Hoppa till innehållet

Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Ekonomipriset)
Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne
Presskonferens för tillkännagivandet av vinnare av 2008 års ekonomipris.
BeskrivningEkonomipris
UtdelareKungliga Vetenskapsakademien
PlatsStockholm
LandSverige Sverige
Första utdelning1969
ÅterkommandeÅrligen
Tidpunkt10 december

Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, i dagligt tal ofta kallat Ekonomipriset[1][2] eller Nobelpriset i ekonomi,[3] är ett pris som instiftades 1968 av Sveriges riksbank i samband med bankens 300-årsjubileum och som administreras av Nobelstiftelsen.

Prissumman är den samma som för nobelprisen och utdelningen sker tillsammans med de fyra nobelpris som delas ut i Stockholm den 10 december årligen. Pristagare utses i början av oktober varje år av den svenska Kungliga Vetenskapsakademien, som även utser pristagare för Nobelpriset i fysik och Nobelpriset i kemi. Nomineringsproceduren och arbetet med att utse pristagare går till på samma sätt som för fysik- och kemiprisen, och sköts av Kommittén för priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne vid Kungl. Vetenskapsakademien.

Priset är inte ett av de fem nobelprisen som etablerades av 1895 års testamente av Alfred Nobel för utstående bidrag inom fälten kemi, fysik, litteratur, fred och fysiologi eller medicin.[4] Istället etablerades priset av Sveriges riksbank 1968 och har sedan dess delats ut varje år.[5] Det första priset tilldelades 1969 Ragnar Frisch och Jan Tinbergen.[6] Varje pristagare får en medalj, ett diplom och en pengasumma som har varierat genom åren.[5] 1969 gavs Frisch och Tinbergen sammanlagt 375 000 kronor, vilket i december 2007 motsvarade 2 871 041 kronor. 2024 var prissumman 11 miljoner kronor.[7] Priset delas ut i Stockholm vid en årlig ceremoni den 10 december, samma dag som Nobel dog.[8]

2024 hade 56 priser i ekonomi delats ut till 96 personer.[9] Institutionen med flest pristagare i ekonomi är University of Chicago; universitetets ekonomiavdelning har givit 15 pristagare.[10] År 2009, 40 år efter att priset började delas ut, gick det för första gången till en kvinna, Elinor Ostrom. Priset har senare delats ut till ytterligare två kvinnor: Esther Duflo 2019 och Claudia Goldin 2023.[9]

Den yngsta pristagaren är Esther Duflo som var 46 år när hon tilldelades priset och den äldste är Leonid Hurwicz som var 90 år.[9]

