Hoppa till innehållet

Mexiko

Redigera länkar
Från Wikipedia
(Omdirigerad från Méxiko)
För andra betydelser, se Mexico (olika betydelser).
Mexiko
Estados Unidos Mexicanos[1][2]
Flagga Statsvapen
Valspråk: "La Patria es Primero"
"Hemlandet är först" (svensk översättning)
Nationalsång: Himno Nacional Mexicano"
(svenska: "Mexikos nationalsång")
läge
HuvudstadMexico City
19°26′N 99°08′V / 19.433°N 99.133°V / 19.433; -99.133
Största stad Mexico City
Officiellt språk spanska (de facto)
Statsskick republik
 -  President Claudia Sheinbaum
Nationalförsamling Kongress
 -  Överhus Senat
 -  Underhus Deputeradekammaren
Självständighet Från Spanien 
 -  Deklarerad 1810 
 -  Erkänd 1836 
Area
 -  Totalt 1 964 375 km²[3] (14:e)
 -  Vatten (%) 1,04 %
Befolkning
 -  2016 (juli) års uppskattning 123 166 749[3] (11:e)
 -  20151 års folkräkning 119 530 753[4] 
 -  Befolkningstäthet 62,7 inv./km² (142:e)
BNP (PPP) 2023 års beräkning
 -  Totalt ▲ 3,125 biljoner USD[5] (13:e)
 -  Per capita ▲ 23 820 USD[5] (71:a)
BNP (nominell) 2023 års beräkning
 -  Totalt ▲ 1,663 biljoner USD[5] (14:e)
 -  Per capita ▲ 12 673 USD[5] (68:e)
Ginikoefficient (2010) 47,2[6] (hög)
HDI (2021) ▲ 0,758[7] (86:e)
Valuta mexikansk peso (MXN)
Tidszon (UTC-6 till -8)
 -  Sommartid  (UTC-7 till -5)
Kör på Höger
Nationaldag 16 september
Nationalitetsmärke MEX
Landskod MX[8], MEX[8], 484[8]
Toppdomän .mx
Landsnummer 52
1. Officiellt beräknad folkmängd den 15 mars 2015.

Mexiko (spanska: México [ˈmexiko] ( lyssna); nahuatl: Mēxihco), officiellt benämnt Mexikos förenta stater (spanska: Estados Unidos Mexicanos, EUM [esˈtaðos uˈniðos mexiˈkanos] ( lyssna)) är en federal konstitutionell republik i Nordamerika. Landet gränsar i norr till USA, i söder och väster till Stilla havet, i sydöst till Guatemala, Belize, Karibiska havet och i öster till Mexikanska golfen.[9][10] Mexiko har en areal på nästan två miljoner kvadratkilometer och är det femte största landet i Amerika och den 15:e största självständiga staten i världen. Folkmängden uppgick till cirka 123 miljoner invånare 2016, vilket gör Mexiko till det folkrikaste spansktalande området på jorden. Mexiko är en federation bestående av 31 delstater och ett federalt distrikt, huvudstaden Mexico City.

I förcolumbianska Mesoamerika utvecklades många kulturer till avancerade civilisationer som Olmek, Toltek, Teotihuacán, Zapotek, Maya och Aztek innan den första kontakten med européer kom. År 1521 erövrade och koloniserade Spanien territoriet och administrerade det som vicekonungadömet Nya Spanien som så småningom skulle bli Mexiko då kolonin blev självständig år 1821. Efter självständigheten präglades den följande perioden av ekonomisk instabilitet, territoriell utbrytning och inbördeskrig, inklusive utländska interventioner av två imperier och två långa inhemska diktaturer. Det senare ledde till den mexikanska revolutionen 1910, som kulminerade strax före införandet av 1917 års konstitution och framväxten av landets nuvarande politiska system. I valet i juli 2000 var det första gången som ett oppositionsparti vann ordförandeskapet från Institutionella revolutionära partiet (spanska: Partido Revolucionario Institucional, PRI).

