Hoppa till innehållet

Afrikansk svinpest

Från Wikipedia
"Afrikanskt svinpestvirus"
Elektronmikrofotografi av en viruspartikel.
Systematik
DomänVaridnaviria
RikeBamfordvirae
StamNucleocytoviricota
OrdningAsfuvirales
FamiljAsfarviridae
SläkteAsfivirus
ArtAfrikanskt svinpestvirus
Rodnad på öronen är ett vanligt tecken på afrikansk svinpest hos grisar med ljust skinn.

Afrikansk svinpest (ASF, från engelskans African swine fever) är en viral blödarfeber med hög dödlighet hos tamgrisar och vildsvin. Sjukdomen orsakas av afrikanskt svinpestvirus (ASFV eller ASFv, från engelskans African swine fever virus) som är ett stort, dubbelsträngat DNA-virus i familjen Asfarviridae.[1]

Viruset härstammar från Afrika, söder om Sahara, där det förekommer naturligt hos vårtsvin, busksvin och mjuka fästingar av släktet Ornithodoros. Dessa grupper fungerar förmodligen som vektorer och uppvisar inte några sjukdomssymptom.[2] På 1950-talet spred viruset sig till iberiska halvön och sedan 2007 är det etablerat i bland annat Kaukasus och Ryssland.[3] Sedan 2014 förekommer det i ett flertal EU-länder och har även etablerat sig i Kina och flera länder i Sydostasien.

Afrikansk svinpest beskrevs 1921 efter att europeiska bosättare fört in tamsvin till områden där viruset förekom, och är därmed ett exempel på en ny infektionssjukdom. Sjukdomsbilden hos de drabbade grisarna kan vara mycket lik klassisk svinpest men de båda sjukdomarnas virus är inte alls närbesläktade. Afrikansk svinpest gör inte människor sjuka[4][5] men orsakar grisnäringen stora förluster.

Viruset

[redigera | redigera wikitext]
Schematisk teckning av den afrikanska svinpestens virus.

Det afrikanska svinpestviruset är ett stort (175–215 nm),[6] ikosaederiskt, dubbelsträngat DNA-virus med ett linjärt genom på 189 kilobaspar. Det innehåller mer än 180 gener.[7] Mängden gener varierar något mellan olika isolat av viruset.[8] Det liknar andra stora DNA-virus som poxvirus, iridovirus och mimivirus. Liksom andra virala blödarfebrar infekterar den afrikanska svinpestens virus primärt monocyter, makrofager och andra liknande blodkroppar. Viruset tar sig in i värdcellen via en receptor, men den exakta mekanismen för hur detta går till är fortfarande oklart.[9]

Evolution

[redigera | redigera wikitext]

Viruset tros härröra från ett virus hos mjuka fästingar (Ornithodoros) som infekterar vilda svin som skogssvin (Hylochoerus meinertzhageni), vårtsvin (Phacochoerus africanus) och busksvin (Potamochoerus porcus).[10] Hos dessa vilda värdar är infektion i allmänhet asymptomatisk.

Viruset tros ha utvecklats kring 1700-talet vilket bekräftas av historiska dokument. Grisar började domesticeras i Nordafrika och Eurasien[11] och introducerades till södra Afrika från Asien och Europa av kineser på 1400-talet och av portugiser på 1700-talet.[12] Efter stora förluster av nötkreatur på grund av boskapspest i slutet av 1800-talet startade en omfattande grisindustri i Kenya. Kolonisatörer importerade stora mängder svin för avel från Seychellerna 1904 och från England 1905. Grisarna fick vandra fritt omkring vilket underlättade överföring av viruset från vilda djurarter. Det första utbrottet av afrikansk svinpest anses ha skett i Kenya 1907.

Taxonomi

[redigera | redigera wikitext]

ASF-viruset har inga kända nära släktingar. Det är ensamt virus i släktet Asfivirus, familjen Asfarviridae och ordningen Asfuvirales. Alla dessa taxa är uppkallade efter det afrikanska svinpestviruset.[13]

Sjukdomsbild och symptom

[redigera | redigera wikitext]
Svullnad runt njurarna och de muskelblödningar som syns här, är typiska för grisar med afrikansk svinpest.

