Paul Samuelson

Paul Samuelson
Född	15 maj 1915 Gary, USA
Död	13 december 2009 (94 år) Belmont, USA
Medborgare i	USA
Utbildad vid	Hyde Park Academy High School University of Chicago, filosofie kandidat, 1935 Harvard University, masterexamen, 1936 Harvard University, filosofie doktor, 1941
Sysselsättning	Nationalekonom, professor, författare
Arbetsgivare	Massachusetts Institute of Technology MIT Sloan School of Management University of Chicago
Utmärkelser
Fellow of the Econometric Society (1944) John Bates Clark-medaljen (1947) Guggenheimstipendiet (1948) Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (1970) Josiah Willard Gibbs-föreläsningen (1974) National Medal of Science (1996) Hedersdoktor vid Pontificia Universidad Católica del Perú Hedersdoktor vid Keiouniversitetet Hedersledamot Honorary Fellow of the Royal Society Hedersledamot Hedersdoktor vid nya universitetet i Lissabon Hedersledamot Hedersdoktor vid Universidad Politécnica de Valencia
Redigera Wikidata

Paul Anthony Samuelson, född 15 maj 1915 i Gary, Indiana, död 13 december 2009 i Belmont, Massachusetts, var en amerikansk nationalekonom som belönades med Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 1970. Samuelson betraktades som grundaren av den neo-keynesianska ekonomin och har gjort stora bidrag inom flera områden inom nationalekonomin, bland annat välfärdsekonomi, offentlig finansiering (public finance theory), internationell ekonomi, makroekonomi och konsumtionsteori.

Forsknings- och intresseområden

Phillipskurvan i sin klassiska form. Det råder ett negativt samband mellan inflation och arbetslöshet. Phillipskurvan i sitt klassiska utförande, avsedd som en allmängiltig teori, formulerades 1960 av Paul Samuelson och Robert Solow.

Termodynamik och neoklassisk syntes

Samuelson var den förste ekonomen att generalisera och utveckla de matematiska modeller som utvecklats inom termodynamiken, för att sedan använda på ekonomin och samhället. Han har också bidragit starkt till utvecklingen av den neoklassiska syntesen, som är en korsning mellan keynesianska och neoklassiska teorier och som dominerar inom dagens nationalekonomi. Samuelson bidrog också mer än kanske någon annan samtida ekonom till att höja den generella analytiska och metodologiska nivån inom nationalekonomin.

Välfärdsekonomi

Samuelson populariserade de så kallade Lindahl–Bowen–Samuelson-villkoren, kriterier att analysera avseende frågan om en viss handling ökar välfärden eller inte.

Arbetslöshet kontra inflation

Samuelson bidrog tillsammans med Robert Solow till att utveckla och popularisera phillipskurvan och det som den står för. Kurvan är en illustration över hur arbetslöshet och inflation normalt relateras till varandra. En lite högre inflation ger enligt teorin en lägre arbetslöshet och vice versa. Då stagflation rådde i världsekonomin på 1970-talet gällde dock inte sambandet och phillipskurvan blev ifrågasatt, bland annat av Milton Friedman.

Internationell ekonomi

Inom internationell ekonomi bidrog han till utvecklingen inom två handelsteorier, Balassa–Samuelson effekten och Heckscher-Ohlinmodellen (med Stolper–Samuelson teoremet).

Basinkomst/medborgarlön

Liksom Robort Solow, som han samarbetade med, var Paul Samuelson en känd förespråkare för medborgarlön och var livstidsmedlem i BIEN, Basic Income Earth Network.

Bortgång

Samuelson avled den 13 december 2009, efter en kort tids sjukdom.

Bibliografi

• Foundations of Economic Analysis (1947, i förlängt nytryck 1983) betraktas som Samuelsons magnum opus. I boken, som utgår från författarens doktorsavhandling vid Harvard University, beskrev Samuelson hur de underläggande analogierna mellan teoretisk och tillämpad ekonomi kan studeras. Han skrev också om hur ekonomer med matematikens hjälp kan nå fram till målet om en "generell teori om de ekonomiska teorierna" (Samuelson, 1983, p. xxvi). Samuelson utgick i boken från termodynamikprofessorn Willard Gibbs teorier.

• I Samuelson's Collected Scientific Papers fanns i augusti 2009 388 akademiska artiklar skrivna av Samuelson.

• Samuelson var också författare av en lärobok, Economics. Den publicerades första gången 1948 och har nu kommit ut i sin 19:e utgåva. Boken har översatts till 49 språk och sålts i över fyra miljoner exemplar. Den skrevs i skuggan av den stora depressionen och andra världskriget och har bidragit till att sprida och popularisera John Maynard Keynes idéer.

Källor

• Dödsannons - Reuters (engelska)

Vidare läsning

• ”I inkomstpolitiken tvår vi våra händer”. Affärsmagasinet Forum (1973-17): s. 07-09. 31 oktober 1973. ISSN 0533-070X. https://forum-mag.fi/i-inkomstpolitiken-tvar-vi-vara-hander/.