Hoppa till innehållet

August Schleicher

Från Wikipedia
August Schleicher
Född19 februari 1821[1][2][3]
Meiningen[4], Tyskland
Död6 december 1868[1][2] ​eller ​7 december 1868[3]
Jena[5]
BegravdJohannis begravningsplats
Medborgare iSachsen-Meiningen
Utbildad vidBonns universitet
Gymnasium Casimirianum Coburg
SysselsättningSpråkvetare[6], universitetslärare, pedagog, journalist, författare
ArbetsgivareJenas universitet
Karlsuniversitetet
Utmärkelser
Prix Volney (1863)
Prix Volney (1867)
Redigera Wikidata

August Schleicher, född 19 februari 1821 i Meiningen sydväst om Weimar i Thüringen, död 6 december 1868 i Jena, var en tysk språkforskare. Hans stora verk var Compendium der vergleichenden Grammatik der indogermanischen Sprachen, där han försökte rekonstruera det urindoeuropeiska språket.

Schleicher studerade först teologi och indoeuropeiska, särskilt slaviska, språk. Influerad av Hegel utformade han teorin att ett språk är en organism, med perioder av utveckling, mognad och nedgång. 1850 färdigställde Schleicher en monografi som systematiskt beskrev språken i Europa, Die Sprachen Europas in systematischer Übersicht (Europas språk i systematisk översikt). Han framställde språken uttryckligen som naturliga organismer som kunde beskrivas med termer från biologin, till exempel släkte, art och varietet. Schleicher hävdade att han själv hade varit övertygad om språkens naturliga härstamning och tävlan innan han hade läst Darwins Om arternas uppkomst. Han uppfann ett system av språkklassificering som påminde om botanisk taxonomi, där han kartlade grupper av besläktade språk och ordnade dem i ett släktträd. Hans modell Stammbaumtheorie ("släktträdsteorin"), var en viktig utveckling i forskningen om indoeuropeiska språk. August Schleicher dog av tuberkulos vid 47 års ålder.

  • Sprachvergleichende Untersuchungen. / Zur vergleichenden Sprachgeschichte. (2 volymer) Bonn, H. B. Koenig (1848)
  • Linguistische Untersuchungen. Part 2: Die Sprachen Europas in systematischer Uebersicht. Bonn, H. B. Koenig (1850); ny utgåva av Konrad Koerner, Amsterdam, John Benjamins (1982)
  • Formenlehre der kirchenslavischen Sprache. (1852)
  • Die ersten Spaltungen des indogermanischen Urvolkes. Allgemeine Zeitung fuer Wissenschaft und Literatur (August 1853)
  • Handbuch der litauischen Sprache. (2 volymer) Weimar, H. Boehlau (1856/57)
  • Litauische Maerchen, Sprichworte, Raetsel und Lieder. Weimar, H. Boehlau (1857)
  • Volkstuemliches aus Sonneberg im Meininger Oberlande - Lautlehre der Sonneberger Mundart. Weimar, H. Boehlau (1858)
  • Kurzer Abriss der Geschichte der italienischen Sprachen. Rheinisches Museum fuer Philologie 14.329-46. (1859)
  • Die Deutsche Sprache. Stuttgart, J. G. Cotta (1860); ny utgåva av Johannes Schmidt, Stuttgart, J. G. Cotta (1888)
  • Compendium der vergleichenden Grammatik der indogermanischen Sprachen. (Kurzer Abriss der indogermanischen Ursprache, des Altindischen, Altiranischen, Altgriechischen, Altitalischen, Altkeltischen, Altslawischen, Litauischen und Altdeutschen.) (2 vols.) Weimar, H. Boehlau (1861/62); omtryckt av Minerva GmbH, Wissenschaftlicher Verlag, ISBN 3-8102-1071-4
  • Die Darwinsche Theorie und die Sprachwissenschaft - offenes Sendschreiben an Herrn Dr. Ernst Haeckel. Weimar, H. Boehlau (1863)
  • Die Bedeutung der Sprache für die Naturgeschichte des Menschen. Weimar, H. Boehlau (1865)
  • Darwinism Tested by the Science of Language. (Översatt av Alexander V. W. Bikkers) London, J. C. Hotten (1869)
  • Laut- und Formenlehre der polabischen Sprache. omtryckt av Saendig Reprint Verlag H. R. Wohlwend, ISBN 3-253-01908-X
  • Sprachvergleichende Untersuchungen. omtryckt av Minerva GmbH, Wissenschaftlicher Verlag, ISBN 3-8102-1072-2
  • Die Formenlehre der kirchenslavischen Sprache erklaerend und vergleichend dargestellt. Omtryck av H. Buske Verlag, Hamburg (1998), ISBN 3-87118-540-X
  1. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/August-Schleichertopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: schleicher-august, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Schleicher, August, vol. 30, Biographisches Lexikon des Kaiserthums Oesterreich, s. 80.[källa från Wikidata]
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014.[källa från Wikidata]
  5. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Шлейхер Август”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  6. ^ David Crystal, The Cambridge Encyclopedia of Language, Cambridge University Press, 1987, s. 292, ISBN 978-0-521-42443-1.[källa från Wikidata]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Salomon Lefmann: August Schleicher. Skizze. Leipzig (1870)
  • Joachim Dietze: August Schleicher als Slawist. Sein Leben und Werk in der Sicht der Indogermanistik. Berlin, Akademie Verlag (1966)
  • Konrad Körner: Linguistics and evolution theory (Three essays by August Schleicher, Ernst Haeckel and Wilhelm Bleek). Amsterdam-Philadelphia, John Benjamins Publishing Company (1983)
  • Liba Taub: Evolutionary Ideas and "Empirical" Methods: The Analogy Between Language and Species in the Works of Lyell and Schleicher. British Journal for the History of Science 26, S. 171-193 (1993)
  • Theodeor Syllaba: August Schleicher und Böhmen. Prague, Karolinum (1995). ISBN 80-7066942-X
  • Harald Wiese: Eine Zeitreise zu den Ursprüngen unserer Sprache. Wie die Indogermanistik unsere Wörter erklärt, Logos Verlag Berlin, 2007, ISBN 978-3-8325-1601-7.