År Pristagare Land Anledning
1969 Ragnar Anton Kittil Frisch Norge "för utveckling och användning av dynamiska modeller för analys av ekonomiska förlopp"[6]
Jan Tinbergen Nederländerna
1970 Paul Samuelson USA "för de arbeten genom vilka han utvecklat den statiska och dynamiska ekonomiska teorien och verksamt bidragit till att höja den analystekniska nivån inom den ekonomiska vetenskapen"[11]
1971 Simon Kuznets USA "för hans empiriskt baserade tolkning av ekonomisk tillväxt som lett till ny och fördjupad insikt i den ekonomiska och sociala strukturen och utvecklingsprocessen"[12]
1972 John Hicks Storbritannien "för deras banbrytande insatser inom allmän ekonomisk jämviktsteori och välfärdsteori"[13]
Kenneth Arrow USA
1973 Wassily Leontief USA "för utarbetandet av input-output metoden samt för dess tillämpning på viktiga ekonomiska problem"[14]
1974 Gunnar Myrdal Sverige "för deras pionjärarbete inom penning- och konjunkturteori samt deras inträngande analys av det ömsesidiga beroendet mellan ekonomiska, sociala och institutionella förhållanden"[15]
Friedrich von Hayek Storbritannien/Österrike
1975 Leonid Kantorovitj Sovjetunionen "för deras bidrag till teorin för optimal resursanvändning"[16]
Tjalling Koopmans USA
1976 Milton Friedman USA "för hans bidrag till konsumtionsanalys, till monetär historia och teori jämte hans klarläggande av stabiliseringspolitikens komplexitet"[17]
1977 Bertil Ohlin Sverige "för deras banbrytande arbeten inom teorin för internationell handel och internationella kapitalrörelser"[18]
James Meade Storbritannien
1978 Herbert Simon USA "för hans banbrytande forskning om beslutsprocessen inom ekonomiska organisationer"[19]
1979 Theodore Schultz USA "för deras pionjärarbeten inom ekonomisk utvecklingsforskning med särskild hänsyn till u-ländernas problem"[20]
Arthur Lewis Saint Lucia
1980
Lawrence Klein USA "för konstruktionen av ekonometriska konjunkturmodeller samt deras tillämpning för analys av ekonomisk politik"[21]
1981 James Tobin USA "för hans analys av finansiella marknader och dessas samband med utgiftsbeslut och därmed sysselsättning, produktion och prisutveckling"[22]
1982 George Stigler USA "för hans banbrytande studier av marknaders funktionssätt och strukturer samt offentliga regleringars orsaker och effekter"[23]
1983 Gerard Debreu USA "för införandet av nya analytiska metoder i nationalekonomisk teori och för en rigorös omformulering av teorin för allmän jämvikt"[24]
1984 Richard Stone Storbritannien "för att ha gjort banbrytande insatser vid utvecklandet av system för nationalräkenskaper och därigenom radikalt förbättrat underlaget för empirisk ekonomisk analys"[25]
1985 Franco Modigliani Italien "för hans grundläggande analyser av sparande och finansiella marknader"[26]
1986 James M. Buchanan USA "för hans utveckling av de kontraktsteoretiska och konstitutionella grundvalarna för ekonomiskt och politiskt beslutsfattande"[27]
1987 Robert Solow USA "för hans insatser inom teorin för ekonomisk tillväxt"[28]
1988 Maurice Allais Frankrike "för hans pionjärinsatser inom teorin för marknader och effektivt resursutnyttjande"[29]
1989 Trygve Haavelmo Norge "för hans klarläggande av de sannolikhetsteoretiska grunderna för ekonometrisk metodik och hans analys av simultana ekonomiska strukturer"[30]
1990 Harry Markowitz USA "för deras pionjärinsatser inom teorin för finansiell ekonomi"[31]
Merton Miller USA
William F. Sharpe USA
1991 Ronald Coase Storbritannien "för hans klarläggande av transaktionskostnadernas och de ekonomiska rättigheternas betydelse för det ekonomiska systemets institutionella struktur och funktionssätt"[32]
1992 Gary Becker USA "för att ha vidgat tillämpningen av mikroekonomisk analys till att gälla ett brett område av individers beteenden och relationer, även utanför marknaden"[33]
1993 Robert Fogel USA "för att ha förnyat den ekonomiskhistoriska forskningen genom att använda ekonomisk teori och kvantitativa metoder för att förklara ekonomisk och institutionell förändring"[34]
