Hoppa till innehållet

Yrkesallergi

Från Wikipedia

Yrkesallgeri är allergiska problem som hör ihop med arbetsmiljön.[1] I en del yrken är risken för allergiska problem större än i andra, beroende på olika mycket kontakt med allergener. Atopiker, personer med ökad ärftlig benägenhet för att utveckla allergi, brukar rekommenderas att väga in allergirisken när de väljer yrke.

Luftvägsallergier och yrke[redigera | redigera wikitext]

Arbetsmiljöer där det finns höga förekomster av gaser och partiklar innebär en risk vid astma, dessutom förstås yrken med exponering för allergen (pälsdjur, pollen, kvalster m m).

IgE-förmedlad allergi i arbetslivet kan utlösas av en del substanser. Andra mekanismer än IgE-förmedlad allergi kan också orsaka överkänslighetsproblem. En del yrken kan rubriceras som riskyrken för patient som har astma.

Orsaker till IgE-förmedlad allergi i arbetslivet[redigera | redigera wikitext]

Yrkesallergen tillgängliga för blodprovsdiagnostik[redigera | redigera wikitext]

Abachiträ (Triplochiton scleroxylon), Alfa-amylas, Alkalas, Benjaminfikus, Bomullsfrö, Bougainvillea, Bromelin, Etylenoxid, Formaldehyd/Formalin, Fosfolipas, Ftalsyreanhydrid, Grön kaffeböna, Hexahydroftalanhydrid, Isocyanater: HDI, Isocyanater: MDI, Isocyanater:TDI, Ispaghula , Kloramin T, Latex (Hevea braziliensis), Lysozym, Maleic anhydrid, Maxatas, Metyltetrahydroftalanhydrid, Papain, Pepsin, Ricinoljefrö, Savinas, Silke (Bombyx mori), Solrosfrö, Trimellitinanhydrid TMA.

Andra mekanismer än IgE-förmedlad allergi som kan orsaka överkänslighetsproblem i arbetslivet[redigera | redigera wikitext]

Yrken där vid vissa typer av astma och luftvägsallergi kan utgöra problem[redigera | redigera wikitext]

Diagnostik[redigera | redigera wikitext]

När det gäller diagnostik vid yrkesastma och yrkesrinit gäller samma principer som vid annan inhalationsallergi. Se allergidiagnostik. Det finns IgE-blodprovstester tillgängliga för en del allergen, bl.a. abachiträ, alfa-amylas, alkalas, bomullsfrö, bromelin, etylenoxid, ficus spp., formaldehyd/formalin, ftalsyraanhydrid, grön kaffeböna, hexahydroftalsyraanhydrid, isocyanater: HDI, isocyanater: MDI, isocyanater: TDI, ispaghula (t.ex. Vi-Siblin), kloramin T, latex, lysozym, maleinsyraanhydrid, maxatas, metyltetrahydroftalsyraanhydrid, papain, fosfolipas, ricinoljefrö, savinas, silke (natur), silke (odlat), solrosfrö, trimellitinanhydrid TMA.

Eksem och yrke[redigera | redigera wikitext]

Alla yrken som innebär att man ofta behöver tvätta sig och som innebär mekanisk slitage på huden innebär en risk vid eksem.

Några yrken som kan innebära problem för eksempatienter[redigera | redigera wikitext]

  • Metallarbetare
  • Plastarbetare
  • Gummiarbetare
  • Veterinär
  • Laboratoriearbetare
  • Arbete inom farmaceutisk industri
  • Arbete zoologisk affär
  • Lantbrukare
  • Kock
  • Kallskänka
  • Frisör
  • Kosmetolog
  • Målare
  • Konsthantverkare
  • Florist

Ingen enkel tumregel[redigera | redigera wikitext]

Det bör noteras att alla dessa olika yrken inte är olämpliga för alla astmatiker respektive alla eksempatienter. Man får i det enskilda fallet överväga hur svår patientens sjukdom är och hur hög exponering för skadliga ämnen patienten kan behöva utsättas för.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Yrkesallergi och yrkesval Arkiverad 14 maj 2014 hämtat från the Wayback Machine., Astma- och allergiförbundet, läst 2014-05-14

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

  • Jobba frisk - en webbplats om yrkesval, astma och eksem.