 procent av BNP och bestod främst av kläder, varvsverksamhet, byggindustri, förädling av kokosnötter samt konsthantverk.[10]
Turism
[redigera | redigera wikitext]Turism är Maldivernas viktigaste näring. Öarna besöks årligen av mer än en halv miljon turister, som lockas av det varma klimatet och finkorniga sandstränderna. Tsunamin 2004 orsakade dock ett stort fall i besöksstatistiken den närmaste tiden därefter. Den dominerande gruppen turister är européer. Hotell finns på 90 av öarna.
På några av öarna har man öppnat upp för budgetturister. På ön Maafushi, som ligger 40 minuters båtresa från flygplatsen/huvudstaden, fanns 2017 ett 50-tal budgetboenden, jämfört med en handfull några år tidigare. Beslutet att tillåta budgetboenden på ön togs 2009, bland annat för att få fart på ekonomin efter tsunamin som drabbade ön och hela Maldiverna 2004.
Maldiverna är visumfritt för nästan alla länder. Flygplatsen är modern.
Visum
[redigera | redigera wikitext]Ett 30-dagars visum beviljas gratis vid ankomst för alla nationaliteter, under förutsättning att följande villkor är uppfyllda: 1. de har ett giltigt pass; 2. de har en giltig biljett för att fortsätta resan från Maldiverna; och 3. de har tillräckliga finansiella medel för att täcka kostnaderna för vistelsen i Maldiverna eller en bekräftelse på bokningen på en turistanläggning eller hotell.
Kommunikationer
[redigera | redigera wikitext]Maldivernas internationella flygplats finns på ön Malé.
Följande inrikesflygplatser finns:
- Kalhudhuffushi (Distrikt Haa Dhaaluu, norrut från huvudstaden)
- Fonadu (Distrikt Laamu, söderut från huvudstaden)
- Hitadu (Distrikt Seenu, söderut från huvudstaden)
- Hanimaadhoo (Distrikt Haa Dhaaluu, norrut från huvudstaden)
Demografi
[redigera | redigera wikitext]
Den senaste folkräkningen hölls den 20 november 2014 och avsåg den faktiska (de facto) bosatta befolkningen i Maldiverna (både maldivier och utlänningar), som uppgick till 402 071 invånare (varav 227 741 män och 177 322 kvinnor).[4] Tidigare hade folkräkningar hållits 2006, 2000, 1995, 1990, 1985, 1977, 1974, 1967, 1965, 1959, 1958, 1957 och 1956.[21] Invånartalet i Maldiverna uppskattades i juli 2018 av The World Factbook till 392 743 invånare,[3] av Förenta nationerna (befolkning den 1 juli 2016) till 370 000,[5] av Internationella valutafonden till 360 000 (för år 2017)[6] samt av Världsbanken (juli 2016) till 417 492 invånare.[22]
Maldiviernas etnicitet är en blandning av de folk som först bosatte sig på öarna. De första bosättarna kom förmodligen från södra Indien. Indoarier kom efter dem från Sri Lanka under 300- och 400-talen, och på 1100-talet kom sjömän från Malajarkipelagen, östra Afrika och arabländerna. Detta har skapat öarnas nuvarande heterogena etnicitet.
Det officiella språket på Maldiverna är dhivehi, ett indoeuropeiskt språk som är besläktat med singalesiska. Engelska används inom handeln och används också mer och mer inom skolorna.
