Hoppa till innehållet

Argentina

Redigera länkar
Från Wikipedia
(Omdirigerad från Argentinsk)

För andra betydelser, se Argentina (olika betydelser).
Republiken Argentina
República Argentina
Flagga Statsvapen
Valspråk: En Unión y Libertad
(spanska för "I Enighet och Frihet")
Nationalsång: Himno Nacional Argentino"
läge
Huvudstad
(även största stad) 		Buenos Aires
Officiellt språk spanska (nationellt, men inte officiellt)
Demonym argentinare[1]
Statsskick förbundsrepublik
 -  President Javier Milei
Nationalförsamling Argentinas nationalkongress
 -  Överhus Senat
 -  Underhus deputeradekammare
Självständighet från Spanien 
 -  Deklarerad 9 juli 1816 
 -  Erkänd 1 maj 1853 
Area
 -  Totalt 2 780 400 km²[a] (8:e)
 -  Vatten (%) 1,1 %
Befolkning
 -  2017 års uppskattning 44 029 293[2] (33:e)
 -  Befolkningstäthet 15,8 inv./km² (166:e)
BNP (PPP) 2023 års beräkning
 -  Totalt ▲ 1,274 biljoner USD[3] (30:e)
 -  Per capita ▲ 27 261 USD[3] (65:e)
BNP (nominell) 2023 års beräkning
 -  Totalt ▲ 641,1 miljarder USD[3] (23:e)
 -  Per capita ▲ 13 709 USD[3] (65:e)
Ginikoefficient (2020) 42,3[4] 
HDI (2021) ▲ 0,842[5] (47:e)
Valuta Argentinsk peso (ARS)
Tidszon ART (UTC-3)
Topografi
 -  Högsta punkt Aconcagua, 6 962 m ö.h.
 -  Största sjö General Carrera / Buenos Aires, 1 850 km²
 -  Längsta flod Paranáfloden, 3 998 km
Datumformat dd.mm.yyyy (CE)
Kör på Höger
Nationaldag 25 maj
Nationalitetsmärke RA
Landskod AR, ARG, 032
Toppdomän .ar
Landsnummer 54
  1. ^ Argentina gör också anspråk på 1 000 000 km² av Antarktis, samt Falklandsöarna (Islas Malvinas), Sydgeorgien och Sydsandwichöarna.[2]
Iguazúfallen på gränsen till Brasilien valdes 2011 in i Världens sju nya naturliga underverk.

Argentina, formellt Republiken Argentina[1] (spanska: República Argentina, uttal: reˈpuβlika arxenˈtina), är det näst största landet i Sydamerika, bildat som en federation av 23 provinser och en självständig stad vid namn Buenos Aires. Argentina är det åttonde största landet i världen till ytan och är befolkningsmässigt den fjärde största spansktalande nationen efter Mexiko, Colombia och Spanien. Det är även världens största spanskspråkiga stat sett till ytan.[2] Dess kontinentala område sträcker sig mellan bergskedjan Anderna i väster och Atlanten i öster. Argentina gränsar till Paraguay och Bolivia i norr, Brasilien och Uruguay i nordost, samt Chile i väst och syd. Argentina gör anspråk på de brittiska utomeuropeiska territorierna Falklandsöarna/Malvinerna samt Sydgeorgien och Sydsandwichöarna. Det gör även anspråk på en del av Antarktis, även om processen med olika länders anspråk på delar av Antarktis avbröts av Antarktisfördraget.

Argentina har den näst högsta Human Development Index[6] och högsta BNP per capita i köpkraftsparitet i Latinamerika. Argentina är med i G20, med världens 30:e största nominella BNP, och den 23:e största när köpkraften beaktas. Landet klassificeras som ett övre medelinkomstland eller som ett sekundärt framväxande land av Världsbanken.