När sjukdomen orsakas av mycket virulenta virusstammar får grisarna under den akuta formen av sjukdomen ofta hög feber de första dagarna[14] utan några andra märkbara symtom. De förlorar sedan gradvis aptiten och bli nedstämda. Hos ljushyade grisar blir extremiteterna blålila och man kan se blödningar på öron och buk. Grupper av smittade grisar kan ligga hopkurade tillsammans och huttrar, andas onormalt och hosta. Om de tvingas att stå är benen ostadiga.[15] Inom några dagar hamnar de i koma och dör. Havande suggor kan drabbas av spontanabort.[16]

Vid mildare infektioner tappar grisarna vikt och utvecklar tecken på lunginflammation, hudsår och svullna leder.[17]

Diagnostik

[redigera | redigera wikitext]

De kliniska symptomen på afrikansk svinpest kan vara mycket lika klassisk svinpest och kan vanligtvis bara särskiljas genom laboratorieanalyser. Viruset påvisas i serum, blod och vävnader med hjälp av PCR. Levande virus kan isoleras genom odling och antikroppar i serum kan påvisas med tekniken ELISA.[3]

Spridning

[redigera | redigera wikitext]
En flerspråkig skylt i Tyskland som säger åt folk att slänga matavfall i stängda soptunnor för att hindra att vildsvin äter av det.

I Afrika sprids smittan via mjuka fästingar men även via direktkontakt mellan djur och genom indirekt överföring via människor, transportbilar, redskap och liknande. Viruset kan överleva i elva dagar i grisarnas avföring[18] varför viruset kan överföras genom direkt eller indirekt kontakt med smittade djurs avföring och kroppsvätskor.[19] Det kan även överleva flera år i kylt eller fryst kött men även i rökta eller saltade produkter, varför matavfall är en viktig orsak till att viruset sprids till nya områden.[3]

Säkerhetsåtgärder är avgörande för att förebygga och kontrollera afrikansk svinpest. Desinfektion är viktig och tester för att bedöma effektiviteten av kemiska produkter och kommersiella desinfektionsmedel mot afrikansk svinpest pågår.[20]

I länder där smittan förekommer är det förbjudet att föra med sig kött och köttprodukter från tamgris och vildsvin från vissa zoner för att förhindra spridning.[3]

År 2018 publicerade kinesiska forskare vid Nankaiuniversitetet en studie som visar att afrikanskt svinpestvirus även kan förekomma hos hårda fästingar i släktet Dermacentor som lever på får och nötkreatur. Viruset skiljer sig något från andra kända stammar av afrikanskt svinpest-virus.[21]

Vaccin

[redigera | redigera wikitext]

Vietnam lyckades producera det första vaccinet mot afrikansk svinpest, vilket offentliggjordes den 1 juni 2022.[22] I januari 2020 offentliggjordes att ett experimentellt vaccin utvecklats i USA mot ett specifikt isolat som uppträdde i Georgien 2007.[23] Detta experimentella vaccin licensierades 3 januari 2023 som vaccinkandidat.[24][25]

Historisk utveckling

[redigera | redigera wikitext]

Den afrikanska svinpesten beskrevs 1921, men man anser att det första utbrottet inträffade 1907 i Kenya.[26] Sjukdomen förekom enbart i Afrika fram till 1957 då den upptäcktes i Lissabon i Portugal. Ett ytterligare utbrott skedde i Portugal 1960. Efter dessa första utbrott etablerade sig sjukdomen på iberiska halvön, med sporadiska utbrott i Frankrike, Belgien och andra europeiska länder under 1980-talet. Både Spanien och Portugal lyckades utrota sjukdomen i mitten av 1990-talet genom hårda slaktregleringar.[27]

Viruset tog sig över Atlanten och utbrott rapporterades från karibiska öar som Hispaniola, Dominikanska republiken och Haiti.[28]

Sedan 2007 har viruset etablerat sig i bland annat Kaukasus och Ryssland, och förekommer sedan 2014 även i ett flertal länder i EU.[3] År 2018 spred sig viruset till Asien där det infekterade mer än 10 procent av den totala tamsvinspopulationen i flera länder.[29]

Kuba

[redigera | redigera wikitext]

År 1971 inträffade ett utbrott av sjukdomen på Kuba, vilket resulterade i slakt av 500 000 grisar för att förhindra en rikstäckande epidemi. Utbrottet kategoriserades 1971 som den "allvarligaste händelsen" av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation.[30]

Sex år senare rapporterade tidningen Newsday, med hänvisning till anonyma källor,[31][32] att motståndare till Fidel Castro, med åtminstone tyst stöd från amerikanska CIA, påstods ha introducerat afrikansk svinpestvirus till Kuba sex veckor före utbrottet, för att destabilisera den kubanska ekonomin och stärka den inhemska opposition mot Castro. Viruset ska ha levererats från en armébas i Panamakanalzonen av en icke namngiven amerikansk underrättelsekälla.[33][34]

Spridning i Palearktis

[redigera | redigera wikitext]
En jägare tar blodprov för testning av afrikansk svinpest på ett vildsvin som dödats utanför Kaiserslautern i Tyskland den 2 oktober 2018.

