Agneta Prytz

Agneta Prytz
	Agneta Prytz
Född	5 december 1916; Göteborgs Kristine församling, Sverige
Död	4 juli 2008 (91 år); Lidingö församling, Sverige
Medborgare i	Sverige
Sysselsättning	Skådespelare, röstskådespelare
Föräldrar	Björn Prytz
	Redigera Wikidata

Ingrid Agneta Prytz Folke, född Prytz den 5 december 1916 i Göteborg, död 4 juli 2008 på Lidingö, var en svensk skådespelare och dansare. Hon var dotter till industrimannen och diplomaten Björn Prytz.

Biografi

Från balettskola i London till debut på teatern

Agneta Prytz studerade i slutet av 1930-talet dans vid Kurt Jooss balettskola i Darlington i England där hon även träffade och blev vän med en annan av Joos elever: Birgit Cullberg. En karriär i utlandet var inte omöjlig för den som hade begåvning och ambition. Men i och med Andra världskrigets utbrott 1939 åkte de båda hem till Sverige och bildade en dansgrupp tillsammans med Else Fisher.^[5]

Prytz debuterade i baletten hos Karl Gerhard i revyn Gullregn med premiär i juli 1940 på Folkan i Stockholm. Det kom att bli Gerhards största succé och gav den unga Prytz och de andra i ensemblen arbete i nio månader. Men vid det laget ville Gerhard göra något annat än revy och satte upp det franska lustspelet Kokottskolan av Paul Armont. Prytz fick sin första talroll: August och blev på så sätt kvar på Folkan ytterligare en tid. I ensemblen fanns också Sonja Wigert och Alf Kjellin.

På scener runt om i landet

Efter att en tid ha varit engagerad i revyn Kar de Mummas ofullbordade på Blancheteatern återvände Prytz 1942 till hemstaden Göteborg för att sätta upp en egen revy på gamla Folkan såg låg invid Lorensbergsparken. Men teatern brann ner före premiären så uppsättningen flyttades i all hast till Stenhammarsalen i Göteborgs konserthus. Revyn döptes därför till Ur askan i elden. Stadsteaterchefen Torsten Hammarén såg revyn och anställde henne för rollen som Kaj i Herbert Grevenius pjäs Som folk är mest på Göteborgs stadsteater.

Under fyrtiotalet varvade hon genrerna som med Kar de Mummas sällskapsresa på Blancheteatern 1947 där hon spelade med storheter som Tollie Zellman, Douglas Håge och Hjördis Petterson och i teaterns nästa giv: Gustaf Hellströms komedi Han träffas inte här delade hon istället scen med Ernst Eklund och Esther Roeck Hansen.

Prytz kom att tillbringa drygt tjugo säsonger av sin skådespelarkarriär i ensemblen vid Malmö stadsteater men hennes första roll på Malmöscenen var som gäst i Vilhelm Mobergs drama Vår ofödde son, 1945. Hon återkom 1948 som ensemblemedlem med rollen som Karin Månsdotter i Strindbergs Gustav Vasa. Det var första gången hon arbetade med regissören Gösta Folke, som hon gifte sig med 1947. Men hon hade då redan medverkat i hans långfilm Maria, producerad av Sandrews. De följdes av Folkes filmer På dessa skuldror (1948) och Stora Hoparegränd och himmelriket (1949).

På stadsteatern gjorde hon stora roller i den klassiska repertoaren som Beatrice i Shakespeares Mycket väsen för ingenting och Belisa i Järnvattnet i Madrid av Lope de Vega. Men Prytz var som bäst i 1900-talskomedier och hon kreerade på hösten 1950 för första gången vad som skulle komma att bli en paradroll - och som hon återkom till både i Uppsala och Stockholm - Eloïse de Kestournel i komedin Markisinnan av Noël Coward.

Upsala-Gävle stadsteater

Gösta Folke utnämndes till chef för den Upsala-Gävle stadsteater som 1951 som startade sin verksamhet i de båda städerna, med spelplatserna Folkets hus i Uppsala och Gävle teater. Prytz följde med maken och medverkade i invigningsprogrammet: komedin Fyra krigares kärlek (The Love of Four Colonels) av Peter Ustinov. I den framträdde nästan hela den första ensemblen, däribland Hans Strååt, Fylgia Zadig, Jan-Erik Lindqvist, Kerstin Rabe, Ingvar Kjellson och Meta Velander.