I Maldiverna finns ett socialt system som kan jämföras med det indiska kastsystemet. Det baseras bland annat på yrke, rikedom, hängivenhet till islam och familjeband.[källa behövs] Medlemmar av den sociala eliten är koncentrerade till huvudstaden Malé.[källa behövs] Turistområdena i landet finns på öar främst där ursprungsbefolkningen inte bor.[23]
Statistik
[redigera | redigera wikitext]| Maldivernas demografi | |
 Maldivernas ålderspyramid 2020. | |
| Folkmängd | 390 164 (2022 est.) |
|---|---|
| Befolkningstäthet | 1 023 invånare per km² (2009)[24][25] |
| Befolkningsförändring | -0,14% (2022 est.) |
| Födelsetal | 15,54 födslar/1000 invånare (2022 est.) |
| Dödstal | 4,15 dödsfall/1000 invånare (2022 est.) |
| Summerad fruktsamhet | 1,71 barn per kvinna (2022 est.) |
| Spädbarnsdödlighet | 25,7 dödsfall/1000 levande födslar (2022 est.) |
| Migrationsnetto | -12,78 migranter/1000 invånare (2022 est.) |
| Åldersfördelning | |
| 0–14 år | 22,13% (2022 est.) |
| 15–64 år | 73,06 % (2022 est.) |
| 65 och över | 6,91% (2022 est) |
| Könsfördelning | |
| Total könsfördelning | 1,08 män/kvinna (2022 est.) |
| Vid födsel | 1,05 pojkar/flicka |
| Etnicitet | |
| Majoritetsbefolkning | Maldivier 98,5 % (2009) [24][25] |
| Etniska minoriteter | Singaleser 0,7 % Övriga 0,8 % (2009)[24][25] |
| Historiska minoriteter | singalesiska, dravidiska, arabiska, australiska och afrikanska |
| Språk | |
| Officiella språk | Dhivehi |
| Talade språk | Engelska |
| Källa: World Factbook (2022) [26] | |
Religion
[redigera | redigera wikitext]Maldivernas statsreligion är sunnimuslimsk. Andra religioner är inte tillåtna men utlänningar är undantagna från detta förbud. Detta innebär till exempel att det råder importförbud för all kristen litteratur. Organisationen Open Doors, som kartlägger och årligen publicerar World Watch List över länder där kristna förföljs, placerade 2020 Maldiverna på 14:e plats i denna lista och karakteriserade förtrycket som mycket stor förföljelse.[27]
Alkohol är förbjudet i landet. Turisthotellen är dock undantagna från alkoholförbudet och alkoholhaltiga drycker kan därför serveras till turister.
Ramadan iakttas, men det märks knappast för turister[källa behövs].
Kultur och samhälle
[redigera | redigera wikitext]Maldivernas flagga har en röd bakgrund, som symboliserar blodet som flutit under frihetskampen. Grönt är islams heliga färg, som tillsammans med månskäran betyder fred och rikedom.
Internationella rankningar
[redigera | redigera wikitext]| Organisation | Undersökning | Rankning |
|---|---|---|
| Heritage Foundation/The Wall Street Journal | Index of Economic Freedom 2019 | 141 av 180 |
| Reportrar utan gränser | Pressfrihetsindex 2019 | 98 av 180 |
| Transparency International | Korruptionsindex 2018 | 124 av 180 |
| FN:s utvecklingsprogram | Human Development Index 2018 | 104 av 189 |
Bildgalleri
[redigera | redigera wikitext]-
En av Maldivernas öar -
Flygfoto över Malé -
Maldiverna har många vita stränder
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Edition Atlas: Min Nya Världsatlas, Lausanne 2009
- Broschyr 2002 från resebyrån Always
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] (
PDF) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (10., rev. uppl.). Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2015. sid. 72. http://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf. Läst 8 december 2017
- ^ ”President-elect to be sworn in at 1645hrs on November 17”. PSM News. https://psmnews.mv/en/127663. Läst 17 november 2023.
- ^ [a b] ”Maldives” (på engelska). The World Factbook. Central Intelligence Agency. 14 november 2017. Arkiverad från originalet den 18 september 2015. https://web.archive.org/web/20150918230611/https://www.cia.gov/library/publications//the-world-factbook/geos/mv.html. Läst 8 december 2017.
- ^ [a b] ”3. Population by sex, annual rate of population increase, surface area and density” (på engelska och franska). Förenta nationerna, United Nations Statistics Division. sid. 6. https://unstats.un.org/unsd/demographic/products/dyb/dyb2015/Table03.pdf. Läst 8 december 2017.
