Kommuner i Nicaragua
.svg)
Nicaragua är indelat i 153 kommuner (municipios) som är uppdelade i 15 departement och två autonoma regioner. Befolkningen i kommunerna varierar stort, från mindre än två tusen personer i San Juan del Norte på den Karibiska kusten till över en miljon i huvudstaden Managua. Kommunernas ytor varierar också stort, från mindre än 3 km² för Dolores strax söder om Managua till 9342 km² för Waspán i nordöstra Nicaragua vid gränsen mot Honduras. De äldsta kommunerna har sitt ursprung i de indiansamhällen som existerade innan spanjorerna erövrade landet på 1500-talet.
Administration
[redigera | redigera wikitext]
Kommunernas skapande, funktion och administration regleras av kommunallagarna från 1988, 1997 och 2012. Där stadfästs kommunernas autonomi och att de skall styras av en demokratiskt vald kommunfullmäktige (concejo municipal), som inkluderar och leds av en direktvald borgmästare. Kommunfullmäktige inkluderar förutom borgmästaren och de vanliga medlemmarna även en direktvald vice borgmästare som väljs i par tillsammans med borgmästaren, och som normalt är från samma parti, samt den borgmästarkandidat som fick näst flest röster. Beroende på kommunens storlek har kommunfullmäktige mellan 17 och 50 medlemmar, förutom huvudstaden Managua, där de är 80 stycken. För att väljas måste man vara medborgare i Nicaragua, minst 21 år gammal, och bosatt i kommunen de senaste två åren.
Kommunalval har hållits 1990, 1996, 2000, 2004, 2008, 2012, 2017 och 2022, samt 2009 för sju kommuner som inte kunde hålla valen 2008 på grund av orkanen Felix.[1][2][3][4]
Vid kommunalvalet 2012 erövrade de socialdemokratiska Sandinisterna borgmästarposten i 134 av landets 153 kommuner, inklusive alla departementshuvudstäder förutom Puerto Cabezas. Det Oberoende Liberala Partiet (PLI) vann i 13 kommuner: Ciudad Antigua, El Tortuguero, La Cruz de Río Grande, Mulukukú, Río Blanco, San José de Bocay, San José de los Remates, San Pedro de Lóvago, Santa María de Pantasma, Santo Domingo, Villa Sandino, Waslala och Wiwilí de Nueva Segovia. Det Konstitutionella Liberala Partiets (PLC) borgmästarkandidat vann i Muelle de los Bueyes och Paiwas medan den Nationella Liberala Alliansens (ALN) kandidat vann i San Francisco de Cuapa. Dessa liberala kommuner ligger alla i landets norra och centrala delar. Miskitoindianernas parti YATAMA vann i Puerto Cabezas, Prinzapolka och Waspán, som ligger i det nordöstra hörnet av landet.[5]
Vid kommunalvalet 2022 tog Sandinisterna borgmästarposten och majoriteten i alla 153 kommuner.[6]
Funktion
[redigera | redigera wikitext]
Kommunerna skall enligt kommunallagen ansvara för stadsplanering och markanvändning, miljövård, sophämtning, dränering av regnvatten och sanitet, konstruktion, underhåll och utsmyckning av gator, torg, trottoarer, broar, gatubelysning, parker, lekplatser och rekreationsområden, förvaltning av marknadsplatser, konstruktion, underhåll och förvaltning av kyrkogårdar, konstruktion och underhåll av lokala vägar, drivandet av plantskolor för kommunens behov, främjandet av folkbildning, kultur, idrott och turism, drivandet av kulturella institutioner såsom bibliotek, museer, musikorkestrar och djurparker, organisation av lokala festivaler, kontroll av mått och vikter samt bemyndigande av stängsel och registrering av boskapsförsäljning. Kommunerna ansvarar också för folkbokföringen.[1][2][3]
Historia
[redigera | redigera wikitext].jpg)
Historiskt har kommuner i Nicaragua klassificerats som antingen pueblo (~landskommun), villa (~köping) eller ciudad (stad). När spanjorerna först kom till västra Nicaragua år 1522 var området tätbefolkat med ett stort antal indiansamhällen. Under första hälften av 1500-talet grundade spanjorerna tre städer i landet: León, Granada och Nueva Segovia. Övriga samhällen, där indianerna bodde, klassificerades först som economienda och sedan som pueblo. De flesta av dessa försvann med de epidemier som spanjorerna förde med sig, medan andra har existerat kontinuerligt sedan dess.
