Claes Sylwander

	Claes Sylwander
	Margaretha Krook och Claes Sylwander i Drottningen och rebellerna på Helsingborgs stadsteater 1956/1957.
Född	Claes-Herrman Sylvander; 27 oktober 1924; Hedvig Eleonora församling, Stockholm
Död	10 februari 2013 (88 år); Göteborg
Maka	Marianne Gaston-Portefaix ; (1948–1950; skild) ; Ingrid Thulin ; (1951–1956; skild); Britta Lundblom ; (1957–1963; skild) ; Birgitta Matsgård; (1964–2013; hans död)
Släktingar	Herrman Sylwander (far) ; Tora Teje (mor)
	IMDb

Claes Sylwander, folkbokförd Claes-Herrman Sylvander^[1], född 27 oktober 1924 i Stockholm, död 10 februari 2013 i Göteborg,^[2] var en svensk skådespelare, teaterregissör och scenograf.

Biografi

Claes Sylwander var son till hovfotografen Herrman Sylwander och skådespelaren Tora Teje.^[2] Han gick till en början i sin fars fotspår och blev hovfotograf 1948. Sex år senare valde han att satsa på en teaterkarriär. Sylwander klarade inte provet till scenskolan, men lyckades ändå etablera sig som skådespelare och regissör. Han var under tre år engagerad som skådespelare vid Helsingborgs stadsteater. Sedan följde roller vid Upsala Stadsteater och Riksteatern innan han kom till Folkteatern i Göteborg, först som dekoratör och sedan som teaterchef 1965–1973. Han fortsatte som teaterchef och regissör vid stadsteatrarna i Helsingborg 1973–1983 och Malmö 1983–1989.

På 1990-talet regisserade och spelade han hos Nils Poppe på Fredriksdalsteatern i Helsingborg. Han regisserade och gjorde scenografi till flera uppsättningar på Nöjesteatern i Malmö. För Me and my girl på Nöjesteatern tilldelades han en Guldmask 2001 för bästa scenografi. Han var även en fängslande föredragshållare och entusiastisk ledare för mindre teatersällskap i Skåne.

I memoarboken Oh Gud, vad vi haft roligt! berättade Claes Sylwander om sig själv och om sin mor, skådespelaren Tora Teje.^[3]

Familj

Claes Sylwander var först gift 1948–1950 med Marianne Gaston-Portefaix (född 1923), dotter till Jules Gaston Portefaix.^[4] Andra gången var han gift 1951–1956 med skådespelaren Ingrid Thulin (1926–2004). Tredje gången var han gift 1957–1963 med kostymören Britta Lundblom (1930–1977), med vilken han fick dottern Lotta Sylwander. Fjärde gången gifte han sig 1964 med Birgitta Matsgård Berven (1931–2016), dotter till direktör Erik Matsgård och Margit, ogift Pamph.^[5] Han är begravd på Västra kyrkogården i Göteborg.^[6]

Filmografi

Filmroller

1955 – Vildfåglar
1970 – Sonja (TV-serie)
1972 – Dela lika (TV-serie)
1972 – Rävspel (TV-serie)
1987 – Allt ljus på mig! (TV-serie)
1993 – Spanska flugan (TV-serie)
1994 – Polis polis potatismos

Regi (TV)

Teater

Roller (ej komplett)