Prytz återkom till Cowards Markisinnan redan den första säsongen men gjorde utöver det under åren fram till 1957 en räcka betydande roller som Indras dotter i Strindbergs Ett drömspel, Patty i komedin med samma namn av Herbert F. Hugh, Katarina i Shakespeares Så tuktas en argbigga mot Jan-Olof Strandberg som Petrucchio, Dorine i Tartuffe av Molière, Mor Åse i Ibsens Peer Gynt. Amanda Wingfield i Glasmenageriet av Tennessee Williams, Billie Dawn i Garson Kanins Född i går och Sjörövar-Jenny i Tolvskillingsoperan av Bertolt Brecht.

Hon spelade på Intima Teatern och Lilla Teatern i Stockholm 1957–1961 och ansågs vara en av Sveriges främsta komedienner.^[5]

1960- och 1970-talet på Malmö stadsteater

Gösta Folke blev chef för Malmö stadsteater 1960 och Prytz anslöt till ensemblen året efter och stannade till 1977.^[5] En av hennes första succéer var som den självcentrerade Julia Lambert i Sauvajons komedi Primadonna som Folke satte upp i januari 1962 med Carl-Åke Eriksson som moatjé.

Därpå följde roller som Lady Teazle i Richard Sheridans Skandalskolan, Martha mot Olof Bergströms George i Albees Vem är rädd för Virginia Woolf?, Lady Bracknell i Wildes Mister Earnest.

1971 gjorde hon städerskan Mrs Piper i Jack Popplewells kriminalkomedi Skulle det dyka upp flera lik är det bara å ringa! som Stig Ossian Ericson satte upp på Lilla teatern i Stockholm, med Fylgia Zadig, Brita Billsten och Thomas Ungewitter med flera.

När hon återvände till Malmö spelade hon Mary Tyrone i Lång dags färd mot natt av Eugene O'Neill och Martha Brewster i Arsenik och gamla spetsar.

Pensionären Prytz

Agmeta Prytz återkom som gäst till Malmö stadstetaer våren 1981 för rollen i Farmor och vår herre med Tove Waltenburg som Frida, Lars Humble som Nathan medan Göte Fyjring och Emy Storm var Axel och Emma. John Zacharias gästspelade som Gavenstein. Eva Sköld svarade för iscensättningen.

1985 gästspelade hon på Stockholms stadsteater som Mrs Beckoff i Harvey Fiersteins Arnold med Krister Henriksson i titelrollen.

Övrigt

Hon är begravd på Lidingö kyrkogård.^[6]

Filmografi i urval

1947 – Försummad av sin fru
1947 – En fluga gör ingen sommar
1947 – Maria
1947 – Konsten att älska
1948 – På dessa skuldror
1948 – Loffe på luffen
1949 – Människors rike
1949 – Stora Hoparegränd och himmelriket
1959 – Enslingen i blåsväder
1961 – Ljuvlig är sommarnatten
1962 – Vaxdockan
1963 – Kvarteret Korpen
1965 – Festivitetssalongen
1970 – Ann och Eve – de erotiska
1971 – Utvandrarna
1972 – Klara Lust
1972 – Nybyggarna
1973 – Smutsiga fingrar
1974 – Vita nejlikan eller Den barmhärtige sybariten
1977 – Bang!
1978 – Picassos äventyr
1979 – Repmånad
1980 – Hålet
1980 – Sverige åt svenskarna
1985 – Svindlande affärer
1985 – Pelle Svanslös i Amerikatt (röst)
1991 – Oxen
1993 – Pojkdrömmar
1995 – Man kan alltid fiska
1995 – Vi skulle ju bli lyckliga...

TV-produktioner

1962 – Gisslan
1963 – Societetshuset (TV-serie)
1964 – Mollusken
1965 – En historia till fredag (TV-serie)
1966 – Jungfruleken
1967 – Moderskärlek
1968 – Monsieur Barnett
1969 – Annajanska
1973 – Kvartetten som sprängdes (TV-serie)
1975 – Tjocka släkten (TV-serie)
1981 – Skärp dig, älskling! (TV-serie)
1986 – Kulla-Gulla (TV-serie)
1987 – Titties salong (TV-serie)
1987 – Hästens öga (TV-serie)
1992 – Kejsarn av Portugallien
1994 – Utmaningen
1995 – Anmäld försvunnen (TV-serie)