Som regional stormakt,[11][12] och sedan 1994 den första latinamerikanska medlemmen i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), är Mexiko fast etablerat som ett övre medelinkomstland[13] och betraktas som ett nyligen industrialiserat land[14][15][16][17] och en växande statsmakt.[18] Mexiko har den 15:e största nominella BNP:n och den 11:e största BNP:n justerad för köpkraftsparitetet. Ekonomin är starkt kopplad till nordamerikanska frihandelsavtalet (NAFTA), särskilt USA,[19][20] samt turism, då man är världens tionde mest besökta land med över 21,4 miljoner internationella ankomster.[21] Mexiko har en lång tradition inom konst, mat och kultur, och rankas femma i världen och etta i Amerika på Unescos världsarvslista med 31 st.[22][23][24]

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

Det finns flera hypoteser om namnet Mexikos ursprung och betydelse. Vad som är säkert, är att Mexiko kommer från språket nahuatl. En teori är att ordet Mexiko består av mētz-tli 'måne' och xīc-tli 'navel' och ändelsen -co 'i, i stället för' som betyder ’I månens centrum’, så huvudstaden var representerad på flera codexar som centrum av världen. Imperiets huvudstad Tenochtitlan låg egentligen i mitten av Texcocosjön.[källa behövs]

Ett annat förslag är att Mexiko är uppkallat efter en mexicagud, Mexi (uttalad Mesji), givet av mexicas till sin Gud Huitzilopochtli. Mexiko är då platsen där Huitzilopochtli bor.[källa behövs]

Historia

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Mexikos historia
Codex Mendozas titelsida med Mexikos statsvapen i mitten.

När Mexiko, eller Nya Spanien som det kallades då, efter erövringen av Mexiko år 1521 blev ett vicekungadöme under Spanien (virreinato) fanns där högtstående indianska civilisationer, till exempel maya, azteker, purepecha (tarasker) och mixteker. Andra högtstående kulturer hade gått under, som olmeker, Teotihuacankulturen och tolteker. Spanjorerna tog med sig sjukdomar som vattkoppor, tyfus och mässling. [källa behövs] Detta, kombinerat med indianernas svåra levnadsförhållanden under det spanska väldet, ledde till att den ursprungliga befolkningen minskade från cirka 50 miljoner till ungefär 5–6 miljoner på bara 100 år.

År 1810 deklarerade en grupp upprorsmän landets självständighet, vilket inledde ett inbördeskrig, det mexikanska frihetskriget, mot Nya Spaniens kolonialregering, som var lojal mot Spanien. Inbördeskriget slutade med en förhandlingslösning som gjorde att Mexiko blev självständigt 1821. Republiken Texas bröt sig ut från Mexiko 1837. Frankrike passade på att anfalla 1838 i det så kallade Bakelsekriget och Texas införlivades slutligen i USA 1846. Samma år förklarade USA krig mot Mexiko i syfte att realisera de territoriella ambitioner man hade framfört redan kort efter Mexikos självständighet. Det nordamerikanska interventionskriget pågick fram till 1848. Under denna tid hade republiken Yucán deklarerat sig självständig och neutral i konflikten. I fredsfördraget tvingades Mexiko avstå från stora landområden (se även USA:s territoriella expansion), vilket idag i stort sett består av de nuvarande amerikanska delstaterna Kalifornien, Nevada, Utah, Arizona och New Mexico.

År 1858 ställdes motsättningar mellan den liberala regeringen med Benito Juárez i ledningen och konservativa krafter på sin spets och Reformkriget (La Guerra de Reforma) inleddes. Detta inbördeskrig kom att vara i tre år. 1860 segrade regeringsstyrkorna under Juarez. Efter kriget befann sig Mexiko i en prekär ekonomisk situation och i juni inställdes betalningarna av utlandsskulden på två år. På grund av detta, trots att betalningarna återupptogs, skickade Frankrike, Storbritannien och Spanien år 1862 trupper till Veracruz. Senare drog Storbritannien och Spanien tillbaka sina trupper, medan Frankrike förklarade krig och påbörjade en militär kampanj. I slaget vid Puebla den 5 maj 1862 besegrades fransmännen av den mexikanska armén. Efter att den franska armén fått förstärkningar intog man staden Puebla den 17 mars 1863 och i slutet 1863 var de viktigaste städerna ockuperade av fransmännen.

Mexiko konstituerades som en monarki och de styrande föreslog Ferdinand Maximilian, ärkehertig av Österrike, som kejsare. År 1864 undertecknade de konservativa, Napoleon III och Maximilian av Habsburg en överenskommelse och Maximilian ”accepterade Moctezumas tron” och anlände till Veracruz i maj 1864. Mexikanska trupper och en folklig gerilla fortsatte oupphörligen att strida mot den franska armén. År 1866 beslöt Frankrike att ta hem sina trupper, varpå de Juáreztrogna trupperna återerövrade landet. Maximilian och hans kollaboratörer tillfångatogs och arkebuserades. År 1876 började den diktatur som fått namnet "Porfiriatet". Generalen Porfirio Díaz, tidigare allierad med Benito Juarez, framtvingade ett omval och valdes till president. 1880 valdes en vän till Díaz och 1884 valdes Díaz till president på nytt. Han stannade på posten till 1911.

