Hoppa till innehållet

Johan Olof Wallin

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Johan Olov Wallin)
Ärkebiskop
Johan Olof Wallin
Johan Olof Wallin, 779-1839 (Carl Wilhelm Nordgren) - Nationalmuseum - 16219.tif
Johan Olof Wallin (1779–1839),
iklädd prästkappa, kaftan med elva och biskopskors; runt halsen bär han kommendörskors för Nordstjärneorden, riddarkorset av Serafimerorden samt biskopskors, på bröstet och på kappan bär han Serafimerordens kraschan.
Konstnär: Carl Wilhelm Nordgren (1804–1857), kopia efter Fredric Westin (1782–1862). Nationalmuseum. Statens porträttsamling på Gripsholm.
KyrkaSvenska kyrkan
StiftSerafimerorden, ordensbiskop
Period1824–1837
FöreträdareGustaf Murray
EfterträdareFrithiof Grafström
StiftUppsala stift, ärkebiskop
Period1837–1839
FöreträdareCarl von Rosenstein
EfterträdareCarl Fredrik af Wingård
Prästvigd1806
Biskopsvigd28 mars 1824 av Carl von Rosenstein i Storkyrkan
Akademisk titelTeologie doktor
Född15 oktober 1779
Stora Tuna socken
Död30 juni 1839 (59 år)
Uppsala

Johan Olof Wallin, född 15 oktober 1779 i Yttre Skomsarby i Stora Tuna socken i Dalarna, död 30 juni 1839 vid ett tillfälligt besök i Uppsala, dit han ännu inte hunnit flytta som ärkebiskop, var en svensk ärkebiskop och skald.

Wallin var son till fältväbeln vid Dalregementet sedermera kaptenen Johan Abraham Wallin och Beata Charlotta Harkman. Han förlovade sig 1808 med Sophie Runewall (1790–1817),[1][2] men gifte sig den 12 augusti 1810 med Anna Maria Dimander (1781–1866).[3] Äktenskapet med Anna Maria Dimander var barnlöst.[4]

Johan Olof Wallin studerade vid Falu trivialskola, Västerås gymnasium och Uppsala universitet. Han var huvudansvarig för 1819 års psalmbok till vilken han svarade för text/översättning/bearbetning av 286 olika psalmer (av 500) av dessa behölls 222 i 1937 års psalmbok. Han blev domprost i Västerås 1816 (tillträdde 1818). År 1818 utsågs han till pastor primarius (tillträdde 1821). År 1830 blev han överhovpredikant, och ärkebiskop i Uppsala 1837.

Redan i unga år ansågs Wallin vara en begåvning. Vid universitetet fick Daniel Boëthius ett stort inflytande över hans filosofi, och kontakten med den tyska förromantikens dikter blev avgörande för hans estetik. Detta i kombination med hans patriotism gjorde att han kom att föregripa den götiska diktningen, som dock inte delade alla hans ideal, men som inspirerades av det storslagna och högstämda i hans skrifter vilket blev stilbildande och senare uppfattat som ”det typiskt svenska”. Han är representerad i den danska Psalmebog for Kirke og Hjem.

Även om han idag är mest ihågkommen som psalmdiktare, var han i sin samtid minst lika beundrad som predikant och talare. Han var medlem i Stora uppfostringskommittén från 1825, och var till en början strikt konservativ men blev mer liberal med åren. En av hans insatser var grundandet av flera skolor, som Wallinska flickskolan i Stockholm. Han var avvisande till frikyrkligheten och dess väckelserörelse som han hann bevittna. Hans egen teologiska riktning var kristet nyhumanistisk, med lojalitet som mest utmärkande drag.

Wallin var från 1810 till sin död ledamot av Svenska Akademien och innehade där stol nummer 1. Han var från 1826 till sin död preses i Samfundet Pro Fide et Christianismo.