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

Namnet kommer från latinska argentum som betyder "silver", som i sin tur kommer från det klassiskt grekiska ordet ἀργήντος (argēntos), vilket är genitiv av ἀργήεις (argēeis) som betyder "vit", "glänsande".[7] aργεντινός (argentinos) var ett antikt grekiskt epitet som betyder "silver".[8] Den första användningen av namnet Argentina kan spåras till tidigt 1500-tal, från resor av spanska och portugisiska erövrare till Río de la Plata, "Silverfloden".

Historia

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Argentinas historia
 Det här avsnittet behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-01)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

De första européerna anlände 1502. Argentina var en spansk koloni fram till 1816, då landet blev självständigt. Ända fram till dess upplevde Argentina interna motsättningar mellan dels konservativa och liberaler, dels politiker och militären.

Under republikens unga år begicks massiva övergrepp mot ursprungsbefolkningen i koloniseringsprocessen västerut och söderut, i vad som kommit att kallas ”ökenkampanjerna”. Flera folkslag kom att utrotas, bland annat Selk'nam.

1864–1870 deltog Argentina tillsammans med Brasilien och Uruguay i Trippelallianskriget mot Paraguay. Kriget var det blodigaste i Sydamerikas historia och slutade med en total seger för alliansen. Paraguay förlorade två tredjedelar av sin befolkning, varav nästan hela sin manliga befolkning, samt stora delar av sitt territorium, 154 000 km² land, som delades mellan Brasilien och Argentina.

Peronismen

[redigera | redigera wikitext]

1946–1955 var Juan Perón Argentinas president och han återkom på posten 1973 men avled 1974.[9] Han efterträddes då av sin fru Isabel Perón men hon störtades av en militärjunta 1976.[10]

Det smutsiga kriget

[redigera | redigera wikitext]

Under denna period styrdes Argentina av Argentinska militärjuntan 1976–1983. Under de diktaturåren inleddes en massiv politisk förföljelse med hundratusentals fängslade. Människorättsgrupper uppskattar att uppemot 30 000 argentinare försvann, många gånger efter att ha torterats i läger likt det ökända ESMA. Därutöver tvångsadopterades uppemot 500 barn som i huvudsak blivit födda under fångenskap. Militärdiktaturen försvagades efter nederlaget i Falklandskriget 1982 och sedan 1983 års val har Argentina varit en demokrati.

Demokrati

[redigera | redigera wikitext]

Perioden efter demokratins återkomst präglades av hyperinflation med omfattande social oro i mitten av 1980-talet, vilket fick regeringen under president Raúl Alfonsín på fall. Segraren, Carlos Menem stabiliserade landet genom att knyta landets valuta till den amerikanska dollarn och inleda omfattande privatiseringar av offentlig verksamhet, där inkomsterna från försäljningen i många fall förskingrades av Menem och hans närstående. För tillfället pågår flera domstolsprocesser mot den forne presidenten angående korruption. Systemet med en knuten valutakurs stabiliserade inflationen men visade sig i längden vara ohållbart då centralbanken var tvingad att ta stora lån för att försvara valutan. Som en konsekvens av detta ställde Argentina in sina betalningar vid årsskiftet 2001/2002 samtidigt som ett flertal banker gick i konkurs. Många argentinare förlorade sina besparingar över en natt och omfattande social oro följde. Den ekonomiska kollapsen ledde till att dåvarande presidenten Fernando de la Rúa övergav presidentpalatset i en helikopter sedan en folkmobb försökt storma palatset.

Sedan 2003 råder en relativt stabil ekonomisk utveckling med en betydande ekonomisk återhämtning sedan krisen 2001/2002. President Nestor Kirchner styrde landet åren 2003 till 2007 då han lämnade över makten till sin hustru Cristina Fernández de Kirchner. Under Nestor Kirchners år vid makten bröt landet alla sina kontakter med IMF som man såg som medansvarig för krisen i och med den ekonomiska rådgivning och de lån man hade fått för att hålla liv i systemet med en dollarbunden växelkurs. Argentina betalade under 2008 tillbaka alla de lån man hade tagit genom IMF.