Under Porfirio Díaz diktatur försämrades levnadsvillkoren för de stora massorna och under 1900-talets första år inträffade en rad mindre uppror och väpnade aktioner utförda av olika revolutionära grupper. 1910 utbröt den mexikanska revolutionen. 1911 besegrade revolutionära styrkor under Francisco Villa, Emiliano Zapata och Pascual Orozco den federala armén. Ett flertal uppror följde dock, startade både av anhängare till Porfirio Díaz och av Emiliano Zapata. På grund av dessa och motsättningar mellan de olika revolutionära styrkorna fortsatte dock striderna till 1916. Venustiano Carranza blev revolutionsledare 1915 och president 1917. År 1920 gjordes uppror mot presidenten Venustiano Carranza som mördades. Makten övertogs av Carranzas tidigare militäre befälhavare Álvaro Obregón.

År 1929 bildades det politiska partiet Partido Nacional Revolucionario, PNR, som senare bytte namn till Partido Revolucionario Institucional, PRI. PRI kom att ha makten i Mexiko till slutet av 1990-talet, då Vicente Fox från högerpartiet PAN blev president. Vid valet 2006 vann återigen PAN, med en minimal marginal över vänsterpartiet PRD, och Felipe Calderón blev president.

År 2012 blev Enrique Peña Nieto Mexikos president. Han och hans parti PRI tog en klar seger i valet. Det innebar en comeback för landets gamla maktparti som regerade Mexiko i 71 år fram till valet 2000.[25]

År 2018 blev vänsterpolitikern Andrés Manuel López Obrador Mexikos president. Han gick mot en jordskredsseger i valet med cirka 53 procent av rösterna. Han hade försökt i två tidigare val, men misslyckats. [26]

Geografi

[redigera | redigera wikitext]
Mexiko
Chichen Itza-pyramiden

Mexiko är grannland till USA, Guatemala och Belize och ligger långt söder ut i Nordamerika. Landet ligger kring Kräftans vändkrets och är ganska triangelformat. Ytan är en fjärdedel av USA:s storlek.

Landet sträcker sig från den kaliforniska halvön i nordväst till Yucatan i sydost.

Topografi

[redigera | redigera wikitext]

Landets lägsta punkt är Laguna Salada, 10 meter under havet. Bland bergskedjorna hittas Sierra Madre och Eje Neovolcanico Transversal.

Hydrografi

[redigera | redigera wikitext]

Bland floder i Mexiko kan nämnas Rio Bravo, Río Balsas, Rio Usumacinta, Rio Lerma och Rio Grijalva.

Klimat

[redigera | redigera wikitext]

Klimatet varierar från tropiskt till ökenklimat. Längs både atlant- och stillahavskusten förekommer orkaner. I landets södra och mellersta delar finns aktiva vulkaner och jordbävningar är inte ovanliga.

Miljöproblem

[redigera | redigera wikitext]

Några av Mexikos miljöproblem är undermålig hantering av farligt avfall, vattenföroreningar, luftföroreningar, samt att avskogning leder till jorderosion och ökenutbredning. Den mexikanska regeringen bedömer att skogens försvinnande samt avsaknaden av rent vatten är nationella säkerhetsproblem.

Styre och politik

[redigera | redigera wikitext]

Författning och styre

[redigera | redigera wikitext]

Mexiko är en federal konstitutionell republik med tvåkammarparlament: i Senat (överhus) finns det 128 senatorer och i Deputeradekammaren (underhus) 500 ledamöter. Parlamentet som helhet kallas för kongress.[27]. Teoretiskt innehar de 31 respektive federala staterna autonomi, men i praktiken är makten centraliserad till presidenten. Presidenten företräder och väljs av sitt parti. Den 2 juli 2000 förlorade det historiskt dominerande partiet Partido Revolucionario Institucional (PRI) ett presidentval för första gången. Vicente Fox från oppositionspartiet Partido Acción Nacional (PAN) kom till makten och korporativismen blev utmanad.[28]

Politiska partier

[redigera | redigera wikitext]
Palacio Nacional i Mexico City, säte för den federala regeringen.

I Mexikos deputeradekammaren finns det åtta partier med representation tillsammans med fyra obundna ledamöter:[29]

  • Partido del Trabajo (PT): ett vänsterorienterade arbetarparti som är mot imperialism och kapitalism.
  • Movimiento Ciudadano (MC): "Medborgares rörelse" som är ett mitten-vänsterorienterade progressivt och feministiskt parti.
  • Partido Encuentro Solidiario (f.d. Partido Encuentro Social) (PES): Encuentro Social (Socialt möte partiet) var ett konservativt politiskt parti som förlorade sin registrering efter det nationella valet 2018. Det återupprättades dock 2020 som Partido Encuentro Solidario (Solidariskt möte).

