Antigua och Barbuda
Antigua och Barbuda Antigua and Barbuda |
||||||
---|---|---|---|---|---|---|
|
||||||
Valspråk: Each Endeavouring, All Achieving | ||||||
Nationalsång: Fair Antigua, We Salute Thee |
||||||
Huvudstad (även största stad) | Saint John's | |||||
Officiellt språk | Engelska | |||||
Demonym | antiguan[1] | |||||
Statsskick | Monarki (samväldesrike) | |||||
- | Monark | Charles III | ||||
- | Generalguvernör | Rodney Williams | ||||
- | Premiärminister | Gaston Browne | ||||
Självständighet | från Storbritannien | |||||
- | Erkänd | 1 november 1981 | ||||
Area | ||||||
- | Totalt | 442,6 km²[2] (180:e) | ||||
- | Vatten (%) | 0,00 % | ||||
Befolkning | ||||||
- | 2017 (juli) års uppskattning | 94 731[2] (197:e) | ||||
- | 20111 års folkräkning | 84 816[3] | ||||
- | Befolkningstäthet | 214 inv./km² (49:e) | ||||
BNP (PPP) | 2016 års beräkning | |||||
- | Totalt | 2,17 miljarder USD[2] (176:e) | ||||
- | Per capita | 24 100 USD | ||||
BNP (nominell) | 2015 års beräkning | |||||
- | Totalt | 1,30 miljarder USD[2] (176:e) | ||||
HDI (2021) | ▼ 0,788[4] (71:a) | |||||
Valuta | Östkaribisk dollar (XCD ) |
|||||
Tidszon | UTC-4 | |||||
Topografi | ||||||
- | Högsta punkt | Mount Obama[2], 402 m ö.h. | ||||
Kör på | Vänster | |||||
Nationaldag | 1 november | |||||
Nationalitetsmärke | AG | |||||
Landskod | AG, ATG, 028 | |||||
Toppdomän | .ag | |||||
Landsnummer | 1-268 | |||||
1. Folkräkningen hölls den 27 maj 2011. |
Antigua och Barbuda (engelska: Antigua and Barbuda )[1] är en östat i Västindien (östra Karibiska havet). Antigua och Barbuda är en del av Små Antillerna som har öarna Guadeloupe i söder, Montserrat i sydväst, Saint Kitts och Nevis i väst och Saint Barthélemy i nordväst. Landet består av två huvudöar där Antigua är den största och helt dominerande medan Barbuda är betydligt mindre med bara ett par tusen invånare.
Vid den senaste folkräkningen den 27 maj 2011 utgjorde antalet invånare 84 816.[3]
Antigua och Barbuda är medlem i Förenta nationerna (sedan 11 november 1981),[5] Samväldet, karibiska gemenskapen, OECS samt ALBA. Antigua och Barbuda ingår också i den östkaribiska dollarns valutaunion, tillsammans med sju andra länder i östra Karibien.
Historia
[redigera | redigera wikitext]De första invånarna på Antigua och Barbuda var ciboneyer på 2400-talet f.Kr. När Christopher Columbus landsteg här under sin andra resa 1493 beboddes öarna av arawak- och karibindianer. De första européerna som bosatte sig på Antigua och Barbuda var spanjorer och fransmän. Dessa följdes av britter som gjorde öarna till en koloni 1667. De brittiska bosättningarna fick rejäl fart från 1684 då engelsmannen Christopher Codrington började anlägga sockerrörsplantage på Antigua. Trots brist på vatten anlades ett stort antal plantager och mer än 150 väderkvarnar för att mala sockerrören. På plantagen arbetade slavar tills slaveriet avskaffades 1834, vilket ledde till att sockerproduktionen minskade kraftigt. Antigua var också en strategisk hamn för brittiska flottan och handelsfartyg och fick namnet "Gateway to the Caribbean".[2][6]
Landet blev en självständig stat inom Samväldet 1981.[2]
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Antigua och Barbuda är en del av Små Antillerna i Västindien i östra Karibiska havet. Antigua är den större ön med en yta på 280 km² och Barbudas yta är 161 km². Det finns även en liten obebodd ö, Redonda, som är 1,6 km².[2]
Klimat och miljö
[redigera | redigera wikitext]Klimatet är ett tropiskt havsklimat, med liten temperaturvariation under året. Ibland har man torrperioder. Mellan juli och oktober förekommer orkaner.[2]
Landets största miljöproblem är bristen på färskvatten. Problemet förvärras av trädfällning, som görs för att utöka den odlingsbara marken. När träden försvinner, drar regnväder snabbt förbi.[2]
Politik