Douglass North USA
1994 John Harsanyi USA "för deras banbrytande analys av jämvikter i teorin för icke-kooperativa spel"[35]
John Forbes Nash USA
Reinhard Selten Tyskland
1995 Robert Lucas Jr. USA "för att ha utvecklat och tillämpat hypotesen om rationella förväntningar och i grunden förändrat makroekonomisk analys och synen på ekonomisk politik"[36]
1996 James Mirrlees Storbritannien "för fundamentala bidrag till den ekonomiska teorin för incitament vid asymmetrisk information"[37]
William Vickrey USA
1997 Robert C. Merton USA "för en ny metod att värdera derivatinstrument"[38]
Myron Scholes USA
1998 Amartya Sen Indien "för hans bidrag till den ekonomiska välfärdsanalysen"[39]
1999 Robert Mundell Kanada "för hans analys av penning- och finanspolitik under olika växelkursregimer, samt hans analys av optimala valutaområden"[40]
2000 James Heckman USA "för hans utveckling av teori och metoder för analys av selektiva urval"[41]
Daniel McFadden USA "för hans utveckling av teori och metoder för analys av diskreta val"[41]
2001 George Akerlof USA "för deras analys av marknader med asymmetrisk information"[42]
Michael Spence USA
Joseph E. Stiglitz USA
2002 Daniel Kahneman Israel
USA
"för att ha infört insikter från psykologisk forskning i ekonomisk vetenskap, särskilt beträffande bedömningar och beslut under osäkerhet"[43]
Vernon L. Smith USA "för att ha gjort laboratorieexperiment till verktyg i empirisk ekonomisk analys, särskilt i studier av olika marknadsmekanismer"[43]
2003 Robert F. Engle USA "för metoder att analysera ekonomiska tidsserier med tidsvarierande volatilitet (ARCH)"[44]
Clive Granger Storbritannien "för metoder att analysera ekonomiska tidsserier med samvarierande trender (kointegration)"[44]
2004 Finn E. Kydland Norge "för deras bidrag till dynamisk makroekonomisk teori: den ekonomiska politikens tidskonsistens och konjunkturens drivkrafter"[45]
Edward C. Prescott USA
2005 Robert Aumann Israel
USA
"för att genom spelteoretisk analys ha fördjupat vår förståelse av konflikt och samarbete"[46]
Thomas Schelling USA
2006 Edmund Phelps USA "för hans analys av intertemporala avvägningar i makroekonomisk politik"[47]
2007 Leonid Hurwicz USA "för att ha lagt grunden till teorin för allokeringsmekanismer"[48]
Eric Maskin USA
Roger Myerson USA
2008 Paul Krugman USA "för hans analys av handelsmönster och lokalisering av ekonomisk verksamhet"[49]
2009 Elinor Ostrom USA "för hennes analys av ekonomisk organisering, särskilt samfälligheter"[50]
Oliver Williamson USA "för hans analys av ekonomisk organisering, särskilt företagets gränser"[50]
2010 Peter A. Diamond USA "för deras analys av marknader med sökfriktioner"[51]
Dale T. Mortensen USA
Christopher A. Pissarides Cypern
2011 Thomas J. Sargent USA "för deras empiriska forskning om orsak och verkan i makroekonomin"
Christopher A. Sims USA
2012 Alvin Roth USA "för teorin om stabila allokeringar och för utformning av marknadsinstitutioner i praktiken"
Lloyd Shapley 2012 Lloyd Shapley USA
2013 Eugene Fama USA "för deras empiriska analys av tillgångspriser"
Lars Peter Hansen USA
Robert Shiller USA
2014 Jean Tirole Frankrike "för hans analys av marknadsmakt och reglering"
2015 Angus Deaton Storbritannien
USA
"för hans analys av konsumtion, fattigdom och välfärd"
2016 Oliver Hart Storbritannien "för sina bidrag till kontraktteori"
Bengt Holmström Finland
2017 Richard Thaler USA "för sina bidrag till beteendeekonomi"
2018 William D. Nordhaus USA "för att ha integrerat klimatförändringar i långsiktig makroekonomisk analys"[52]
Paul M. Romer USA "för att ha integrerat teknisk utveckling i långsiktig makroekonomisk analys"[52]
2019 Abhijit Banerjee Indien
USA
”för deras experimentella ansats för att mildra global fattigdom"[53]
Esther Duflo Frankrike
USA
Michael Kremer USA
2020 Paul Milgrom USA ”för förbättringar av auktionsteorin och uppfinningar av nya auktionsformat"[54]
Robert B. Wilson USA
2021 David Card Kanada

