Hoppa till innehållet

Christopher Pissarides

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Christopher A. Pissarides)
Christopher Pissarides
Christopher Pissarides, 25 oktober 2010.
Född20 februari 1948[1][2] (76 år)
Nicosia[3][4]
Medborgare iStorbritannien[5][6] och Cypern
Utbildad vidLondon School of Economics and Political Science
University of Essex
Pancypriotiska gymnasiet
SysselsättningNationalekonom, universitetslärare, akademiker
Befattning
Medlem i Atens akademi
ArbetsgivareSankt Petersburgs universitet
London School of Economics and Political Science
University of Southampton (1974–1976)
Utmärkelser
Fellow of the Econometric Society (1997)[7]
IZA Prize in Labor Economics (2005)[8]
Hedersdoktor vid Cyperns universitet (2009)
Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (2010)[9]
Weltwirtschaftlicher Preis (2015)[10][11]
Hedersdoktor vid Université du Québec à Montréal
Ledamot av British Academy
Hedersdoktor vid Universidad Nacional Mayor de San Marcos
Redigera Wikidata

Christopher Antoniou Pissarides, född 20 februari 1948[12] i Nicosia, Cypern, är en grekcypriotisk-brittisk nationalekonom,[13] som är professor i nationalekonomi vid London School of Economics och professor i Europastudier vid Cyperns universitet. Han forskar inom makroekonomi med tonvikt på arbete, ekonomisk tillväxt och ekonomisk politik. Pissarides tilldelades 2010 års Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne tillsammans med Peter A. Diamond och Dale T. Mortensen "för deras analys av marknader med sökfriktioner".[14]

Pissarides föddes i en grekisk-ortodox familj från byn Agros.[15] Han utbildades först vid Pancyprian Gymnasium i Nicosia[15] och tog 1970 kandidatexamen och 1971 magisterexamen i ekonomi vid University of Essex. Under handledning av den matematiska ekonomen Michio Morishima tog han 1973 sedan sin doktorsexamen i ekonomi vid London School of Economics, på en avhandling med titeln Individual behaviour in markets with imperfect information.[16]

Karriär och vetenskapligt arbete

[redigera | redigera wikitext]

Pissarides är Regius professor i ekonomi vid London School of Economics, där han har arbetat sedan 1976.[17] Han är ordförande för Centre for Macroeconomics, som använder ekonomer från University of Cambridge, London School of Economics, University College London, Bank of England och National Institute of Economic and Social Research.[18]

Han har haft ett lektorat vid University of Southampton (1974–76) och gästprofessurer vid Harvard University (1979–80) och University of California, Berkeley (1990–91).[19] Han fungerade som ordförande för Republiken Cyperns nationella ekonomiska råd under landets finanskris 2012 och avgick för att fokusera på sitt akademiska arbete i slutet av 2014.

År 2018 inrättade Pissarides i samarbete med Naomi Climer och Anna Thomas Institute for the Future of Work, ett Londonbaserat forsknings- och utvecklingsinstitut som utforskar hur ny teknik förändrar arbete och arbetsliv.[20]

I februari 2020 valde Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis Pissarides till ordförande för en kommitté med uppgift att utarbeta en långsiktig tillväxtstrategi för landet.[21] Från september 2020 är han ordförande för det ekonomiska rådet för EuroAfrica Interconnector.[22]

I juni 2021 tillkännagavs att han skulle leda en översyn av framtiden för arbete och välbefinnande, ett treårigt samarbete mellan Institute for the Future of Work, Imperial College London och Warwick Business School, finansierat av Nuffield Foundation.[23] Pissarides Review into the Future of Work and Wellbeing kom ut i mars 2022.[24]

Pissarides är mest känd för sina bidrag till sök- och matchningsteorin för att studera samspelet mellan arbetsmarknaden och makroekonomin och har också forskat om strukturomvandling och tillväxt.

En av hans mest kända artiklar är Job Creation and Job Destruction in the Theory of Unemployment (med Dale Mortensen), publicerad i Review of Economic Studies 1994[25] och byggde på tidigare bidrag från författarna under de senaste två decennierna.

Mortensen–Pissarides-modellen som blev resultatet av artikeln har varit mycket inflytelserik i modern makroekonomi. I dess förlängningar eller variationer är den nu en del av kärnan i de flesta läroplaner för ekonomi över hela världen.