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Mexikos delstater

Mexiko är indelat i 31 delstater och ett federalt distrikt (Distrito Federal, som omfattar huvudstaden Mexico City). De 31 delstaterna är: Aguascalientes, Baja California, Baja California Sur, Campeche, Chiapas, Chihuahua, Coahuila, Colima, Durango, Guanajuato, Guerrero, Hidalgo, Jalisco, Mexiko, Michoacán de Ocampo, Morelos, Nayarit, Nuevo León, Oaxaca, Puebla, Querétaro Arteaga, Quintana Roo, San Luis Potosí, Sinaloa, Sonora, Tabasco, Tamaulipas, Tlaxcala, Veracruz, Yucatán och Zacatecas.

Delstaterna delas i municipios (kommuner) med en vald presidente municipal. Det finns närmare 2500 municipios i Mexiko.

Rättsväsen

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Polisen i Mexiko

Polisen i Mexiko är i organiserad på tre nivåer: federal polis, delstatlig polis och kommunal polis. Därtill kommer polisen i Mexico City, som är ett federalt distrikt (Distrito Federal). Överordnande organ är det federala säkerhetsministeriet och samordnande organ är det nationella säkerhetssystemet (Sistema Nacional de Seguridad Publica).

Ekonomi

[redigera | redigera wikitext]

Mexikos valuta heter mexikansk peso, vars plötsliga devalvering 1994 bidrog till en ekonomisk kris inom hela Latinamerika, den så kallade Tequilakrisen (efter Tequila, Jalisco)[30], vilket tvingade USA att bidra med 20 miljoner dollar till den mexikanska staten för att hindra en statskonkurs i Mexiko. Mexiko accepterade också USA:s villkor om att upprätthålla låga räntesatser och att utöka privatisering och utveckling av en marknadsekonomisk modell. Idag har Mexiko en växande marknadsekonomi med en blandning av modern och gammal industri och jordbruk.

Den privata sektorn blir allt större eftersom regeringen på senare tid konkurrensutsatt bland annat hamnar, järnvägar, telekommunikation, elproduktion och flygplatser.

Inkomstskillnaderna i Mexiko är mycket stora och närmare 38,3 procent av landets hushåll lever under fattigdomsgränsen.[31] Särskilt drabbade är delstaterna Chiapas, Guerrero och Oaxaca, stater med underutvecklad infrastruktur och ekonomi samt en stor marginaliserad och isolerad ursprungsbefolkning[32]. Intressekonflikter, särskilt angående äganderätten till urbefolkningens landområden i Chiapas har gett upphov till konflikter, där motståndsrörelsen Zapatistarmén för nationell befrielse, EZLN, har varit i väpnad konflikt med Mexikos regering sedan 1994.[33]

Näringsliv

[redigera | redigera wikitext]

Förr bestod Mexikos BNP mestadels av oljehandel och i början av 1980-talet överträffades de outnyttjade oljetillgångarna endast av Saudiarabien, men landet har nu sänkt beroendet och andra industrier börjar växa fram, som biltillverkningen, tjänstesektorn, byggnadsbranschen med mera. Mexikos snabbt växande ekonomi har lockat många utländska industrier, varav ett växande antal har börjat flytta sina fabriker till Mexiko då arbetskraften har blivit billigare och mer utbildad jämfört med annan utländsk arbetskraft.[34]

President Enrique Peña Nieto (Mexiko, vänster) signerar USMCA-avtalet med president Donald Trump (USA, mitten) och premiärminister Justin Trudeau (Kanada,höger), 30 november 2018.

Enligt Globaldata[35] 2022 var 67,4 procent av Mexikos befolkning i arbetsför ålder. År 2017 beräknade Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) att 23 % av invånarna arbetade inom service, 18 % inom handel, 9 % inom transport, 9 % inom socialservice, 8 % inom byggarbete, 7 % inom energi och gruvarbete, 4 % inom statliga och internationella organisationer, 3 % inom lantbruk, skog och fiske och ytterligare 3 % inom matindustrin.[36] Enligt Mexikos myndighet för Arbete och Social Välfärd (Secretaría de Trabajo y Previsión Social) var den öppna arbetslösheten mellan 3 och 5 %.

Energi och råvaror

[redigera | redigera wikitext]

Omkring 70 procent av elektriciteten produceras av fossila bränslen, 9,7 procent av vattenkraft, 3,6 procent av kärnkraft, 6,6 procent av vindkraft, 5,3 procent av solkraft och det resterande på annan förnybar källa[37]. Därutöver importeras el till några av staterna i norra delen av landet, samtidigt som en del av elen exporteras till Centralamerika, främst grannländerna Belize och Guatemala.

