Slovakien
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2013-01) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Republiken Slovakien Slovenská republika |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
|
||||||
| Valspråk: inget | ||||||
| Nationalsång: Nad Tatrou sa blýska (Det blixtrar över Tatra) |
||||||
 |
||||||
| Huvudstad (även största stad) | Bratislava | |||||
| Officiellt språk | slovakiska | |||||
| Statsskick | republik | |||||
| - | president | Peter Pellegrini | ||||
| - | premiärminister | Robert Fico | ||||
| Självständighet | Tjeckoslovakiens delning | |||||
| - | Erkänd | 1 januari 1993 | ||||
| Area | ||||||
| - | Totalt | 49 035 km² (126:e) | ||||
| - | Vatten (%) | försumbart | ||||
| Befolkning | ||||||
| - | 2009 års uppskattning | 5 411 000[1] (109:e) | ||||
| - | Befolkningstäthet | 110 inv./km² (68:e) | ||||
| BNP (PPP) | 2022 års beräkning | |||||
| - | Totalt | 211,1 miljarder USD[2] (70:e) | ||||
| - | Per capita | 38 620 USD[2] (44:e) | ||||
| BNP (nominell) | 2022 års beräkning | |||||
| - | Totalt | 118,4 miljarder USD[2] (62:a) | ||||
| - | Per capita | 21 665 USD[2] (47:e) | ||||
| Ginikoefficient (2020) | ▼ 20,9[3] | |||||
| HDI (2021) | ▲ 0,848[4] (45:e) | |||||
| Valuta | Euro (EUR) |
|||||
| Tidszon | CET (UTC+1) | |||||
| - | Sommartid | CEST (UTC+2) | ||||
| Topografi | ||||||
| - | Högsta punkt | Gerlachovský štít, 2 655 m ö.h. | ||||
| - | Största sjö | Zemplínska šírava, 33 km² | ||||
| - | Längsta flod | Donau, 2 860 km | ||||
| Nationaldag | 1 september | |||||
| Nationalitetsmärke | SK | |||||
| Landskod | SK, SVK, 703 | |||||
| Toppdomän | .sk | |||||
| Landsnummer | 421 | |||||
Slovakien (slovakiska: Slovensko), formellt Republiken Slovakien[5] (slovakiska: Slovenská republika), är en republik i Centraleuropa med gräns till Polen, Ukraina, Ungern, Österrike och Tjeckien. Huvudstad är Bratislava. Slovakien är medlem i Europeiska unionen och i militäralliansen Nato sedan 2004.
Slovakien blev en självständig stat den 1 januari 1993 i och med Tjeckoslovakiens upplösning, då landet delades i republikerna Tjeckien och Slovakien.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Från 800-900-talen tillhörde området Ungern. Under tiden då Kungariket Ungerns centrala delar var ockuperade av turkarna utgjorde området huvuddelen av kungliga Ungern. Pozsony (Bratislava, Pressburg) var huvudstaden i Ungern mellan åren 1536 och 1784 samt säte för den ungerska riksdagen från 1542 till 1848.
Efter första världskriget, då Ungern styckades upp, bildade Böhmen und Mähren (Tjeckien) en ny stat, Tjeckoslovakien, tillsammans med norra delarna av Ungern (vilka därefter skulle kallas Slovakien), där även det senare ukrainska Karpato-Ukraina ingick.
Mellan 1939 och 1945 fanns (för första gången i historien) ett självständigt Slovakien, med reviderade gränser. Landet hade en auktoritär ledning under Jozef Tiso - medan Böhmen-Mähren var ett protektorat under Tyskland. I slutet av 1944 iscensattes ett större uppror mot Tiso och tyskarna i Slovakien, vilket dock slogs ner efter ett par månaders strider. Efter 1945 återupprättades Tjeckoslovakien, snart under kommunistisk ledning. Slovakien blev åter en självständig stat den 1 januari 1993 då Tjeckoslovakien delades.