Afrikansk svinpest uppträdde första gången utanför Afrika 1957, när det introducerades till Portugal. Därifrån spreds sjukdomen till Spanien och Frankrike. Trots samordnade ansträngningar för att utrota sjukdomen, inklusive storskalig avlivning och att modernisera jordbruksanläggningarna, dröjde det till 1990-talet innan dessa länder utrotat sjukdomen.[35]

Sedan sjukdomen upptäcktes i Georgien i början av 2007 har afrikansk svinpest spridit och etablerat sig till en rad länder i Europa och Asien[3] Från Georgien spred det sig vidare till norra Kaukasus där det upptäcktes i november 2007. Troligen har spridningen från Georgien till Tjetjenien skett inom vildsvinspopulationen.[36] I Ryssland visade sig en av de viktigaste smittvägarna vara infekterade fläskprodukter.[36] FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FOA slog fast att den ryska militärens system för matförsörjning flera gånger varit inblandad i illegal distribution av kontaminerat kött, vilket spridit smittan vidare till tidigare oinfekterade områden.[37] I augusti 2012 upptäcktes afrikansk svinpest i Ukraina[38] och i juni 2013 i Belarus.[39]

I januari 2014 rapporterade myndigheter i Litauen och Polen att afrikansk svinpest nu fanns även i dessa länder. [40] I juni 2014 kom rapporter från Lettland och i juli 2015 från Estland.[41]

I januari 2017 deklarerade Lettland att situationen var akut i och med utbrott i tre regioner i landet.[42][43] I juni 2017 upptäcktes det första fallet i Tjeckien.[44] Under 2018 upplevde Rumänien en epidemi vilket resulterade i tvångsslakt av de flesta tamsvin i landet.[45] I augusti 2018 rapporterades det första fallet i Bulgarien[46] I juli 2019 hittades afrikansk svinpest hos fem bulgariska grisbönder[47] och senare samma månad rapporterades det första fallet i Slovakien.[48]

Utbredning av afrikansk svinpest från 1 januari 2018 till 22 september 2018 hos tamsvin (cirklar) och hos vildsvin (trianglar).

I september 2018 inträffade ett utbrott hos vildsvin i Gaume i södra Belgien.[49][50] I februari 2020 rapporterades det första fallet i Grekland.[51]

Det första rapporterade fallet i Östasien kom i augusti 2018, när Kina rapporterade ett utbrott av afrikansk svinpest i Liaoning.[52] Masslakt och transportförbud initierades i stora delar av landet för att undvika spridning utanför de 6 provinser där viruset bekräftats.[53][54] I slutet av 2018 hade sjukdomen rapporterats från 23 provinser i Kina[55]. Den 25 april 2019 rapporterades viruset ha spridit sig till alla regioner i Kina liksom till delar delar av Sydostasien inklusive Kambodja, Laos, Thailand och Vietnam.[56] Den kinesiska grispopulationen rapporterades ha minskat med nästan 100 miljoner jämfört med föregående år.[57]

I september 2019 rapporterades viruset från Filippinerna[58] och samtidigt bekräftade Sydkorea ett andra fall av afrikansk svinpest på en grisfarm i Yeoncheon.[59] Sedan den 31 oktober 2019 har viruset upptäckts hos tamsvin på nio platser i Gyeonggi-do och fem platser i Incheon City. Det har också bekräftats hos 18 vildsvin från Gangwon-do och Gyeonggi-do, inom eller nära den koreanska demilitariserade zonen.[60] Under december 2019 skedde ett utbrott av afrikansk svinpest i Indonesien.[61] Den 29 april 2020 rapporterade Indien om det första utbrottet av afrikansk svinpest i delstaterna Assam och Arunachal Pradesh.

