Egon Larsson
| Egon Larsson | |
 Egon Larsson i Blåjackor på Oscarsteatern 1951. | |
| Född | Egon Malte Larsson 30 oktober 1914 Matteus församling, Stockholm, Sverige |
|---|---|
| Död | 7 februari 1989 (74 år) Maria församling, Helsingborg, Sverige |
| Aktiva år | 1933–1988 |
| Maka | Gun Larsson (1941–1968) Eva Larsson (1971–1989) |
| Barn | Gunilla Larsson Chatarina Larsson Lalle Larsson |
| IMDb SFDb | |
Egon Malte Larsson, född 30 oktober 1914 i Matteus församling i Stockholm, död 7 februari 1989 i Maria församling i Helsingborg,[1] var en svensk operettsångare, skådespelare, dansare, regissör, koreograf, kompositör och textförfattare.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Larsson var son till Erik Martin Larsson (1885–1948) och Ida Persson (1882–1960). Han studerade mellan 1930 och 1931 vid Kungliga Teaterns balettskola. Därefter dansstudier hos Sven Tropp. Mellan 1933 och 1935 var han engagerad vid Oscarsteatern i Stockholm dit han återkom både som regissör och koreograf vid flera tillfällen under karriären. Han var operettcharmör på Stora Teatern i Göteborg, Hippodromteatern i Malmö och Södra Teatern i Stockholm.[2]
Han hade stora framgångar på Scalateatern i Stockholm både som regissör och skådespelare, här kan nämnas bland annat Min syster och jag, Kung för en natt och Alltsedan Adam och Eva. Egon Larsson var under många år anställd av Sandrews som regissör, koreograf och skådespelare på Oscarsteatern i Stockholm, där han fick sitt smeknamn - "Mr Oscars". Senare engagerades han av Malmö Stadsteater och blev dess komiska ankare i många år.
På äldre dar bosatte han sig i Helsingborg där han bland annat svarade för koreografin till några av Nils Poppes lustspel på Fredriksdalsteatern. Han gjorde också koreografier till två revyer "Varvet runt" samt "Svea allting flyter" på Skånska Teatern i Landskrona.
Han började också i Helsingborg ett framgångsrikt samarbete med Nöjesteatern, som då var verksamt i Helsingborgs konserthus. Han fick ett nära samarbete, mer eller mindre som far och son med Anders Aldgård som resulterade i flera stora succéer. När Nöjesteatern kom till Malmö och Pildammsteatern var Egon Larsson dess regissör och ansvarig för teaterns exempellösa framgång som bland annat resulterade i etableringen i Malmö i och med övertagandet av Nya Teatern, numera Nöjesteatern.
Larsson hade två döttrar med sin första hustru sångerskan Gun Larsson, nämligen skådespelarna Gunilla och Chatarina Larsson. Han hade en son med sin andra hustru sångerskan Eva Larsson, pianisten och kompositören Lalle Larsson.
Egon Larsson är begravd på Kvibergs kyrkogård i Göteborg.[3]
Filmografi
[redigera | redigera wikitext]- 1943 – Det spökar – det spökar...
- 1943 – En melodi om våren
- 1944 – Sabotage
- 1944 – Gröna hissen
- 1948 – Livet på Forsbyholm
- 1948 – Flottans kavaljerer
- 1949 – Boman får snurren
- 1950 – Södrans revy
- 1952 – Snurren direkt
- 1954 – Två sköna juveler
- 1954 – Flottans glada gossar
- 1954 – Dans på rosor
- 1955 – Flicka i kasern
- 1955 – Foreign Intrigue (TV-serie)
- 1956 – Sista natten
- 1957 – Nu är det dags
- 1958 – Kostervalsen
- 1974 – Larry Larssons flykt och förvandling eller Båtsmannens barn
- 1978 – Dagar med Knubbe (TV-serie)
Koreografi
[redigera | redigera wikitext]- 1948 – Flottans kavaljerer
- 1950 – Södrans revy
- 1953 – Kungen av Dalarna
- 1954 – Flottans glada gossar
- 1954 – Dans på rosor
- 1955 – Hoppsan!
