Hoppa till innehållet

Gustaf Hellström

Från Wikipedia
Gustaf Hellström
Gustaf Hellström
Gustaf Hellström
Född28 augusti 1882
Kristianstad
Död27 februari 1953 (70 år)
Stockholm
Yrkeförfattare, journalist, ledamot av Svenska Akademien
NationalitetSvensk
SpråkSvenska
Noterbara verkRomansviten om Stellan Petreus
Snörmakare Lekholm får en idé
Webbplatshttp://www.gustafhellstrom.se Gustaf Hellström-sällskapet
Gustaf Hellström, 1882–1953, författare (Nils von Dardel) – Nationalmuseum – 16308

Erik Gustaf Hellström, född 28 augusti 1882 i Kristianstad, död 27 februari 1953 i Engelbrekts församling, Stockholm, var en svensk författare och journalist, ledamot av Svenska Akademien från 1942, stol 18. Han var utrikeskorrespondent för Dagens Nyheter i London 1907–1911, i Paris 1911–1917 och i New York 1918–1923.[1] Under perioden 1927–1935 var han åter verksam i London. Efter hemkomsten till Sverige 1936 arbetade han kvar på DN, nu huvudsakligen som kulturskribent. Han var ordförande för Svenska PEN 1936–1943.[2]

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Gustaf Hellström var son till styckjunkaren Eric August Hellström och yngre bror till läkaren Nils Hellström.[3] Han var skolkamrat med Fredrik Böök och tog studenten på nuvarande Söderportgymnasiet våren 1900.

Han studerade i Lund, där han tog en kandidatexamen 1903, och tillhörde den radikala bohemkretsen kring Bengt Lidforss, och verkade därefter som skönlitterär författare och journalist, som korrespondent för Dagens Nyheter, 1907–1918 i London, Paris och New York, 1930–1932 från London.[4]

I januari 1907 reste han ut från Sverige, och även om han periodvis återvände till hemlandet, blev hemkomsten definitiv först 1936.[5] Invald i Svenska Akademien blev han 1942 och hedersdoktor vid Uppsala universitet 1943.

Som reporter för Dagens Nyheter, vilken tidning han arbetade för under hela sitt yrkesverksamma liv som journalist, gjorde han bland annat uppmärksammade reportage kring franskt liv under första världskriget. Han reste till Amerika mitt under brinnande världskrig nyåret 1918 och skildrade sedan stämningarna där vid tiden för fredsförhandlingarna i Versailles. Han skildrade också Hitlers första tid vid makten i initierade reportage från Berlin våren 1933. Under 1937 gjorde han en resa i Stalins Sovjetunionen.[förtydliga]

Författargärning

[redigera | redigera wikitext]

Hellström debuterade som skönlitterär författare med novellsamlingen Ungkarlar (1904). Uppmärksammad blev hans självbiografiska romansvit i sju delar om Stellan Petreus. Den första boken, Dagdrömmar (1921) handlar om barndomens Kristianstad. Under dryga trettio år följde sedan sex böcker från Petreus studier och forskning i Lund, hans författarskap och journalistbana i Stockholm och det tidiga 1900-talets politiska London samt första världskrigets Frankrike. Sviten avslutades med I morgon är en skälm (1952), som bland annat gav summerande tillbakablickar och då utförligt redogjorde för Petreus tid i USA och även skildrade hans resa till Sovjetunionen.

Mest känd är Hellström för romanen Snörmakare Lekholm får en idé (1927), den svenska ståndscirkulationens stora roman. Han är en av "tiotalisterna", alltså de nya realister som för lång tid framåt skulle dominera den svenska prosaskildringen. Utlandsvistelserna ger ett jämförande perspektiv på hemlandets förhållanden.

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]

Skönlitteratur

[redigera | redigera wikitext]

Dramatik

[redigera | redigera wikitext]

Varia

[redigera | redigera wikitext]

Samlade upplagor och urval

[redigera | redigera wikitext]
  • Träbenet : ur Dagdrömmar ; ur Snörmakare Lekholm får en idé ; Storm över Tjurö. Svalans svenska klassiker, 99-0134162-0 Bokklubben Svalan, 99-0120395-3. Stockholm: Bonnier. 1967. Libris 1840980 
  • Gustaf Hellströms romaner. Stockholm: Bonnier. 1953 
  • Gustaf Hellström i tredje riket : vittnesmål från Hitlers nya Tyskland / red.: Lennart Leopold och Sigurd Rothstein. Gustaf Hellström-sällskapets skriftserie ; 1. Visby: Nomen. 2013. Libris 14673062. ISBN 9789174655124 
  • 1½ mil härifrån står världens största slag : Gustaf Hellström som korrespondent i första världskrigets Frankrike / red.: Lennart Leopold och Sigurd Rothstein.. Gustaf Hellström-sällskapets skriftserie ; 2. Visby: Nomen. 2014. Libris 16742728. ISBN 9789174657036 
  • Världsreportern från Kristianstad : kring Gustaf Hellströms journalistik i Dagens Nyheter / red.: Lennart Leopold och Roland Persson. Gustaf Hellström-sällskapets skriftserie ; 3. Visby: Nomen. 2015. Libris 18278426. ISBN 978-91-7465-934-4 
  • Reporter i världens största stad : Gustaf Hellström i London 1907-1910 / red.: Lennart Leopold, Disa Lundgren och Jane Mattisson Ekstam. Gustaf Hellström-sällskapets skriftserie ; 4. [Kristianstad]: Gustaf Hellström-sällskapet. 2016. Libris 19666703. ISBN 9789188329950 
  • Resa i Stalins Ryssland : Gustaf Hellströms reportage från Sovjetunionen sommaren 1937 / red.: Sigurd Rothstein och Lennart Leopold. Gustaf Hellström-sällskapets skriftserie ; nr 5. [Kristianstad]: Gustaf Hellström-sällskapet. 2017. Libris 21532889. ISBN 9789188713384 
  • Kriget, Wilson och freden : Gustaf Hellström i Amerika 1918-20 / red.: Roland Persson och Leonard Leopold. Gustaf Hellström-sällskapets skriftserie ; 6. [Stockholm]: Nomen. 2018. Libris 8jncnqnt6dmw6sr8. ISBN 9789188759337 