I september 2020 bekräftade den tyske jordbruksministern på en presskonferens att det afrikanska svinpestviruset hade nått Tyskland. Det upptäcktes i prov från ett dött vildsvin i distriktet Spree-Neisse i Brandenburg, bara några kilometer från den polska gränsen. Det döda djuret hade legat där ett bra tag, enligt Friedrich-Loeffler-institutet som utfört testningen.[62][63] I januari 2022 upptäcktes viruset hos döda vildsvin i Liguria och Piemonte i norra Italien.[64]

I januari 2021 fick Rumänien sitt andra utbrott[65] och i januari 2022 rapporterades det om fall i Lettland och Ungern.[66][67][68]

I Sverige

[redigera | redigera wikitext]

I september 2023 upptäcktes det första fallet i Sverige, efter att prov från ett dött vildsvin i trakten av Fagersta visade sig innehålla viruset.[69] Ett område uppdelat på en inre zon om 148 km² och en yttre på 618 km² hade ett tag olika restriktioner för att röra sig i terrängen. Inom området med restriktioner bor ca 19000 personer. De flesta restriktioner för allmänheten lyftes 5 juni 2024. Enligt jordbruksverket har bekämpningsarbetet gått bra och det finns förutsättningar att Sverige ska bli friskförklarat i oktober 2024.[Uppdatering behövs][70]

I Tjeckien

[redigera | redigera wikitext]

Det första tjeckiska fallet av afrikansk bekräftades 26 juni 2017, vid provtagning av döda vildsvin i distriktet Zlín i östra Tjeckien. Tjeckien bekämpade sedan smittan och anses ha utrotat den inom landets gränser. De sista fall som hittades i landet var 2018, i ett skjutet vildsvin och ett som hittades dött. Totalt (till april 2019) fann man 230 smittade vildsvin, varav merparten fanns döda och 18 sköts. Samtliga fall hittades i ett område om 89 kvadratkilometer, vilket är ungefär lika stort som Lomma kommun i Skåne. Eftersom den smittade zonen ligger långt från annan känd smitta bedöms den ha spritts via människa snarare än från vildsvin till vildsvin.[71]

Bekämpning av smitta i vildsvinspopulationen

[redigera | redigera wikitext]

Initialt förbjöds all jakt och all matning av vildsvin i det smittade området. Myndigheterna beordrade sedan att området systematiskt skulle sökas igenom efter döda vildsvin. Sökandet utfördes av lokala jägare, efter att de fått utbildning för syftet. De döda kropparna provtogs sedan av veterinärer. Utifrån var kropparna funnits delade man in den smittade zonen i en central kärnzon och mer perifer lågriskzon, där kärnzonen inhägnades med staket. Ungefär en månad efter det första fyndet började jägare skjuta vildsvin i lågriskzonen. Några månader senare, i september, började man även skjuta vildsvin i kärnzonen. Från oktober kompletterades de lokala jägare med prickskyttar från polisen. Vid samma tid hittades även några smittade vildsvin i lågriskzonen.[71]

Under mars och april 2018 söktes kärnzonen igenom efter vildsvinskadaver, detta eftersom döda vildsvinskroppar anses vara den främsta smittkällan. Man fann 56 vildsvinskadaver varav tio smittade, varav samtliga bedömdes ha dött tre till sex månader tidigare. Det gick inte att odla fram "levande" (infektiösa) virus från kropparna varför man bedömde att dessa kadaver inte längre utgjorde någon smittkälla.[71]

Åtgärder för att förhindra smitta hos tamgris

[redigera | redigera wikitext]

Reglerna för hur man får hålla tamgris blev striktare, med syftet att förhindra alla möjlig kontakt mellan tamgris och vildsvin. Grisar fick inte långre gå utomhus. Man fick inte heller flytta på sina grisar utan tillstånd från den tjeckiska myndighet som ansvarar för veterinära frågor. Den senaste skörden av halm och hö från området fick inte ges till gris. Det blev också förbjudet att utfordra grisar med all typ av matavfall.[71]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Texten bygger till största delen på en översättning av engelskspråkiga Wikipedias artikel African swine fever virus, läst 2023-09-07

