Tisma
- För andra betydelser, se Tisma (olika betydelser).
| Tisma | |
| San Frutos de Tisma | |
| Kommun | |
 Ugglor vid kyrkan i centralparken
| |
| Land |  Nicaragua
|
|---|---|
| Departement | Masaya |
| Koordinater | 12°04′51″N 86°01′04″V / 12.080758°N 86.017641°V |
| Centralort | Tisma |
| Area | 108 km² |
| Folkmängd | 12 043 (2012) |
| Befolkningstäthet | 112 invånare/km² |
| Grundad | 1885 |
| Tidszon | CST (UTC-6) |
| Geonames | 3616026 |
| Känd för[1] | Gips Sjön Laguna de Tisma Requesón efterrätt |
 Kommunen Tisma i departementet Masaya
| |
Tisma är en kommun (municipio) i Nicaragua med 12 043 invånare (2012). Den ligger i den sydvästra delen av landet i departementet Masaya. I kommunens nordöstra hörn ligger naturreservatet Laguna de Tisma, som består av sjön Laguna de Tisma med omliggande våtmarker. [1][2][3]
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Tisma gränsar till kommunerna Tipitapa i norr, Granada i öster, och Masaya i söder och i väster. Kommunens enda större ort är centralorten Tisma, med 3 807 invånare (2005), och den ligger ungefär mitt i kommunen.[3][4]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Kommunen grundades 1885 genom en utbrytning ur Masaya.[5] Gränsen mellan de två kommunerna fastställdes 1886.[6]
Kultur
[redigera | redigera wikitext]Tisma är känt för den nicaraguanska efterrätten requesón, som består av kokad mjölk, socker och kanel.[1]
Bilder
[redigera | redigera wikitext] |
 |
 |
 |
 |
 |
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Juan Echánove och Joaquim Rabella, La guía de Nicaragua, 3a edicón, Editorial Hispamer, 2011.
- ^ Instituto Nacional de Información de Desarrollo, Población Total, estimada al 30 de Junio del año 2012. Arkiverad 2 maj 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b] Zonu.com, Mapas Departamentos de Nicaragua
- ^ Instituto Nacional de Información de Desarrollo, Censo 2005. Arkiverad 19 augusti 2016 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Asamblea Nacional, Evolución Histórica de los Pueblos de Nicaragua
- ^ Memoria al Soberano Congreso de la Republica, Managua, 1887.