Hoppa till innehållet

Tornedalen

Från Wikipedia
Tornedalen i Norrbottens län och Lapplands landskap.

Tornedalen (finska: Tornionlaakso) är ett geografiskt område i nordöstra Sverige och i nordvästra Finland.

Tornedalens kommuner

[redigera | redigera wikitext]
Foto av Torne träsk av Borg Mesch. Fotot publicerades i den svenska barnboksklassikern Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige av Selma Lagerlöf.

Tornedalen omfattar följande kommuner i respektive land:

I Sverige:

I Finland:

Ekonomisk region

[redigera | redigera wikitext]

Två kommuner (Pello och Övertorneå) i finländska Tornedalen utgör Tornedalens ekonomiska region.

Historia

[redigera | redigera wikitext]
Torne älv sedd från Aavasaksa i finländska Tornedalen. Tengeli älvs utlopp till vänster och svenska Övertorneå kyrkby till höger.

Omkring år 1000 kom finska invandrare till området, som tidigare ska ha befolkats av samer. Under århundradena därefter ökade befolkningen efterhand och 1482 är det belagt att kristendomen fanns i området, som kom att inlemmas i det svenska kungariket. Området kallades Torne lappmark och från 1602 fanns en egen församling Torne lappförsamling även benämnd Enontekis församling.

År 1681 gjorde fransmannen Jean-François Regnard en uppmärksammad resa, först till Torneå och därefter vidare uppför Torne älv ända till Torne träsk. I sin reseskildring skrev han om samernas traditioner och sedvänjor som bastubadande, skidåkning och forsränning, men också om naturen, jakten, beskattningen med mera. Förutom Regnards omskrivna Tornedalsresa har även ett flertal forskare besökt området, Carl von Linné, Pierre de Maupertuis, Anders Celsius, Giuseppe Acerbi och Anders Fredrik Skjöldebrand. Tornedalen i allmänhet och Aavasaksa kalottberg i synnerhet har genom tiderna utgjort ett mål för upplevelseturism; under 1800- och 1900-talen har samtliga svenska kungar gjort uppmärksammade Tornedalsbesök.

Finska kriget 1809, vari Ryssland erövrade Finland, medförde i ett slag en delning av Tornedalen och splittring av familjer.

Språk

[redigera | redigera wikitext]

Sverige fick den 1 april 2000 en lag om rätten att använda meänkieli hos förvaltningsmyndigheterna i alla svenska Tornedalens kommuner: Pajala, Övertorneå, Kiruna och Haparanda kommuner. Även i svenska Gällivare kommun som gränsar till Tornedalen är meänkieli ett erkänt minoritetsspråk. I finländska Tornedalen talas också meänkieli, men där anses språkvarieteten vara en dialekt av finskan. En skillnad är att på svenska sidan skriver man omväxlande på meänkieli och finska, och på finländska sidan endast på finska. Det är vissa skillnader i stavning och vissa avvikande ord mellan dem.

Meänmaa

[redigera | redigera wikitext]
Svenska och finländska Tornedalens flagga

Fader till begreppet Meänmaa är författaren Bengt Pohjanen. Föreningen Meänmaa, där han är ordförande, har lanserat Meänmaa som kulturregion Meänmaa (vårt land), som omfattar fem finländska och fem svenska kommuner. Meänmaa har den 15 juli 2007, enligt justerat protokoll antagit, Meänmaaflaggan, som den även i protokoll benämnes.[1] Pajala kommun och finska Kolari kommun benämner numera området på båda sidor om gränsen som Meänmaa. Läst 24 december 2013,[2] Tornedalsflaggans dag/Meänflakudag fastställdes till den 15 juli. Flaggan har därefter fått spridning och blivit en symbol för människorna på båda sidor om gränsen.[3] Även tornedalsföreningar i landet har antagit flaggan.[4] Norrbottens läns landsting diskuterade flaggan vid konferens i Haparanda i juni 2008. STR-T, svenska tornedalingars riksförbund beslöt sig för att vid årsmötet det 26 april 2008 ansluta sig till Meänmaaföreningens beslut att flaggdagen skall vara den 15 juli och införas i svenska kalendrar.[1]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] K-L Sundqvist (3 maj 2008). ”Tornedalen får egen flaggdag”. Norrländska Socialdemokraten. http://www.nsd.se/nyheter/artikel.aspx?ArticleId=3730038.  (svenska) Läst 24 december 2013.
  2. ^ Mia-Li Hallengren (3 maj 2008). ”Nytt land mellan Sverige och Finland – Två kommuner spränger gränser”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article1982108.ab.  Läst 24 december 2013.
  3. ^ Ordförandens dagbok från Norrbotten Norrbottens Hembygdsförbund
  4. ^ ”Protokoll Styrelsemöte Tornedalingar i Umeå 2008-05-05”. tornedalingarumea.se. 5 maj 2008. http://www.tornedalingarumea.se/protokoll/protokoll%2020080505.htm. 

Webbkällor

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Bergsten, Jan (2012). Tornedalens järnvägar : en gränslös historia. TNF-bok ; 136. Stockholm: Trafik-nostalgiska förlaget. Libris 12751147. ISBN 9789186853181 
  • Borelius, Fredrik (1936). Där forntiden lever : tornedalsstudier. Uppsala: Lindblad. Libris 857841 
  • Borelius, Fredrik (2008). Gångstigsbygden : om uråldriga traditioner och den moderna tidens början i Tornedalen. Tornedalica, 0495-890X ; 57. Luleå: Tornedalica. Libris 10727535. ISBN 9789197235839 
  • Heikkilä, Sven (2004). Gränsbygd : blad ur mellersta Tornedalens historia. [Övertorneå]: [S. Heikkilä]. Libris 9566707. ISBN 9163154617 
  • Groth, Östen (1987). "Varra Perrai" : om färder och färdmän i Tornedalens historia. Pajala: Kommunen. Libris 665493 
  • Kieri, Gunnar (2016). I knektens öga : Tornedalens och Malmfältens historia i romanerna  : Pil med järnskodd spets, Färden mot Jukkasjärvi, När tranorna vänder åter. Kiruna: Kirunatidningen förlag. Libris 19962427. ISBN 9789163923548 
  • Tornedalens historia. 1991-1999. Libris 1196881 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Tornedalen&oldid=53027080”