Möre

För andra betydelser, se Möre (olika betydelser).

Möre är ett av de ursprungliga "små landen" som gav upphov till namnet Småland,^[1] och omfattar ett område runt städerna Kalmar och Nybro. Det motsvaras idag av Kalmar läns södra del.

Möre omnämns i skrift för första gången av köpmannen Wulfstan som omkring 880 reste från danska Hedeby till Truso i dagens Polen. När Wulfstan beskrev sin resa för Alfred den store nämnde han 'Meore' som landet mellan Blekinge och Öland, och att det tillhör svearna. Att Möre omnämndes av Wulfstan innebär att bygden var prominent nog för att vara känd för handelsresande.^[1]

Namnet Möre innehåller en avledning av det dialektala och fortfarande levande 'Mar' som betyder 'myr', 'mosse' eller 'kärr'.^[2] Dörby var tingsplats men Kalmar kom så småningom att bli den helt dominerande orten. Möre låg som underhållsområde under Kalmar slott från slutet av 1200-talet. Judiciellt hörde det till Östgöta lagsaga fram till 1559 då det överfördes till den nybildade Smålands lagsaga. Möre var indelat i två härad, Södra Möre härad, från Brömsebäck i söder till närheten av Kalmar i norr, och Norra Möre härad, vid den smalaste delen av Kalmarsund.

Södermöre (Södra Möre härad) gavs 1645 som ärftligt grevskap åt Axel Oxenstierna och omtalas i tidens latinska handlingar under namnet Morea australis, samma "australis" som i Australien, och som betyder "sydlig", det vill säga; Sydliga Möre.

Dagens Möre

Området motsvaras idag av hela eller delar av fyra kommuner i den södra delen av Kalmar län.

Kommuner

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Möre, 1904–1926.

Noter

^ [a b] Harrison, Dick (2017). ”Kalmar före Kalmar”. Kalmars historia. Historiska Media. sid. 16–19. ISBN 978-91-7545-406-1. Arkiverad från originalet den 7 juli 2017. https://web.archive.org/web/20170707185242/http://www.historiskamedia.se/bok/kalmars-historia/
^ MAR i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)

Litteratur

Möre - historien om ett småland. E22-projektet. Red. Gert Magnusson. Utg. av Kalmar läns museum. Kalmar 2001. 672 sid. ISBN 91-85926-515
När själarna räkna bilar. Glimtar ur Möres förhistoria. (Kalmar län. Årsbok för kulturhistoria och hembygdsvård 84, 2000.) 167 sid. ISSN 0451-2715
Mats Johansson: Mörekonflikten: klassformering, agrar kapitalism och klasskonflikt i Södra och Norra Möre härader 1929-1931, 2008, ISBN 9789176365915.
Harrison, Dick (2017). Kalmars historia. Historiska Media. ISBN 978-91-7545-406-1. http://www.historiskamedia.se/bok/kalmars-historia/

[Harrison16-1] [a b] Harrison, Dick (2017). ”Kalmar före Kalmar”. Kalmars historia. Historiska Media. sid. 16–19. ISBN 978-91-7545-406-1. Arkiverad från originalet den 7 juli 2017. https://web.archive.org/web/20170707185242/http://www.historiskamedia.se/bok/kalmars-historia/

[2] MAR i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)

[1]

[2]