Hoppa till innehållet

Karlsby

Karlsby
småort
Land Sverige Sverige
Landskap Östergötland
Län Östergötlands län
Kommun Motala kommun
Distrikt Kristbergs distrikt
Koordinater 58°38′16″N 15°7′49″Ö / 58.63778°N 15.13028°Ö / 58.63778; 15.13028
Area 43 hektar (2020)[1]
Folkmängd 118 (2020)[1]
Befolkningstäthet 2,7 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod TX250[2]
Småortskod S1445[3]
Beb.områdeskod 0583TB112 (1960–1965)[4]
0583SB122 (1990–)[4]
Ortens läge i Östergötlands län
Ortens läge i Östergötlands län
Ortens läge i Östergötlands län
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Karlsby är ett samhälle och en herrgård beläget vid sjön Salstern i norra delen i Kristbergs socken, Motala kommun, Östergötlands län.

Första gången Karlsby omnämns är i en handling daterad 18 maj 1386 då Ramborg Eriksdotter pantsatte sin egendom Kalfsbygd till Skänninge nunnekloster (S:ta Ingrids Kloster). År 1411 testamenterade hon sina båda i Karlsby belägna gårdar till klostret eftersom hon var alltför fattig att lösa ut dem. Därmed blev S:ta Ingrids Kloster ägare till Karlsby. Efter reformationen förvandlades Karlsby till ett militieboställe.

Den i privat regi uppförda banan Mjölby - Motala - Hallsberg invigdes 1873 och förstatligades 1879. När järnvägen elektrifierades 1933 genomgick Karlsby station (108,2 m över havet) en fullständig renovering. Senhösten 2000 stod efter tre års byggnation den nya dubbelspåriga järnvägen öster om samhället klar. Då kunde den gamla krokiga enkelspåriga bandelen Stenstorp - Karlsby - Degerön, som medgav en genomsnittshastighet på högst 70 km/tim, stängas för gott.

Samhället hade 1936 ca 225 invånare. Till följd av befolkningsminskning räknas Karlsby inte längre som tätort. Det är numera en småort. Tidigare fanns här järnvägsstation, post- och telestation, skola, träindustri, plantskola, handel och festplats.

Karlsby kronopark

[redigera | redigera wikitext]

Till Karlsby egendom hörde från 1682 Karlströms bruk och stora skogsområden i denna del av Tylöskogen. Idag är Karlsby herrgård och de tidigare torpen privatägda, medan skogsmarken innehas av Sveaskog. Staten (Domänverket) förvärvade år 1900 Karlsby med Karlströms bruk av dödsboet efter vice häradshövdingen Walfrid Enblom. Samma år bildades Karlsby kronopark som idag rymmer två domänreservat, Lustigkulle och Fågelmossen. Dessutom finns domänreservatet Killingön, som utgörs av ön med samma namn i Lilla Salstern, strax utanför Karlsby samhälle.

Vid utgången av år 1900 utgjordes Karlsby kronopark, som tillhörde Ombergs revir, av Karlsby mm (3.507 hektar) samt Vassholma och Lilla Boda (934 ha), dvs sammanlagt 4.441 ha (allt i Kristbergs socken). Sedan utökades arealen i snabb takt. 1901 införlivades Rösjöskogen (436 ha) i Godegårds socken och året därpå Nordsjöskogen (470 ha) i Kristbergs socken. 1903 tillkom Åå, Västermåsa och Skallebol (alla i Tjällmo socken) med sammanlagt 978 ha. Vid utgången av 1905 omfattade Karlsby kronopark 6.238 hektar, medan den närbelägna Bona kronopark utgjordes av 1.200 hektar.

Kung Gustaf V deltog ofta i älgjakten på kronoparken. Sista gången var 1947. Kronojägaren och andra anställda vid Karlsby revir organiserade jakten. Extratåget med den kungliga salongsvagnen växlades in på ett sidospår vid Karlsby station. Jakten pågick hela dagen med avbrott för lunch vid Vassholma eller kronojägarbostället Lilla Boda. Vid återkomsten till Karlsby möttes kungen av en stor folksamling med skolbarnen från Karlström och Karlsby uppställda i främsta ledet. I sina finaste helgdagskläder framförde de sånger som de övat på i flera veckor.

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutvecklingen i Karlsby 1950–2015[5][6][7]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
301
1960
  
213
1990
  
105 41#
1995
  
103 44#
2000
  
114 39#
2005
  
115 39#
2010
  
115 39#
2015
  
113 44#
Anm.: Upphörde som tätort 1965.
 # Som småort.

Karlsby lägergård (tidigare Karlsby skola) drivs idag av Karlsby Bygdeförening.

  1. ^ [a b] Statistiska småorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per småort, SCB, 31 mars 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 16 september 2013.[källa från Wikidata]
  3. ^ Småorternas landareal, folkmängd och invånare per km² 2005 och 2010, korrigerad 2012-10-15, SCB, 15 oktober 2012, läs online, läst: 9 juli 2016.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ ”Småorter 1990”. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924141321/http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9401.pdf. Läst 8 februari 2012.  ”Småorter 1995”. Arkiverad från originalet den 3 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160303172846/http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9602.pdf. Läst 8 februari 2012.  ”Småorter 2000”. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924141336/http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2003M00/MI38SM0201.pdf. Läst 8 februari 2012.  ”Småorter 2005”. Arkiverad från originalet den 17 april 2012. https://web.archive.org/web/20120417115250/http://www.scb.se/statistik/MI/MI0811/2005A01S/MI0811_2005A01S_SM_MI38SM0602.pdf. Läst 8 februari 2012. 
  6. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 8 februari 2012. 
  7. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 1 februari 2014. 

Litteratur och källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Karlsby – en bygd i våra hjärtan (Karlsby Bygdeförening)
  • Kristbergs Församling 1950
  • Kungliga Maj:ts befallningshavandens femårsberättelse 1896-1900 (samt 1901-1905), Bidrag till Sveriges Officiella Statistik, Stockholm.
  • Svenska orter Del II A-K, Stockholm 1952
  • Svenskt Diplomatarium

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]