Åren 2003 till 2015 leddes landet av två vänsterperonister Néstor Kirchner och hans hustru Cristina. Därefter tog den borgerliga politikern Mauricio Macri över som president. Mauricio Macri var president åren 2015 till 2019. Peronist Alberto Fernández var president i Argentina åren 2019 till 2023. I presidentvalet 2023 segrade Javier Milei – en högerpopulist utan politisk erfarenhet som har utlovat en radikal omdaning av samhället.[11][12]

Geografi

[redigera | redigera wikitext]
Dubbla motorvägar i Argentina, i rött.

Variationen i landskapet är mycket stor, Argentina är ett kontrasternas land. I landet finns såväl subtropiska regnskogar som vidsträckta träskmarker och vindpinade kalla kuster. Det är ungefär 3 700 kilometer mellan norr och söder.

Klimat och miljö

[redigera | redigera wikitext]

Argentina har övervägande tempererat klimat, men i sydöst är det halvtorrt och i sydväst subarktiskt. I områdena San Miguel de Tucuman och Mendoza i Anderna förekommer jordbävningar. På Pampas och i nordöst blåser ibland Pampero, som är kraftiga stormar.

Längst i norr är klimatet subtropiskt och i söder nästan antarktiskt. Det gör att klimatet skiljer sig mycket. Kontinentens sydligaste del Eldslandet har ett klimat som är fuktigt, det är mycket oväder och i skogarna finns det myrar och floder. Naturkontrasterna är även störst i denna region.

Några av landets miljöproblem är avskogning samt vatten- och luftföroreningar. Den starkt framväxande sojaproduktionen är en starkt bidragande orsak till detta. Landet är idag en av världens största producenter av sojabönor som i huvudsak är genmodifierade sorter som är resistenta mot växtgiftet glyfosat.[13] Argentina saknar en effektiv politik för miljö eller klimatfrågor.[14] Exempelvis har de senaste årens nationella regeringar ännu inte lyckats sätta igång med reningen av en av världens mest förorenade floder, Matanza-Riachuelo, trots ett omfattande världsbankslån för att finansiera projektet.[15]

Statsskick och politik

[redigera | redigera wikitext]
 Det här avsnittet behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2015-11)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Argentinas president och vicepresident väljs i direkta val vart fjärde år. De är båda begränsade till två på varandra följande mandatperioder men de kan återigen ställa upp för omval efter att ha väntat en eller flera mandatperioder. Presidenten utser premiärministern samt de övriga ministrarna i kabinettet och konstitutionen ger presidenten stor makt som både stats- och regeringschef, vilket bland annat inkluderar makten att stifta lagar genom kungörelse om så krävs (om det är brådskande och nödvändigt) och makten att lägga in veto mot hela lagar eller specifika sektioner av lagar.

Argentinas lagstiftande församling (med två kammare) är Congreso de la Nación, som består av en senat med 72 platser och ett representanthus med 257 platser. Sedan 2001 väljs varje senator i direkta val vart sjätte år, där varje provins är representerade av tre senatorer. En tredjedel av senaten väljs om vartannat år. Ledamöterna i representanthuset väljs via ett proportionellt valsystem till en mandatperiod på fyra år. Vartannat år väljs hälften av representanthusets medlemmar om.

Försvarsväsende

[redigera | redigera wikitext]

Presidenten innehar titeln Överbefälhavare av den argentinska krigsmakten, som en del av en rättslig ram som innebär en strikt åtskillnad mellan det nationella försvaret och interna säkerhetssystem:

Den argentinska försvarsmakten är en yrkesarmé.[16]

