Quilalí
| Quilalí | |
| San José de Quilalí | |
| Kommun | |
 Centralorten Quilalí
| |
| Land |  Nicaragua
|
|---|---|
| Departement | Nueva Segovia |
| Koordinater | 13°34′00″N 86°01′39″V / 13.566794°N 86.027572°V |
| Centralort | Quilalí |
| Area | 339 km² |
| Folkmängd | 30 418 (2012) |
| Befolkningstäthet | 90 invånare/km² |
| Grundad | 1891 |
| Tidszon | CST (UTC-6) |
| Geonames | 3617108 |
| Känd för[1] | Cerro Chipote Panalídalen Kamp mot Somozadiktaturen |
  | |
| Webbplats: INTUR:Conocé Quilalí | |
Quilalí är en kommun (municipio) i Nicaragua med 30 418 invånare. Den ligger i den bergiga norra delen av landet i departementet Nueva Segovia.[2][3] General Augusto César Sandino hade sitt högkvarter vid berget Cerro Chipote och området flygbombades intesivt av den amerikanska marinkåren från den 23 december 1927 till den 26 januari 1928. När de sedan intog platsen fann de endast uppstoppade halmdockor utklädda till soldater.[1]
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Quilalí gränsar till kommunerna El Jícaro och Murra i norr, Wiwilí de Nueva Segovia i öster, Santa María de Pantasma och San Sebastián de Yalí i söder, samt till San Juan del Río Coco i väster.[3] Kommunens centralort Quilalí, med 5 625 invånare (2005), ligger centralt i kommunen vid floden El Jícaro.[4]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Quilalí blev 1891 grundad som en pueblo, och 1892 hade kommunen 335 invånare.[5][6]
Natur
[redigera | redigera wikitext]Kommunens södra gräns utgörs av floden Río Coco, som flyter från väster till öster.[3]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Juan Echánove och Joaquim Rabella, La guía de Nicaragua, 3a edicón, Editorial Hispamer, 2011.
- ^ Instituto Nacional de Información de Desarrollo, Población Total, estimada al 30 de Junio del año 2012. Arkiverad 2 maj 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b c] Zonu.com, Mapas Departamentos de Nicaragua
- ^ Instituto Nacional de Información de Desarrollo, Censo 2005. Arkiverad 19 augusti 2016 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Indice de las disposiciones legales emitidas desde el lo. de enero de 1891 hasta el 30 de junio de 1898, con expresión de fecha, materia y registro, Managua, 1898.
- ^ Memoria presentada al congreso de la republica, Managua, 1893.