Långsam irreguljär variabel
| Långsam irreguljär variabel |
|---|
|
En långsam irreguljär variabel (tillskriven GCVS-typerna L, LB och LC) är en variabel stjärna som visar ingen eller mycket svagt definierad periodicitet i sin långsamt föränderliga ljusvariation. Dessa stjärnor har ofta blivit lite studerade, och när man en gång lärt känna dem, klassificeras de i andra kategorier, till exempel halvregelbundna variabler.
Nomenklatur
[redigera | redigera wikitext]Oregelbundet variabla stjärnor gavs först akronymer baserade på bokstaven I: Ia, Ib och Ic.[3] Dessa förfinades senare så att I-koderna användes för "nebulösa" eller "snabbt oregelbundna" variabla stjärnor såsom T Tauri och Orion-variabler. De återstående oregelbundna stjärnorna, svala långsamt varierande jättar och superjättar av typ Ib eller Ic tilldelades till Lb och Lc.[4] När the General Catalogue of Variable Stars (GCVS) standardiserade sina akronymer till att vara enbart versaler, användes koderna LB och LC.[2]
Typ Lb
[redigera | redigera wikitext]Långsamma oregelbundna variabler av sena spektraltyper (K, M, C, S); som regel är de jättar.[2]
GCVS tilldelar denna typbeteckning även till långsamma oregelbundna röda variabler där luminositeten eller spektraltypen inte är känd, även om den också använder typbeteckningen L för långsamma oregelbundna röda stjärnor där spektraltypen eller ljusstyrkan är oklar. K5-stjärnan CO Cygni ges som ett representativt exempel.[2]
Typ Lc
[redigera | redigera wikitext]Oregelbundna variabla superjättar av sena spektraltyper med amplitud på ca 1 magnitud i V.[2]
M2-superjätten TZ Cassiopeiae ges som ett representativt exempel.[2]
Förteckning
[redigera | redigera wikitext]| Beteckning (namn) | Stjärnbild | Upptäckt | Skenbar magnitud (Maximum)[6] | Skenbar magnitud (Minimum)[6] | Magnitud-område | Spektraltyp | Undertyp | Anm. |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| U Antliae | Luftpumpen | 8m.1 (p) | 9m.7 (p) | 1,6 | N:v | Lb | ||
| Beta Pegasi | Pegasus | Schmidt, 1847 | 2m.31 | 2m.74 | 0,43 | M2.3 II-III | Lb | |
| Epsilon Pegasi (Enif) | Pegasus | 0m.7 | 3m.5 | 2,8 | K2 Ib | Lc | ||
| TX Piscium | Fiskarna | 4m.79 | 5m.20 | 0,42 | C5 III | Lb | ||
| Alfa Scorpii (Antares) | Skorpionen | 0m.88 | 1m.16 | 0,28 | M1.5 Iab-b | Lc | ||
| Alfa Tauri (Aldebaran) | Oxen | 0m.75 | 0m.95 | 0,20 | K5 III | Lb | ||
| My Geminorum | Tvillingarna | 2m.75 | 3m.02 | 0,28 | M3 III | Lb | ||
| BE Camelopardalis | Giraffen | 4m.35 | 4m.48 | 0,13 | M2 II | Lc | ||
| Tau4 Eridani | Eridanus | 3m.57 | 3m.72 | 0,15 | M3 III | Lb | ||
| 13 Bootis | Björnvaktaren | 5m.29 | 5m.38 | 0,09 | M2 IIIab | Lb | ||
| Psi Virginis | Jungfrun | 4m.73 | 4m.96 | 0,23 | M3 III | Lb | ||
| V854 Arae | Altaret | 5m.84 | 5m.99 | 0,12 | M1.5 III | Lb | ||
| 62 Sagittarii | Skytten | 4m.45 | 4m.62 | 0,17 | M4 III | Lb | ||
| TX Piscium | Fiskarna | 4m.79 | 5m.20 | 0,41 | C5 III | Lb | ||
| CQ Camelopardalis | Giraffen | 5m.15 | 5m.27 | 0,12 | M0 II | Lc | ||
| Pi Aurigae | Kusken | 4m.24 | 4m.34 | 0,10 | M3.5 II | Lc | ||
| NO Aurigae | Kusken | 6m.06 | 6m.44 | 0,58 | M2 Iab | Lc | ||
| Omikron1 Canis Majoris | Stora hunden | 3m.78 | 3m.99 | 0,21 | M2.5 Iab | Lc | ||
| Sigma Canis Majoris | Stora hunden | 3m.43 | 3m.51 | 0,08 | M1.5 Iab | Lc | ||
| NS Puppis | Akterskeppet | 4m.4 | 4m.5 | 0,1 | K3 Ib | Lc | ||
| Lambda Velorum | Seglet | 2m.14 | 2m.30 | 0,16 | K4 Ib-IIa | Lc | ||
| V337 Carinae | Kölen | 3m.36 | 3m.44 | 0,08 | K3 II | Lc | ||
| GZ Velorum | Seglet | 3m.43 | 3m.81 | 0,38 | K3 II | Lc | ||
| RX Telescopii | Kikaren | 6m.6 | 7m.4 | 0,8 | M3 Iab | Lc |
Andra oregelbundna variabler
[redigera | redigera wikitext]Det finns ett antal andra typer av variabla stjärnor som saknar tydligt observerbara perioder, och som ibland kallas oregelbundna variabler:[5]
- Gamma Cassiopeiae-variabler, eruptiva skalstjärnor,
- Orionvariabler, stjärnor före huvudserien, inklusive T Tauri-stjärnor och YY Orionis-stjärnor,
- Snabba oregelbundna variabler, som kanske liknar Orion-variabler men med kortare period,
- Svagt definierade oregelbundet variabla stjärnor av okänd typ.
Dessutom ingår många typer av eruptiv eller kataklysmisk variabel, som är mycket oförutsägbara.[5]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Slow irregular variable, 4 december 2019.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Otero, S. A.; Watson, C.; Wils, P.. ”Variable Star Type Designations in the VSX” (på engelska). AAVSOs hemsida. American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=about.vartypes. Läst 4 december 2019.
- ^ [a b c d e f] ”GCVS Variability Types” (på engelska). General Catalogue of Variable Stars. Russian Foundation for Basic Research, Sternberg Astronomical Institute, Moskva, Ryssland. http://www.sai.msu.su/gcvs/gcvs/iii/vartype.txt. Läst 4 december 2019.
- ^ Kholopov, P. N. (1959). "A Revised List of T-Associations and Their Members". Soviet Astronomy. 3: 291. Bibcode:1959SvA.....3..291K.
- ^ Mayall, Margaret W. (1964). "Variable Star Notes- from the XII General Assembly, I.A.U.; 043274 X Camelopardalis". Journal of the Royal Astronomical Society of Canada. 58: 283. Bibcode:1964JRASC..58..283M.
- ^ [a b c] Samus, N. N.; Durlevich, O. V.; et al. (2009). "VizieR Online Data Catalog: General Catalogue of Variable Stars (Samus+ 2007-2013)". VizieR On-line Data Catalog: B/GCVS. Originally Published in: 2009yCat....102025S. 1: 02025. Bibcode:2009yCat....102025S.
- ^ [a b] (visual magnitude, unless marked (B) (= blue) or (p) (= photographic))
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Classifying variable stars - Astronomical Society of South Australia
- Why observe variable stars - British Astronomical Association