Hoppa till innehållet

Lennart Carleson

Från Wikipedia
Lennart Carleson
KNO, LVA, LVS
Lennart Carleson efter en föreläsning på Vallentuna gymnasium, maj 2006.
FöddLennart Axel Edvard Carleson[1]
18 mars 1928 (96 år)
Stockholm[2]
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet, filosofie doktor, [1][3]
Harvard University, [1]
SysselsättningMatematiker, universitetslärare, akademiker
Befattning
Direktör, Institut Mittag-Leffler (1968–1984)[4]
Ordförande, International Mathematical Union (1979–1982)[5]
ArbetsgivareUppsala universitet (1951–1954)[1][2]
Stockholms universitet (1954–1955)[1][2]
Uppsala universitet (1955–1993)[1][2]
University of California, Los Angeles (1991–)[2]
Noterbara verkCarleson–Jacobs sats och Carlesonmått
BarnCaspar Carleson (f. 1955)
Utmärkelser
Leroy P. Steele-priset (1984)[1][6]
Hedersdoktor vid Pierre och Marie Curies universitet (1987)[7]
Wolfpriset i matematik (1992)[1]
Utländsk ledamot av Royal Society (1993)[8]
Lomonosov-guldmedaljen (2002)[9]
Sylvestermedaljen (2003)[10]
Abelpriset (2006)[11]
Fellow of the American Mathematical Society (2013)[12][13]
Hedersdoktor vid Helsingfors universitet
Redigera Wikidata

Lennart Axel Edvard Carleson, född 18 mars 1928 i Stockholm, är en svensk matematiker som verkat som professor vid KTH i Stockholm, Uppsala universitet samt UCLA. Han tillhör den adliga släkten Carleson och är en av Sveriges främsta matematiker.

Carleson är uppväxt i Degerfors och disputerade 1950 med Arne Beurling som handledare. Carleson har bland annat arbetat inom fourieranalys och dynamiska system, och nådde världsberömmelse med sitt bevis för konvergens nästan överallt för Fourierserier för -funktioner.

Under mitten av 1960-talet bidrog Carleson till förverkligandet av Mittag-Lefflers forskningsinstitut i Djursholm, institutets skapande hade fördröjts av 1920-talets finanskris. Under tio års tid bjöd Carleson in de mest framstående matematikerna inom sina forskningsområden för att dessa skulle kunna verka i en harmonisk atmosfär och bidra till de nordiska matematikernas bildning. Sedan denna tid har institutet fortlevt och betraktas som ett av världens främsta.

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d e f g h] MacTutor History of Mathematics archive.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e] curriculum vitae, läs online och läs online, läst: 28 mars 2024.[källa från Wikidata]
  3. ^ Mathematics Genealogy Project-ID: 19781, läst: 28 mars 2024.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, www.mittag-leffler.se .[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, www.mathunion.org .[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, www.ams.org .[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, Internet Archive .[källa från Wikidata]
  8. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 63, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ Большая золотая медаль РАН имени М.В.Ломоносова, Rysslands Vetenskapsakademi, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, www.nieuwarchief.nl .[källa från Wikidata]
  11. ^ La Academia de Ciencias y Letras de Noruega ha resuelto conceder el Premio Abel 2006 a Lennart Carleson, Real Instituto de Tecnología, Suecia, porsusprofundasydeterminantesaportacionesalanálisisarmónicoyalateoríadelossistemasdinámicoscontinuos. (på spanska), Abelpriset, läs online.[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, www.ams.org , läst: 24 november 2022.[källa från Wikidata]
  13. ^ läs online, www.ams.org , läst: 24 november 2022.[källa från Wikidata]
  14. ^ Riksmarskalkämbetet (6 juni 2020). ”Medaljförläningar 6 juni 2020”. Pressmeddelande. Läst 7 juni 2020. Arkiverad från originalet den 6 juni 2020.
  15. ^ Sveriges Adelskalender. Stockholm: Riddarhusdirektionen. 2022. sid. 129. ISBN 978-91-519-1448-0 
  16. ^ ”Utländska ledamöter – Ulkomaiset jäsenet – Foreign members”. Finska Vetenskaps-Societeten. Arkiverad från originalet den 2 april 2015. https://web.archive.org/web/20150402174245/http://www.scientiarum.fi/pdf/LEDAMOTSLISTOR/ufvswebb_alfabetisk_2015-01-27.pdf. Läst 2 mars 2015. 
  17. ^ KTH: Hedersdoktorer 1944-2008 Arkiverad 24 mars 2010 hämtat från the Wayback Machine., läst 13 april 2009