  • Armén består av 44 000 soldater i aktiv tjänst (kontinuerligt tjänstgörande) och 16 000 reservister (tidvis tjänstgörande). Den är organiserad på tre arméfördelningsområden, en snabbinsatsstyrka och arméflyget. Operativt bestod armén 2011 av tio brigader: två pansarbrigader, tre mekaniserade brigader, tre bergsbrigader, en luftlandsättningsbrigad och en djungelbrigad.
  • Marinen i sin helhet bestod 2007 av 20 000 sjömän och marinsoldater i aktiv tjänst, omkring 10 000 reservister och cirka 7 000 civilanställda. Marinfanteriet utgjorde därvid av cirka 5 500 marinsoldater och marinflyget av cirka 3 000 flygsoldater. Marinen är organiserad i en ytstridsstyrka med fyra jagare och sex fregatter, en undervattensstridsstyrka med tre ubåtar, en amfibiestridsstyrka och en flygstridsstyrka om två marinflygflottiljer med 75 flygplan och helikoptrar.
  • Flygvapnet Fuerza Aérea Argentina (FAA) hade 2007 15 000 flygsoldater i aktiv tjänst och 7 000 civilanställda med 375 flygplan och helikoptrar i åtta flygflottiljer.

Se även: Militära grader i Argentina

Polisväsende

[redigera | redigera wikitext]
Se även: Polisens grader i Argentina

Polisen i Argentina är organiserad på tre nivåer: federal polis, provinspolis och kommunal polis. Den federala polisen består dels av den civila federala polisen – Policía Federal Argentina – som är en federal ordnings- och kriminalpolis, dels av det federala gendarmeriet - Gendarmería Nacional Argentina – som är en militär organisation med ansvar för gränsbevakning och militär ordning och säkerhet. Den har även ett särskilt uppdrag för att bekämpa narkotikasmuggling, terrorism och organiserad brottslighet, samt för att stödja andra polismyndigheter när deras resurser inte är tillräckliga för att upprätthålla allmän ordning. Prefectura Naval Argentina är en federal polisiär kustbevakningsorganisation. En federal flygplatspolis - Policía de Seguridad Aeroportuaria (PSA) bildades 2005 för att upprätthålla ordning och säkerhet vid Sistema Nacional de Aeropuertos (de federalt drivna flygplatserna).[17]

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Argentinas provinser
Vinodling i Salta.

Argentina är indelat i en autonom stad, Buenos Aires (Ciudad Autónoma de Buenos Aires), och 23 provinser (provincias):[18]

Ekonomi

[redigera | redigera wikitext]
Karta över Argentina.

Jordbruk och boskapsskötsel är sedan länge huvudnäringar och ger 3/4 av exportinkomsterna. Jordbruket är högt mekaniserat och bedrivs i huvudsak på storgods (estancior). Pampas är med sina bördiga lössjordar landets kornbod. Främst vete och majs odlas där och gauchos, Argentinas cowboys, driver stora boskapshjordar. Fårskötsel är vanlig i Patagonien och delar av Gran Chaco. Argentina är en av världens största spannmålsexportörer och producenter av kött, hudar och ull. Mineraltillgångarna är goda men ännu föga utnyttjade. Inhemsk olja och naturgas främst i Patagonien och täcker i stort sett det inhemska behovet. Industrin har främst varit inriktad på förädling av jordbruksprodukter (slakterier, infrysningsanläggningar, konservfabriker) men tyngre industriella anläggningar är under utbyggnad. Viktigaste hamnstad är Buenos Aires.

Under 1990-talet och början av 2000-talet har man dock haft problem med inflation, en ökad utlandsskuld, budgetunderskott och ett utflöde av valuta. Under 2003 vände ekonomin till det bättre tack vare årets rekordstora export.

Fattigdomen är utbredd och 2001 levde 37 % av hushållen i Argentina under fattigdomsgränsen.

