Hoppa till innehållet

Motala

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Borens IK)
För andra betydelser, se Motala (olika betydelser).
Motala
Tätort
Centralort
Gata i Motala
Gata i Motala
Smeknamn: Poppelstaden
Land Sverige Sverige
Landskap Östergötland
Län Östergötlands län
Kommun Motala kommun
Distrikt Motala distrikt,
Västra Stenby distrikt
Höjdläge 89 m ö.h.
Koordinater 58°32′39″N 15°2′13″Ö / 58.54417°N 15.03694°Ö / 58.54417; 15.03694
Area
 - tätort 2 020 hektar (2020)[4]
 - kommun 1 266,75 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 31 340 (2020)[3][4]
 - kommun 43 594 (2024)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 15,5 inv./hektar
 - kommun 34 inv./km²
Grundad [5]
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Motala
Postnummer 591 XX
Riktnummer 0141
Tätortskod T1188[6]
Beb.områdeskod 0583TC106 (1960–)[7]
Geonames 2690960
Ortens läge i Östergötlands län
Ortens läge i Östergötlands län
Ortens läge i Östergötlands län
Wikimedia Commons: Motala
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata
Baltzar von Platens familjegrav, Motala 2009.

Motala (uttal (fil)) är en tätort i Östergötland samt centralort i Motala kommun i Östergötlands län. Staden ligger vid Göta kanal och Motala ström mellan sjöarna Vättern och Boren, och är Östergötlands tredje största stad.

Historia

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Motalas historia

De äldsta arkeologiska fynden är drygt 11 000 år gamla och härstammar från tiden strax efter att inlandsisen dragit sig tillbaka från Motalatrakten.

Första gången Motala nämns i en medeltida handling är år 1288, då kung Magnus Ladulås till riksrådet och lagmannen i Närke Knut Matsson (Lejonbjälke) förlänade bland annat en gård i Motala med tillhörande fiske.[8]

Under medeltiden och framåt fanns det tre byar i Motala. Söder om strömmen låg Motala Södra By. Vid strömmens norra strand fanns Motala Norra By och väster om denna Bispmotala, som bland annat rymde kyrkan. Både den norra och den södra byn innehöll ett antal kvarnar och fasta fisken, fiskeverk, förutom själva gårdarna.

Vid Motala Södra By beslutade Gustav Vasa 1552 att inrätta Motala kungsgård som perioden 1555–1567 inrymde kungens fogde med ryttare, skyttar och "talrikt husfolk".[9] Vid årsskiftet 1567/1568 brändes kungshuset och mycket av den närliggande bebyggelsen ned av danskarna.

Då Göta kanal byggdes 1810–1832 växte en mängd små samhällen upp längs kanalen. 1822 anlade Baltzar von Platen en mekanisk verkstad i Motala, AB Motala Verkstad, där så småningom en bruksort gradvis växte fram. 1823 blev Motala friköping, också det på förslag av von Platen. Verkstaden växte snabbt och på 1830-talet bodde det fler än 500 människor i området närmast verkstaden, men bara 75 i själva köpingen. 1863 blev Motala köpingskommun och år 1881 fick man stadsrättigheter.[10] Fortfarande skedde dock den mesta expansionen i området runt verkstaden. 1948 slogs "verkstadsstaden" Motala Verkstad samman med staden Motala. Vid Motala hamn ligger Göta kanalbolags huvudkontor.

Sedan Göta Kanal tagits i bruk blev nästa steg i utbyggnaden av ortens kommunikationer invigningen 1873 av järnvägen Mjölby–Hallsberg. Motala C och Motala Verkstads station var ortens båda järnvägsstationer längs banan. Motala anknöts till Mellersta Östergötlands Järnvägar när den smalspåriga banan Motala–Fornåsa stod klar 1915. Förutom Motala C fanns Holmsbruks station vid denna järnvägslinje mot Linköping.

1927 togs Motala rundradiostation (även kallad Motala långvåg) i bruk för att det år 1925 grundade företaget Radiotjänst skulle få bättre täckning för rundradiosändningarna. Motala blev huvudstation för svensk rundradio. För att markera Motalas centrala roll för radiosändningarna användes anropet Stockholm–Motala.