USA

”för hans empiriska bidrag till arbetsmarknadsekonomi"[55]
Joshua Angrist Israel
USA
"för deras metodologiska bidrag till analysen av kausala samband"[55]
Guido Imbens Nederländerna

USA

2022 Ben S. Bernanke USA "för forskning om banker och finanskriser"[56]
Douglas W. Diamond USA
Philip H. Dybvig USA
2023 Claudia Goldin USA "för att ha förbättrat vår förståelse av kvinnors arbetsmarknadsutfall"[57]
2024 Daron Acemoglu Turkiet
USA
"för studier av hur institutioner formas och påverkar välstånd"[58]
Simon Johnson Storbritannien
USA
James A. Robinson Storbritannien

USA

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Allmänna källor
Noter
  1. ^ Hird., John A. (2005). Power, Knowledge, and Politics. American governance and public policy. Georgetown University Press. sid. 33. ISBN 978-1-58901-048-2. OCLC 231997210. ”the Bank of Sweden Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel, commonly referred to as the Nobel Prize in Economics, was awarded to economists beginning in 1969.” 
  2. ^ Guerrien, Bernard (15 March 2004). ”A science too human? Economics”. Post-autistic economics review (4). http://www.paecon.net/PAEReview/issue24/Guerrien24.htm. ”commonly called the "Nobel prize for economics" although from this it does not follow that it is one”. 
  3. ^ ”Nomination and Selection of the Laureates in Economics”. Nobelstiftelsen. Arkiverad från originalet den 15 juli 2008. https://web.archive.org/web/20080715233344/http://nobelprize.org/nomination/economics/process.html. Läst 15 oktober 2008. 
  4. ^ ”Alfred Nobel – The Man Behind the Nobel Prize”. Nobelstiftelsen. http://nobelprize.org/alfred_nobel/. Läst 15 oktober 2008. 
  5. ^ [a b] ”The Nobel Prize”. Nobelstiftelsen. http://nobelprize.org/nobel_prizes/. Läst 15 oktober 2008. 
  6. ^ [a b] ”The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 1969”. Nobelstiftelsen. http://nobelprize.org/nobel_prizes/economics/laureates/1969/. Läst 14 oktober 2008. ”"for having developed and applied dynamic models for the analysis of economic processes"” 
  7. ^ ”The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 2024” (på amerikansk engelska). NobelPrize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/economic-sciences/2024/press-release/. Läst 21 oktober 2024. 
  8. ^ ”The Nobel Prize Award Ceremonies”. Nobelstiftelsen. Arkiverad från originalet den 11 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071011015418/http://nobelprize.org/award_ceremonies/. Läst 7 oktober 2008. 
  9. ^ [a b c] ”Facts on the prize in economic sciences”. Nobel Prize Outreach. https://www.nobelprize.org/prizes/facts/facts-on-the-prize-in-economic-sciences/. Läst 21 oktober 2024. 
  10. ^ ”Nobel Laureates and Universities”. Nobelstiftelsen. http://nobelprize.org/nobel_prizes/lists/universities.html. Läst 21 oktober 2024. 
  11. ^ ”The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 1970”. Nobelstiftelsen. http://nobelprize.org/nobel_prizes/economics/laureates/1970/. Läst 14 oktober 2008. ””for the scientific work through which he has developed static and dynamic economic theory and actively contributed to raising the level of analysis in economic science"” 
  12. ^ ”The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 1971”. Nobelstiftelsen. http://nobelprize.org/nobel_prizes/economics/laureates/1971/. Läst 14 oktober 2008. ”"for his empirically founded interpretation of economic growth which has led to new and deepened insight into the economic and social structure and process of development"” 
  13. ^ ”The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 1972”. Nobelstiftelsen. http://nobelprize.org/nobel_prizes/economics/laureates/1972/. Läst 14 oktober 2008. ”"for their pioneering contributions to general economic equilibrium theory and welfare theory."” 
  14. ^ ”The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 1973”. Nobelstiftelsen. http://nobelprize.org/nobel_prizes/economics/laureates/1973/. Läst 14 oktober 2008. ”"for the development of the input-output method and for its application to important economic problems"” 
  15. ^ ”The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 1974”. Nobelstiftelsen. http://nobelprize.org/nobel_prizes/economics/laureates/1974/. Läst 14 oktober 2008. ”"for their pioneering work in the theory of money and economic fluctuations and for their penetrating analysis of the interdependence of economic, social and institutional phenomena."” 
  16. ^ ”The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 1975”. Nobelstiftelsen. http://nobelprize.org/nobel_prizes/economics/laureates/1975/. Läst 14 oktober 2008. ”"for their contributions to the theory of optimum allocation of resources"” 
  17. ^ ”The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 1976”. Nobelstiftelsen. http://nobelprize.org/nobel_prizes/economics/laureates/1976/. Läst 14 oktober 2008. ”"for his achievements in the fields of consumption analysis, monetary history and theory and for his demonstration of the complexity of stabilisation policy"” 
  18. ^ ”The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 1977”. Nobelstiftelsen. http://nobelprize.org/nobel_prizes/economics/laureates/1977/. Läst 14 oktober 2008. ”"for their pathbreaking contribution to the theory of international trade and international capital movements"” 
  19. ^ ”The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 1978”. Nobelstiftelsen. http://nobelprize.org/nobel_prizes/economics/laureates/1978/. Läst 14 oktober 2008. ”for his pioneering research into the decision-making process within economic organizations” 