[redigera | redigera wikitext]Antigua och Barbuda har ett tvåkammarsystem, uppdelad på ett House of Representatives (representanthus) med 17 ledamöter samt en senat med 17 ledamöter. Statschef är Charles III, Storbritanniens och Samväldets regent, som representeras av en generalguvernör baserad i landet.[7]
Den politiska emancipationen inleddes genom upprättande av fackföreningar, som sedan fortsatte genom bildandet av Antigua Labour Party, ALP, lett av Vere Bird, som också blev premiärminister vid självständigheten från Storbritannien 1981. Birds son Lester Bird övertog partiledarskapet, men förlorade valet 2004 till United Progressive Party, UPP, och Baldwin Spencer blev premiärminister. UPP vann också valet 2009, även om de tappade några mandat till ALP. Efter detta val efterträddes Lester Bird av Gaston Browne som gick vidare till att vinna en jordskredsseger över UPP i valet 2014 för det nu omdöpta The Antigua and Barbuda Labour party, ABLP. Den 13 juni 2014 tillträdde Gaston Browne som premiärminister.[6]
Administrativ indelning
[redigera | redigera wikitext]Öarna Barbuda och Redonda är egna distrikt, och Antigua är indelat i 6 församlingar (engelska: parishes): Saint George, Saint John, Saint Mary, Saint Paul, Saint Peter och Saint Philip.
Medborgarskap
[redigera | redigera wikitext]Antiguanskt medborgarskap erhålls både via jus sanguinis, det vill säga att någon av föräldrarna är medborgare, och territorialprincipen, det vill säga att ett barn fött inom Antigua och Barbudas territorium automatiskt erhåller medborgarskap. Medborgarskap kan även erhållas genom naturalisation efter 7 års hemvist i Antigua och Barbuda. Landet tillåter dubbla medborgarskap.[2]
Ekonomi
[redigera | redigera wikitext]Nästan 60 % av landets BNP utgörs av turismen, och en tredjedel av turisterna kommer från USA. Turistmängden har dock minskat på senare år, vilket gör landets ekonomi sämre.[2] Man har inte så mycket att ersätta turismen med. Jordbruksproduktionen är främst för den inhemska marknaden och begränsas av brist på vatten. Inom industrin har man viss produktion av elektroniska komponenter.
All elektricitet produceras med fossila bränslen, såsom petroleum.[2]
Finanskrisen 2007–2008 drabbade både turismen och finanssektorn i landet och särskilt uppmärksammat har blivit en finansskandal med den amerikanske affärsmannen Allen Stanford och dennes finansimperium, som hade sitt säte i Antigua och Barbuda.[6]
Regeringen har försökt utveckla den omfattande offshore-verksamheten med banker och andra bolag och har också lockat till sig ökade utländska investeringar i turistsektorn. Gaston Browne kunde 2014 redan andra dagen efter att han tillträtt som premiärminister tillkännage att man ingått en överenskommelse med Kina om ett stort hotellprojekt i landet till ett värde av över 1 miljard amerikanska dollar.[6]
Demografi
[redigera | redigera wikitext]Antigua och Barbuda håller folkräkningar varje decennium sedan 1975 enligt General Statistics Act, No. 15 of 1975, och de senaste folkräkningarna hölls 2011, 2001 och 1991. Vid folkräkningen 2011 uppgick befolkningen till 84 816, varav 40 986 män (50,34 %) och 44 581 kvinnor (49,66 %), fördelat på 30 213 hushåll.[3]
- Befolkningstillväxt: 1,23 % (2016)
- Födelsetal: 15,8 födslar per 1 000 invånare (2016)
- Dödlighet (hela befolkningen): 5,7 dödsfall per 1 000 invånare (2016)
- Nettomigration: 2,2 migranter per 1 000 invånare (2016)
- Spädbarnsdödlighet: 12,5 dödsfall per 1 000 levande födslar (2016)
- Manlig spädbarnsdödlighet: 14,4 dödsfall per 1 000 levande födslar (2016)
- Kvinnlig spädbarnsdödlighet: 10,5 dödsfall per 1 000 levande födslar (2016)
- Antal barn/kvinna: 2,01 (2016)
- Befolkningens medianålder: 31,6 år (2016)
- Mäns medianålder: 29,8 år (2016)
- Kvinnors medianålder: 33,2 år (2016)
- Befolkningens medellivslängd vid födseln: 76,5 år (2016)
- Mäns medellivslängd vid födseln: 74,4 år (2016)
- Kvinnors medellivslängd vid födseln: 74,8 år (2016)