År	Roll	Produktion	Regi	Teater
1953		Man till salu Ernest Vajda och Clement Scott Gilbert	Per-Axel Branner	Lisebergsteatern
1954	Ralph	The och sympati (Tea and Sympathy) Robert Anderson	Gunnar Ekström	Helsingborgs stadsteater
1954	Onkel Fritz	Oh, mein Papa! (Das Feuerwerk) Paul Burkhard, Jürg Amstein, Robert Gilbert	Åke Engfeldt	Helsingborgs stadsteater
1955	Bourdelot	Kristina August Strindberg	Johan Falck	Helsingborgs stadsteater
	Konstapel Warren	Vår lilla stad (Our Town) Thornton Wilder	Erik Berglund	Helsingborgs stadsteater
	Mark Jenkins	Dollargrinet (The Solid Gold Cadillac) George S. Kaufman och Howard Teichmann	Johan Falck	Helsingborgs stadsteater
	Despreáux Roustan	Madame Sans-Gêne Victorien Sardou och Émile Moreau	Johan Falck	Helsingborgs stadsteater
	Hardacre	Måndagsäventyr (Mr. Kettle and Mrs. Moon) John Boynton Priestley	Gunnar Ekström	Helsingborgs stadsteater
	Baron von Neustadt	Mayerlingdramat (The Masque of Kings) Maxwell Anderson	Johan Falck	Helsingborgs stadsteater
	Lane	Mister Ernest (The Importance of Being Earnest) Oscar Wilde	Leo Golowin	Helsingborgs stadsteater
	Sergeant Gregovich	Thehuset Augustimånen (The Teahouse of the August Moon) John Patrick	Stig Olin	Helsingborgs stadsteater
1956	Pedro Flores	El Matador (Bullfight) Leslie Stevens	Johan Falck	Helsingborgs stadsteater
	Greve de Giray	Kameliadamen (La Dame aux camélias) Alexandre Dumas den yngre	Johan Falck	Helsingborgs stadsteater
	General de Saint-Gobain	Gröna fracken (L'Habit vert) Gaston Arman de Caillavet och Robert de Flers	Johan Falck	Helsingborgs stadsteater
	Raimondo	Drottningen och rebellerna (La regina e lgli insorti) Ugo Betti	Leo Golowin	Helsingborgs stadsteater
1957	Lord Fancourt Babberley	Charleys tant (Charley's Aunt) Brandon Thomas	Leo Golowin	Helsingborgs stadsteater
	Long John Silver	Skattkammarön (Treasure Island) Robert Louis Stevenson	Willy Keidser	Helsingborgs stadsteater
	Domaren	Barberaren i Sevilla (Le Barbier de Séville) Pierre de Beaumarchais	Johan Falck	Helsingborgs stadsteater
	Dr Forenius	Ett brott Sigfrid Siwertz	Johan Falck	Helsingborgs stadsteater
	Henning	Geografi och kärlek (Geografi og kjærlighet) Bjørnstjerne Bjørnson	Lars Barringer	Upsala-Gävle stadsteater^[7]
1960		Så tuktas en argbigga (The Taming of the Shrew) William Shakespeare	Sandro Malmquist	Riksteatern^[8]
1960	Paul Verrall	Född i går (Born Yesterday) Garson Kanin	Jerk Liljefors	Riksteatern^[9]
1962		Råttfällan (The Mousetrap) Agatha Christie	Jerk Liljefors	Riksteatern^[10]
1964		Två herrar från Verona (The Two Gentlemen of Verona) William Shakespeare	Kurt-Olof Sundström	Folkteatern, Göteborg^[11]
1974	General Etienne Lonsegur	Victor: När barnen tar makten (Victor, ou, Les Enfants au pouvoir) Roger Vitrac	Hans Polster	Helsingborgs stadsteater
1977	Talaren	Stolarna (Les Chaises) Eugène Ionesco	Claes Thelander	Helsingborgs stadsteater^[12]
1977	Advokaten	Chez nous Anders Ehnmark och Per Olov Enquist	Hans Polster	Helsingborgs stadsteater
1978	Intervjuaren	I skuggan (The Shadow Box) Michael Cristofer	Claes Sylwander	Helsingborgs stadsteater

Regi (ej komplett)