Under 2011 kom nästan 60 procent av all elektricitet som producerades i Argentina av fossila bränslen, mestadels gas och oljeeldade värmekraftverk. 30 procent av vattenkraft och resterande av kärnkraft. Kärnkraften har 2 reaktorer i bruk med en tredje under konstruktion.[19]

Demografi

[redigera | redigera wikitext]

Stora delar av Argentina är glest befolkade. Pampas med huvudstadsregionen är mest tätbefolkat. För sydamerikanska förhållanden är en mycket stor del av befolkningen av europeisk härkomst (ca 85 %). Den stora immigrationen ägde rum under senare hälften av 1800-talet, främst från Spanien och Italien, men också från Tyskland, och Argentina fick en europeiskt inriktad medelklass. Spanska är officiellt språk, och 90 % är katoliker.

Städer

[redigera | redigera wikitext]

De folkrikaste storstadsområdena, inklusive förorter, år 2010:[20]

Media

[redigera | redigera wikitext]

Den argentinska TV-industrin är stor, varierad och omtyckt i hela Latinamerika, med många produktioner och TV-koncept som har exporterats utomlands. Sedan 1999 har argentinare den högsta tillgängligheten av kabel- och satellit-tv i Latinamerika,[21] och med 2014 på totalt 87,4 % av landets hushåll, en nerladdningshastighet för datatrafik som liknar den i USA, Kanada och Europa.[22]

Argentina hade 2011 den högsta täckningen av nätverkstelekommunikation i latinamerika och cirka 67 % av befolkningen hade tillgång till internet och hade 137,2 %, mobilabonnemang.[23]

Kultur

[redigera | redigera wikitext]

Argentinas kultur präglas av den relativt sena kolonisationen, och framför allt har litteraturen knutit an till den europeiska. Bland det tidiga 1900-talets modernister märks poeten Leopoldo Lugones och romanförfattaren Enrique Larreta. En mer sydamerikansk tradition präglar Jorge Luis Borges och Julio Cortázar, som i sina experimentella böcker djärvt blandar det fantastiska och det vardagliga.

Argentinas konst går tillbaka till den katolska kyrkokonsten; indianfolken nådde här inte samma konstnärliga nivå som t.ex. inkafolket i centrala Anderna. På 1900-talet bildades flera inhemska konstnärsgrupper som introducerade det moderna måleriet. Även musiken ligger närmare den europeiska. På 1800-talet gästspelade italienska operasällskap, och 1857 invigdes operahuset Teatro Colón i Buenos Aires. Argentinas främsta bidrag till musiken är tangon, som uppkom på 1800-talet i Buenos Aires fattigkvarter. Den har starka afro-amerikanska influenser, bland annat från den västindiska habaneran. Argentina är också känt för sin filmkonst och hade på 1930–1940-talen Latinamerikas största filmproduktion. Betydande regissörer under senare hälften av 1900-talet var Leopoldo Torre Nilsson (av argentinsk-svensk härkomst) och Fernando Solanas, båda starkt samhällskritiska. Många författare och konstnärer har levt i landsflykt under de upprepade diktaturperioderna.[24]

Nobelpristagare

[redigera | redigera wikitext]

Argentina har även producerat några nobelpristagare: Carlos Saavedra Lamas (fredspriset), Bernardo Alberto Houssay (fysiologi eller medicin), Luis Federico Leloir (kemipriset), César Milstein (fysiologi eller medicin) och Adolfo Pérez Esquivel (fredspriset).

Sport

[redigera | redigera wikitext]

Argentinas nationalsport är pato som är en sport som utövas på hästryggen och som kombinerar inslag från polo och basketboll.[25] Argentina är ett av världens största fotbollsländer och Argentinas herrlandslag i fotboll har vunnit VM i fotboll tre gånger (1978, 1986, 2022) och varit i final ytterligare tre gånger, senast 2014. De vann även OS-guld i fotboll för herrar i Olympiska sommarspelen 2004 i Aten i Grekland samt Olympiska sommarspelen 2008 i Peking, Kina. Argentinska klubblag som CA Boca Juniors och CA Independiente har haft stora framgångar internationellt och är, tillsammans med CA River Plate som är den klubb som vunnit argentinska ligan flest gånger, bland de mest kända och populära i Sydamerika. Fotbollsstjärnan Diego Maradona hade en mycket stor popularitet, men listan över framstående argentinska fotbollsspelare genom åren är enorm och består av namn som exempelvis Alfredo Di Stéfano, Enrique Omar Sivori, Antonio Sastre, Guillermo Stabile, Amadeo Carrizo, Ernesto Grillo, Adolfo Pedernera, Mario Kempes, Angel Amadeo Labruna, Daniel Passarella, Ricardo Enrique Bochini, Óscar Ruggeri, Sergio Goycochea, Gabriel Batistuta, Javier Zanetti, Lionel Messi, Diego Simeone, Sergio Agüero, Javier Mascherano och Gonzalo Higuaín.