Pissarides bok Equilibrium Unemployment Theory, en standardreferens i litteraturen om arbetslöshetens makroekonomi, är nu i sin andra upplaga och reviderades efter att hans gemensamma arbete med Mortensen resulterade i analysen av både endogent jobbskapande och förstörelse.

Nobelprisvinnarnas presskonferens vid Kungliga Vetenskapsakademien, 2010

Utmärkelser och hedersbetygelser

[redigera | redigera wikitext]

[Redigera Wikidata]

Bibliografi i urval

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Christopher Pissarides, 22 mars 2022.
  1. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: pissarides-christopher-a.[källa från Wikidata]
  2. ^ Davos 2014 deltagarlista, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 11 december 2014.[källa från Wikidata]
  4. ^ NNDB, NNDB person-ID: 583/000254818.[källa från Wikidata]
  5. ^ Child benefit saga: Lessons to be learned (på engelska), BBC Online, 6 oktober 2010, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ British Nobel Prize winner Christopher Pissarides calls for slower spending cuts (på engelska), The Daily Telegraph, 12 oktober 2010, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] läs online, www.econometricsociety.org , läst: 6 april 2023.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b] History of IZA Prize in Labor Economics (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b] The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 2010, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 15 januari 2021.[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b] Preisträger des Weltwirtschaftlichen Preises 2015 verkündet (på tyska), Kiel Institut für Weltwirtschaft, 25 februari 2015, läs online, läst: 15 januari 2021.[källa från Wikidata]
  11. ^ [a b] läs online, www.ifw-kiel.de .[källa från Wikidata]
  12. ^ Prof Christopher Pissarides Arkiverad 14 October 2010 at debretts.com
  13. ^ Christopher A. Pissarides - Facts, nobelprize.org
  14. ^ Pressmeddelande: Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2010, 2010-10-11, nobelprize.org
  15. ^ [a b] ”Christopher Pissarides autobiography, Nobel Prizes Organization website”]. nobelprize.org. https://www.nobelprize.org/nobel_prizes/economic-sciences/laureates/2010/pissarides-autobio.pdf. Läst 18 juni 2019. 
  16. ^ ”Christopher A. Pissarides CV”. London School of Economics. Arkiverad från originalet den 3 december 2013. https://web.archive.org/web/20131203065822/http://personal.lse.ac.uk/pissarid/CV.pdf. Läst 28 februari 2018. 
  17. ^ ”News”. Salome.lse.ac.uk. 14 juni 2007. Arkiverad från originalet den 15 juli 2012. https://archive.today/20120715145957/http://salome.lse.ac.uk/news/archives/20062007.html. Läst 11 oktober 2010. 
  18. ^ "New Centre for Macroeconomics launched at LSE", LSE website, 16 January 2013
  19. ^ ”Christopher A. Pissarides: Facts”. Nobelstiftelsen. http://nobelprize.org/nobel_prizes/economics/laureates/2010/pissarides.html. Läst 11 oktober 2010. 
  20. ^ ”Institute for the Future of Work”. Institute for the Future of Work. https://www.ifow.org/. Läst 8 augusti 2022. 
  21. ^ ”Greece names Nobel economics laureate to seek growth areas”. Reuters. 18 februari 2020. https://www.reuters.com/article/greece-economy-pm/greece-names-nobel-economics-laureate-to-seek-growth-areas-idUSL8N2AI4U2. Läst 15 juli 2020. 
  22. ^ ”Nobel prize winner appointed chair of Egypt-Cyprus electricity project, Cyprus Mail 10.9.2020”. Arkiverad från originalet den 26 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210126203226/https://cyprus-mail.com/2020/09/10/nobel-prize-winner-appointed-chair-of-egypt-cyprus-electricity-project/. Läst 26 augusti 2022. 
  23. ^ The Institute for the Future of Work announces the Pissarides Review into the Future of Work and Wellbeing, 23 June 2021
  24. ^ The Pissarides Review into the Future of Work and Wellbeing, 29 March 2022
  25. ^ Mortensen, Dale T.; Pissarides, Christopher A. (1994). ”Job Creation and Job Destruction in the Theory of Unemployment”. Review of Economic Studies 61 (3): sid. 397–415. doi:10.2307/2297896. Arkiverad från originalet den 1 september 2022. https://web.archive.org/web/20220901050229/http://www.iab.de/UserFiles/File/downloads/gradab/Dokumente%20Garloff/Mortensen_Pissarides_1994_Job%20creation%20and%20job%20destruction%20in%20the%20theory%20of%20unemployment_RES_pp_397_415.pdf. Läst 26 augusti 2022. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]