Wallin var medlem i Svenska Frimurare Orden, där han den 15 november 1806 recipierade som medlem nummer 867 i S:t Johanneslogen S:t Erik. Han erhöll grad X år 1826.[5]

Wallin valdes till hedersledamot av Västmanlands-Dala nation vid Uppsala universitet.[6] Till nationen skrev han "Tack och Svar eller Vestmanno-Dala-Sång" med inledningsorden Vivant Vestmannias Samt Dalekarlias Urfält och berg.[7]

Wallingatan i Stockholm är uppkallad efter honom. Även Wallingatorna i Borlänge och Uppsala är liksom Wallinvägen i Falun namngivna efter honom. I Solna finns Johan Olof Wallins väg,

Wallinska kyrkogården i Västerås är namngiven efter Wallin.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Av Sven-Herman Wallin år 2008 konstaterade, tidigare fadderskap att döma, torde Johan Olof Wallins familj vara befryndad med biskoparna Georg Wallin den äldre (1644–1723), Georg Wallin den yngre (1686–1760) och Martin Georg Wallenstråle (1733–1807), adlad i egenskap av biskopsson år 1756.

Skulptur av Wallin utanför prästgården i Solna kyrkby.
Johan Olof Wallins minnessten vid Stora Tuna kyrka.
Johan Olof Wallins gravvård på Norra begravningsplatsen i Solna kommun. Texten på vården lyder: ”Jordens Oro Wiker, För den frid, som varar: Grafven allt förliker, Himlen allt förklarar.”[8]

Wallin erhöll sin första undervisning vid skolan i Falun, varefter han fick tillfälle att börja vid Västerås gymnasium. På grund av bristande medel måste han flera gånger avbryta studierna där och skaffa sig uppehälle genom att undervisa yngre barn. Emellertid skötte han med så mycken flit sina studier, att han med högsta betyg blev student vid Uppsala universitet 1799. Efter fyra års studier i Uppsala promoverades han till filosofie magister 1803 och prästvigdes tre år därefter, på kallelse till huspredikant av överstekammarjunkaren friherre C. Hamilton på Boo, i vars hus han var lärare. Wallin erhöll samma år den efter Michael Choraeus lediga teologie adjunkturen vid Karlbergs krigsakademi och befordrades 1809 till slottspastor vid Karlberg, teologie lektor vid krigsakademin samt till kyrkoherde i Solna församling, blev teologie doktor samma år och utnämndes 1812 till kyrkoherde i Adolf Fredriks församling i Stockholm.

Från denna tid utövades hans prästerliga verksamhet huvudsakligen i Stockholm. Efter att en kort tid ha varit domprost i Västerås, befordrades han till pastor primarius och kyrkoherde vid Storkyrkoförsamlingen i Stockholm, där han stannade kvar till 1837, då han uppnådde den högsta andliga värdigheten i Sverige: ärkebiskop. Endast två år hade han innehaft denna plats, då han, djupt saknad av hela svenska folket, avled i Uppsala den 30 juni 1839. Han är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm. [9]

Redan under studieåren i Uppsala hade Wallin diktat mindre stycken och hade 1803 fått Svenska Akademiens andra pris för efterbildningar av några oden av Horatius men blev egentligen först känd av allmänheten 1805, då han av Svenska Akademien erhöll inte mindre än tre pris på en gång, däribland stora priset för sin lärodikt Uppfostraren. I detta skaldeverk visar han sig ännu såsom lärjunge av den gamla akademiska skolan, från vars didaktiska riktning han i sin diktning snart mer och mer frigjorde sig. Under de närmast följande åren författade han stycken sådana som: Sjömannen, Hemsjukan, Hösten, Försakelsen med flera, om vilka det blivit sagt, att de endast behöva musikens hjälpmedel för att bli levande och oförgängliga för nationen.