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Dixon (2008). ”African Swine Fever Virus”. Animal Viruses: Molecular Biology. Caister Academic Press. ISBN 978-1-904455-22-6. 
  2. ^ Denyer, M. S.; Wilkinson, P. J. (1998). ”African Swine Fever”. Encyclopedia of Immunology. Sid. 54. doi:10.1006/rwei.1999.0015. ISBN 9780122267659. 
  3. ^ [a b c d e f] Statens veterinärmedicinska anstalt Afrikansk svinpest, läst 2023-09-07
  4. ^ ”African swine fever”. African swine fever. European Food Safety Authority. https://www.efsa.europa.eu/en/topics/topic/african-swine-fever. 
  5. ^ Smriti Mallapaty (25 April 2019). ”Spread of deadly pig virus in China hastens vaccine research”. Nature 569 (7754): sid. 13–14. doi:10.1038/d41586-019-01269-5. PMID 31040406. Bibcode: 2019Natur.569...13M. 
  6. ^ ”African Swine Fever Virus - an overview | ScienceDirect Topics”. African Swine Fever Virus - an overview | ScienceDirect Topics. https://www.sciencedirect.com/topics/agricultural-and-biological-sciences/african-swine-fever-virus. 
  7. ^ Mazur-Panasiuk, Natalia; Woźniakowski, Grzegorz; Niemczuk, Krzysztof (14 March 2019). ”The first complete genomic sequences of African swine fever virus isolated in Poland”. Scientific Reports 9 (1): sid. 4556. doi:10.1038/s41598-018-36823-0. ISSN 2045-2322. PMID 30872594. Bibcode: 2019NatSR...9.4556M. 
  8. ^ Dixon, L.K.; Chapman, D.A.G.; Netherton, C.L.; Upton, C. (2013). ”African swine fever virus replication and genomics”. Virus Research 173 (1): sid. 3–14. doi:10.1016/j.virusres.2012.10.020. PMID 23142553. 
  9. ^ Netherton, C.L.; Wileman, T.E. (2013). ”African swine fever virus organelle rearrangements”. Virus Research 173 (1): sid. 76–86. doi:10.1016/j.virusres.2012.12.014. PMID 23291273. 
  10. ^ Michaud, V; Randriamparany, T; Albina, E (2013). ”Comprehensive phylogenetic reconstructions of African swine fever virus: proposal for a new classification and molecular dating of the virus”. PLOS ONE 8 (7): sid. e69662. doi:10.1371/journal.pone.0069662. PMID 23936068. Bibcode: 2013PLoSO...869662M. 
  11. ^ Gifford-Gonzalez, D; Hanotte, O (2011). ”Domesticating Animals in Africa: Implications of Genetic and Archaeological Findings”. J World Prehist 24: sid. 1–23. doi:10.1007/s10963-010-9042-2. 
  12. ^ Levathes LE (1994) When China ruled the seas: The treasure fleet of the Dragon Throne, 1405–1433. New York: Oxford University Press
  13. ^ ”Virus Taxonomy: 2019 Release”. talk.ictvonline.org. International Committee on Taxonomy of Viruses. https://ictv.global/taxonomy. 
  14. ^ Howey (2013). ”Pathogenesis of highly virulent African swine fever virus in domestic pigs exposed via intraoropharyngeal, intranasopharyngeal, and intramuscular inoculation, and by direct contact with infected pigs”. Virus Research 178 (2): sid. 328–339. doi:10.1016/j.virusres.2013.09.024. PMID 24076499. https://web.archive.org/web/20200417021602/https://naldc.nal.usda.gov/download/59455/PDF. 
  15. ^ Harding, J. D.; Done, J. T.; Darbyshire, J. H. (1966-10-01). ”Congenital tremors in piglets and their relation to swine fever”. The Veterinary Record 79 (14): sid. 388–390. doi:10.1136/vr.79.14.388. ISSN 0042-4900. PMID 6008428. 
  16. ^ Cuéllar Sáenz, Jerson Andrés (28 Jan 2022). ”Abortion in sows: causes and prevention strategies”. Veterinaria Digital. https://www.veterinariadigital.com/en/articulos/abortion-in-sows-causes-and-prevention-strategies/. 
  17. ^ ”African Swine Fever (ASF)”. African Swine Fever (ASF). PigSite. http://www.thepigsite.com/pighealth/article/441/african-swine-fever-asf.  Arkiverad 14 juni 2018 hämtat från the Wayback Machine.
  18. ^ https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5347838/