Mexiko är sedan 1985 världens ledande producent av silver och hade då över 70 silvergruvor i drift[38]. År 2021 producerades omkring &&&&&&&&&&&05600.&&&&&05 600 ton silver. I Mexiko finns även naturtillgångar I form av petroleum, koppar, guld, bly, zink, naturgas och timmer.

Skattesystem som är grundenikos beroende ekonomi av olja. Nu och rtiden. pågår en debatt i den mexikanska kongressen för att reformera landets skattepolitik och energipolitik, då klimatfrågan och den öppna marknaden har satt Mexikos oljeindustri på spel. Det största oljeföretaget Pemex (Petroleos Mexicanos) har förlorat monopolen på olja som existerade fram till och blivit en av världens mest skuldsatta företag sedan 2019. Åtgärder har tagits av president Andres Manuel Lopez Obrador för att minska skulden och ta tillbaka Pemex ställning på den nationella marknaden.[39]

Turism

[redigera | redigera wikitext]

I det mesoamerikanska kulturområdets norra del finns många välkända ruinstäder. Bland annat det multietniska Teotihuacán ligger i Mexiko. Här fanns Aztekerriket med städer som Tlacopán, Tenochtitlán och Texcoco. Yucatánhalvön var hem för större delen av Mayakulturen med bland andra Palenque, Chichén Itzá, Uxmal, Cobá och Tulúm.

Cancún på Yucatán har tagit över ledarrollen som turistort efter Acapulco.

Handel

[redigera | redigera wikitext]

Mer än 90 procent av landets handel med utlandet lyder under olika frihandelsavtal, främst North American Free Trade Agreement) (NAFTA)[40] med Kanada och USA och ett separat avtal med EU. NAFTA omraticerades 2018 under Donald Trumps presidentskap, då han skiftade fokus till att höja tullar för att skydda arbete inom USA.[34]

USA är Mexikos största handelspartner, då både importen och exporten sker med grannen import och exporterna går från och till USA. Totalt 78,1 % av Mexikos exporter går till USA, vilket ökade substantiellt efter NAFTA-avtalet signerades 1994.

Förutom silver är andra viktiga exporter olja, matvaror, energi, elektriska komponenter, bilar, stål och kemikalier, de flesta av dem till NAFTA/USMCA-signaturerna USA och Kanada.

Infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Utbildning

[redigera | redigera wikitext]

År 2015 uppgick andelen läskunniga till 95,1 procent. Bland männen uppgick läskunnigheten till 96,2 procent och bland kvinnorna till 94,2 procent.[3]

Befolkning

[redigera | redigera wikitext]

Demografi

[redigera | redigera wikitext]

Statistik

[redigera | redigera wikitext]
  • Befolkningstillväxt: 1,15 % (2016)
  • Födelsetal: 28,5 födslar per 1 000 invånare (2016)
  • Dödlighet (hela befolkningen): 5,3 dödsfall per 1 000 invånare (2016)
  • Nettomigration: -1,7 migranter per 1 000 invånare (2016)
  • Spädbarnsdödlighet: 11,9 dödsfall per 1 000 levande födslar (2016)
    • Manlig spädbarnsdödlighet: 13,3 dödsfall per 1 000 levande födslar (2016)
    • Kvinnlig spädbarnsdödlighet: 10,4 dödsfall per 1 000 levande födslar (2016)
  • Mödradödlighet: 38 dödsfall per 100 000 födslar (2015)
  • Antal barn/kvinna: 2,25 (2016)
  • Befolkningens medianålder: 28,0 år (2016)
    • Mäns medianålder: 26,9 år (2016)
    • Kvinnors medianålder: 29,1 år (2016)
  • Befolkningens medellivslängd vid födseln: 75,9 år (2016)
    • Mäns medellivslängd vid födseln: 73,1 år (2016)
    • Kvinnors medellivslängd vid födseln: 78,8 år (2016)

Siffror tagna från The World Factbook.[3]

Språk

[redigera | redigera wikitext]

I Mexiko talas spanska, olika regionala inhemska språk bland annat mayaspråk och nahuatl samt isolerade språk så som purepecha.[3]

Religion

[redigera | redigera wikitext]

Majoriteten (89 %) är katoliker medan andelen protestanter uppgår till 6 %.[3]