- Andel av den vuxna befolkningen som lider av fetma: 31,0 % (2014)
- Läs- och skrivkunnighet hos personer 15 år och äldre som avslutat minst 5 års skola: 99,0 % (2012)
- Varav för män: 98,4 % (2012)
- Varav för kvinnor: 99,4 % (2012)
Siffror tagna från CIA World Factbook.[2]
Etnicitet
[redigera | redigera wikitext]Vid folkräkningen 2011 var den etniska tillhörigheten fördelad på följande sätt:[3]
- Afrikansk härkomst (engelska: African descendent): 74 018 (87,27 %)
- Mixade (övriga): 3 225 (3,80 %)
- Hispanic: 2 330 (2,75 %)
- Kaukasier/vita: 1 398 (1,65 %)
- Indier/ostindier: 942 (1,11 %)
- Mixade (svart/vit): 786 (0,93 %)
- Syrisk/libanesisk: 570 (0,67 %)
- Amerindier: 327 (0,39 %)
- Kineser: 143 (0,17 %)
- Asiater: 122 (0,14 %)
- Övriga: 111 (0,13 %)
- Portugiser: 94 (0,11 %)
- Vet ej; angav inte etnicitet: 750 (0,88 %)
Religion
[redigera | redigera wikitext]Vid folkräkningen 2011 var den religiösa tillhörigheten fördelad på följande sätt:[3]
- Protestantism: 59 925 (70,65 %)
- Anglikanska kyrkogemenskapen: 14 936 (17,61 %)
- Sjundedagsadventister: 10 489 (12,37 %)
- Pentekostalism: 10 345 (12,20 %)
- Herrnhutismen: 7 015 (8,27 %)
- Metodism: 4 739 (5,59 %)
- Wesleyan Holiness: 3 795 (4,47 %)
- Church of God: 3 510 (4,14 %)
- Baptism: 3 023 (3,56 %)
- Nazaréens kyrka: 1 566 (1,85 %)
- Frälsningsarmén: 365 (0,43 %)
- Presbyterianism: 142 (0,17 %)
- Romersk-katolska kyrkan: 6 915 (8,15 %)
- Jehovas vittnen: 1 283 (1,51 %)
- Rastafari: 949 (1,12 %)
- Islam: 208 (0,25 %)
- Bahá'í: 54 (0,06 %)
- Judendom: 43 (0,05 %)
- Övriga: 3 257 (3,84 %)
- Ingen religion: 5 028 (5,93 %)
- Vet ej; angav inte religion: 4 703 (5,54 %)
Internationella rankningar
[redigera | redigera wikitext]Organisation | Undersökning | Rankning |
---|---|---|
Heritage Foundation/The Wall Street Journal | Ekonomisk frihet-index 2014 | N/A |
Reportrar utan gränser | World Press Freedom Index 2016 | 30 av 180 |
Transparency International | Korruptionsindex 2013 | N/A |
FN:s utvecklingsprogram | Human Development Index 2014 | 58 av 188 |
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] ( PDF) Utrikes namnbok: svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU- och EG-organ, EU-titlar och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (10., rev. uppl.). Stockholm: Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2015. sid. 66. Arkiverad från originalet den 27 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180127120617/http://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf. Läst 16 februari 2017
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n] ”Antigua and Barbuda”. The World Factbook. CIA. 23 januari 2018. Arkiverad från originalet den 20 september 2017. https://web.archive.org/web/20170920072228/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ac.html. Läst 6 februari 2018.
- ^ [a b c d e] ”Book of Statistical Tables I” (på engelska). 2011 population and housing census for Antigua and Barbuda. Government of Antigua and Barbuda. april 2014. Arkiverad från originalet den 16 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170216220634/http://caribbean.cepal.org/content/2011-population-and-housing-census-antigua-and-barbuda. Läst 16 februari 2017.
- ^ ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022.
- ^ ”Country profile: Antigua and Barbuda”. UNdata. http://data.un.org/CountryProfile.aspx?crName=antigua%20and%20barbuda. Läst 16 februari 2017.
- ^ [a b c d] ”Om Antigua och Barbuda | SwedenAbroad”. www.swedenabroad.com. http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Karibien/Landfakta/Om-Antigua-och-Barbuda/. Läst 25 december 2016.
- ^ Antigua and Barbuda Government - The Governmental System (Läst 2 november 2014)
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Antigua och Barbudas regerings webbplats
- ArchaeologyAntigua.org - arkeologisk information för Antigua och Barbuda
|