År	Produktion	Upphovsmän	Teater
1958	Farmor och vår Herre	Hjalmar Bergman	Riksteatern^[13]
1973	Karusellen The Apple Cart	George Bernard Shaw Översättning Lennart Lagerwall	Helsingborgs stadsteater
1973	Värmlänningarna	Fredrik August Dahlgren och Andreas Randel	Helsingborgs stadsteater
1974	Pampen	Lars Björkman	Helsingborgs stadsteater
1974	Kaktusblomman Fleur de cactus	Pierre Barillet och Jean-Pierre Grédy Översättning Stig Ahlgren	Helsingborgs stadsteater^[14]
1975	En handelsresandes död Death of a Salesman	Arthur Miller Översättning Sven Barthel	Helsingborgs stadsteater
1975	Den siste hete älskaren Last of the Red Hot Lovers	Neil Simon Översättning Eva Tisell	Helsingborgs stadsteater
1976	Peer Gynt	Henrik Ibsen Översättning Karl Ragnar Gierow	Helsingborgs stadsteater^[15]
1976	Othello	William Shakespeare Översättning Allan Bergstrand	Helsingborgs stadsteater
1977	I väntan på Bardot	Lars Björkman och Sigvard Olsson	Helsingborgs stadsteater
1978	Audiens Audience	Václav Havel Översättning Kent Andersson och Eva Lindekrantz	Helsingborgs stadsteater
	Vernissage Vernisáž		Helsingborgs stadsteater
	I skuggan The Shadow Box	Michael Cristofer Översättning Pelle Fritz-Crone	Helsingborgs stadsteater
1980	I vackra drömmars land	Lars Björkman	Helsingborgs stadsteater^[16]
1981	Every Good Boy Deserves Favour	Tom Stoppard och André Previn Översättning Lars Björkman	Helsingborgs stadsteater
1982	Brevet till min älskade I Sent a Letter To My Love	Bernice Rubens Översättning Pelle Fritz-Crone	Helsingborgs stadsteater
1982	Sista sommaren On Golden Pond	Ernest Thompson	Helsingborgs stadsteater^[17]
1986	Anne Franks dagbok The Diary of Anne Frank	Frances Goodrich och Albert Hackett Översättning Göran O. Eriksson	Malmö stadsteater
1990	Två man om en änka Der Regimentspapa	Rickard Kessler och Heinrich Stobitzer	Fredriksdalsteatern
1991	Blomman från Hawaii Die Blume von Hawaii	Paul Abraham, Alfred Grünwald, Fritz Löhner-Beda och Imre Földes	Fredriksdalsteatern^[18]

Scenografi och kostym (ej komplett)

År	Produktion	Upphovsmän	Regi	Teater	Noter
1963	Mary, Mary	Jean Kerr	Hans Bergström	Folkteatern, Göteborg^[19]	Scenografi
1963	Hus med dubbel ingång Casa con dos puertas	Pedro Calderón de la Barca	Kurt-Olof Sundström	Folkteatern, Göteborg^[20]	Scenografi och kostym
1964	Borgmästaren Der Bürgermeister	Gert Hofmann	Kurt-Olof Sundström	Folkteatern, Göteborg^[21]	Scenografi
1964	Famfam	Jean-Pierre Ferrier, Ricet Barrier och Bernard Lelou	Jackie Söderman	Folkteatern, Göteborg^[22]	Kostym
1974	Kaktusblomman Fleur de cactus	Pierre Barillet och Jean-Pierre Grédy Översättning Stig Ahlgren	Claes Sylwander	Helsingborgs stadsteater^[14]	Scenografi
1976	Othello	William Shakespeare Översättning Allan Bergstrand	Claes Sylwander	Helsingborgs stadsteater	Scenografi
1980	I nöd och lust I Do! I Do!	Tom Jones och Harvey Schmidt Översättning Benedict Zilliacus	Gordon Marsh	Helsingborgs stadsteater	Scenografi
1980	Prins Sorgfri	Per Lysander och Suzanne Osten	Hans Polster	Helsingborgs stadsteater	Scenografi
1981	Körsbärsträdgården Вишнёвый сад, Visjnjovyj sad	Anton Tjechov Översättning Jan Håkansson	Gustaf Elander	Helsingborgs stadsteater^[23]	Scenografi
1982	Brevet till min älskade I Sent a Letter To My Love	Bernice Rubens Översättning Pelle Fritz-Crone	Claes Sylwander	Helsingborgs stadsteater	Scenografi
1983	Ett dockhem Et Dukkehjem	Henrik Ibsen Översättning Tom Deutgen	Tom Deutgen	Helsingborgs stadsteater	Scenografi
1990	En handelsresandes död Death of a Salesman	Arthur Miller Översättning Sven Barthel och Gudrun Kjellberg	Lennart Olsson	Malmö Stadsteater	Scenografi