- ^ [a b] ”Country profile Maldives” (på engelska). Förenta nationerna, United Nations Statistics Division, UNdata. http://data.un.org/CountryProfile.aspx?crName=Maldives. Läst 7 december 2017.
- ^ [a b c d e] ”Maldives 5. Report for Selected Countries and Subjects” (på engelska). Internationella valutafonden. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2017/02/weodata/weorept.aspx?sy=2015&ey=2017&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&pr1.x=68&pr1.y=5&c=556&s=NGDPD%2CPPPGDP%2CNGDPDPC%2CPPPPC%2CLP&grp=0&a=. Läst 8 december 2017.
- ^ ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022.
- ^ [1]
- ^ Utrikespolitiska institutet Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b c] Geographica. 2003. ISBN 3-89731-917-9
- ^ Andreas Johansson (1 februari 2019). ”Maldiverna: den nya presidentens utmaningar”. Sydasien – tidskrift om Indien, Pakistan, Sri Lanka, Bangladesh, Afghanistan, Nepal, Bhutan, och Maldiverna. https://sydasien.se/politik/maldiverna-den-nya-presidentens-utmaningar/. Läst 3 november 2021.
- ^ ”Överraskning i turistparadiset Maldiverna: Oppositionens kandidat vann presidentvalet” (på svenska). svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/artikel/2018/09/24/overraskning-i-turistparadiset-maldiverna-oppositionens-kandidat-vann. Läst 3 november 2021.
- ^ ”Maldives | History, Points of Interest, & Tourism” (på engelska). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/place/Maldives. Läst 28 februari 2019.
- ^ ”Glaciärisens omvandlingar”. Arkiverad från originalet den 8 november 2011. https://web.archive.org/web/20111108230116/http://www.polarisen.se/index.php/glaciarer/oevningar/glaciaerisens-omvandlingar. Läst 19 maj 2009.
- ^ ”Karta över Maldiverna måste ritas om”. SVT Nyheter. 10 januari 2005. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/karta-over-maldiverna-maste-ritas-om. Läst 28 januari 2020.
- ^ Danmarks Meteorologiske Institut
- ^ [a b] Dagens Nyheter 9 oktober 2008
- ^ Svenska Dagbladet 8 oktober 2008
- ^ Maldives leader quits after protests, VP sworn in Arkiverad 9 februari 2012 hämtat från the Wayback Machine. The Jakarta Post, 7 februari 2012
- ^ Oron sprider sig i Maldiverna Arkiverad 10 februari 2012 hämtat från the Wayback Machine. Göteborgs-Posten, 9 februari 2012
- ^ ”Population by sex and urban/rural residence” (på engelska). Förenta nationerna, United Nations Statistics Division. http://data.un.org/Data.aspx?d=POP&f=tableCode%3a1%3bcountryCode%3a462%3bareaCode%3a0%3bsexCode%3a0&c=2,3,6,8,10,12,13,14&s=_countryEnglishNameOrderBy:asc,refYear:desc,areaCode:asc&v=1. Läst 8 december 2017.
- ^ ”Population, total, data; Maldives” (på engelska). World Bank Data. Världsbanken. https://data.worldbank.org/indicator/SP.POP.TOTL?locations=MV. Läst 8 december 2017.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 20 september 2011. https://web.archive.org/web/20110920053126/http://guide.kilroy.se/resor-Maldiverna.htm. Läst 28 februari 2011.
- ^ [a b c] ”CIA - The World Factbook”. Arkiverad från originalet den 18 september 2015. https://web.archive.org/web/20150918230611/https://www.cia.gov/library/publications//the-world-factbook/geos/mv.html. Läst 12 december 2009.
- ^ [a b c] Edition Atlas: Min Nya Världsatlas, Lausanne 2009
- ^ https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/maldives/#people-and-society
- ^ ”2020 World Watch List”. Open Doors. 31 oktober 2020. Arkiverad från originalet den 14 september 2019. https://web.archive.org/web/20190914174347/https://www.opendoorsusa.org/christian-persecution/world-watch-list. Läst 18 januari 2020.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Maldiverna.
|