Hoppa till innehållet

Gregory Bateson

Från Wikipedia
Gregory Bateson
Gregory Bateson, 2 november 2004.
Född9 maj 1904[1][2][3]
Grantchester, Storbritannien
Död4 juli 1980[4][3][5] (76 år)
San Francisco, USA
Medborgare iStorbritannien och USA
Utbildad vidCharterhouse
St John's College
SysselsättningAntropolog[5], semiotiker[5], psykolog[5], etnolog[6], ekolog[6], författare[6], filmregissör, språkvetare[5], biolog[5], filosof, sociolog, universitetslärare[6]
ArbetsgivareUniversity of California, Santa Cruz
MakaMargaret Mead
(g. 1936–1950)
BarnMary Catherine Bateson (f. 1939)
Nora Bateson (f. 1969)
FöräldrarWilliam Bateson
Utmärkelser
Guggenheimstipendiet (1946)[7]
California Hall of Fame (2012)
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Redigera Wikidata

Gregory Bateson, född 9 maj 1904 i Grantchester, Cambridgeshire, död 4 juli 1980 i San Francisco, Kalifornien, var en brittisk antropolog, kommunikationsteoretiker och systemteoretiker. Han var en period gift med Margaret Mead.

Gregory Bateson var son till William Bateson, känd biolog och genetiker, och yngst av tre bröder. Efter båda brödernas olyckliga död valde Gregory att gå i sin faders fotspår och utbildade sig till biolog (zoolog). Kort efter utbildningen träffar Bateson A. C. Haddon som var en av Englands första antropologer. Bateson blev intresserad av Haddons berättelser och bestämde sig för att läsa socialantropologi under ledning av Bronislaw Malinowski och Radcliffe-Brown. Han gjorde sitt fältarbete på Nya Guinea där han levde med Iatmul-folket. Avhandlingen går under titeln Naven.

1936 gifte sig Bateson med Margaret Mead. De gjorde gemensamma fältarbeten på Bali. 1939 flyttade Bateson med fru permanent till USA. Samma år föddes deras dotter Mary Catherine Bateson. Bateson blev allt mer intresserad av cybernetik och självreglerande system. Som en följd av detta deltog han i de s.k. Macy-konferancerna, 1942 och framåt, där en tvärvetenskaplig grupp diskuterade cybernetik. I egenskap av antropolog blev han engagerad att forska kring mänsklig kommunikation bland psykiatriska patienter. Det var i samband med detta som han lade fram teorin om dubbelbindning (sociologi) (eng. double bind).

Bateson lade, tillsammans med Jurgen Ruesch, i boken Communications - A social matrix of Psychiatry fram tanken att det vore bra med en metavetenskap inom kommunikationstraditionen, eftersom vi människor använder "samma" hjärna, "samma" språk och "samma" kommunikationskompetens inom alla områden där mänsklig kommunikation används. En sådan vetenskap har sedan dess under utveckling, av bland andra Richard Bandler och John Grinder inom NLP-traditionen. Vidareutvecklingen fortsätter inom den traditionen och i kommunikationstraditionen i allmänhet.

Batesons senare verk som "Steps to an Ecology of Mind" och "Mind and Nature - A Necessary Unit" kom att spela stor roll för miljö- och alternativrörelsen.

  • Communications - A social matrix of Psychiatry (1951) med Jurgen Ruesch. New York: Norton.
  • Steps to an Ecology of Mind (1972). New York, Random House.
  • Mind and Nature – A Necessary Unity (1979). New York, Bantam Books.
  1. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Gregory-Batesontopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6jd5pdg, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: bateson-gregory.[källa från Wikidata]
  4. ^ Internet Movie Database, IMDb-ID: nm0061057co0047972, läst: 15 oktober 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d e f] abART, abART person-ID: 129783, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c d] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: ola2002152157, läst: 15 december 2022.[källa från Wikidata]
  7. ^ Guggenheim Fellows-databasen, Guggenheim fellow-ID: gregory-bateson.[källa från Wikidata]