  19. ^ ”African Swine Fever”. African Swine Fever. http://www.npa-uk.org.uk/African_Swine_Fever1.html. 
  20. ^ ”Disinfectants against African Swine Fever: An Updated Review”. Viruses (MDPI AG) 14 (7): sid. 1384. 2022-06-24. doi:10.3390/v14071384. ISSN 1999-4915. PMID 35891365. 
  21. ^ Chen, Ze; Xu, Xiaofeng; Yang, Xiaojun; Dou, Weihao; Jin, Xiufeng; Ji, Haishuo; Liu, Guangyuan; Luo, Jianxun; et al. (2018). ”DNA segment of African Swine Fever Virus first detected in hard ticks from sheep and bovine”. Systematic & Applied Acarology 24 (1): sid. 180–184. doi:10.11158/saa.24.1.13. 
  22. ^ ”Vietnam successfully produces vaccine against African swine fever”. Vietnam Plus. June 1, 2022. https://en.vietnamplus.vn/vietnam-successfully-produces-vaccine-against-african-swine-fever/229505.vnp. Läst 2 juni 2022. 
  23. ^ Manuel V. Borca; Elizabeth Ramirez-Medina; Ediane Silva; Elizabeth Vuono; Ayushi Rai; Sarah Pruitt; Lauren G. Holinka; Lauro Velazquez-Salinas; et al. (2020). ”Development of a highly effective African swine fever virus vaccine by deletion of the I177L gene results in sterile immunity against the current epidemic Eurasia strain”. Journal of Virology 94 (7). doi:10.1128/JVI.02017-19. PMID 31969432. 
  24. ^ Deutschmann, Paul; Tessa Carrau; Julia Sehl-Ewer; Jan Hendrik Forth; Elisenda Viaplana; Jose Carlos Mancera; Alicia Urniza; Martin Beer; et al. (2022). ”Taking a Promising Vaccine Candidate Further: Efficacy of ASFV-G-ΔMGF after Intramuscular Vaccination of Domestic Pigs and Oral Vaccination of Wild Boar”. Pathogens 11 (9). doi:10.3390/pathogens11090996. PMID 36145428. 
  25. ^ ”Asf vaccine candidate developed by UConn in collaboration with USDA licensed by Zoetis”. Feed Navigator. January 4, 2023. https://www.feednavigator.com/Article/2023/01/03/asf-vaccine-candidate-developed-by-uconn-in-collaboration-with-usda-licensed-by-zoetis. Läst 4 januari 2023. 
  26. ^ Arzt (2010). ”Agricultural diseases on the move early in the third millennium”. Veterinary Pathology 47 (1): sid. 15–27. doi:10.1177/0300985809354350. PMID 20080480. 
  27. ^ Costard, S.; Mur, L.; Lubroth, J.; Sanchez-Vizcaino, J.M.; Pfeiffer, D.U. (2013). ”Epidemiology of African swine fever virus”. Virus Research 173 (1): sid. 191–197. doi:10.1016/j.virusres.2012.10.030. PMID 23123296. 
  28. ^ Johnson, Bridget (2022-04-14). ”CBP Ag Specialists on Alert for African Swine Fever After Disease Confirmed in Caribbean”. HS Today. http://www.hstoday.us/featured/cbp-ag-specialists-on-alert-for-african-swine-fever-after-disease-confirmed-in-caribbean/. 
  29. ^ ”FAO - News Article: One year on, close to 5 million pigs lost to Asia's swine fever outbreak”. www.fao.org. 9 August 2019. http://www.fao.org/news/story/en/item/1204563/icode/.  Arkiverad 29 september 2023 hämtat från the Wayback Machine.
  30. ^ https://www.cia.gov/readingroom/docs/CIA-RDP90-01208R000100220021-6.pdf
  31. ^ Zilinskas, R. A. (1999). ”Cuban Allegations of Biological Warfare by the United States: Assessing the Evidence”. Critical Reviews in Microbiology 25 (3): sid. 173–227. doi:10.1080/10408419991299202. PMID 10524329. 
  32. ^ Wheelis, M. (2004). ”A Short History of Biological Warfare and Weapons”. The Implementation of Legally Binding Measures to Strengthen the Biological and Toxin Weapons Convention. NATO Science Series II: Mathematics, Physics and Chemistry. "150". Sid. 15–68. doi:10.1007/1-4020-2098-8_3. ISBN 978-1-4020-2096-4. 
  33. ^ ”CIA Link to Cuban Pig Virus Reported”. San Francisco Chronicle. January 10, 1977. http://www.maebrussell.com/Health/CIA%20Pig%20Virus.html. 
  34. ^ Zinn, Howard (1980). A People's History of the United States. United States: Harper & Row. ISBN 978-0-06-014803-4. http://www.historyisaweapon.com/defcon1/zinnseven20.html. 
