Hoppa till innehållet

DU Crucis

Från Wikipedia
DU Crucis
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildSödra korset
Rektascension12t 53m 41,33485s[1]
Deklination-60° 20′ 57,9647″[1]
Skenbar magnitud ()7,45[2]
Stjärntyp
SpektraltypM2- Iab[3]
U–B+2,57[2]
B–V+2,22[2]
VariabeltypLångsam irreguljär variabel[4]
Astrometri
Radialhastighet ()-21,24[5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -4,703[6] mas/år
Dek.: -1,162[6] mas/år
Parallax ()0,5075 ± 0,0516[6]
Avståndca 8 500  (2 600 ± 100[7][8] pc)
Absolut magnitud ()-5,52[9]
Detaljer
Radie664[10] R
Luminositet69 600[10] L
Temperatur3 467[9] K
Vinkelhastighet17[2] km/s
Ålderca 11[7] miljoner år
Andra beteckningar
CD-59 4459, CPD-59 4547, GSC 08989-03108, HIC 62918, HIP 62918, IRAS 12506-6004, 2MASS J12534132-6020578, PPM 359723, SAO 252073, TYC 8989-3108-1, UCAC3 60-258150, DU Crucis, Gaia DR2 6056407605465876352, Gaia DR3 6056407605465876352[11]

DU Crucis är en ensam stjärna belägen i mellersta delen av stjärnbilden Södra korset. Den har en högsta skenbar magnitud av ca 7,45[3] och kräver en handkikare eller ett mindre teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 0,508 mas[2] beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 8 500 ljusår (ca 2 600[7][8] parsec) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca -21 km/s.[5]

Centrum av NGC 4755, med 'DU Crucis uppe till höger. (Foto: NASA/ESA och Jesús Maíz Apellániz (Instituto de Astrofísica de Andalucía, Spanien).

DU Crucis är en av de ljusare medlemmarna i stjärnhopen Juvelskrinet och den ljusaste röda superjätten i stark kontrast till de andra ljusa medlemmarna som är blå superjättar.[12] Det är en del av den centrala stapeln av den framträdande bokstaven A-formade asterismen i mitten av hopen. Stjärnhopen är en del av den större Centaurus OB1-föreningen och ligger på ett avstånd av ca 8 500 ljusår och strax sydost om Beta Crucis, den vänstra stjärnan i Södra korset.

Ljuskurva för DU Crucis, anpassad från Hipparcos-data publicerade av Balona et al. (1992).[13]

DU Crucis är en rödljusstark superjättestjärna av spektralklass M2 Iab.[3] Den har en radie av ca 664[6] solradier och utsänder energi från dess fotosfär motsvarande ca 70 000[10] gånger solen vid en effektiv temperatur av ca 3 500[9] K. Fotometri från Hipparcos-uppdragt visar att DU Crucis varierar i ljusstyrka med en amplitud på 0,44 magnituder.[14] Ingen periodicitet kunde fastställas för variationerna och den klassificeras som en långsam irreguljär variabel av typ Lc, vilket tyder på en superjätte.[4]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, DU Crucis, 11 juni 2024.
  1. ^ [a b] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357, S2CID 18759600.
  2. ^ [a b c d e] Dachs, J.; Kaiser, D. (November 1984), "UBV photometry of the southern galactic cluster NGC 4755 = Kappa Crucis", Astronomy and Astrophysics Supplement Series, 58: 411–429, Bibcode:1984A&AS...58..411D.
  3. ^ [a b c] Keenan, Philip C.; McNeil, Raymond C. (1989). "The Perkins catalog of revised MK types for the cooler stars". Astrophysical Journal Supplement Series. 71: 245. Bibcode:1989ApJS...71..245K. doi:10.1086/191373. ISSN 0067-0049. S2CID 123149047.
  4. ^ [a b] Samus, N. N.; Durlevich, O. V.; et al. (2009). "VizieR Online Data Catalog: General Catalogue of Variable Stars (Samus+ 2007-2013)". VizieR On-line Data Catalog: B/GCVS. Originally Published in: 2009yCat....102025S. 1. Bibcode:2009yCat....102025S.
  5. ^ [a b] Mermilliod, J. C.; Mayor, M.; Udry, S. (2008). "Red giants in open clusters. XIV. Mean radial velocities for 1309 stars and 166 open clusters". Astronomy and Astrophysics. 485 (1): 303–314. Bibcode:2008A&A...485..303M. CiteSeerX 10.1.1.30.7545. doi:10.1051/0004-6361:200809664.
  6. ^ [a b c d] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  7. ^ [a b c] Aidelman, Y.; Cidale, L. S.; Zorec, J.; Arias, M. L. (2012). "Open clusters. I. Fundamental parameters of B stars in NGC 3766 and NGC 4755". Astronomy & Astrophysics. 544: A64. Bibcode:2012A&A...544A..64A. doi:10.1051/0004-6361/201219069. hdl:11336/145136.
  8. ^ [a b] Corti, M. A.; Orellana, R. B. (2013). "Members of Centaurus OB1 and NGC 4755: New spectroscopic and astrometric studies". Astronomy & Astrophysics. 553: A108. Bibcode:2013A&A...553A.108C. doi:10.1051/0004-6361/201220743. hdl:11336/8495.
  9. ^ [a b c] Harris, G. L. H. (1976). "Evolved stars in open clusters". Astrophysical Journal. 30: 451. Bibcode:1976ApJS...30..451H. doi:10.1086/190368.
  10. ^ [a b c] Healy, Sarah; Horiuchi, Shunsaku; Molla, Marta Colomer; Milisavljevic, Dan; Tseng, Jeff; Bergin, Faith; Weil, Kathryn; Tanaka, Masaomi (2024-03-23). "Red Supergiant Candidates for Multimessenger Monitoring of the Next Galactic Supernova". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 529 (4): 3630–3650. arXiv:2307.08785. Bibcode:2024MNRAS.529.3630H. doi:10.1093/mnras/stae738. ISSN 0035-8711.
  11. ^ https://simbad.cds.unistra.fr/simbad/sim-id?Ident=DU+Crucis. Hämtad 2024-10-17.
  12. ^ Kharchenko, N. V.; Piskunov, A. E.; Röser, S.; Schilbach, E.; Scholz, R.-D. (2004). "Astrophysical supplements to the ASCC-2.5. II. Membership probabilities in 520 Galactic open cluster sky areas". Astronomische Nachrichten. 325 (9): 740–748. Bibcode:2004AN....325..740K. doi:10.1002/asna.200410256.
  13. ^ "Hipparcos Tools Interactive Data Access". Hipparcos. ESA. Hämtad 8 december 2021.
  14. ^ Adelman, Saul J. (2001). "Stars with the Largest Hipparcos Photometric Amplitudes". Baltic Astronomy. 10 (4): 589. Bibcode:2001BaltA..10..589A. doi:10.1515/astro-2001-0403.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]