Teater

Roller (ej komplett)

År	Roll	Produktion	Regi	Teater
1942	Kaj	Som folk är mest Herbert Grevenius	Lars-Levi Laestadius	Göteborgs stadsteater
1947	Medverkande	Kar de Mummas sällskapsresa, revy Kar de Mumma	Hjördis Petterson	Blancheteatern^[7]
1947	Ingrid Larsson	Han träffas inte här Gustaf Hellström	Ernst Eklund	Blancheteatern^[8]
1955		Vox humana (La Voix humaine) Jean Cocteau	Lars Barringer	Upsala-Gävle stadsteater^[9]
1955	Mor Åse	Peer Gynt Henrik Ibsen		Upsala-Gävle stadsteater
1958		Arsenik och gamla spetsar Joseph Kesselring	Olof Thunberg	Intiman^[10]
	Clarissa Hailsham-Brown	Spindelnätet Agatha Christie	Gösta Cederlund	Lilla Teatern^[11]
	Madame Arcati	Min fru går igen Noël Coward	Frank Sundström	Lilla Teatern^[12]
1959	Madame Arcati	Min fru går igen Noël Coward	Frank Sundström	Malmö stadsteater^[13]
1961	Husan	Tokan Marcel Achard	Tom Dan-Bergman	Lilla Teatern^[14]
1963		Den inbillade sjuke (Le Malade imaginaire) Molière	Hans Abramson	Malmö stadsteater
1964		Körsbärsträdgården (Вишнёвый сад, Visjnjovyj sad ) Anton Tjechov	Josef Halfen	Malmö stadsteater
1965		Victor eller den lille avslöjaren (Victor ou les Enfants au pouvoir) Roger Vitrac	Sandro Malmquist	Malmö stadsteater
1965		Barfota i parken Neil Simon	Åke Engfeldt	Malmö stadsteater
1966		Aldrig i livet Jack Popplewell	Gösta Folke	Malmö stadsteater
1966		Det blåser i sassafrasträdet eller Rödskinn och råskinn och Det lilla praktskjutet René de Obaldia		Malmö stadsteater
1968	Golde	Spelman på taket Joseph Stein, Jerry Bock och Sheldon Harnick	Pierre Fränckel	Malmö stadsteater^[15]
1970	Charlotte Betty Irène Georgette	I hjärtat av Paris Pierre Barillet och Jean-Pierre Gredy	Stig Ossian Ericson	Lilla teatern^[16]
1971	Mrs Piper	Skulle det dyka upp fler lik är det bara å ringa Jack Popplewell	Stig Ossian Ericson	Lilla teatern^[17]
1976		Arsenik och gamla spetsar Joseph Kesselring	Andris Blekte	Malmö stadsteater
1985	Mrs Beckoff	Arnold Harvey Fierstein	Jan Maagaard	Stockholms stadsteater
1988		Det stannar i familjen Ray Cooney	Brian Howard	Folkan^[18]

Referenser

^ [a b c d] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, läst: 13 december 2021.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, forum.bcdb.com .^{[källa från Wikidata]}
^ Internet Movie Database, IMDb-ID: nm0699447 co0047972, läst: 15 juli 2016.^{[källa från Wikidata]}
^ CineMagia, Cinemagia person-ID: 8707, läst: 4 april 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c] http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=62461&iv=BIOGRAPHY
^ FinnGraven
^ Sten af Geijerstam (30 april 1947). ”Kar de Mummas sällskapsresa”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1947-04-30/115/12. Läst 10 februari 2016.
^ ”Han träffas inte här!”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22237&pos=145. Läst 24 april 2016.
^ S. B-l (30 september 1955). ”Premiär i Gävle”. Dagens Nyheter: s. 15. https://arkivet.dn.se/tidning/1955-09-30/265/15. Läst 29 januari 2022.
^ S. B-l (18 april 1958). ”Arsenik och gamla spetsar”. Dagens Nyheter: s. 18. https://arkivet.dn.se/tidning/1958-04-18/104/18. Läst 21 juli 2018.
^ Spindelnätet på Lilla teatern, programblad, 1958
^ S B-l (4 september 1958). ”Min fru går igen”. Dagens Nyheter: s. 12. https://arkivet.dn.se/tidning/1958-09-04/239/12. Läst 25 december 2021.
^ Ingvar Holm (18 april 1959). ”Noël Coward går igen på Malmö stadsteater”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1959-04-18/104/16. Läst 25 december 2015.
^ ”'Tokan' på Lilla Teatern”. Dagens Nyheter: s. 12. 25 februari 1961. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1961-02-25/54/12. Läst 22 augusti 2015.
^ Barbro Hähnel (29 december 1968). ”Annorlunda 'Spelman' i Malmö”. Dagens Nyheter: s. 10. https://arkivet.dn.se/tidning/1968-12-29/353/10. Läst 4 augusti 2018.
^ Hans Axel Holm (10 oktober 1970). ”Likgiltig komedi på Lillan”. Dagens Nyheter: s. 15. https://arkivet.dn.se/tidning/1970-10-10/275/15. Läst 27 juni 2018.
^ Hans Axel Holm (13 mars 1971). ”Hederlig komedi”. Dagens Nyheter: s. 16. https://arkivet.dn.se/tidning/1971-03-13/70/16. Läst 27 juni 2018.
^ Marcus Boldemann (16 september 1988). ”Kluven storsatsning”. Dagens Nyheter: s. 28. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1988-09-16/252/28. Läst 22 augusti 2015.