I början av 1800-talet hade Nicaragua tre städer, fyra villas (El Realejo, Estelí, Rivas och Acoyapa), samt 56 pueblos, totalt 63 stycken. [7] I slutet av seklet, år 1898, fanns det 107 kommuner, inklusive 28 ciudades, 17 villas och 62 pueblos. [8] Under 1900-talet ersattes dessa beteckningar gradvis av det mer enhetliga begreppet municipio (kommun). Vid folkräkningen 1920 fanns det 113 kommuner (municipios), samt utanför kommunerna 3 distrikt och 2 comarcas.[9] Antalet kommuner ökade sedan till 125 år 1963, till 143 år 1989 och sedan till de nuvarande 153 kommunerna.[10] [1] Under det senaste århundradet är det framförallt de östra delarna av landet som har fått nya kommuner. Den yngsta kommunen är Mulukukú som skapades 2005 av territorium från Paiwas och Siuna.[11]
Under 1800- och 1900-talen har nya kommuner skapats genom ett formellt beslut av det nationella parlamentet, i äldre tid som pueblo och i nyare tid som municipio. I dessa fall finns det ett exakt år då kommunen grundades. En del äldre kommuner har växt fram organiskt och då finns det bara en ungefärlig tid för grundandet. För de allra äldsta kommunerna med ursprung i de gamla indiansamhällena finns det inte ens någon ungefärlig tid för dess grundande utan endast ett år då samhället först nämns av spanjorerna i deras skriftliga källor från erövringstiden.[12]
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]
Nästan alla kommuner har samma namn som kommunens centralort och då de flesta kommuner inte har någon annan större ort inom sina gränser är det inte alltid meningsfullt att skilja på kommun och ort. Det finns dock några undantag. El Castillo (fortet), Larreynaga, Prinzapolka och Puerto Morazán har namn efter en mindre ort i kommunen medan centralorterna heter Boca de Sábalos, Malpaisillo, Alamikamba respektive Tonalá. Puerto Cabezas fick sitt namn efter centralorten Puerto Cabezas, men orten har återfått sitt ursprungliga indiannamn Bilwi medan kommunen fortfarande heter Puerto Cabezas. El Tuma - La Dalia har fått namn efter kommunens två viktigaste orter, men det är bara La Dalia som är centralort. Centralorten för kommunen Santa María de Pantasma heter Las Praderas. Desembocadura de Río Grande (stora flodens mynning) och Corn Island (majsön) är namngivna efter en flod respektive ö, och det finns ingen ort med samma namn. Bocana de Paiwas (Paiwas mynning) är centralort i kommunen Paiwas, men båda namnen används ibland både för kommunen och orten. Wiwilí är en ort vid floden Río Coco, och den del som ligger på den västra sidan om floden är centralort för kommunen Wiwilí de Nueva Segovia medan den del som ligger på den östra sidan är centralort för kommunen Wiwilí de Jinotega.[13]
Ungefär 40 procent av kommunerna har namn på ett av Nicaraguas ursprungliga indianspråk. Exempelvis betyder Managua "vid vattnet" på Nahuatl. Tre kommuner har engelska namn: Corn Island, Kukra Hill och Bluefields, då befolkningen är engelskspråkig. Det senare är dock en anglisering, då platsen är uppkallad efter den holländske piraten Abraham Blauvelt. Övriga kommuner har spanska namn.[14]
En del kommuner har fått namn av samma helgon, och då används en särskiljande beskrivning i namnet. Ett exempel är kommunerna San Juan de Limay, San Juan del Río Coco, San Juan de Oriente, San Juan del Sur och San Juan del Norte. Observera dock att av dessa kommuner ligger San Juan de Oriente (Östra San Juan) längre västerut än både San Juan del Sur och San Juan del Norte, medan San Juan del Norte (Norra San Juan) ligger längre söderut än San Juan del Sur (Södra San Juan). Det senare förklaras av att San Juan del Norte ligger vid Karibiska havet som under kolonialtiden kallades Mar del Norte (Norra havet), medan San Juan del Sur ligger vid Stilla havet som under kolonialtiden kallades Mar del Sur (Söderhavet).[14]
Lista över Nicaraguas 153 kommuner
[redigera | redigera wikitext]
.jpg)
.jpg)
_L._Andersson.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
Före detta kommuner
[redigera | redigera wikitext]
Några kommuner har upphört att vara självständiga kommuner och istället inkorporerats i en annan kommun. Här är några exempel:
- Puerto Momotombo var en självständig pueblo under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, men är nu en del av La Paz Centro.