- 1955 – Flottans muntergökar
Teater
[redigera | redigera wikitext]Roller (ej komplett)
[redigera | redigera wikitext]| År | Roll | Produktion | Regi | Teater |
|---|---|---|---|---|
| 1933 | Pirat | De tre musketörerna (Die drei Musketiere) Rudolf Schantzer, Ernst Welisch och Ralph Benatzky |
Nils Johannisson | Oscarsteatern[4] |
| 1942 | Medverkande | Glada gatan, revy Ch. Henry och Einar Molin |
Gideon Wahlberg | Odeonteatern, Stockholm[5] |
| 1943 | Medverkande | Marsch till Söder, revy Dardanell, Dix Dennie, Åke Balltorp |
Karl Kinch | Södra Teatern[6] |
| 1946 | Medverkande | Ett lysande elände, revy Karl Gerhard |
Hasse Ekman | Oscarsteatern[7] |
| Sam | Eskapad Lajos Lajtai och Staffan Tjerneld |
William Mollison | Oscarsteatern[8][9] | |
| 1947 | Medverkande | Trivsel-Sverige, revy Karl Gerhard |
Gösta Terserus | Oscarsteatern[10] |
| 1948 | Medverkande | Stockholm hela dan, revy Kar de Mumma |
Douglas Håge | Södra Teatern[11] |
| 1949 | Medverkande | Söder ställer ut, revy Kar de Mumma, Nils Perne och Sven Paddock |
Sven Paddock Egon Larsson |
Södra Teatern[12] |
| 1950 | Medverkande | Farväl till 40-talet, revy Kar de Mumma |
Sven Paddock | Södra Teatern[13] |
| 1951 | Sam | Blåjackor (Boys in Blue) Lajos Lajtai och Lauri Wylie |
Sven Aage Larsen | Oscarsteatern[14] |
| 1954 | Boni Kanscianu | Csardasfurstinnan (Die Csárdásfürstin) Emmerich Kálmán, Leo Stein och Béla Jenbach |
Egon Larsson | Oscarsteatern[15] |
| 1955 | Celestin | Lilla helgonet (Mam'zelle Nitouche) Hervé, Henri Meilhac och Albert Millaud |
Ivo Cramér | Oscarsteatern[16] |
| 1956 | Boris Adzinidzinadze | Can-Can Cole Porter och Abe Burrows |
Ivo Cramér | Oscarsteatern[17] |
| 1957 | Cirkusprinsessan (Die Zirkusprinzessin) Emmerich Kálmán, Julius Brammer och Alfred Grünwald |
Egon Larsson | Oscarsteatern[18] | |
| Jimmy Smith | No, No, Nanette Vincent Youmans, Otto Harbach, Frank Mandel och Irving Caesar |
Egon Larsson | Oscarsteatern[19] | |
| 1958 | Joseph Calicot | Madame Pompadour Rudolf Schanzer, Ernst Welisch och Leo Fall |
Ivo Cramér | Oscarsteatern[20] |
| 1961 | Leopold | Vita hästen (Im weißen Rößl) Hans Müller och Ralph Benatzky |
Egon Larsson | Oscarsteatern[21] |
| 1962 | K.G. Balck | Tre valser (Drei Walzer) Oscar Straus, Paul Knepler och Armin Robinson |
Ivo Cramér | Oscarsteatern[22] |
| 1963 | Domare Corrumpus | Lås in Era döttrar (Lock up your daughters) Laurie Johnson, Lionel Bart och Bernard Miles |
Ivo Cramér | Oscarsteatern[23] |
| 1964 | Robert | Far i luften (Boeing-Boeing) Marc Camoletti |
Egon Larsson | Lisebergsteatern Senare flyttad till ABC-Teatern[24] |
| 1968 | Galanta intriger (The Beaux' Stratagem) George Farquhar, Ernst van Altena, Jack Popplewell och Jurriaan Andriessen |
Egon Larsson | Malmö stadsteater[25] | |
| 1973 | Leva loppan (La puce à l'oreille) Georges Feydeau |
Andris Blekte | Malmö stadsteater | |
| 1977 | Spanska flugan (Die spanische Fliege) Franz Arnold och Ernst Bach |
Olle Johansson | Helsingborgs stadsteater[26] | |
| 1978 | Åh, vilket härligt krig! (Oh, What a Lovely War!) Charles Chiltom och Joan Littlewood |
Jan Lewin | Helsingborgs stadsteater | |
| 1979 | Giovanni | Vi betalar inte, vi betalar inte (Non si paga! non si paga!) Dario Fo |
Hans Polster | Helsingborgs stadsteater[27] |
Regi (ej komplett)
[redigera | redigera wikitext]Koreografi
[redigera | redigera wikitext]| År | Produktion | Upphovsmän | Regi | Teater |
|---|---|---|---|---|
| 1948 | Stockholm hela dan, revy |
Kar de Mumma | Douglas Håge | Södra Teatern[11] |
| 1949 | Söder ställer ut, revy |
Kar de Mumma, Nils Perne och Sven Paddock | Sven Paddock Egon Larsson |
Södra Teatern[12] |
| 1951 | Blåjackor Boys in Blue |
Lajos Lajtai och Lauri Wylie Översättning S.S. Wilson och Roland Levin |
Sven Aage Larsen | Oscarsteatern |
| 1956 | Boyfriend The Boy Friend |
Sandy Wilson Översättning Gösta Rybrant |
Lars Barringer | Upsala-Gävle stadsteater[31] |
| 1981 | Sten Stensson Stéen går igen | Carro Bergkvist och Arne Wahlberg | Egon Larsson | Fredriksdalsteatern |
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231
- ^ ”Egon Larsson”. Svensk Filmdatabas. http://sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=61493&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3degon+larsson%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 6 juli 2014.
