Altaret

	Altaret
	Lista över stjärnor i Altaret
Latinskt namn	Ara
Förkortning	Ara
Rektascension	17,39 h
Deklination	-53,58°
Area	237 grad² (63)
Huvudstjärnor	8
Bayer/Flamsteedstjärnor	17
Stjärnor med exoplaneter	7
Stjärnor med skenbar magnitud < 3	2
Stjärnor närmare än 50 ljusår	3
Ljusaste stjärnan	Beta Arae (2,84m)
Närmaste stjärnan	Gliese 674 (14,80 lå)
Messierobjekt	0
Meteorregn	Inga
Närliggande stjärnbilder	Skorpionen; Vinkelhaken; Södra triangeln; Paradisfågeln; Påfågeln; Kikaren; Södra kronan
	Synlig vid latituder mellan +25° och −90°; Bäst synlig klockan 21:00 under juli (New York).

För berget i Antarktis, se Altaret (berg). För en platt stenyta eller ett bord där offer kan ske, se altare.

Altaret (Ara på latin) är en stjärnbild på den södra stjärnhimlen.^[1] Konstellationen är en av de 88 moderna stjärnbilderna som erkänns av den Internationella astronomiska unionen.^[2]

Historik

Altaret var en av de 48 konstellationerna som listades av den antike astronomen Ptolemaios i hans samlingsverk Almagest.

Enligt grekisk mytologi symboliserar stjärnbilden det altare som gudarna reste på berget Olympus efter att de besegrat Titanerna. En av många myter säger att Vintergatan bildats av röken från detta altare.^[3]^[4]

De ljusstarkaste stjärnorna är:^[6]^[7]

β - Beta Arae är en orange superjätte av magnitud 2,84.
α - Alfa Arae (Choo, 杵, Mandarin chǔ^{[källa behövs]}) är en optisk dubbelstjärna där huvudstjärnan är en blåvit stjärna, Be-stjärna och Lambda Eridani-variabel av magnitud 2,95.
ζ - Zeta Arae (天陰, Mandarin tiānyīn) är en orange jätte av magnitud 3,13.
γ - Gamma Arae är en optisk dubbelstjärna där huvudstjärnan är en blåvit superjätte och Be-stjärna av magnitud 3,34.
δ - Delta Arae (天陰, Mandarin tiānyīn) är en optisk dubbelstjärna där huvudstjärnan är en blåvit stjärna av magnitud 3,62.
θ - Theta Arae är en blåvit superjätte av magnitud 3,66.
η - Eta Arae är en orange jätte av magnitud 3,78. Den andra stjärnan har magnitud 14.
ε¹ - Epsilon1 Arae (左更, Mandarin zuŏgēng) är en orange jätte av magnitud 4,07.

Ljussvagare stjärnor är:

σ - Sigma Arae är en vit stjärna av magnitud 4,59.
λ - Lambda Arae är en gulvit stjärna och Delta Scuti-variabel av magnitud 4,77.
μ - My Arae är en gul stjärna av magnitud 5,15. My Arae har fyra exoplaneter.
κ - Kappa Arae är en optisk trippelstjärna där huvudstjärnan är en gul jätte av magnitud 5,20. De andra två stjärnorna har magnitud 14.
ι - Jota Arae är en optisk dubbelstjärna där huvudstjärnan är en blåvit jätte och Be-stjärna av magnitud 5,25.
π - Pi Arae är en vit underjätte av magnitud 5,25.
ε² - Epsilon2 Arae är en dubbelstjärna där huvudstjärnan är en gulvit stjärna av magnitud 5,28.

Det finns ett antal stjärnhopar i Altarets stjärnbild.^[8]^[1]

NGC 6193 (Caldwell 82) är en öppen stjärnhop där två av de hetaste stjärnorna reflekteras i nebulosan NGC 6188 (se nedan). De har en sammanlagd magnitud av 5,2.^[9]
NGC 6352 (Caldwell 81) är en klotformig stjärnhop av magnitud 7,8.
NGC 6397 (Caldwell 86) är en klotformig stjärnhop av magnitud 5,3 med ungefär 400000 stjärnor. Den befinner sig på ett avstånd av 7200 ljusår, vilket gör att den är en av de närmaste klotformiga stjärnhopar astronomerna känner till.
NGC 6200 är en öppen stjärnhop av magnitud 7,4.
NGC 6250 är en öppen stjärnhop av magnitud 5,9.
NGC 6362 är en klotformig stjärnhop av magnitud 8,1.
IC 4651 är en öppen stjärnhop av magnitud 6,9.
Westerlund 1 är en öppen stjärnhop av magnitud 20,5.

NGC 6188 är en emissionsnebulosa som ligger tillsammans med stjärnhopen NGC 6193 (se ovan).
Stingrocknebulosan (Hen 3-1357, "The Stingray Nebula" på engelska) är den yngsta planeteriska nebulosa som astronomerna känner till. 1989 sågs de första tecknen på bildandet av nebulosan.^[10] Magnitud 10,75.

^ [a b] ”Ara Constellation”. http://www.constellation-guide.com/constellation-list/ara-constellation/. Läst 25 januari 2014.
^ http://www.iau.org/ The International Astronomical Union (IAU)
^ Ian Ridpath och Wil Tirion (2007). Stars and Planets Guide. Princeton University Press, Princeton. ISBN 978-0-00-725120-9
^ ”De nutida stjärnbilderna”. Naturhistoriska Riksmuseet. http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/rymden/denutidastjarnbilderna.2277.html. Läst 25 januari 2014.
^ ”Visual Constellations”. © T. Credner & S. Kohle, AlltheSky.com. 21 augusti 2004. http://www.allthesky.com/constellations/visualconstellations.html.
^ http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/ SIMBAD Astronomical Database
^ http://www.aavso.org/vsx/ The International Variable Star Index
^ Astronomica – Galaxer – planeter – stjärnor – stjärnbilder – rymdforskning. Tandem Verlag GmbH (svensk utgåva). 2007. sid. 316-317. ISBN 978-3-8331-4371-7
^ https://en.m.wikipedia.org/wiki/NGC_6193 Engelska Wikipedia
^ Parthasarathy, M. (2000). ”Birth and early evolution of planetary nebulae”. Bulletin of the Astronomical Society of India (SAO/NASA Astrophysics Data System (ADS)) 28: sid. 217-224. http://articles.adsabs.harvard.edu/cgi-bin/nph-iarticle_query?2000BASI...28..217P&data_type=PDF_HIGH&whole_paper=YES&type=PRINTER&filetype=.pdf. Läst 25 januari 2014.