Sociala förhållanden

[redigera | redigera wikitext]
  • Ungdomsarbetslöshet: 9,6 % (2014)
    • Hos män: 9,2 % (2014)
    • Hos kvinnor: 10,3 % (2014)
  • Barnarbete: 1 105 617 eller 5 % av barn i åldern 5-14 år (2009)

Siffror tagna från The World Factbook.[3]

Hälsa

[redigera | redigera wikitext]
  • Andel överviktiga hos den vuxna befolkningen: 27,6 % (2014)
  • Andel underviktiga barn under 5 års ålder: 2,8 % (2012)
  • Andel av vuxna befolkningen med HIV/Aids: 0,24 % (2015)
  • Invånare som är smittade av HIV/AIDS: 198 200 (2015)
  • Dödsfall på grund av HIV/AIDS per år: 4 000 (2015)[3]

Språk

[redigera | redigera wikitext]

Enligt grundlagen har Mexiko inget officiellt språk, fast i praktiken fungerar spanska som statsbärande språk[41] då 95 % av invånarna talar spanska.[42]

I hela landet pratar ungefär 6 % av befolkningen åtminstone ett urfolksspråk. Regeringen arbetar för att skydda dem och t.ex. var år 2019 urfolksspråkens år i Mexiko för att uppmärksamma språkens osäkra situation och uppmuntra folk att använda dem.[43] Staten har också antagit lagen om språkliga rättigheter som listar 68 språk som har likadan status med spanska. De tre största urfolksspråken är nahuatl (1,4 milj. talare), yukatek (750 000) och mixtekiska (500 000).[44].

Kultur

[redigera | redigera wikitext]
Turistområde i Acapulco Dorado och Icacos-stranden.

Konstarter

[redigera | redigera wikitext]

Bildkonst

[redigera | redigera wikitext]

Ett känt konstnärspar är Frida Kahlo och Diego Rivera, vars liv har gestaltats i filmen Frida med Salma Hayek i huvudrollen.

Litteratur

[redigera | redigera wikitext]

Bland flera kända författare i mexikansk litteratur återfinns nobelpristagaren Octavio Paz och Carlos Fuentes.

Idrott

[redigera | redigera wikitext]

Den största sporten är fotboll, med ett landslag som går under smeknamnet El tricolor eller "El Tri". FIFA:s World Cup har spelats i Mexiko 2 gånger (1970 och 1986) men El Tri har aldrig avancerat till semifinalen. Bland de bästa mexikanska fotbollsspelarna nämns Hugo Sánchez, Jorge Campos, Luis Hernández, Antonio Carbajal och Rafael Márquez. Även baseboll är en populär sport, övervägande i norr, som amerikaner spelar under vintertid i ligan Liga del Pacífico.

Gata i Zapopan, Jalisco

Internationella rankningar

[redigera | redigera wikitext]
Organisation Undersökning Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal Index of Economic Freedom 2019 66 av 180
Reportrar utan gränser Pressfrihetsindex 2019 144 av 180
Transparency International Korruptionsindex 2018 138 av 180
FN:s utvecklingsprogram Human Development Index 2018 76 av 189