Referenser

^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011).
^ [a b] ”Teaterprofilen Claes Sylwander har avlidit”. SVT. http://www.svt.se/kultur/teaterprofilen-claes-sylwander-har-avlidit. Läst 22 februari 2013.
^ Sylwander, Claes (1993). "Oh Gud, vad vi haft roligt!". Höganäs: Wiken. Libris 7605474. ISBN 91-7119-328-6 (inb.)
^ Marianne^{[död länk]} Arenabok.se (bläddra till sidan 62–63 "12"). Åtkomst 10 december 2012.
^ Sylwander, Claes H, fd teaterchef, Malmö i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1993 / s 1072.
^ SvenskaGravar
^ Ellson (18 oktober 1957). ”'Geografi och kärlek' har premiär i Wik”. Dagens Nyheter: s. 20. https://arkivet.dn.se/tidning/1957-10-18/284/20. Läst 29 januari 2022.
^ ”'Argbiggan' repeteras: Portia undgick snön”. Dagens Nyheter: s. 20. 12 december 1959. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-12-12/337/20. Läst 26 januari 2022.
^ ”'Född i går' på turné”. Dagens Nyheter: s. 19. 7 oktober 1960. https://arkivet.dn.se/tidning/1960-10-07/273/19. Läst 2 januari 2022.
^ ”Deckarpremiär i Valdemarsvik”. Dagens Nyheter: s. 14. 23 januari 1962. https://arkivet.dn.se/tidning/1962-01-23/21/14. Läst 10 juni 2018.
^ Bengt Jahnsson (22 november 1964). ”'Två herrar i Verona' för första gången i Sverige”. Dagens Nyheter: s. 24. https://arkivet.dn.se/tidning/1964-11-22/318/24. Läst 29 maj 2018.
^ Ruth Halldén (31 mars 1977). ”Två uppsättningar i Helsingborg: Föredömlig 'Stolarna'”. Dagens Nyheter: s. 24. https://arkivet.dn.se/tidning/1977-03-31/88/24. Läst 10 augusti 2021.
^ S B-l (20 september 1958). ”Två Riksteaterpremiärer”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1958-09-20/255/14. Läst 26 maj 2018.
^ [a b] ”Nytt om nöjen”. Dagens Nyheter: s. 18. 23 augusti 1974. https://arkivet.dn.se/tidning/1974-08-23/228/18. Läst 15 juni 2018.
^ Ruth Halldén (16 maj 1976). ”Helsingborgs nya teater invigd med 'Peer Gynt': Det får vara måtta på de stora greppen”. Dagens Nyheter: s. 12. https://arkivet.dn.se/tidning/1976-05-16/132/12. Läst 15 juni 2018.
^ Bengt Jahnsson (17 december 1980). ”Stark musical för intelligenta mardrömmar”. Dagens Nyheter: s. 20. http://arkivet.dn.se/tidning/1980-12-17/344/20. Läst 12 juli 2017.
^ Marcus Boldemann (27 november 1982). ”Ljummen 'Sista sommar': Poppe når inte ända fram”. Dagens Nyheter: s. 17. https://arkivet.dn.se/tidning/1982-11-27/322/35. Läst 16 juni 2018.
^ Tove Ellefsen (18 juni 1991). ”Fniss när Poppe sparras”. Dagens Nyheter: s. B4. https://arkivet.dn.se/tidning/1991-06-18/163/20. Läst 30 januari 2022.
^ ”Mary i Göteborg”. Dagens Nyheter: s. 16. 5 september 1963. https://arkivet.dn.se/tidning/1963-09-05/241/16. Läst 28 maj 2018.
^ Ebbe Linde (2 december 1963). ”Calderon som musical”. Dagens Nyheter: s. 19. https://arkivet.dn.se/tidning/1963-12-02/328/19. Läst 28 maj 2018.
^ Barbro Hähnel (1 mars 1964). ”Kälkborgarens uppror”. Dagens Nyheter: s. 25. https://arkivet.dn.se/tidning/1964-03-01/59/25. Läst 28 maj 2018.
^ Barbro Hähnel (26 mars 1964). ”Den lille mannen i rampljus”. Dagens Nyheter: s. 12. https://arkivet.dn.se/tidning/1964-03-26/84/12. Läst 28 maj 2018.
^ Bengt Jahnsson (4 april 1981). ”Körsbär och dynamit”. Dagens Nyheter: s. 20. https://arkivet.dn.se/tidning/1981-04-04/92/20. Läst 16 juni 2018.

Externa länkar

Claes Sylwander på Internet Movie Database (engelska)

[1] Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011).

[svt-2] [a b] ”Teaterprofilen Claes Sylwander har avlidit”. SVT. http://www.svt.se/kultur/teaterprofilen-claes-sylwander-har-avlidit. Läst 22 februari 2013.