Lionel Messi, spelare i Argentinas herrlandslag i fotboll.

Argentina har också haft framgångar inom basket, vann OS-guld i basket för herrar vid Olympiska sommarspelen 2004 i Aten i Grekland och brons vid Olympiska sommarspelen 2008 i Peking i Kina.

Andra framgångsrika sporter är: Tennis (de mest framgångsrika tennisspelare: Guillermo Vilas, Gabriela Sabatini, Juan Martín del Potro, David Nalbandian, Gastón Gaudio), hästpolo, rugby (med "Los Pumas" - Argentinas herrlandslag i rugby union), landhockey (Argentinas damlandslag i landhockey), boxning och golf.

Buenos Aires var värd för Olympiska sommarspelen för ungdomar 2018.[26]

Internationella rankningar

[redigera | redigera wikitext]
Organisation Undersökning Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal Index of Economic Freedom 2019 148 av 180
Reportrar utan gränser Pressfrihetsindex 2019 50 av 180
Transparency International Korruptionsindex 2018 85 av 180
FN:s utvecklingsprogram Human Development Index 2018 48 av 189

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] ( PDF) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (10., rev. uppl.). Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2015. sid. 66. http://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf. Läst 27 november 2016 
  2. ^ [a b c] ”Argentina | Population” (på engelska). The World Factbook. Central Intelligence Agency. Arkiverad från originalet den 12 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070612213714/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ar.html. Läst 10 januari 2018. 
  3. ^ [a b c d] ”Download World Economic Outlook database: April 2023” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=NGDPD,&sy=2021&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 16 april 2023. 
  4. ^ ”Gini index” (på engelska). Worldbank. https://data.worldbank.org/indicator/SI.POV.GINI. Läst 8 december 20322. 
  5. ^ ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022. 
  6. ^ ”Argentina Country Profile: Human Development Indicators” ( PDF). Report 2015. United Nations Development Programme. 2015. sid. 222. http://hdr.undp.org/sites/default/files/2015_human_development_report_1.pdf. 
  7. ^ Liddell, Henry George; Scott, Robert (1940). A Greek-English Lexicon. Oxford: Clarendon Press. ISBN 0198642261. http://www.perseus.tufts.edu/cgi-bin/ptext?doc=Perseus%3Atext%3A1999.04.0057%3Aentry%3D%2314776. Läst 9 september 2009 
  8. ^ Liddell, Henry George; Scott, Robert (1940). A Greek-English Lexicon. Oxford: Clarendon Press. ISBN 0198642261. http://www.perseus.tufts.edu/cgi-bin/ptext?doc=Perseus%3Atext%3A1999.04.0057%3Aentry%3D%2314768. Läst 9 september 2009 
  9. ^ ”Juan Peron | Biography, Wife, & Facts” (på engelska). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/biography/Juan-Peron. Läst 8 januari 2020. 
  10. ^ ”Isabel Peron | Biography & Facts” (på engelska). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/biography/Isabel-Peron. Läst 8 januari 2020. 
  11. ^ ”Argentina”. www.ui.se. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/sydamerika/argentina/. Läst 6 december 2023. 
  12. ^ Vera Bergengruen/Buenos Aires (23 maj 2024). ”Javier Milei’s Radical Plan to Transform Argentina” (på engelska). TIME. https://time.com/6980600/javier-milei-argentina-interview/. Läst 24 september 2024. 
