William Bateson
| William Bateson | |
 | |
| Född | 8 augusti 1861[1][2][3] Whitby[4], Storbritannien |
|---|---|
| Död | 8 februari 1926[5][1][2] (64 år) London Borough of Merton[4], Storbritannien |
| Medborgare i | Förenade kungariket Storbritannien och Irland |
| Utbildad vid | St John's College Rugby School  |
| Sysselsättning | Genetiker, biolog |
| Arbetsgivare | Universitetet i Cambridge |
| Barn | Gregory Bateson (f. 1904) |
| Föräldrar | William Henry Bateson Anna Bateson |
| Utmärkelser | |
| Darwinmedaljen (1904)[6] Föreläsning till Sillimans minne (1907) Honorary Fellow of the Royal Society Te Apārangi[7] Croonian Medal and Lecture (1920) Royal Medal (1920) Fellow of the Royal Society | |
| Redigera Wikidata | |
William Bateson, född 8 augusti 1861, död 8 februari 1926, var en brittisk genetiker. Han var far till antropologen Gregory Bateson.
Bateson erhöll 1908 en personlig professur vid Cambridge 1908 och blev 1910 föreståndare för John Inne's horticultural institue. Under sina yngre år sysslade Bateson med allmän biologi, biometri, utvecklingslära och variation. När Mendels lagar återupptäcktes 1900, insåg Bateson strax deras stora betydelse och blev genom sina viktiga och omfattande undersökningar en av de ledande forskarna inom den moderna ärftlighetsläran. Under sina sista år sysslade han med undersökningar av vegetativ klyvning.
Batessons viktigaste arbeten är Materials for the study of variation (1894), Mendel's principles of heredity (2:a upplagan 1913), samt Problems of genetics (2:a upplagan 1916).
Han var den första person som använde termen genetik för att beskriva studiet av ärftlighet och biologiskt arv.
Bateson var tillsammans med Reginald Punnett en av upptäckarna av genetisk koppling (engelska: genetic linkage).
Bateson invaldes 1894 som fellow i Royal Society. Han erhöll Darwinmedaljen 1904 och Royal Medal 1920.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6rr2rkq, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Proleksis enciklopedija, Proleksis lexikon ämne: 11321.[källa från Wikidata]
- ^ Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, Hrvatska enciklopedija-ID: 6255.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Бэтсон Уильям”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Бэтсон Уильям”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, docs.google.com .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.royalsociety.org.nz .[källa från Wikidata]
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Svensk uppslagsbok. Malmö 1939
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- William Bateson (1894). Materials for the study of variation: treated with special regard to discontinuity in the origin of species. Available online.
- BBC site
|