  35. ^ Devlin, Hannah; Davies, Christian (2018-09-03). ”'It's not if, it's when': the deadly pig disease spreading around the world” (på engelska). The Guardian. https://www.theguardian.com/environment/2018/sep/03/its-not-if-its-when-the-deadly-pig-disease-spreading-around-the-world. 
  36. ^ [a b] African swine fever in the Russian Federation: risk factors for Europe and beyond, Food and Agriculture Organization, Rome, May 2013. Retrieved: 12 August 2015.
  37. ^ ”Уберечь животных вы не сможете” (på ru-RU). Novayagazeta.ru. https://www.novayagazeta.ru/articles/2018/08/17/77519-uberech-zhivotnyh-vy-ne-smozhete. 
  38. ^ ”Ukraine reports its first outbreak of African swine fever”. Bloomberg. 2012-08-02. https://www.bloomberg.com/news/2012-08-02/ukraine-reports-its-first-outbreak-of-african-swine-fever-1-.html. 
  39. ^ ”Russia bans hogs and pork from Belarus on African swine fever”. Bloomberg. 2013-07-08. https://www.bloomberg.com/news/2013-07-08/russia-bans-hogs-and-pork-from-belarus-on-african-swine-fever.html. 
  40. ^ (på ryska). ITAR-TASS. Russia. 2014-01-24. https://tass.ru/ekonomika/911952. ”[...] глава ветеринарно-пищевой службы Литвы Йонас Милюс представил российской стороне факты о том, что у двух диких кабанов на территории страны был выявлен вирус АЧС, который стал причиной их гибели [...]” 
  41. ^ ”Latvia extends emergency zone for African swine fever”. AFP. terradaily.com. 2014-07-22. http://www.terradaily.com/reports/Latvia_extends_emergency_zone_for_African_swine_fever_999.html. ”[...] Latvia on Tuesday declared a state of emergency in a second area of this Baltic EU state as efforts continued to contain an outbreak of deadly African swine fever in its pig population.[...] Straujuma blamed wild boar crossing in from Russia for Latvia's first-ever outbreak of the disease, detected on June 26. In July, 3 farms discovered African swine fever in Estonia. [...]” 
  42. ^ Farms in three regions have all reported outbreaks., Pork Network, 20 January 2017 Arkiverad 22 March 2017. Retrieved: 21 March 2017.
  43. ^ Latvia declares African swine fever emergency, Watt Ag Net, 23 January 2017. Retrieved: 21 March 2017.
  44. ^ ASF first time recorded in Czech republic - official report in Czech. ASF first time recorded in Czech republic - machine translation. The most recent information about the ASF in Czech republic - Czech
  45. ^ Romania battles African swine fever outbreak, DW, 29 August 2018. Retrieved: 3 September 2018
  46. ^ Bulgaria reports its first outbreak of African swine fever, Reuters, 31 August 2018
  47. ^ ”Fifth Bulgarian pig farm hit by African swine fever”. RTÉ News. 2019-07-31. https://www.rte.ie/news/europe/2019/0731/1066229-swine-fever/. 
  48. ^ African swine fever diagnosed in Slovakia, The Slovak Spectator, 7 August 2019
  49. ^ Daily newspaper "L'Avenir du Luxembourg", 15 September 2018.
  50. ^ Europe's farmers on red alert as deadly African swine fever spreads to Belgium.
  51. ^ ”Greece reports first case of African swine fever” (på engelska). Reuters. 2020-02-06. https://www.reuters.com/article/us-greece-swinefever-idUSKBN2001MA. 
  52. ^ China culls 900 pigs after reports of first African swine fever outbreak in country.
  53. ^ ”China says has culled over 38,000 hogs due to African swine fever” (på amerikansk engelska). Channel NewsAsia. https://www.channelnewsasia.com/news/asia/china-says-has-culled-over-38-000-hogs-due-to-african-swine-fever-10676844.  Arkiverad 4 september 2018 hämtat från the Wayback Machine.
  54. ^ Pig Progress, overview of ASF outbreaks and transport bans in China Arkiverad 14 september 2018 hämtat från the Wayback Machine. Arkiverad 14 September 2018.