Administrativa tillhörigheter

[redigera | redigera wikitext]

I samband med tillkomsten av Göta kanal och Motala verkstad anhöll Baltzar von Platen 1821 om att en stad skulle anläggas längs Varvikens (idag Motalaviken) norra strand.[11] En solfjäderformad stadsplan utarbetades. Enligt kungligt tillstånd av 21 mars 1823 fick orten rättigheter som friköping. Orten Motala och Motala Verkstads-området skulle dock komma att vara administrativt åtskilda ända fram till 1948.

Vid kommunreformen 1862 bildades köpingskommunen Motala köping som 1 april 1881 ombildades till Motala stad. År 1880 (efter beslut 1878) hade området mellan järnvägsstationen och Drottninggatan, Östermalm, inkorporerats i köpingen, men både järnvägsstationen och hamnen låg liksom kyrkogården och prästgården fortfarande utanför köpingen.[12] Även kvarteren mellan Sjögatan och Vätterns strand, bland annat nuvarande stadsparken som ännu var betesmark, införlivades vid denna tidpunkt i köpingen. År 1892 skedde en mindre inkorporering.[13]

Slussvaktarbostaden i Motala hamn.
Charlottenborgs slott.
Motala gästhamn 2009.
Slussen i Motala hamn med M/S Diana.

Stadskommunen utökades 1917 och 1948 med resterande delar av Motala socken/landskommun och 1948 även Vinnerstads socken/landskommun. Inkorporeringen 1917 innefattade ett område åt väster och norr, bland annat Bispmotala, Bondebacka, Brunnsvik och Samuelsberg, åt nordost längs Östermalmsgatan nästan ända fram till nuvarande sporthallen och i söder Gästisområdet och området mellan Vättern och Vadstenavägen.[14] Landskommunen önskade gå samman med staden som avböjde eftersom landskommunens befolkning skulle komma att utgöra majoriteten efter en sammanslagning.[15] Ett annat motiv var att undvika skattehöjningar.[16] Därför blev det endast ett begränsat område som 1917 tillfördes köpingen. Under 1930-talet hotade landskommunen att bilda en egen köping om stadens styrande inte gick med på en sammanslagning, Motala ström och Motala kyrka. 1971 uppgick stadskommunen i Motala kommun med Motala som centralort.[17] Ortens bebyggelse har längs Vätterns södra strand också kommit att expandera in i Västra Stenby socken.

Fram till 1948 var Motala tätort uppdelad på tre kommuner: Motala stad, Motala landskommun och Vinnerstads landskommun. De tätbebyggda områdena i Motala landskommun bestod norr om Motala ström av:

  • Motala Verkstad (inklusive Bergsäter, Duvedal, Hårstorp och Göta kanal-området; cirka 3 800 invånare 1 januari 1936)
  • Västra Lund vid sjön Boren

Söder om strömmen utgjordes Motala landskommuns tätortsbebyggelse av:

  • Holms samhälle (med bland annat Electrolux kylskåpsfabrik; ca 720 invånare 1 januari 1936
  • Brinken (med bland annat Motala epidemisjukhus; ca 1 475 invånare 1 januari 1936).[18] Brinken var delvis sammanbyggd med Motala stad och Holms samhälle.

Den tätbebyggda delen av Vinnerstads landskommun bestod av Charlottenborg (med bland annat Asps klädesfabrik) inklusive Strandkullens villastad med sammanlagt ca 600 invånare 1 januari 1936.

I kyrkligt hänseende har Motala alltid hört till Motala församling med delar i Vinnerstads församling, som 1969 uppgick i Motala församling. Före 2006 låg även delar i Västra Stenby församling som då uppgick i Aska församling.[19]

År 1370 var Sjökumla tingsplats för Aska härad.[20] Efter några år flyttades tinget till Motala.[21] Det skedde senast 1374 eftersom Motala 3 januari detta år uppges som tingsplats.[22] Sedan den 1607–1611 uppförda kungsgården Motala hus i Motala, där häradstinget hållits sedan 1610, förfallit flyttades tinget omkring 1645 åter till Sjökumla som fungerade som tingsplats innan häradsrätten 1673 flyttade tillbaka till de renoverade domstolslokalerna i Motala hus.[23] Orten ingick till 1881 i Aska tingslag därefter till 1971 i domkretsen för Motala rådhusrätt. Från 1971 till 2002 ingick Motala i Motala domsaga och orten ingår sedan 2002 i Linköpings domsaga.[24]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]

År 1850 hade köpingen 503 invånare, 1860 1 163, 1870 1 574, 1875 1 808 och 1880 2 015.[25] Vid slutet av 1881 hade Motala stad, som samma år fått stadsprivilegier, 2 077 invånare.[26].