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Presidency of Mexico – Official Name of the Country” (på engelska). Presidencia.gob.mx. 31 mars 2005. http://www.presidencia.gob.mx/index.php?DNA=91. Läst 30 maj 2010. 
  2. ^ CIA World Fact Book. Arkiverad 29 januari 2018 hämtat från the Wayback Machine. Se Country Name-Local Long Form under Government. Hämtat 22 februari 2010.
  3. ^ [a b c d e f g h] ”Mexico” (på engelska). The World Factbook. Central Intelligence Agency. 12 januari 2017. Arkiverad från originalet den 29 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180129161335/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/mx.html. Läst 9 februari 2017. 
  4. ^ ”Mexico” (på engelska). GeoHive. Arkiverad från originalet den 28 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161028033205/http://www.geohive.com/cntry/Mexico.aspx. Läst 9 februari 2017. 
  5. ^ [a b c d] ”Download World Economic Outlook database: April 2023” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=NGDPD,&sy=2021&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 16 april 2023. 
  6. ^ ”Gini Index”. World Bank. http://data.worldbank.org/indicator/SI.POV.GINI/. Läst 23 maj 2012. 
  7. ^ ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022. 
  8. ^ [a b c] Codes for the representation of names of countries and their subdivisions—Part 1: Country codes, Internationella standardiseringsorganisationen, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ Merriam-Webster's Geographical Dictionary, 3rd ed. Springfield, MA: Merriam-Webster, Inc.; s. 733
  10. ^ "Mexico". The Columbia Encyclopedia, 6th ed. 2001–6. New York: Columbia University Press.
  11. ^ ”Japan's Regional Diplomacy, Latin America and the Caribbean” (på engelska) (PDF). Ministry of Foreign Affairs of Japan. http://www.mofa.go.jp/policy/other/bluebook/2006/05.pdf. Läst 1 oktober 2007. 
  12. ^ ”Latin America:Region is losing ground to competitors” (på engelska). Oxford Analytica. Arkiverad från originalet den 24 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071024190633/http://www.oxanstore.com/displayfree.php?NewsItemID=130098. Läst 1 oktober 2007. 
  13. ^ ”List of upper middle-income countries” (på engelska). Världsbanken. http://web.worldbank.org/WBSITE/EXTERNAL/DATASTATISTIC/0,,contentMDK:20421402~pagePK:64133150~piPK:64133175~theSitePK:239419,00.html#Upper_middle_income. Läst 2 oktober 2007. [död länk]
  14. ^ Bożyk, Paweł (2006). ”Newly Industrialized Countries”. Globalization and the Transformation of Foreign Economic Policy. Ashgate Publishing, Ltd. sid. 164. ISBN 0-75-464638-6 
  15. ^ Guillén, Mauro F. (2003). ”Multinationals, Ideology, and Organized Labor”. The Limits of Convergence. Princeton University Press. sid. 126 (Tabell 5.1). ISBN 0-69-111633-4 
  16. ^ Waugh, David (3:e utgåvan 2000). ”Manufacturing industries (kapitel 19), World development (kapitel 22)”. Geography, An Integrated Approach. Nelson Thornes Ltd. sid. 563, 576–579, 633 och 640. ISBN 0-17-444706-X 
  17. ^ Mankiw, N. Gregory (4:e utgåvan 2007). Principles of Economics. Mason, Ohio: Thomson/South-Western. ISBN 0-32-422472-9 
  18. ^ ”G8: Despite Differences, Mexico Comfortable as Emerging Power” (på engelska). Ipsnews.net. 5 juni 2007. Arkiverad från originalet den 16 augusti 2008. https://web.archive.org/web/20080816044329/http://www.ipsnews.net/news.asp?idnews=38056. Läst 30 maj 2010. 
  19. ^ ”Background Note: Mexico” (på engelska). USA:s utrikesdepartement. 14 maj 2010. Arkiverad från originalet den 15 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110815014041/http://www.state.gov/r/pa/ei/bgn/35749.htm. Läst 25 november 2009. 
  20. ^ ”NAFTA and the Mexican Economy” (på engelska) (PDF). Congressional Research Service. 3 juni 2010. http://www.fas.org/sgp/crs/row/RL34733.pdf. Läst 16 september 2010. 
  21. ^ ”Tourism” (på engelska) (PDF). Arkiverad från originalet den 10 mars 2011. https://web.archive.org/web/20110310195319/http://www.unwto.org/facts/eng/pdf/highlights/UNWTO_Highlights08_en_HR.pdf. Läst 30 maj 2010. 
  22. ^ ”Mexico's World Heritage Sites” (på engelska). Worldheritagesite.org. Arkiverad från originalet den 24 september 2010. https://web.archive.org/web/20100924234204/http://www.worldheritagesite.org/countries/mexico.html. Läst 30 maj 2010. 
  23. ^ ”Mexico on the UNESCO World Heritage” (på engelska). Whc.unesco.org. http://whc.unesco.org/en/statesparties/mx. Läst 30 maj 2010. 
  24. ^ ”Mexico's World Heritage Sites Photographic Exhibition at UN Headquarters” (på engelska). Whc.unesco.org. http://whc.unesco.org/en/events/295. Läst 30 maj 2010. 
  25. ^ ”Peña Nieto blir ny president i Mexiko - Nyheter (Ekot)”. sverigesradio.se. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/5175355. Läst 21 augusti 2021. 