År 1808 mottog Wallin den största belöning, som Svenska Akademien någonsin utdelat, 200 dukater, för: ”Berättelse om konung Gustaf III:s ärestod, och de i anledning af densammes aftäckande anstälde högtidligheter.” Skriften innehåller också lovtal över Gustav III och hans gärningar. Han beskrivs som en generös person som hjälpte de svaga i samhället. Han tecknas dessutom som en skicklig fältherre. Dikterna är skrivna i tidens romantiska anda. Bland annat hittar man Johan Wallins dikt Dityramb den 24 Januarii 1808 (sidan 64) som specialskrevs för tillfället. 78 sidor. Frakturstil.[10]

En del av denna sång, den först tillkomna och särskilt publicerade dityramben, utgör ett verkligen storslaget kväde. Men snart inträffade en omständighet, som blev av stor betydelse för den svenska litteraturen. Det var, då Wallin nämndes till ledamot i den då nedsatta nya kommittén för utarbetande av en ny psalmbok. I denna kommitté blev han snart den ledande anden och ägnade under många år åt psalmboksarbetet sin tid, sitt snille och sin kraft. Icke nöjd med det av kommittén 1814 framlagda förslaget, utarbetade Wallin och utgav 1816 sitt eget förslag, som med få ändringar av konungen, Karl XIII, gillades och stadfästes 1819.

Själv hade han i denna bok författat 128 psalmer och omarbetat en stor mängd andra, varjämte anordningen av det hela nästan uteslutande var hans verk. Hans sista religiösa dikt var Dödens ängel, allmänt beundrad som ett av hans främsta verk. Bland Wallins tillfällighetsdikter märks hans Skål för George Washington. Av sina samtida var Wallin ej mindre än som skald känd och beundrad som predikant och andlig talare. Från vissa håll har hans predikningar blivit klandrade för bristande tankedjup, och i avseende på det dogmatiska innehållet har flera homileter blivit honom föredragna. Men med hans mäktiga stämma, med hans mästerliga och uttrycksfulla framsägning av talet gjorde hans ord en oemotståndlig verkan och fäste sig med övertygelsens makt i hans åhörares hjärtan.

Värderad, älskad och beundrad av konungahus och folk, överhopades han med utmärkelser och ärebevisningar. 1810 kallades han till en av de aderton i Svenska Akademien, utsågs 1811 till hertigens av Södermanland lärare i kristendom och var från 1814 hans ständige biktfader, 1815 och vid alla riksdagar 1823–34 riksdagsman i prästeståndet, som 1815 insatte honom i lagutskottet, 1823 i konstitutionsutskottet och 1828 i lagutskottet samt 1812 valde honom till fullmäktig i Riksgäldskontoret och suppleant i Riksbankens styrelse. 1815 ordinarie bankofullmäktig, tjänstgjorde han som sådan till 1834. Han blev 1824 ordensbiskop i survivans och året därefter verklig ordensbiskop, 1830 konungens överhovpredikant och preses i hovkonsistorium, hedersledamot av Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien den 30 maj 1826,[11] 1818 ledamot av Musikaliska Akademien, och 1827 av Vetenskapsakademien. Ledamot av kommittén för rikets undervisningsverk 1825 ägnade han alltid varmt intresse åt uppfostrings- och undervisningsväsendet. Minnen härav är bland annat prins Carls uppfostringsinrättning för fattiga barn samt Wallinska skolan, bildad efter hans idé. Ledamot i andliga ståndet av Serafimerorden med mera. Nya och förökade upplagor av hans Vitterhetsarbeten har utgivits efter hans död, ävensom två årgångar av hans Predikningar.

Erik Gustaf Geijer skrev strax efter hemkomsten från Wallins dödsbädd: "Ett ljus är släckt i Svea rike men ett oroligt, kanske allt för oroligt bröst även kommet till evig ro. Han är lycklig."[12]