  20. ^ ”The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 1979”. Nobelstiftelsen. http://nobelprize.org/nobel_prizes/economics/laureates/1979/. Läst 14 oktober 2008. ”for their pioneering research into economic development research with particular consideration of the problems of developing countries” 
  21. ^ ”The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 1980”. Nobelstiftelsen. http://nobelprize.org/nobel_prizes/economics/laureates/1980/. Läst 14 oktober 2008. ”for the creation of econometric models and the application to the analysis of economic fluctuations and economic policies” 
  22. ^ ”The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 1981”. Nobelstiftelsen. http://nobelprize.org/nobel_prizes/economics/laureates/1981/. Läst 14 oktober 2008. ”for his analysis of financial markets and their relations to expenditure decisions, employment, production and prices” 
  23. ^ ”The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 1982”. Nobelstiftelsen. http://nobelprize.org/nobel_prizes/economics/laureates/1982/. Läst 14 oktober 2008. ”for his seminal studies of industrial structures, functioning of markets and causes and effects of public regulation” 
  24. ^ ”The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 1983”. Nobelstiftelsen. http://nobelprize.org/nobel_prizes/economics/laureates/1983/. Läst 14 oktober 2008. ”for having incorporated new analytical methods into economic theory and for his rigorous reformulation of the theory of general equilibrium” 
  25. ^ ”The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 1984”. Nobelstiftelsen. http://nobelprize.org/nobel_prizes/economics/laureates/1984/. Läst 14 oktober 2008. ”for having made fundamental contributions to the development of systems of national accounts and hence greatly improved the basis for empirical economic analysis” 
  26. ^ ”The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 1985”. Nobelstiftelsen. http://nobelprize.org/nobel_prizes/economics/laureates/1985/. Läst 14 oktober 2008. ”for his pioneering analyses of saving and of financial markets” 
  27. ^ ”The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 1986”. Nobelstiftelsen. http://nobelprize.org/nobel_prizes/economics/laureates/1986/. Läst 14 oktober 2008. ”for his development of the contractual and constitutional bases for the theory of economic and political decision-making” 
  28. ^ ”The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 1987”. Nobelstiftelsen. http://nobelprize.org/nobel_prizes/economics/laureates/1987/. Läst 14 oktober 2008. ”for his contributions to the theory of economic growth” 
  29. ^ ”The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 1988”. Nobelstiftelsen. http://nobelprize.org/nobel_prizes/economics/laureates/1988/. Läst 14 oktober 2008. ”for his pioneering contributions to the theory of markets and efficient utilization of resources” 
  30. ^ ”The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 1989”. Nobelstiftelsen. http://nobelprize.org/nobel_prizes/economics/laureates/1989/. Läst 14 oktober 2008. ”for his clarification of the probability theory foundations of econometrics and his analyses of simultaneous economic structures” 
  31. ^ ”The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 1990”. Nobelstiftelsen. http://nobelprize.org/nobel_prizes/economics/laureates/1990/. Läst 14 oktober 2008. ”for their pioneering work in the theory of financial economics” 
  32. ^ ”The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 1991”. Nobelstiftelsen. http://nobelprize.org/nobel_prizes/economics/laureates/1991/. Läst 14 oktober 2008. ”for his discovery and clarification of the significance of transaction costs and property rights for the institutional structure and functioning of the economy” 
  33. ^ ”The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 1992”. Nobelstiftelsen. http://nobelprize.org/nobel_prizes/economics/laureates/1992/. Läst 14 oktober 2008. ”for having extended the domain of microeconomic analysis to a wide range of human behaviour and interaction, including non-market behaviour” 
  34. ^ ”The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 1993”. Nobelstiftelsen. http://nobelprize.org/nobel_prizes/economics/laureates/1993/. Läst 14 oktober 2008. ”for having renewed research in economic history by applying economic theory and quantitative methods in order to explain economic and institutional change” 
  35. ^ ”The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 1994”. Nobelstiftelsen. http://nobelprize.org/nobel_prizes/economics/laureates/1994/. Läst 14 oktober 2008. ”for their pioneering analysis of equilibria in the theory of non-cooperative games” 
  36. ^ ”The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 1995”. Nobelstiftelsen. http://nobelprize.org/nobel_prizes/economics/laureates/1995/. Läst 14 oktober 2008. ”for having developed and applied the hypothesis of rational expectations, and thereby having transformed macroeconomic analysis and deepened our understanding of economic policy” 
  37. ^ ”The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 1996”. Nobelstiftelsen. http://nobelprize.org/nobel_prizes/economics/laureates/1996/. Läst 14 oktober 2008. ”for their fundamental contributions to the economic theory of incentives under asymmetric information” 