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Slovakiens yta är 49 035 km².[6]
Topografi
[redigera | redigera wikitext]Det slovakiska landskapet utmärks av en mängd berg och dalar och Karpaterna sträcker sig över landets norra del. Bergstopparna i Tatrabergen har flera populära skidorter. Där ligger också Slovakiens högsta punkt, Gerlachovský štít, 2 655 meter över havet.[6]
Hydrografi
[redigera | redigera wikitext]I sydost och sydväst, längs Donau, är landskapet flackt och bördigt. Andra större floder är Váh och Hron.[6]
Klimat
[redigera | redigera wikitext]Klimatet är tempererat med varma somrar och kalla vintrar.
Växt- och djurliv
[redigera | redigera wikitext]41 procent av Slovakiens ytvidd är skog.[6] På låglandet växer ek och bok, på 700-1500 meters höjd gran och tall och högre upp bergtall. I Tatrabergen lever många vilda djur; björn, varg, lodjur, murmeldjur, utter, örn och mink. Terrängen är grov, så djuren ses sällan. Gemsen, som även lever i Slovakien, är fredad.
Styre och politik
[redigera | redigera wikitext]Författning och styre
[redigera | redigera wikitext]
Slovakiens statschef är presidenten, som väljs av folket för en femårig mandatperiod. Presidenten utser Slovakiens premiärminister och den övriga regeringen.
Den lagstiftande församlingen, Slovakiens nationalråd, har en kammare med 150 ledamöter valda på fyra år.
Administrativ indelning
[redigera | redigera wikitext]Administrativt är Slovakien indelat i åtta kraje (sing. kraj), vilket kan översättas med län.
Politik
[redigera | redigera wikitext]Slovakien styrdes 2012 till 2020 av socialdemokratiska Smer-SD. Mordet på journalisten Jan Kuciak våren 2018 ledde till en politisk kris och omfattande folkliga protester mot den utbredda korruptionen i landet. Kraven på förändring ledde till att Smer-SD förlorade valet i februari 2020. Under den borgerliga regering som tog över har ett stort antala högt uppsatta domare och polischefer åtalats för korruption. [7]
Internationella relationer
[redigera | redigera wikitext]Slovakien blev medlem i Nato den 29 mars 2004 och i Europeiska unionen den 1 maj samma år.
Ekonomi och infrastruktur
[redigera | redigera wikitext]Trots farhågor om motsatsen så har Slovakiens ekonomiska situation snabbt förbättrats efter nationens uppkomst vid delningen av Tjeckoslovakien 1993.[8] BNP-tillväxten har varit mellan fyra och tio procent per år, statsskulden har sjunkit och inflationen har hållits på en förhållandevis låg nivå. Däremot led landet under flera år av en hög arbetslöshet, speciellt efter 1998 då arbetslösheten ökade till som högst omkring 19 procent år 2001.[9] Med en arbetslöshet på 16,2 procent hade Slovakien år 2005 den näst högsta arbetslösheten inom hela EU, efter Polen.[9] Men under senare år har arbetslösheten minskat och i slutet av 2017 nådde arbetslösheten i landet ett lägstarekord på under 6 procent.[10]
Landet införde euro som valuta den 1 januari 2009.
Näringsliv
[redigera | redigera wikitext]Slovakien har målmedvetet arbetat för att locka till sig utländska investerare, bland annat med en skattereform som har gjort att landet har det lägsta skatteuttaget i hela EU.
Jordbruk
[redigera | redigera wikitext]Jordbrukets viktigaste produkter är potatis, gryn, sockerbeta, humle och frukter. Dessutom hålls huvudsakligen nötkreatur, grisar och kyckling.[6]
Industri
[redigera | redigera wikitext]Kia har nyligen förlagt sin Europafabrik till Žilina i den norra delen av landet. Med de redan etablerade Volkswagen- och Peugeotfabrikerna är därmed Slovakien världens största bilproducent räknat per invånare.[källa behövs] I kölvattnet till bilfabrikerna har många underleverantörer till bilindustrin etablerat sig i landet de senaste åren.
Infrastruktur
[redigera | redigera wikitext]Transporter
[redigera | redigera wikitext]Bratislava har en internationell flygplats. Även Košice har en mindre internationell flygplats. Inrikesflyg finns, men är begränsat till några få flygplatser. Närheten mellan Bratislava och Wien gör att många flygresenärer på väg till/från huvudstaden nyttjar Wiens flygplats och vice versa.