  26. ^ Grönlund, Erik (2 juli 2018). ”Vänsterpolitikern López Obrador vinner Mexikos presidentval”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/vansterkandidaten-l-pez-obrador-mot-storseger-i-mexikos-presidentval. Läst 21 augusti 2021. 
  27. ^ ”Mexico – Government and Society” (på engelska). Encyclopædia Britannica. 2020. https://www.britannica.com/place/Mexico/Government-and-society#ref27402. Läst 7 februari 2020. 
  28. ^ [a b c d] Kopstein, Lichbach, Jeffrey, Mark (2009). Comparative Politics: Interests, Identities, and Institutions in a Changing Global Order.. Cambridge University Press. sid. 319-362. ISBN 978-0-521-70840-1 
  29. ^ [http://sitl.diputados.gob.mx/LXIV_leg/info_diputados.php ”Composición porcentual de los Grupos Parlamentarios en la Cámara de Diputados”] (på spanska). Cámera de Diputados. 2020. http://sitl.diputados.gob.mx/LXIV_leg/info_diputados.php. Läst 8 februari 2020. 
  30. ^ ”The 1994 Mexican Economic Crisis: The Role of Government Expenditure and Relative Prices” (på engelska). IMF. https://www.imf.org/en/Publications/WP/Issues/2016/12/30/The-1994-Mexican-Economic-Crisis-The-Role-of-Government-Expenditure-and-Relative-Prices-3350. Läst 9 februari 2023. 
  31. ^ ”Mexico: working poverty 2022” (på engelska). Statista. https://www.statista.com/statistics/1341124/working-poverty-rate-mexico/. Läst 9 februari 2023. 
  32. ^ ”The Poorest States In Mexico” (på amerikansk engelska). WorldAtlas. 11 januari 2021. https://www.worldatlas.com/articles/the-poorest-states-in-mexico.html. Läst 9 februari 2023. 
  33. ^ ”The Zapatista Movement: The Fight for Indigenous Rights in Mexico” (på amerikansk engelska). Australian Institute of International Affairs. https://www.internationalaffairs.org.au/news-item/the-zapatista-movement-the-fight-for-indigenous-rights-in-mexico/. Läst 9 februari 2023. 
  34. ^ [a b] Richford, Megan. ”Mexico vs China Manufacturing” (på amerikansk engelska). NAPS. https://napsintl.com/manufacturing-in-mexico/mexico-vs-china-manufacturing-comparison/. Läst 9 februari 2023. 
  35. ^ ”ShieldSquare Captcha” (på engelska). www.globaldata.com. https://www.globaldata.com/data-insights/macroeconomic/mexico-population-distribution-in-by-age/. Läst 9 februari 2023. 
  36. ^ ”Home” (på engelska). www.oecd-ilibrary.org. https://www.oecd-ilibrary.org/sites/9789264309432-6-en/index.html?itemId=/content/component/9789264309432-6-en. Läst 9 februari 2023. 
  37. ^ ”Mexico: power production share by source 2021” (på engelska). Statista. https://www.statista.com/statistics/1237496/mexico-distribution-of-electricity-production-by-source/. Läst 9 februari 2023. 
  38. ^ ”These 10 Countries Have the Highest Silver Production” (på engelska). Investopedia. https://www.investopedia.com/articles/markets-economy/083116/10-countries-produce-most-silver.asp. Läst 9 februari 2023. 
  39. ^ ”Petroleos Mexicanos | Oil, Locations, & Facts | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. https://www.britannica.com/topic/Petroleos-Mexicanos. Läst 9 februari 2023. 
  40. ^ ”International - U.S. Energy Information Administration (EIA)”. www.eia.gov. https://www.eia.gov/international/analysis/country/mex. Läst 9 februari 2023. 
  41. ^ Ayala, Fabiola (2020). ”¿Por qué el español no es el idioma oficial en México?” (på spanska). Publimetro. https://www.publimetro.com.mx/mx/noticias/2016/10/13/que-espanol-no-idioma-oficial-mexico.html. Läst 9 februari 2020. 
  42. ^ Castañón, Adolfo et al. (2014). ”Lengua oficial y lenguas nacionales en México” (på spanska). Academia Mexicana de la Lengua. http://www.elem.mx/obra/datos/195587. Läst 9 februari 2020. 
  43. ^ ”60% of the indigenous languages in Mexico may soon disappear” (på engelska). El Universal. 21 februari 2019. https://www.eluniversal.com.mx/english/60-indigenous-languages-mexico-may-soon-disappear. Läst 9 februari 2020. 
  44. ^ Cockings, Lauren (9 februari 2017). ”A Guide To Mexico’s Indigenous Languages” (på engelska). Culture trip. https://theculturetrip.com/north-america/mexico/articles/a-guide-to-mexicos-indigenous-languages/. Läst 9 februari 2020. 

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
  • Ne.se - Mexikofakta i Nationalencyklopedin
v • r
Länkar till relaterade artiklar
v • r
Nordamerika
Självständiga stater
Särskilda områden
v • r
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)
v • r
Organization of American States (OAS)
v • r
North American Free Trade Agreement (NAFTA)
Kanada · Mexiko · USA
v • r
Asociación Latinoamericana de Libre Comercio (LAFTA) Associação Latino-Americana de Livre Comércio
v • r
Latinska unionen
v • r
Asia-Pacific Economic Cooperation (APEC)
* betecknar Republiken Kina (Taiwan)

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mexiko&oldid=56175794”