Till Motala stad överfördes 1 januari 1917 delar av Motala landskommun. Före 1917 var stadens yta högst begränsad. År 1892 var Motala Sveriges till ytvidden minsta stad – cirka en halv kvadratkilometer.[27] Stadens yta var före utvidgningen 1917 endast 55 hektar.[28] Efter inkorporeringen av vissa delar av Motala landskommun 1917 mer än tiofaldigades ytan. Den 1 januari 1918 omfattade staden 796 hektar (varav 791 land).[29] Av befolkningsökningen på 2 441 personer under 1917 svarade tillskottet från landskommunen för 2 364.[30] Vid utgången av 1917 hade staden 5 436 invånare. Vid samma tidpunkt bodde 7 163 personer i Motala landskommun och 995 i Vinnerstads landskommun.[31]

Sedan Motala och Vinnerstads landskommuner 1 januari 1948 inkorporerats i staden uppgick folkmängden till 23 374 personer.[32] Ett år tidigare bodde 9 643 personer i staden, 12 072 i Motala landskommun och 1 150 i Vinnerstads landskommun.[33]


Befolkningsutvecklingen i Motala 1900–2020[34][35]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
 6 396 †
1960
  
 25 786
1965
  
 26 598
1970
  
 28 942
1975
  
 29 454
1980
  
 29 729
1990
  
 29 629 1 854
2000
  
 30 136 1 914
2005
  
 29 798 1 918
2010
  
 29 823 1 929
2015
  
 30 944 2 024
2020
  
 31 340 2 020

 † Stad med förstäder 1900.

Namnet

[redigera | redigera wikitext]

Ortnamnets ursprung är inte helt klarlagt. Att förleden Mot syftar på vägmöte eller vägkors är oomtvistat.[36] Efterleden -ala uttyds vanligen helgedom. Motala betyder enligt denna tolkning 'helgedomen vid vägmötet'. Enligt en senare framförd teori av Lennart Elmevik syftar al utifrån grundbetydelsen 'skydd, värn' på en plats för gemensamma aktiviteter som rätts- och kulthandlingar och kanske också som tillflyktsort i ofredstider, dock främst i namn där al fungerar som förled.[37] Motala skulle i så fall betyda 'samlingsplatsen vid vägmötet'. Båda tolkningarna antyder att Motala var en central plats för befolkningen i denna del av Östergötland. Stefan Brink har framfört hypotesen att al avser en betydande byggnad eller hall för gemensamma aktiviteter inom en bygd såsom fester, sammankomster och kulthandlingar.[38] Hugo Karlsson utesluter inte att efterleden -ala kan vara terrängordet ål som står för "ränna, strimma, rand, revel, långsträckt ås".[39] Motala ström omges både i norr och söder av långsträckta höjder. I norr ligger hemmanet Bondebacka högt över Motala ström, i söder finns det högt belägna området Brinken med Brinkebacken. I dess närhet har funnits en galgbacke och avrättningsplats.

Förr i tiden var flera gator i centrala Motala kantade av popplar, varför staden fick smeknamnet Poppelstaden. De popplar som planterades längs gatorna var troligen inspirerade av popplarna som planterades kring Platens grav där det nu står höga bokar.[40]

I staden Korsør i Danmark finns vägen Motalavej.

Stadsdelar

[redigera | redigera wikitext]

Kommunikationer

[redigera | redigera wikitext]

Staden har under 2013 fått ny infrastruktur på plats med ny dragning av riksväg 50, högbro över Motalaviken samt utbyggnad av den enkelspåriga järnvägen till dubbelspår, vilket möjliggjort pendeltågstrafik. Motalabron och nya riksvägsdragningen invigdes 9 oktober 2013 av kung Carl XVI Gustaf i Motala stadspark.

På Motala centralstation stannar Östgötatrafikens pendeltåg, Östgötapendeln, för kommunikationer med Mjölby, Linköping och Norrköping. Även Tåg i Bergslagen trafikerar stationen, med tåg mot Mjölby, Hallsberg, Borlänge och Gävle.