  38. ^ ”The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 1997”. Nobelstiftelsen. http://nobelprize.org/nobel_prizes/economics/laureates/1997/. Läst 14 oktober 2008. ”for a new method to determine the value of derivatives” 
  39. ^ ”The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 1998”. Nobelstiftelsen. http://nobelprize.org/nobel_prizes/economics/laureates/1998/. Läst 14 oktober 2008. ”for his contributions to welfare economics” 
  40. ^ ”The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 1999”. Nobelstiftelsen. http://nobelprize.org/nobel_prizes/economics/laureates/1999/. Läst 14 oktober 2008. ”for his analysis of monetary and fiscal policy under different exchange rate regimes and his analysis of optimum currency areas” 
  41. ^ [a b] ”The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 2000”. Nobelstiftelsen. http://nobelprize.org/nobel_prizes/economics/laureates/2000/. Läst 14 oktober 2008. ”for his development of theory and methods for analyzing selective samples"; "for his development of theory and methods for analyzing discrete choice” 
  42. ^ ”The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 2001”. Nobelstiftelsen. http://nobelprize.org/nobel_prizes/economics/laureates/2001/. Läst 14 oktober 2008. ”for their analyses of markets with asymmetric information” 
  43. ^ [a b] ”The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 2002”. Nobelstiftelsen. http://nobelprize.org/nobel_prizes/economics/laureates/2002/. Läst 14 oktober 2008. ”for having integrated insights from psychological research into economic science, especially concerning human judgment and decision-making under uncertainty"; "for having established laboratory experiments as a tool in empirical economic analysis, especially in the study of alternative market mechanisms” 
  44. ^ [a b] ”The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 2003”. Nobelstiftelsen. http://nobelprize.org/nobel_prizes/economics/laureates/2003/. Läst 14 oktober 2008. ”for methods of analyzing economic time series with time-varying volatility (ARCH)"; "for methods of analyzing economic time series with common trends (cointegration)” 
  45. ^ ”The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 2004”. Nobelstiftelsen. http://nobelprize.org/nobel_prizes/economics/laureates/2004/. Läst 14 oktober 2008. ”for their contributions to dynamic macroeconomics: the time consistency of economic policy and the driving forces behind business cycles” 
  46. ^ ”The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 2005”. Nobelstiftelsen. http://nobelprize.org/nobel_prizes/economics/laureates/2005/. Läst 14 oktober 2008. ”for having enhanced our understanding of conflict and cooperation through game-theory analysis” 
  47. ^ ”The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 2006”. Nobelstiftelsen. http://nobelprize.org/nobel_prizes/economics/laureates/2006/. Läst 14 oktober 2008. ”for his analysis of intertemporal tradeoffs in macroeconomic policy” 
  48. ^ ”The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 2007”. Nobelstiftelsen. http://nobelprize.org/nobel_prizes/economics/laureates/2007/. Läst 14 oktober 2008. ”for having laid the foundations of mechanism design theory” 
  49. ^ ”The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 2008”. Nobelstiftelsen. http://nobelprize.org/nobel_prizes/economics/laureates/2008/. Läst 14 oktober 2008. ”for his analysis of trade patterns and location of economic activity” 
  50. ^ [a b] ”The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 2009”. Nobelstiftelsen. http://nobelprize.org/nobel_prizes/economics/laureates/2009/. Läst 12 oktober 2009. ”for her analysis of economic governance, especially the commons"; "for his analysis of economic governance, especially the boundaries of the firm” 
  51. ^ ”The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 2010”. Nobelstiftelsen. http://nobelprize.org/nobel_prizes/economics/laureates/2010/. Läst 11 oktober 2010. ”for their analysis of markets with search frictions” 
  52. ^ [a b] ”Ekonomipriset 2018” (pdf). Kungliga vetenskapsakademien. 8 oktober 2018. https://www.kva.se/sv/pressrum/pressmeddelanden/ekonomipriset-2018. Läst 8 oktober 2018. 
  53. ^ ”The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 2019” (på amerikansk engelska). NobelPrize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/economic-sciences/2019/59752-press-release-swedish. Läst 14 oktober 2019. 
  54. ^ ”Ekonomipriset 2020”. NobelPrize.org. https://www.nobelprize.org/uploads/2020/09/press-economicsciencesprize2020-swedish.pdf. Läst 12 oktober 2020. 
  55. ^ [a b] ”The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 2021” (på amerikansk engelska). NobelPrize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/economic-sciences/2021/172821-press-release-swedish/. Läst 13 oktober 2021. 
  56. ^ ”Ekonomipriset 2022” (pdf). Pressmeddelande. nobelprize.org. 10 december 2022. https://www.nobelprize.org/uploads/2022/10/press-economicsciencesprize2022-swedish.pdf. Läst 10 december 2022. 
  57. ^ ”Pressmeddelande: Ekonomipriset 2023”. NobelPrize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/economic-sciences/2023/213265-press-release-swedish/. Läst 9 oktober 2023. 
  58. ^ ”The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 2024”. NobelPrize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/economic-sciences/2024/222038-press-release-swedish/. Läst 14 oktober 2024. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Wikimedia Commons har media som rör Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.