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]
Johan Olof Wallin, 1893, ur boken Femtio porträtt af ryktbara svenskar.
  • Diss.de Qu. Horatio Flacco., Uppsala 1804.[13]
  • Öfversättningar från Latinska skalder, häfte 1, Stockholm 1806.[13]
  • Omarbetade Kyrko-Psalmer af Choræus och Wallin, häfte 1–4, Stockholm 1807–1811. Häfte 3 och 4 gav Wallin ut själv.[13]
  • Början till öfversättning af Eneiden,jemte några Smärre Poëmer, Stockholm 1808.[13]
  • Upfostraren, Lärodikt. (Bel. m. Sv. Ac. storapris.), Stockholm 1808.[13]
  • Inträdestal i KrigsVet. Ac., Stockholm 1811.[13]
  • Prof-Psalmer af Franzén och Wallin, häfte 1–2, Stockholm 1812–1813.[13]
  • Förslag till Svensk Psalmbok, Stockholm 1816.[13]
  • Inträdestal i Svenska Acad., Stockholm 1817.[13]
  • Predikan på klagodagen 1818, Stockholm 1818.[13]
  • Witterhets Försök, Band 1, Stockholm 1821.[13]
  • Otrons sjelffördömelse. 3 predikningar, Stockholm 1822.[13]
  • Predikan 4:de Bönedagen 1824, Stockholm 1824.[13]
  • Religionstal vid åtskilliga tillfällen, del 1–3, Stockholm 1825–1834.[13]
  • Qvinnans ädla och stilla kallelse. Pred., Stockholm 1827.[13]
  • Catechesen, omarbetad för nya Elementarskolan, Stockholm 1831.[13]
  • Johannis Evangelium och Epistlar, Stockholm 1839.[13]
  • Predikningar, del 1–3, Stockholm 1840–1841.[13]
  • Ideer till en blifvande Förening för medborgerlig dygd och trefnad i Hufvudstaden, framstälde till de förståndigas behjertande, Stockholm 1831.[13]

Tal

[redigera | redigera wikitext]
  • Tal till Prins Oscar i Nordiska förste St. JohannisLogen, Stockholm 1817.[13]
  • Tal på Svenska Bibelsällskapets första allm. sammankomst, Stockholm 1816.[13]
  • Tal vid invigningen af en ny begrafningsplats för Westerås och St. Ilians församlingar, Stockholm 1818.[13]
  • Tal i N. C. 28 Febr. 1819, Stockholm 1819.[13]
  • Tal i Slottkapellet 28 Apr. 1825, Stockholm 1826.[13]
  • Tal i Slottkapellet 19 Juni 1826, Stockholm 1826.[13]
  • Tal vid Dr A. Z. Petterssons installation, Stockholm 1831.[13]
  • Tal från altaret i Riddarholms-kyrkan 6 Nov. 1832, Stockholm 1832.[13]
  • Tal vid invigningen af nya Cathedralskolehuset i Upsala, Stockholm 1837.[13]