Priser och utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Artikeln bygger på existerande litteratur om Gustaf Hellström, varav de tre mest givande och/eller aktuella bidragen är Bengt Tomsons avhandling (1961), Ingemar Hermanssons bok (2003) med dess översiktliga presentation av liv och verk.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Litteraturlexikon: svensk litteratur under 100 år (Natur och kultur, 1974), s. 103-104
  2. ^ ”När Gustaf Hellström var PEN-klubbens ordförande” ( PDF). Gustaf Hellström-sällskapet. sid. 8. https://www.gustafhellstrom.se/Medlemsblad%2033%20V%C3%A5ren%202017.pdf. Läst 2 november 2023. 
  3. ^ Hans Levande: Gustaf Hellström i Svenskt biografiskt lexikon (1969-1971)
  4. ^ Svensk uppslagsbok, band 12, Malmö, 1932, s. 993.
  5. ^ Nationalencyklopedin, band 8 (1992), s. 512

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Ahlenius, Holger (1934). Gustaf Hellström.. Studentföreningen Verdandis småskrifter, 99-0470915-7 ; 364. Stockholm: Bonnier. Libris 11737 
  • Det var ingen tjusande idyll: Gustaf Hellström och hans tid. Stockholm: Atlantis. 2009. Libris 11496992. ISBN 978-91-7353-306-5 
  • Edström, Wilhelm; Alfelt, Berit (1982). Gustaf Hellström: bibliografi (2., bearb. och utökade uppl). Kristianstad. Libris 12277557 
  • Eidevall, Gunnar (1981). ”Gustaf Hellström i Amerika”. Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri 1981(57): 2,: sid. [66]-82. ISSN 0029-1501. ISSN 0029-1501 ISSN 0029-1501.  Libris 8579015
  • Gebele, Kate (1981). Träbenet: en studie av Gustaf Hellströms novell Träbenet i trilogien "Kaos" från 1907. Stockholms universitet. Litteraturvetenskapliga inst. Libris 12654943 
  • Gustaf Hellström. Kristianstads stadsbiblioteks skriftserie, 1404-0549 ; 1. Kristianstad: Kristianstads stadsbibliotek. 1999. Libris 2846897 
  • Hermansson, Ingemar (2003). Att vidga sitt synfält - Gustaf Hellström: författare och utrikeskorrespondent. Stockholm: Carlsson. Libris 9060607. ISBN 91-7203-564-1 
  • Landquist, John (1957). ”Gustaf Hellström”. I ungdomen : scener ur den förlorade tiden. Stockholm: Bonnier. sid. 115-136. Libris 1720906 
  • Lindholm, Carl (1993). ”En författare får en idé - och Brantevik är med”. Jul i Simrishamn (Simrishamn : Sarpens stödförening, ideella föreningen Vår skuta, 1979-) 1993,: sid. 44-53 : ill.. ISSN 0281-4730. ISSN 0281-4730 ISSN 0281-4730.  Libris 2362237
  • Malmberg, Bertil (1953). Gustaf Hellström: inträdestal i Svenska akademien. Stockholm. Libris 365850 
  • Olsson, Jan Olof (1993). ”Gustaf Hellström och hans trumma”. Människor / Jan Olof Olsson - Jolo ; urval av Carl Olov Sommar (Stockholm : Bonnier, 1993): sid. 68-74.  Libris 2527185
  • Rothstein, Sigurd (2005). ”Böök, Hellström och andra: svenska resenärer i nazismens Tyskland 1933”. Bilder i kontrast : interkulturella processer Sverige/Tyskland i skuggan av nazismen 1933-1945 (2005): sid. [47]-59.  Libris 12329308
  • Tomson, Bengt (1961). Gustaf Hellström och hans väg till Snörmakare Lekholm får en idé. Stockholm: Rabén & Sjögren. Libris 11785 
  • Tomson, Bengt (1988). ”När Gustaf Hellström skulle bli byråkrat”. Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri 1988 (64),: sid. [434]-442. 0029-1501. ISSN 0029-1501.  Libris 8655686
  • Wendel, Göran (1995). ”Vyerna vidgas: Gustaf Hellström”. Från trettiotal till trettiotal (Stockholm : Carlsson, 1995) Kap. 9),: sid. 203-229.  Libris 2039292

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Ledamöter av Svenska Akademien, stol 18
Lista över ledamöter
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Gustaf_Hellström&oldid=55235780”