- ^ SvenskaGravar
- ^ Rosengren, Margit (1948). Oförgätligt glada stunder...: Ett livs roman i få sekunder. Stockholm: C. E. Fritzes bokförlag AB. sid. 190. Libris 784760
- ^ Lbk (27 september 1942). ”'Glada gatan' på Odéonteatern”. Dagens Nyheter: s. 13. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-09-27/262/13. Läst 31 januari 2016.
- ^ Oscar Rydqvist (2 januari 1943). ”Tre revypremiärer”. Dagens Nyheter: s. 26. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1943-01-02/1/26. Läst 31 januari 2016.
- ^ Sten af Geijerstam (2 mars 1946). ”Oscars: 'Ett lysande elände'”. Dagens Nyheter: s. 5. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1946-03-02/60/5. Läst 6 februari 2016.
- ^ ”Eskapad”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25005&pos=46. Läst 26 juni 2015.
- ^ Gerd Ribbing (26 september 1946). ”Eskapad på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1946-09-26/262/14. Läst 31 augusti 2015.
- ^ ”'Trivsel-Sverige' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 32. 8 februari 1947. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1947-02-08/37/32. Läst 15 augusti 2015.
- ^ [a b] Sten af Geijerstam (2 januari 1948). ”Revypremiärer på Södran, Folkets hus och Odéon: Södran: 'Stockholm hela dan'”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1948-01-02/1/14. Läst 10 februari 2016.
- ^ [a b c] Perpetua (2 januari 1949). ”Revynytt på tre fronter: Ögonfägnad på Södran”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1949-01-02/1/12. Läst 14 februari 2016.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 26. 17 februari 1950. http://arkivet.dn.se/tidning/1950-02-17/46/26. Läst 5 augusti 2017.
- ^ ”Blåjackor”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25021&pos=13. Läst 3 juni 2015.
- ^ [a b] ”Czardasfurstinnan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25017&pos=23. Läst 24 juni 2015.
- ^ Folke Hähnel (20 augusti 1955). ”'Lilla helgonet' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1955-08-20/224/6. Läst 31 augusti 2015.
- ^ Folke Hähnel (17 mars 1956). ”'Can-Can' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1956-03-17/75/12. Läst 22 augusti 2015.
- ^ [a b] Hl (16 februari 1957). ”'Cirkusprinsessan' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1957-02-16/46/10. Läst 31 augusti 2015.
- ^ [a b] ”No No Nanette”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25018&pos=108. Läst 15 juni 2015.
- ^ ”Madame Pompadour”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25019&pos=94. Läst 26 juni 2015.
- ^ [a b] Folke Hähnel (7 december 1961). ”Värdshuset Vita Hästen åter öppnat på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1961-12-07/332/16. Läst 22 augusti 2015.
- ^ ”Tre valser”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24986&pos=156. Läst 11 juni 2015.
- ^ Folke Hähnel (22 februari 1963). ”Oscars: Sedesam våldtäktsmusical”. Dagens Nyheter: s. 18. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1963-02-22/52/18. Läst 31 augusti 2015.
- ^ Hans Axel Holm (13 februari 1965). ”Publikpjäs på ABC-teatern”. Dagens Nyheter: s. 10. https://arkivet.dn.se/tidning/1965-02-13/42/10. Läst 18 juli 2019.
- ^ [a b] Sven Barthel (11 februari 1968). ”Fatal stillöshet”. Dagens Nyheter: s. 17. http://arkivet.dn.se/tidning/1968-02-11/40/17. Läst 23 januari 2017.
- ^ Lars Ring (13 februari 1994). ”Överdådig kostymprakt fest för ögat: Visuell sensualism kvalitet som räcker långt i Östgötateaterns Maria Stuart”. Svenska Dagbladet: s. 21. https://tidningar.kb.se/1767385/1994-02-13/edition/11656/part/3/page/3. Läst 2 mars 2020.
- ^ Ruth Halldén (22 september 1979). ”God farsafton”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1979-09-22/257/14. Läst 16 juni 2018.
- ^ [a b c] Mago (1988). Klä av, klä på... Tecknat och antecknat. Stockholm: Författarförlaget. Libris 7596353. ISBN 9170545723
- ^ Barbro Hähnel (17 maj 1965). ”Texttorka men fin musik i 'Ta av dej skorna'”. Dagens Nyheter: s. 19. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1965-05-17/132/19. Läst 22 januari 2016.
- ^ Barbro Hähnel (25 september 1965). ”Skärpt ton på Idéon”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1965-09-25/260/14. Läst 22 januari 2016.
- ^ Hl (17 maj 1956). ”Crazyoperett i Uppsala”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1956-05-17/132/14. Läst 29 januari 2022.