  13. ^ ”Roundup ready soybean in Latin America: a machine of hunger, deforestation and socio-ecological devastation”. webs.chasque.net. Arkiverad från originalet den 28 april 2016. https://web.archive.org/web/20160428150927/http://webs.chasque.net/~rapaluy1/transgenicos/Prensa/Roundupready.html. Läst 28 november 2015. 
  14. ^ ”Argentina's Environmental Hypocrisy” (på engelska). Latin trade. 4 juni 2007. Arkiverad från originalet den 28 november 2016. https://web.archive.org/web/20161128051931/http://latintrade.com/argentinas-environmental-hypocrisy/. Läst 27 november 2016. 
  15. ^ ”Projects: Matanza-Riachuelo Basin (MRB) Sustainable Development Adaptable Lending Program”. web.worldbank.org. The World Bank. Arkiverad från originalet den 18 november 2009. https://web.archive.org/web/20091118054546/http://web.worldbank.org/external/projects/main?pagePK=64283627&piPK=73230&theSitePK=40941&menuPK=228424&Projectid=P105680. Läst 28 november 2015. 
  16. ^ [a b] ”The World Factbook”. Arkiverad från originalet den 12 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070612213714/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ar.html. Läst 6 juni 2014. 
  17. ^ https://web.archive.org/web/20080620024154/http://www.psa.gov.ar/home.htm 2009-03-28
  18. ^ ”Argentina Provinces”. www.statoids.com. http://www.statoids.com/uar.html. Läst 28 november 2015. 
  19. ^ ”Naturtillgångar och energi”. Arkiverad från originalet den 7 juni 2014. https://web.archive.org/web/20140607003509/http://www.landguiden.se/Lander/Sydamerika/Argentina/Naturtillgangar-Energi. Läst 6 juni 2014. 
  20. ^ ”2014 Revision of World Urbanization Prospects” (på engelska) ( PDF). United Nations. sid. 342. Arkiverad från originalet den 22 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190122163927/https://esa.un.org/unpd/wup/Publications/Files/WUP2014-Report.pdf. Läst 12 februari 2017. 
  21. ^ ”Homes with Cable TV in Latin America”. LANIC – Latin American Network Information Center. Austin, TX, USA. 1999. Arkiverad från originalet den 13 november 2013. https://web.archive.org/web/20131113022948/http://lanic.utexas.edu/project/tilan/statistics/cable_table.html. 
  22. ^ ”Penetración TV paga en hogares 2014 – Argentina” (på spanska). LAMAC – Latin American Multichannel Advertising Council. Coral Gables, FL, USA. 2014. Arkiverad från originalet den 2 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140502045137/http://www.lamac.org/argentina/metricas/total-por-tv-paga/. 
  23. ^ ”South America”. IWS–ITU – Internet World Stats. 2011. Arkiverad från originalet den 2 april 2014. https://web.archive.org/web/20140402230620/http://www.internetworldstats.com/south.htm. 
  24. ^ Alla Världens Länder 2000 Bonnier Lexikon
  25. ^ ”Pato, Argentina's national sport”. Argentina.ar. Arkiverad från originalet den 1 februari 2010. https://web.archive.org/web/20100201124717/http://www.en.argentina.ar/_en/sports/C480-pato-argentinas-national-sport.php. Läst 1 september 2009. 
  26. ^ ”Buenos Aires 2018”. Sveriges olympiska kommitté. https://sok.se/olympiska-spel/tavlingar/yog/buenos-aires-2018.html. Läst 3 oktober 2020. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Länkar till relaterade artiklar
v • r
Sydamerika
Självständiga stater
Särskilda områden
v • r
Asociación Latinoamericana de Libre Comercio (LAFTA) Associação Latino-Americana de Livre Comércio
v • r
Latinska unionen
v • r
Organization of American States (OAS)
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Argentina&oldid=56099237”