  55. ^ ”African swine fever hits huge, foreign-invested Chinese farm” (på engelska). Reuters. 2019-01-03. https://www.reuters.com/article/us-china-swinefever-idUSKCN1OW0RB. 
  56. ^ Leisha Santorelli (25 April 2019). ”Is China losing the battle against an incurable pig virus?”. BBC. https://www.bbc.co.uk/news/business-47956960. 
  57. ^ ”Quarter of world's pig population 'to die due to African swine fever'”. Guardian. 31 October 2019. https://www.theguardian.com/world/2019/oct/31/quarter-of-worlds-pig-population-to-die-of-african-swine-fever. 
  58. ^ ”Philippines confirms 1st case of African swine fever”. Xinhua. 9 September 2019. http://www.xinhuanet.com/english/2019-09/09/c_138377258.htm.  Arkiverad 3 oktober 2019 hämtat från the Wayback Machine.
  59. ^ ”South Korea confirms second case of deadly African swine fever,...” (på engelska). Reuters. 2019-09-18. https://www.reuters.com/article/us-southkorea-swinefever-idUSKBN1W22R7. 
  60. ^ ”FAO ASF situation update - African Swine Fever (ASF) - FAO Emergency Prevention System for Animal Health (EMPRES-AH)”. www.fao.org. http://www.fao.org/ag/againfo/programmes/en/empres/ASF/situation_update.html. 
  61. ^ ”China bans imports of pigs from Indonesia due to African swine fever” (på engelska). Reuters. 2019-12-30. https://www.reuters.com/article/us-china-swinefever-imports-idUSKBN1YY0K7. 
  62. ^ ”ASF confirmed in wild boar in Germany”. ASF confirmed in wild boar in Germany. 10 September 2020. https://www.pigprogress.net/Health/Articles/2020/9/ASF-confirmed-in-Germany-638926E/. 
  63. ^ ”China bans German pork imports after African swine fever case”. Reuters. 12 September 2020. https://www.reuters.com/article/us-germany-swinefever-china/china-bans-german-pork-imports-after-african-swine-fever-case-idUSKBN2630H0. 
  64. ^ ”Case of African swine fever confirmed in northern Italy”. Case of African swine fever confirmed in northern Italy. 8 January 2022. https://www.thelocal.it/20220108/case-of-african-swine-fever-confirmed-in-northern-italy. 
  65. ^ Coman, Florentin (6 January 2021). ”Un nou focar de pesta porcină africană în județul Brăila, la începutul anului” (på rumänska). Obiectiv Vocea Brăilei. http://obiectivbr.ro/content/un-nou-focar-de-pestă-porcină-africană-în-județul-brăila-la-începutul-anului. 
  66. ^ ”African Swine Fever detected in two more European countries | Pig World” (på brittisk engelska). African Swine Fever detected in two more European countries | Pig World. https://www.pig-world.co.uk/news/african-swine-fever-detected-in-two-more-european-countries.html. 
  67. ^ ”Hungary reports African swine fever in nine wild boars - OIE” (på engelska). Reuters. 2022-01-11. https://www.reuters.com/world/europe/hungary-reports-african-swine-fever-nine-wild-boars-oie-2022-01-11/. 
  68. ^ ”Italy bans hunting, other activities in regions hit by swine fever” (på engelska). Reuters. 2022-01-13. https://www.reuters.com/world/europe/italy-bans-hunting-other-activities-regions-hit-by-swine-fever-2022-01-13/. 
  69. ^ Jägaren Pelle tog prov från smittade vildsvinet i Fagersta – pestsvaret kom som en chock, svt.se 2023-09-08
  70. ^ ”Afrikansk svinpest (ASF)”. jordbruksverket. Arkiverad från originalet den 16 juli 2024. https://web.archive.org/web/20240716185323/https://jordbruksverket.se/djur/djurskydd-smittskydd-djurhalsa-och-folkhalsa/aktuellt-lage-for-smittsamma-djursjukdomar/afrikansk-svinpest-asf. Läst 7 augusti 2024. 
  71. ^ [a b c d] How ASF was eradicated in the Czech Republic. Petra Charvátová, Richard Wallo, Tomáš Jarosil och Petr Šatrán i Pig Progress, 2019-06-07
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Afrikansk_svinpest&oldid=55613989”