Näringsliv

[redigera | redigera wikitext]

De största arbetsgivarna i Motala är Motala kommun, Östergötlands läns landsting, Poppelstaden Omsorgsförvaltning AB (personliga assistenter) med 285 anställda 2014, Motala Verkstads-koncernen (Motala Verkstad Group) med 370 anställda 2013 varav AB Motala Verkstad 136, Östenssons Livs AB med 158 anställda 2014 samt Aleris Specialistvård Motala AB med 151 anställda 2013.[41] I Borensberg (Motala kommun) finns Arla Plast AB med 196 anställda (2014).

Bankväsende

[redigera | redigera wikitext]

En sparbank för Motala, Motala sparbank, hade grundats år 1860. Den övertogs av Östergötlands enskilda bank år 1920. En ny sparbank, Motalaortens sparbank, grundades år 1928. Den uppgick år 1970 i Sparbanken Östergötland som numera är en del av Swedbank.

Motala folkbank grundades på 1870-talet.[42] Vadstena enskilda bank hade ett kontor i Motala som drogs in den 1 januari 1878.[43][42] Enskilda industribanken i Norrköping öppnade ett kontor i Motala år 1866.[44] Denna bank övertogs av Norrköpings enskilda bank som därefter kontor i Motala.[45] Örebro handelsbank etablerade ett kontor i Motala år 1899.[46] Både Motala folkbank och Örebro handelsbank övertogs av Härnösands enskilda bank under 1900-talets första decennium.[47] Östergötlands enskilda bank öppnade ett kontor i Motala år 1916.[48] Dessa banker uppgick sedermera i Handelsbanken och Östgötabanken. Under 1900-talet tillkom även kontor för PKbanken/Nordea och SEB.[49]

Media

[redigera | redigera wikitext]

Radio

[redigera | redigera wikitext]
  • Mix Megapol – 99,2 MHz (slavsändare till 106,9 Linköping)
  • Rix FM – 106,1 MHz (slavsändare till 94,4 Linköping)
  • NRJ – 96,4 MHz (slavsändare till 104,3 Linköping)
  • Star FM – 102, 6 MHz (slavsändare till 101,7 Linköping)
  • Vinyl FM – 103, 8 MHz (Linköping)
  • Rockklassiker – 90,2 MHz (slavsändare till 103,2 Linköping)

Sevärdheter

[redigera | redigera wikitext]
Sveriges Rundradiomuseum.
Motala Radio-museum 2014.
Foucaultpendel på Carlsund utbildningscentrum i Motala.

Den gamla industristaden är en turiststad på sommaren. För den båtburne är Motala ett utflyktsmål under resan på Göta kanal eller runt Vättern. Staden besöks också av dem som är intresserade av gammal svensk industrihistoria.

Övriga sevärdheter

[redigera | redigera wikitext]


