Hoppa till innehållet

Acrux

Från Wikipedia
Acrux (α)
Acrux position i Södra korset.
Acrux position i Södra korset.
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildSödra korset
Rektascension12t 26m 35,89522s[1]
Deklination-63° 05′ 56,7343″[1]
Skenbar magnitud ()+0,76[2] (1,33 + 1,75)[3]
Stjärntyp
SpektraltypB0.5 IV + B1 V[4]
B–V-0,26[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-11,2 / -0,6[5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -35,83[1] mas/år
Dek.: -14,86[1] mas/år
Parallax ()10,13 ± 0,50[1]
Avstånd320 ± 20  (99 ± 5 pc)
Absolut magnitud ()-3,77[6] (-2,2 + -2,7 [7])
Detaljer
Massa17,80 ± 6,05[3] M
Radie4,76[8] R
Luminositet25 000[9] L
Temperatur24 000[10] K
Vinkelhastighet120[10] km/s
Andra beteckningar
α Crucis, HIP 60718, CPD-62° 2745, WDS J12266-6306, CCDM J12266-6306

α1 Cru: Acrux, HR 4730, HD 108248, FK5 462, GC 16952, 26 G. Crucis

α2 Cru: HR 4731, HD 108249, GC 16953, 2MASS J12263615-6305571, 27 G. Crucis

Acrux eller Alfa Crucis (α Crucis, förkortat Alfa Cru, α Cru) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en multipelstjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Södra korset. Den har en kombinerad skenbar magnitud på 0,76[2] och är klart synlig för blotta ögat och den ljusaste stjärnan i stjärnbilden. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 10,1[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 320 ljusår (ca 99 parsek) från solen.

För blotta ögat ser Alfa Crucis ut som en enda stjärna, men är faktiskt ett flerstjärnigt system. Två komponenter är visuellt urskiljbara: Alfa1 Crucis och Alfa2 Crucis, alternativt betecknad Alfa Crucis A och Alfa Crucis B. Båda är många gånger mer massiva och ljusstarka än solen. Alfa1 Crucis är i sig själv en spektroskopisk dubbelstjärna med komponenter betecknade Alfa Crucis Aa (även benämnt Acrux) och Alfa Crucis Ab. Dessa två stjärnor kretsar kring varandra med en omloppsperiod på 76 dygn med en separation av ca 1 AE.[9]

Det historiska namnet Acrux för Alfa1 Crucis är en "amerikanskism" som bildades på 1800-talet, men fick en allmän användning vid mitten av 1900-talet.[11] År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[12] med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN anger att i fall med flera stjärnor ska namnet hänvisa till den ljusaste komponenten med synligt ljusstyrka.[13] WGSN fastställde namnet Acrux för Alfa Crucis Aa den 20 juli 2016 och detta är nu inskrivet i IAU:s Catalog of Star Names.[14]

Primärstjärnan Alfa Crucis Aa är en blå till vit underjättestjärna av spektralklass B0.5 IV[4]. Den har massa som är ca 18[3] gånger större än solens massa, en radie som är ca 4,8[8] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 25 000[9] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 24 000[10] K.