- Sandy Bay var en egen kommun mellan 1922 och 1932, men hör nu till kommunen Puerto Cabezas.[21][22]
- Sutiava är ett gammalt indiansamhälle som redan existerade på 1500-talet. Under kolonialtiden var Sutiava huvudort för Corregimiento de Sutiava, som även inkluderade Chichigalpa, Posoltega, Posolteguilla, Quezalguaque och Telica. Sutiava var självständig fram till 1903 då den inkorporerades med grannkommunen León.[23]
- Zambrano blev 1847 en egen pueblo med namnet San José, men på grund av dålig inflyttning blev den 1851 åter en by i Tipitapa.[24]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Normas Jurídicas de Nicaragua, Ley de Municipios, Ley No. 40 de 2 de Julio de 1988, La Gaceta No. 155 de 17 de Agosto de 1988.
- ^ [a b] Normas Jurídicas de Nicaragua, Reformas e incorporaciones a la ley no. 40, ‘’Ley de Municipios” Arkiverad 24 januari 2023 hämtat från the Wayback Machine., La Gaceta No. 162 de 26 de agosto de 1997.
- ^ [a b] Normas Jurídicas de Nicaragua, Ley de reformas a la ley no. 40, ‘’Ley de Municipios’’, Ley no. 792., La Gaceta No 109 del 12 de Junio del 2012.
- ^ Juan José Arévalo, Sandinistas ganan 4 municipios en Elecciones RAAN, La Jornada, 20.1.2009.
- ^ Consejo Supremo Electoral, Listado de Canditados Electos Elecciones Municipales 2012, La Gaceta, No. 224, 2012.
- ^ Victoria del FSLN con el 73.70% en Elecciones Municipales 2022 en Nicaragua, El 19 Digital, el 17 de noviembre de 2022.
- ^ Domingo Juarros, Compendio de la historia de la ciudad de Guatemala, Tomo 1, Guatemala, 1808
- ^ Gustavo Niederlein The State of Nicaragua of the Greater Republic of Central America, Philadelphia, 1898.
- ^ Censo 1920
- ^ ”Censo 1963”. Arkiverad från originalet den 20 februari 2007. https://web.archive.org/web/20070220075613/http://ccp.ucr.ac.cr/bvp/censos/nicaragua/1963/volumen_1/censo_1963-I-02_ni.pdf. Läst 20 februari 2007.
- ^ Normas Jurídicas de Nicaragua, Ley Creadora del municipio de Mulukukú y reforma a la ley 59, La Gaceta No. 22 del 1 de Febrero del 2005.
- ^ Patrick S. Werner, Ethnohistory of early colonial Nicaragua: Demography and economiendas of the indian communities. Institute for Mesoamerican Studies, The University at Albany, 2000.
- ^ La asamblea nacional de la República de Nicaragua, Ley 59 Arkiverad 9 augusti 2019 hämtat från the Wayback Machine., La Gaceta No. 24 del 3 Febrero del 2005.
- ^ [a b] Amalia del Cid, Los nombres de nuestros municipios, Magazzine, 13 dec 2016.
- ^ [a b c] Instsituto Nacional de Información de Desarollo, Anuario Estadístico 2012 Arkiverad 13 november 2016 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b] Kommunartiklarna på svenska wikipedia.
- ^ Instsituto Nacional de Información de Desarollo, Achuapa en cífras Arkiverad 13 november 2012 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Kommunartiklarna på spanska wikipedia.
- ^ Juan Echánove och Joaquim Rabella, La guía de Nicaragua, 3a edicón, Editorial Hispamer, 2011.
- ^ Instituto Nicaragüense de Turismo, Mapa Nacional de Turismo Arkiverad 16 mars 2017 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Normas Juridicas de Nicaragua, Se erige en pueblo un caserío, La Gaceta No. 48 de 28 de Febrero de 1922.
- ^ Normas Juridicas de Nicaragua, Se deroga la ley creadora del municipio de Sandy Bay, La Gaceta No 138 del 30 de Junio de 1932.
- ^ Normas Juridicas de Nicaragua, Incorporacióin el pueblo de Subtiava a la ciudad de León, La Gaceta No. 1856 del 22 de Enero de 1903.
- ^ Jesús de la Rocha, Código de la lejislación de la república de Nicaragua en Centro-América, Imprenta de El Centro-americano, Nicaragua, 1873
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Asociación de Municipios de Nicaragua (AMUNIC, Nicaraguanska Kommunförbundet)
- Instituto Nacional de Fomento Municipal (INIFOM, Nationella Institutet för Kommunal Utveckling)
- Consejo Supremo Electoral, Lista över valda kandidater i kommunalvalen 2012, La Gaceta, No. 224, 2012.
- Instituto Nicaragüense de Turismo, Mapa Nacional de Turismo (Nationell turistatlas med information om varje kommun)