Externa länkar

Agneta Prytz på Svensk Filmdatabas
Agneta Prytz på Internet Movie Database (engelska)
Agneta Prytz på Malmö stadsteater
Agneta Prytz på Stockholms stadsteaters webbplats

[fc5b818c486364bd0944a3f2d426aa98c10f1517-1] [a b c d] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, läst: 13 december 2021.^{[källa från Wikidata]}

[a1c39daac595c686868e07ac9a8a1c99a569e46d-2] äs online, forum.bcdb.com .^{[källa från Wikidata]}

[294d79262aebd2cbb18f96f7b02ddd3af65b6d89-3] Internet Movie Database, IMDb-ID: nm0699447 co0047972, läst: 15 juli 2016.^{[källa från Wikidata]}

[d21f49a443aa10c22fefa65ceebe4f9cc48bd4d7-4] CineMagia, Cinemagia person-ID: 8707, läst: 4 april 2022.^{[källa från Wikidata]}

[A-5] [a b c] http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=62461&iv=BIOGRAPHY

[6] FinnGraven

[7] Sten af Geijerstam (30 april 1947). ”Kar de Mummas sällskapsresa”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1947-04-30/115/12. Läst 10 februari 2016.

[8] ”Han träffas inte här!”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22237&pos=145. Läst 24 april 2016.

[9] S. B-l (30 september 1955). ”Premiär i Gävle”. Dagens Nyheter: s. 15. https://arkivet.dn.se/tidning/1955-09-30/265/15. Läst 29 januari 2022.

[10] S. B-l (18 april 1958). ”Arsenik och gamla spetsar”. Dagens Nyheter: s. 18. https://arkivet.dn.se/tidning/1958-04-18/104/18. Läst 21 juli 2018.

[11] Spindelnätet på Lilla teatern, programblad, 1958

[12] S B-l (4 september 1958). ”Min fru går igen”. Dagens Nyheter: s. 12. https://arkivet.dn.se/tidning/1958-09-04/239/12. Läst 25 december 2021.

[13] Ingvar Holm (18 april 1959). ”Noël Coward går igen på Malmö stadsteater”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1959-04-18/104/16. Läst 25 december 2015.

[14] ”'Tokan' på Lilla Teatern”. Dagens Nyheter: s. 12. 25 februari 1961. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1961-02-25/54/12. Läst 22 augusti 2015.

[15] Barbro Hähnel (29 december 1968). ”Annorlunda 'Spelman' i Malmö”. Dagens Nyheter: s. 10. https://arkivet.dn.se/tidning/1968-12-29/353/10. Läst 4 augusti 2018.

[16] Hans Axel Holm (10 oktober 1970). ”Likgiltig komedi på Lillan”. Dagens Nyheter: s. 15. https://arkivet.dn.se/tidning/1970-10-10/275/15. Läst 27 juni 2018.

[17] Hans Axel Holm (13 mars 1971). ”Hederlig komedi”. Dagens Nyheter: s. 16. https://arkivet.dn.se/tidning/1971-03-13/70/16. Läst 27 juni 2018.

[18] Marcus Boldemann (16 september 1988). ”Kluven storsatsning”. Dagens Nyheter: s. 28. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1988-09-16/252/28. Läst 22 augusti 2015.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]