Hedenäset
| Hedenäset | |
| Koivukylä | |
| Tätort | |
 Flygfoto från augusti 1994 över Kyrkudden där Hietaniemi kyrka är belägen.
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Norrbotten |
| Län | Norrbottens län |
| Kommun | Övertorneå kommun |
| Distrikt | Hietaniemi distrikt |
| Koordinater | 66°13′35″N 23°41′10″Ö / 66.22639°N 23.68611°Ö |
| Area | 138 hektar (2020)[1] |
| Folkmängd | 224 (2020)[1] |
| Befolkningstäthet | 1,62 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Hedenäset |
| Postnummer | 957 95 |
| Riktnummer | 0927 |
| Tätortskod | T8612[2] |
| Beb.områdeskod | 2518TB101 (1960–)[3] |
| Geonames | 605777 |
  Ortens läge i Norrbottens län
| |
| Wikimedia Commons: Hedenäset | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Hedenäset (meänkieli: Koijukylä; finska: Koivukylä) är en tätort i Hietaniemi distrikt i Övertorneå kommun i Tornedalen och Norrbottens län samt kyrkbyn i Hietaniemi socken.
Torne älv bildar vid Hedenäset ett inlandsdelta med flera så kallade suveränitetsholmar. På en udde i älven ligger Hietaniemi kyrka. På kyrkudden finns också en gammal marknadsplats.[4] Hietaniemi översatt till svenska blir sandudde.
Namnet
[redigera | redigera wikitext]Hedenäset fick sitt nuvarande namn 1914 då järnvägen Karungi–Övertorneå drogs genom byn. Det tidigare namnet var Koivukylä på finska, samt "Koijukylä" på meänkieli, vilket betyder ’björkbyn’.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Arkeologer har funnit resterna av en försvarsmur på kyrkudden i Hedenäset som troligtvis byggdes på medeltiden då strider mellan nordbor[förtydliga], tavaster och kareler förekom i Hietaniemi-området. Jordbruket utvecklades sakta i Tornedalen då fisket hade en dominerande ställning.[5]
I Koivukylä fanns år 1543 sex hemman varav ett senare övergavs. År 1571 betalade fem gårdar silverskatt. Den rikaste personen i byn var Johan Nilsson som hade en förmögenhet på 232 mark. Detta var märkligt då varken han eller någon annan i byn varit birkarlar. Inga större förändringar skedde i Koivukylä förrän mot slutet av 1500-talet då hemmansantalet började öka. I början av 1600-talet fanns 13 hemman i byn. Vanliga namn i Koivukylä i början 1600-talet var Ero, Karinen, Simu, Lassinantti och Korpi.[6]
År 1543 hade Hietaniemi sex hemman men antalet minskade under resterande delen av 1500-talet, då minst två hemman hade förlorat sin husbonde och änkorna övergivit gårdarna på grund av fattigdom. I 1579 års husmansförteckning finns inte en enda husman antecknad för Hietaniemi. Hemmanen ökade dock till fyra i början av 1600-talet. I 1571 års silverskatteregister taxerades Olof Mattsson för 13 kor och 5 lod silver. Hela hans förmögenhet uppgick till 240 mark. Hans gård blev senare känd som Hietaniemi-gården.[7]
Hietaniemi var ändå fram till år 1878 kapellförsamling under Övertorneå. Den fasta skolan upprättades i Matarengi/Övertorneå år 1854 medan Hietaniemi fick vänta. Vid en kyrkostämma år 1864 beslöt man att grunda en fast folkskola och att denna skulle byggas i Koivukylä. Första läraren blev Pehr Anders Mörtberg. Han var även den första läraren som undervisade på svenska.[8]
Administrativ tillhörighet
[redigera | redigera wikitext]Hedenäset ligger i Hietaniemi socken. I samband med kommunreformen 1863 bildades Hietaniemi landskommun, som Hedenäset tillhörde fram till 1 januari 1969, då landskommunen uppgick i Övertorneå landskommun. Två år senare, 1971, ombildades Övertorneå landskommun till Övertorneå kommun, som Hedenäset sedan dess har tillhört.