Sport

[redigera | redigera wikitext]
Speedway med Piraterna på Dunteberget.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, SCB, 23 mars 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ hämtat från: hebreiskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  6. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 17 september 2013.[källa från Wikidata]
  7. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ SDHK nr 1408, 28 juni 1288. Brevet är emellertid en förfalskning av ett äkta brev. Det anses sannolikt att både Magnus Ladulås namn och Knut Matssons förekommit i det äkta brevet. Se Jerker Rosén "Drottning Margaretas svenska räfst" Scandia nr 2 1950, sid 226–240
  9. ^ Eric Odelberg "Motala by", Motalabygd 1972 sid. 49–50
  10. ^ Motala 100 år, Motala 1981, sid. 61–64
  11. ^ Motala 100 år, Motala 1981, sid. 61
  12. ^ Eric Odelberg (1973) Det hände i Motala, del 3, sid. 141–142; Motala 100 år, Motala 1981, sid. 121
  13. ^ Motala 100 år, Motala 1981, sid. 121, 149
  14. ^ Eric Odelberg (1973) Det hände i Motala, del 3, sid. 143 kartan samt Motala 100 år, Motala 1981, sid. 151
  15. ^ Eric Odelberg (1973) Det hände i Motala, del 3, sid. 142
  16. ^ Motala 100 år, Motala 1981, sid. 149–150
  17. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  18. ^ Svenska orter Norra Götaland. Stockholm: Generalstabens litografiska anstalt 1952
  19. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  20. ^ SDHK-nr 9616
  21. ^ I.P. (Ingvar Peterzén) "Fyra tingsplatser", Motalabygd 1972, sid. 39–41
  22. ^ SDHK-nr 10594. Utfärdat "på rätt tingsdag och rätt tingsplats i Motala" 3 januari 1374
  23. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik Motala tingsrätt, Tings- och rådhusinventeringen 1996–2007; Räf och Klotz (2014), sid. 14
  24. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Motala tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996–2007)
  25. ^ Eric Odelberg (1973) Det hände i Motala, del 3, sid. 146
  26. ^ Bidrag till Sveriges officiella statistik 1881, Stockholm: SCB 1883
  27. ^ Motala 100 år, Motala 1981, sid. 121; Eric Odelberg (1973) Det hände i Motala, del 3, sid. 142
  28. ^ Statistisk årsbok för Sverige 1916 Stockholm: SCB 1916, sid. 334
  29. ^ Årsbok för Sveriges kommuner 1918 Stockholm: SCB 1919, sid. 44
  30. ^ Befolkningsrörelsen År 1917, Stockholm: SCB 1922
  31. ^ Folkmängden inom administrativa områden den 31/12 1917, Stockholm: SCB 1918
  32. ^ Den 1 januari 1948. Årsbok för Sveriges kommuner 1948, Stockholm: SCB, sid. 4
  33. ^ Årsbok för Sveriges kommuner 1947, Stockholm: SCB, sid. 4
  34. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån. Motala, med Motala verkstad
  35. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960–2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  36. ^ Gösta Franzén (1982) Ortnamn i Östergötland Stockholm, sid. 73
  37. ^ Namenwelten: Orts- und Personennamen in historischer Sicht, 2004, Berlin: Walter de Gruyter, s. 51–53, Lennart Elmevik "Till diskussionen om ett sakralt *al i nordiska ortnamn"
  38. ^ Stefan Brink (1992) "Har vi haft ett kultiskt *Al i Norden?", i Sakrale Navne, NORNA-rapporter 48 (red. Gillian Fellows-Jensen och Bente Holmberg), sid. 116; Stefan Brink (1997) "Political and Social Structures in Early Scandinavia II", TOR vol. 29 sid. 416
  39. ^ Hugo Karlsson (1993) "Några ortnamn i älvdalen", i Kring Göta älv. Studier i en dalgång, Göteborgs historiska museum, Älvsborgs länsmuseum och Länsstyrelsen i Älvsborgs län, sid. 83
  40. ^ Eric Odelberg (1973) Det hände i Motala, del 3, sid. 126
  41. ^ Largest Companies
  42. ^ [a b] 1876-1880 Östergötlands län - BISOS. H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 5. Åren 1876-1880. Östergötlands län, p. 35
  43. ^ Westerwik Arkiverad 10 april 2021 hämtat från the Wayback Machine., Westerwiks Weckoblad, 22 december 1877
  44. ^ Motala Arkiverad 10 april 2021 hämtat från the Wayback Machine., Göteborgs Handels- och Sjöfarts Tidning, 10 november 1866
  45. ^ 1886-1890 Östergötlands län … BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 7. Åren 1886-1890. Östergötlands län, s. 38
  46. ^ 1896-1900 Östergötlands län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd 9. Åren 1896-1900. Östergötlands län, p. 38
  47. ^ 1901-1905 Östergötlands län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 10. Åren 1901-1905. Östergötlands län, s. 46
  48. ^ Östergötlands ensk. bank 1916, Svenska Dagbladet, 26 februari 1917
  49. ^ Årsredovisning 1992 Arkiverad 5 april 2021 hämtat från the Wayback Machine., Skandinaviska Enskilda Banken

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Motala kommun i Östergötlands län
DistriktMotala kommuns vapen
Tätorter
Småorter
Övriga orter
v • r
Östgötapendeln
Huvudsträckan
Motalagrenen
Motala · Skänninge · Mjölby → mot Norrköping via alla stationer på huvudsträckan
Tranåsgrenen
Tranås · Boxholm · Mjölby → mot Norrköping via alla stationer på huvudsträckan
v • r
Stationer längs Godsstråket genom Bergslagen
v • r
Göta kanal
PersonerGöta Kanals vapen
Slussar
Kanalbåtar
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Motala&oldid=56283944#Sport”