Likpredikningar med mera

[redigera | redigera wikitext]
  • Liktal öfver Öfver Dir. Geyer, Stockholm 1815.[13]
  • Liktal öfver Enkefru Tham, Stockholm 1818.[13]
  • Liktal öfver Kammarmus. Askergren, Stockholm 1818.[13]
  • Liktal öfver Pastor Primarius Dr Drysén, Stockholm 1818.[13]
  • Liktal öfver Enkefru Geyer, Stockholm 1819.[13]
  • Liktal öfver Ärkebisk. Lindblom, Stockholm 1819.[13]
  • Liktal öfver Just. Borgmäst. Wallin, Stockholm 1820.[13]
  • Liktal öfver Commercerådet Öberg, Västerås 1820.[13]
  • Liktal öfver v. Pastor Kihlstedt, Västerås 1821.[13]
  • Liktal öfver Brukspatron I. Littström, Stockholm 1823.[13]
  • Liktal öfver Hofpred. och Kyrkoh. Colliander, Stockholm 1824.[13]
  • Liktal öfver Theol. Lectorn Alm, Stockholm 1824.[13]
  • Liktal öfver Fru M. Arfvedsson, Stockholm 1825.[13]
  • Liktal öfver Fru Schön, Stockholm 1826.[13]
  • Liktal öfver Grosshandl. Collin, Stockholm 1826.[13]
  • Liktal öfver Kramhandl. Borg, Stockholm 1826.[13]
  • Liktal öfver Kammararchivi-Insp. Friis, Stockholm 1826.[13]
  • Liktal öfver Demois. Rooth, Stockholm 1826.[13]
  • Liktal öfver Commerce-Rådet Arfvedson, Stockholm 1826.[13]
  • Liktal öfver Dr Struve, Stockholm 1826.[13]
  • Liktal öfver Stud. Arfvedson, Stockholm 1826.[13]
  • Liktal öfver Rådman Berg, Stockholm 1826.[13]
  • Liktal öfver Sidenkramhandl. Arrhenius, Stockholm 1826.[13]
  • Liktal öfver Grosshandl. Ahlin, Stockholm 1827.[13]
  • Liktal öfver Grossh. Fris, Stockholm 1827.[13]
  • Liktal öfver Lifmedicus Wedenberg, Stockholm 1828.[13]
  • Liktal öfver Öfverste Arbin, Stockholm 1828.[13]
  • Liktal öfver Professor Dalman, Stockholm 1828.[13]
  • Liktal öfver StatsRådet Schwan, Stockholm 1829.[13]
  • Liktal öfver Doctorinnan Franzén, Stockholm 1829.[13]
  • Liktal öfver H. Exc. Grefve Fleming, Stockholm 1831.[13]
  • Liktal öfver Grosshandl. Muller, Stockholm 1831.[13]
  • Liktal öfver Cancellirådinnan Wallmark, Stockholm 1836.[13]
  • Liktal öfver Bokhandlaren Törnqvist, Stockholm 1836.[13]
  • Liktal öfver Presidenten Frih, Fook, Stockholm 1837.[13]
  • Två minnesord i Storkyrkans grafehor, Stockholm 1837.[13]
  • Tacksägelse och bön vid H. Exc. Gr. Lagerbrings begrafning, Stockholm 1822.[13]
  • Tacksägelse öfver Prosten Horster, Stockholm 1823.[13]
  • Tacksägelse öfver Just. Ombudsman Ehrenborg, Stockholm 1823.[13]
  • Tacksägelse öfver Biskop Mörner, Stockholm 1823.[13]
  • Tacksägelse öfver Grosshandl.Lundgren And:son, Stockholm 1824.[13]
  • Dödens Engel, Stockholm 1839.[13]

Samlingar och urval i fulltext

[redigera | redigera wikitext]

Psalmer i urval

[redigera | redigera wikitext]

Wallin är representerad i många psalmböcker utöver Den svenska psalmboken, till exempel Svenska Missionsförbundets sångbok 1920 (SMF1920). Nedan anges i huvudsak psalmens första och senaste publicering, mångfalden av psalmböcker framgår av respektive psalm.

Den svenska psalmboken 1819 (urval)

[redigera | redigera wikitext]

I 1819 års psalmbok har Wallin diktat , översatt och bearbetat 279 verk, Av dessa är 141 original.

Den svenska psalmboken 1986

[redigera | redigera wikitext]

Wallin finns representerad i 1986 års psalmbok med totalt 76 verk varav 39 är originaltexter (nr 34, 55, 63, 106, 119, 131, 159, 176, 177, 197, 247, 305, 317, 319, 326, 330, 349, 365, 366, 390, 405, 460, 469, 474, 494, 512, 516, 519, 526, 529, 557, 561, 566, 569, 576, 577, 579, 588 och 616) och med 37 bearbetningar/översättningar (nr 9, 18, 51, 77, 104, 107, 112, 120, 125, 126, 132, 136, 147, 167, 175, 188, 199, 209, 237, 239, 243, 274, 325, 336, 371, 419, 453, 458, 465, 466, 539, 552, 555, 564, 595, 603 och 635).

Utöver 1986 års psalmer förekommer Wallin med stora mängder psalmer i andra tidigare psalmböcker, varav ett fåtal anges nedan där grad av insats angetts i psalmböckerna.