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]
| Befolkningsutvecklingen i Hedenäset 1950–2020[9][10][11][12][13][14][15] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1950 | 568 | ## | ||
| 1960 | 614 | 183 | ||
| 1965 | 624 | 185 | ||
| 1970 | 552 | 178 | ||
| 1975 | 486 | 190 | ||
| 1980 | 462 | 191 | ||
| 1990 | 371 | 195 | ||
| 1995 | 349 | 200 | ||
| 2000 | 301 | 200 | ||
| 2005 | 285 | 201 | ||
| 2010 | 270 | 198 | ||
| 2015 | 243 | 138 | ||
| 2020 | 224 | 138 | ||
Anm.:
## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950. | ||||
Samhället
[redigera | redigera wikitext]I Hedenäset finns Hietaniemi friskola, med både för- och grundskola. Utbildningslokaler i Hedenäset har också Utbildning Nord.
Näringsliv
[redigera | redigera wikitext]I Hedenäset hade Norrmejerier ett bärpresseri där bär till drycken Jokk pressades. 2013 sålde Norrmejerier bärpresseriet till företaget Trensums Food AB som tog över produktionen i bärpresseriet i januari 2014.[16]
Idrott
[redigera | redigera wikitext]SK Gränsen heter sportklubben i Hedenäset.
Personer från Hedenäset
[redigera | redigera wikitext]- John Björkén, medicine doktor
- Kalle Grenemark, skidskytt
- Lennart Hardell, professor
- Alfred Joki, Skidskytt, som nått OS 2 gånger.
- Harald Larsson, riksdagsledamot
- Klemet Olofsson Hietaniemi, grundare av byn Lainio omkring 1650
- Gunhild Stensmyr, konstkurator
Omgivande orter
[redigera | redigera wikitext]Nedanstående graf beskriver ett urval orter i omgivningen, inom en radie av 25 kilometer.
Hedenäset
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 7 januari 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Swedish Lapland Arkiverad 18 januari 2015 hämtat från the Wayback Machine. Hietaniemi kyrka (Läst 18 januari 2015)
- ^ Heikkilä, Sven. 1999. Tornedalens historia IV. Övertorneå. Sidorna 371-372.
- ^ Hederyd, Olof, Alamäki, Yrjö, Kenttä, Matti (red). 1991.Tornedalens historia I. Tornedalskommunernas historiekommitté. Sidorna 232-233
- ^ Hederyd, Olof, Alamäki, Yrjö, Kenttä, Matti (red). 1991.Tornedalens historia I. Tornedalskommunernas historiekommitté. Sidan 233.
- ^ Heikkilä, Sven. 1999. Tornedalens historia IV. Övertorneå. Sidorna 366-372.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 19 maj 1952. sid. 237. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6T09ZkyrB?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 24 december 2016 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 83
- ^ Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 75
- ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 2:4, Utveckling mellan 1970 och 1975. Tätorternas areal och folkmängd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 46. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2015. https://www.webcitation.org/6atarNDGu?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_2_4.pdf. Läst 19 augusti 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1980 Del 2:3, Tätorternas areal och folkmängd, utveckling mellan 1975 och 1980. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1984-06-29. sid. 58. Arkiverad från originalet den 15 januari 2015. https://www.webcitation.org/6VbOaXwnN?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1980_2_3.pdf. Läst 15 januari 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Tätorter 1990, Befolkning och areal i tätorter och glesbygd; Reviderade uppgifter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 26 februari 1992. sid. 54. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131018010555/http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9201.pdf. Läst 1 april 2016
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161026232758/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=3bde46f8-57f9-40b1-bc62-ed84cfcaa49f. Läst 26 oktober 2016.
- ^ Food-Supply.se Trensums Food AB förvärvar bärpresseri i Hedenäset, Norrbotten (Läst 18 januari 2015)
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Hedenäset.- Hedenäsets byaförening
| ||||||||||||||||