Massorna av Alfa2 Crucis och den ljusare komponenten Alfa1 Crucis antyder att stjärnorna en dag kommer att explodera som supernova. Den osynliga, svagare komponenten av Alfa1 Crusis kan överleva för att bli en massiv vit dvärg.[9] Den svalare, mindre ljusstarka stjärnan HR 4729 (HD 108250) ligger 90 bågsekunder bort från tripelstjärnan Alfa Crucis och delar dess rörelse genom rymden, vilket tyder på att den kan vara gravitationsbunden till denna och de antas därför allmänt att vara fysiskt sammankopplade.[15][16] Den är i sig själv en spektroskopisk dubbelstjärna, som ibland är katalogiserat som komponent C i Alfa Crucis-multipelsystemet och har en svag visuell följeslagare listad som komponent D. Ytterligare sju svaga stjärnor listas också som följeslagare ut till ett avstånd på ca 2 bågminuter. [17]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752  , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c] Corben, P. M. (1966). "Photoelectric magnitudes and colours for bright southern stars". Monthly Notes of the Astron. Soc. Southern Africa. 25: 44. Bibcode:1966MNSSA..25...44C.
  3. ^ [a b c] Tokovinin, A. A. (1997). "MSC - a catalogue of physical multiple stars". Astronomy and Astrophysics Supplement Series. 124 (1): 75–84. Bibcode:1997A&AS..124...75T. doi:10.1051/aas:1997181. ISSN 0365-0138.
  4. ^ [a b] Houk, Nancy (1979), "Michigan catalogue of two-dimensional spectral types for the HD stars", Ann Arbor : Dept. of Astronomy, Ann Arbor, Michigan: Dept. of Astronomy, University of Michigan, 1, Bibcode:1978mcts.book.....H
  5. ^ Wilson, Ralph Elmer (1953). General Catalogue of Stellar Radial Velocities. Washington: Carnegie Institution of Washington. Bibcode:1953GCRV..C......0W.
  6. ^ Kaltcheva, N. T.; Golev, V. K.; Moran, K. (2014). "Massive stellar content of the Galactic supershell GSH 305+01-24". Astronomy & Astrophysics. 562: A69. arXiv:1312.5592 . Bibcode:2014A&A...562A..69K. doi:10.1051/0004-6361/201321454
  7. ^ Van De Kamp, Peter (1953). "The Twenty Brightest Stars". Publications of the Astronomical Society of the Pacific. 65: 30. Bibcode:1953PASP...65...30V. doi:10.1086/126523.
  8. ^ [a b] https://www.universeguide.com/star/acrux. Hämtad 2018-09-09.
  9. ^ [a b c d] "Acrux". The Hundred Greatest Stars. 2002. p. 4. doi:10.1007/0-387-21625-1_2. ISBN 0-387-95436-8.
  10. ^ [a b c] Dravins, Dainis; Jensen, Hannes; Lebohec, Stephan; Nuñez, Paul D. (2010). "Stellar intensity interferometry: Astrophysical targets for sub-milliarcsecond imaging". Proceedings of the SPIE. Optical and Infrared Interferometry II. 7734: 77340A. arXiv:1009.5815 . Bibcode:2010SPIE.7734E..0AD. doi:10.1117/12.856394.
  11. ^ Memoirs of the Rev. Walter M. Lowrie: missionary to China (1849), p. 93. Described as an "Americanism" in The Geographical Journal, vol. 92, Royal Geographical Society, 1938.
  12. ^ "IAU Working Group on Star Names (WGSN)". Hämtad 22 maj 2016.
  13. ^ "Bulletin of the IAU Working Group on Star Names, No. 2" (PDF). Hämtad 12 oktober 2016.
  14. ^ "IAU Catalog of Star Names". Hämtad 21 november 2016.
  15. ^ Shatsky, N.; Tokovinin, A. (2002). "The mass ratio distribution of B-type visual binaries in the Sco OB2 association". Astronomy and Astrophysics. 382: 92–103. arXiv:astro-ph/0109456 . Bibcode:2002A&A...382...92S. doi:10.1051/0004-6361:20011542.
  16. ^ Eggleton, Peter; Tokovinin, A. (2008). "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 389 (2): 869–879. arXiv:0806.2878 . Bibcode:2008MNRAS.389..869E. doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
  17. ^ Mason, Brian D.; Wycoff, Gary L.; Hartkopf, William I.; Douglass, Geoffrey G.; Worley, Charles E. (2001). "The 2001 US Naval Observatory Double Star CD-ROM. I. The Washington Double Star Catalog". The Astronomical Journal. 122 (6): 3466–3471. Bibcode:2001AJ....122.3466M. doi:10.1086/323920.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]