Järnvägarna är väl utbyggda i Slovakien. Järnvägsnätet når ut till framförallt Tjeckien, Österrike och Ungern. Fram till 1980-talet var spårstandarden förhållandevis dålig då resurser för underhåll var begränsade men sedan 1990-talet har upprustningsarbeten skett vilket lett till en bättre spårstandard. Tågen är numera också i gott skick och flera av de moderna slovakiska tågen har hög komfort. Järnvägsnätet ägs av statliga ZSR
Slovakien har generellt sett en ojämn vägstandard. Den västra delen av landet har ett mycket väl utbyggt vägnät av hög standard medan den östra delen håller betydligt lägre standard. Totalt sett har ändå Slovakien vägar som ligger på en genomsnittlig europeisk nivå vilket är något bättre än till exempel Sverige vars vägar ligger under det europeiska genomsnittet. Resurser har mest lagts på den västliga delen av landet. Här finns motorvägar som utgår från Bratislava och fortsätter vidare norrut och söderut i landet. De fortsätter även mot Tjeckien, Ungern och Österrike. Se även Motorvägar i Slovakien.
Donau är livligt trafikerad och persontrafik med båt bedrivs från Bratislava, bland annat till huvudstäderna Wien, Budapest och Belgrad som också ligger längs Donau.
Befolkning
[redigera | redigera wikitext]Demografi
[redigera | redigera wikitext]| Slovakiens demografi | |
 Slovakiens befolkningspyramid 2020. | |
| Folkmängd | 5 449 270 ()[11] |
|---|---|
| Förväntad levnadslängd | 77 år ()[12] |
| Summerad fruktsamhet | 1,6 barn ()[13] |
| Språk | |
| Officiella språk | slovakiska |
Större städer
[redigera | redigera wikitext]Minoriteter
[redigera | redigera wikitext]I Slovakien utgör slovaker den största delen av befolkningen, med 83,8 procent. Ungrare står för 7,8 procent och romer för 1,2 procent. Övriga nationaliteter, inklusive tjecker, rutener, ukrainare, ryssar, tyskar och polacker, utgör tillsammans 1,8 procent. För 5,4 procent av befolkningen anges ingen specifik nationalitet (2021 års uppskattning).
Det är dock viktigt att notera att statistiken baseras på officiella uppgifter om nationalitet, och romska grupper är ofta underrapporterade. Deras faktiska andel av Slovakiens befolkning uppskattas ligga mellan 7 och 11 procent.[14]
Religion
[redigera | redigera wikitext]I Slovakien är den största religionen romersk-katolsk, med 55,8 procent av befolkningen som identifierar sig som katoliker. Evangeliska kyrkan enligt Augsburgska bekännelsen utgör 5,3 procent, medan grekisk-katoliker utgör 4 procent. Reformert kristna står för 1,6 procent och andra religiösa grupper utgör 3 procent. Andelen som inte tillhör någon religion uppgår till 23,8 procent, och för 6,5 procent av befolkningen är religionen odefinierad (2021 års uppskattning).[14]
Kultur
[redigera | redigera wikitext]Traditioner
[redigera | redigera wikitext]Helgdagar och högtider
[redigera | redigera wikitext]
Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där. |
I Slovakien firas flera fasta och rörliga högtidsdagar under året. Republikens dag infaller alltid den 1 januari, medan Trettondagen firas den 6 januari. Långfredagen och Annandag påsk är rörliga högtider, som varierar varje år beroende på påskens datum. Första maj, som är Första maj-firandet, är en fast högtid. Frigörelse av republiken firas den 8 maj, medan Sankt Cyril och Sankt Methodius-dagen firas den 5 juli. Den 29 augusti firas Slovakiska Nationalupprorets årsdag och den 1 september markerar Grundlagens dag. Jungfru Marie sju smärtors dag firas den 15 september. Alla helgons dag infaller den 1 november, och kampen för Frihet och Demokrati-dagen är den 17 november. Julafton firas den 24 december, medan julen firas den 25 december, och Sankt Stefansdag infaller den 26 december.[17]
Kultursymboler
[redigera | redigera wikitext]Nedan presenteras landets världsarv.