A–Ö

[redigera | redigera wikitext]

Övriga psalmer

[redigera | redigera wikitext]

Osäker grad av upphov eller att identifiera som bearbetade/översatta originaltexter.

A–Ö

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Liedgren, Emil, Johan Olof Wallin i yngre år, 1929, s. 228–236.
  2. ^ Liedgren, Emil, Samlaren 1914, Till belysning af krisen i Joh. Olof Wallins lif.
  3. ^ Anna Maria Wallin (född Dimander) (1781–1866), Genealogy.
  4. ^ Anbytarforum, Wallin, Johan Olof (1779–1839), ärkebiskop.
  5. ^ ”Frimuraren nummer 1 2012 by Svenska Frimurare Orden - Issuu” (på engelska). issuu.com. https://issuu.com/svenskafrimurareorden/docs/frimuraren_nummer_1_2012. Läst 18 juli 2022. 
  6. ^ Samtliga hedersledamöter
  7. ^ Tack och Svar eller Vestmanno-Dala-Sång i Samlade Vitterhets-arbeten af Johan Olof Wallin (1847–1848)
  8. ^ Gravskrift Samlade Vitterhetsarbeten
  9. ^ ”Hitta graven”. Arkiverad från originalet den 17 september 2020. https://web.archive.org/web/20200917011451/https://etjanster.stockholm.se/Hittagraven/home?searchText=Johan+Olof+Wallin&type=all&searchType=0&cemeteries=22. Läst 16 september 2020. 
  10. ^ Stockholmskällan.
  11. ^ Matrikel över ledamöter av Kungl. Vitterhetsakademien och Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets akademien, Bengt Hildebrand (1753–1953), Margit Engström och Åke Lilliestam (1954–1990), Stockholm 1992 ISBN 91-7402-227-X s. 30
  12. ^ Grimberg, Carl. ”238 (Svenska folkets underbara öden / VIII. 1809 års män, Karl Johans och Oskar I:s tid samt Vårt näringsliv och kommunikationsväsen under teknikens tidevarv 1809-1859)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/8/0240.html. Läst 14 januari 2023. 
  13. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag ah ai aj ak al am an ao ap aq ar as at au av aw ax ay az ba bb bc bd be bf bg bh bi bj bk bl bm bn bo bp bq br] Fant, Johan Eric; Låstbom August Theodor, Fant Andreas Michael (1842). Upsala ärkestifts herdaminne. Första delen. D. 1. Upsala 1842. Wahlström & Låstbom.: Wahlström & Låstbom. sid. 62-66. Libris 1799832 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Andreæ, Daniel (1956). Johan Olof Wallin. Svenska författare, 99-0158538-4. Stockholm: Natur och kultur. Libris 11914 
  • Fyrlund, Björn (1999). Tro och helgelse: en analys av Johan Olof Wallins moraluppfattning. Lund studies in ethics and theology, 1102-769X ; 8. Lund: Lund Univ. Press. Libris 7677839. ISBN 91-7966-568-3 
  • Hellström, Jan Arvid (1991). Var är den vän?: kring Johan Olof Wallin och hans källor. Wallinsamfundets skriftserie, 0349-7062 ; 29. [Borlänge]. Libris 2298364 
  • Johan Olof Wallin: en minnesskrift 1989. Uppsala: Erene. 1989. Libris 7760648. ISBN 91-86800-23-X 
  • Liedgren, Emil (1929). Johan Olof Wallin i yngre år: (1779–1810). Stockholm: Svenska kyrkans diakonistyr. Libris 874066 
  • Liedgren, Emil (1916). Wallins läroår som psalmdiktare, 1806–1812. Uppsala: Almqvist & Wiksell. Libris 350463 
  • Murray, Robert (1958). Johan Olof Wallin under åren i Adolf Fredrik.. Stockholm: SKDB 
  • Murray, Robert (1979). Var är den vän?: en bok om Johan Olof Wallin. Stockholm: Skeab/Verbum. Libris 182841 
  • Möller, Håkan (2001). Dödens engel. Wallinsamfundets skriftserie, 0349-7062 ; 39. Borlänge: Wallinsamfundet. Libris 8241172 
  • Möller, Håkan (2000). Den wallinska dikten: från informatorsåren till Dödens ängel. Uppsala: Lunne böcker. Libris 7772383. ISBN 91-88504-06-9 
  • Möller, Håkan (1997). Den wallinska psalmen: The Wallin hymn. Bibliotheca theologiae practicae, 0519-9859 ; 56. Stockholm: Almqvist & Wiksell International [distributör]. Libris 7445886. ISBN 91-628-2598-4 
  • Olsson, Bror (1949). Arvet från Wallin: en bild av Johan Olof Wallin. Lund. Libris 154466 
  • Segerbank, Catharina (1993). Dödstanken i svensk romantik: odödlighetstanke och uppståndelsetro hos tre svenska diktare : Per Daniel Amadeus Atterbom, Johan Olof Wallin, Erik Johan Stagnelius. Bibliotheca historico-ecclesiastica Lundensis, 0346-5438 ; 31. Lund: Lund Univ. Press. Libris 7677582. ISBN 91-7966-222-6 
  • Wentz, Hilmer (1939). Johan Olof Wallin: till hundraårsminnet : några uppsatser. Stockholm: Svenska kyrkans diakonistyrelse. Libris 1219775 
  • Åberg, Åke (1962). Att studera Johan Olof Wallin: en vägvisare för lekmän. Borlänge: utg. Libris 630293 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Företrädare:
Gustaf Murray 		Ordensbiskop
1824–1837 		Efterträdare:
Carl Adolph Agardh
Företrädare:
Carl von Rosenstein 		Ärkebiskop i Uppsala
1837–1839 		Efterträdare:
Carl Fredrik af Wingård