[3] Sylwander, Claes (1993). "Oh Gud, vad vi haft roligt!". Höganäs: Wiken. Libris 7605474. ISBN 91-7119-328-6 (inb.)

[4] Marianne^{[död länk]} Arenabok.se (bläddra till sidan 62–63 "12"). Åtkomst 10 december 2012.

[5] Sylwander, Claes H, fd teaterchef, Malmö i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1993 / s 1072.

[6] SvenskaGravar

[7] Ellson (18 oktober 1957). ”'Geografi och kärlek' har premiär i Wik”. Dagens Nyheter: s. 20. https://arkivet.dn.se/tidning/1957-10-18/284/20. Läst 29 januari 2022.

[8] ”'Argbiggan' repeteras: Portia undgick snön”. Dagens Nyheter: s. 20. 12 december 1959. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-12-12/337/20. Läst 26 januari 2022.

[9] ”'Född i går' på turné”. Dagens Nyheter: s. 19. 7 oktober 1960. https://arkivet.dn.se/tidning/1960-10-07/273/19. Läst 2 januari 2022.

[10] ”Deckarpremiär i Valdemarsvik”. Dagens Nyheter: s. 14. 23 januari 1962. https://arkivet.dn.se/tidning/1962-01-23/21/14. Läst 10 juni 2018.

[11] Bengt Jahnsson (22 november 1964). ”'Två herrar i Verona' för första gången i Sverige”. Dagens Nyheter: s. 24. https://arkivet.dn.se/tidning/1964-11-22/318/24. Läst 29 maj 2018.

[12] Ruth Halldén (31 mars 1977). ”Två uppsättningar i Helsingborg: Föredömlig 'Stolarna'”. Dagens Nyheter: s. 24. https://arkivet.dn.se/tidning/1977-03-31/88/24. Läst 10 augusti 2021.

[13] S B-l (20 september 1958). ”Två Riksteaterpremiärer”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1958-09-20/255/14. Läst 26 maj 2018.

[kaktusblomman-14] [a b] ”Nytt om nöjen”. Dagens Nyheter: s. 18. 23 augusti 1974. https://arkivet.dn.se/tidning/1974-08-23/228/18. Läst 15 juni 2018.

[15] Ruth Halldén (16 maj 1976). ”Helsingborgs nya teater invigd med 'Peer Gynt': Det får vara måtta på de stora greppen”. Dagens Nyheter: s. 12. https://arkivet.dn.se/tidning/1976-05-16/132/12. Läst 15 juni 2018.

[16] Bengt Jahnsson (17 december 1980). ”Stark musical för intelligenta mardrömmar”. Dagens Nyheter: s. 20. http://arkivet.dn.se/tidning/1980-12-17/344/20. Läst 12 juli 2017.

[17] Marcus Boldemann (27 november 1982). ”Ljummen 'Sista sommar': Poppe når inte ända fram”. Dagens Nyheter: s. 17. https://arkivet.dn.se/tidning/1982-11-27/322/35. Läst 16 juni 2018.

[18] Tove Ellefsen (18 juni 1991). ”Fniss när Poppe sparras”. Dagens Nyheter: s. B4. https://arkivet.dn.se/tidning/1991-06-18/163/20. Läst 30 januari 2022.

[19] ”Mary i Göteborg”. Dagens Nyheter: s. 16. 5 september 1963. https://arkivet.dn.se/tidning/1963-09-05/241/16. Läst 28 maj 2018.

[20] Ebbe Linde (2 december 1963). ”Calderon som musical”. Dagens Nyheter: s. 19. https://arkivet.dn.se/tidning/1963-12-02/328/19. Läst 28 maj 2018.

[21] Barbro Hähnel (1 mars 1964). ”Kälkborgarens uppror”. Dagens Nyheter: s. 25. https://arkivet.dn.se/tidning/1964-03-01/59/25. Läst 28 maj 2018.

[22] Barbro Hähnel (26 mars 1964). ”Den lille mannen i rampljus”. Dagens Nyheter: s. 12. https://arkivet.dn.se/tidning/1964-03-26/84/12. Läst 28 maj 2018.

[23] Bengt Jahnsson (4 april 1981). ”Körsbär och dynamit”. Dagens Nyheter: s. 20. https://arkivet.dn.se/tidning/1981-04-04/92/20. Läst 16 juni 2018.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

[21]

[22]

[23]