- Bondebyn Vlkolínec
- Zipser Borg, Spišské Podhradie och Žehra
- Staden Banská Štiavnica
- Grottorna i Aggtelek karst och Slovakiska karst (delvis i Ungern)
- Staden Bardejovs historiska centrum
- Isgrottan i Dobschau
Internationella rankningar
[redigera | redigera wikitext]| Organisation | Undersökning | Rankning |
|---|---|---|
| Heritage Foundation/The Wall Street Journal | Index of Economic Freedom 2019 | 65 av 180 |
| Reportrar utan gränser | Pressfrihetsindex 2019 | 35 av 180 |
| Transparency International | Korruptionsindex 2018 | 59 av 180 |
| FN:s utvecklingsprogram | Human Development Index 2018 | 39 av 189 |
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Preliminär befolkningsstatistik per år 2006 - 2013”. IMF. uppskattad 2009. Arkiverad från originalet den 15 februari 2009. https://web.archive.org/web/20090215014516/http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2008/02/weodata/weorept.aspx?sy=2006&ey=2013&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=946%2C918%2C964%2C935%2C968%2C939%2C944%2C936%2C941&s=PPPGDP%2CPPPPC%2CLP&grp=0&a=&pr.x=33&pr.y=1. Läst 19 december 2008.
- ^ [a b c d] ”World Economic Outlook database: April 2022” (på engelska). Internationella valutafonden. Arkiverad från originalet den 20 september 2022. https://web.archive.org/web/20220920163141/https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 2 augusti 2022.
- ^ ”Gini coefficient of equivalised disposable income - EU-SILC survey” (på engelska). Eurostat. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201009091832/https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/tessi190/default/table?lang=en. Läst 4 december 20322.
- ^ ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) (
PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. Arkiverad från originalet den 8 september 2022. https://web.archive.org/web/20220908114232/http://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022.
- ^ Europeiska unionen: Interinstitutionella publikationshandboken Arkiverad 24 september 2014 hämtat från the Wayback Machine. Bilaga A5: Länder, territorier och valutor (läst 2014-09-26)
- ^ [a b c d e] Kort, Michael (2001). ”Slovakia”. The Handbook of the New Eastern Europe. Twenty-First Century Books. sid. 96-98
- ^ ”Slovakien”. www.ui.se. Arkiverad från originalet den 29 oktober 2021. https://web.archive.org/web/20211029175121/https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/slovakien/. Läst 13 oktober 2021.
- ^ Votruba, Martin. ”Regional Wealth”. Slovak Studies Program. University of Pittsburgh. Arkiverad från originalet den 2 juni 2010. https://web.archive.org/web/20100602052209/http://www.pitt.edu/~votruba/qsonhist/regionalwealthcentraleurope.html. Läst 12 maj 2010.
- ^ [a b] ”Globalis, statistik arbetslöshet”. Arkiverad från originalet den 2 december 2017. https://web.archive.org/web/20171202151945/http://www.globalis.se/Statistik/Arbetsloeshet. Läst 6 juni 2018.
- ^ ”Unemployment rate below 6 percent in November”. The Slovak Spectator. 21 december 2017. Arkiverad från originalet den 23 december 2017. https://web.archive.org/web/20171223080253/https://spectator.sme.sk/c/20724197/unemployment-rate-below-6-percent-in-november.html. Läst 6 juni 2018.
- ^ Počet obyvateľov podľa pohlavia v SR k 1. 1. 2021, Sčítanie obyvateľov, domov a bytov 2021 na Slovensku (på slovakiska), Statistical Office of the Slovak Republic, läs online, läst: 21 december 2021.[källa från Wikidata]
- ^ World Bank Open Data, läst: 7 oktober 2024.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.cia.gov .[källa från Wikidata]
- ^ [a b] ”Slovakia” (på engelska). The World Factbook (Central Intelligence Agency). 2025-01-15. https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/slovakia/. Läst 19 januari 2025.
- ^ [a b c d e f g h i] läs online, sv.tradingeconomics.com .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.helgdagar.com .[källa från Wikidata]
- ^ ”SLOVAKISKA HELGDAGAR”. sv.tradingeconomics.com. https://sv.tradingeconomics.com/slovakia/holidays. Läst 19 januari 2025.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Slovakien.- Slovakiska regeringens webbplats
- Slovakiska presidentens webbplats
- Slovakiens officiella turistportal
|