v • r
Ledamöter av Svenska Akademien, stol 1
Anders Johan von Höpken (1786) · Nils Philip Gyldenstolpe (1789) · Johan Olof Wallin (1811) · Anders Fryxell (1841) · Hans Forssell (1881) · Carl Bildt (1902) · Birger Wedberg (1931) · Birger Ekeberg (1945) · Sture Petrén (1969) · Sten Rudholm (1977) · Lotta Lotass (2009) · Eric M. Runesson (2018)
Lista över ledamöter
v • r
Ärkebiskopar av Uppsala stift
Ärkebiskopar under påven i Rom
(1164–1557)		Vapen för ärkebiskopen av Uppsala
Ärkebiskopar i Svenska kyrkan
(1531–)
Laurentius Petri Nericius · Laurentius Petri Gothus · Andreas Laurentii Björnram · Abraham Angermannus · Nicolaus Olai Bothniensis · Olaus Martini · Petrus Kenicius · Laurentius Paulinus Gothus · Johannes Canuti Lenaeus · Laurentius Stigzelius · Johannes Baazius den yngre · Olof Svebilius · Erik Benzelius den äldre · Haquin Spegel · Mattias Steuchius · Johannes Steuchius · Erik Benzelius den yngre · Jacob Benzelius · Henric Benzelius · Samuel Troilius · Magnus Beronius · Carl Fredrik Mennander · Uno von Troil · Jacob Axelsson Lindblom · Carl von Rosenstein · Johan Olof Wallin · Carl Fredrik af Wingård · Hans Olof Holmström · Henrik Reuterdahl · Anton Niklas Sundberg · Johan August Ekman · Nathan Söderblom · Erling Eidem · Yngve Brilioth · Gunnar Hultgren · Ruben Josefson · Olof Sundby · Bertil Werkström · Gunnar Weman · K.G. Hammar · Anders Wejryd · Antje Jackelén · Martin Modéus
Anmärkningar om katolska titulärärkebiskopar i exil i Rom under reformationen: 1 = 1533–1544; 2 = 1544–1557
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Johan_Olof_Wallin&oldid=55342438”