Wolfgang Iser

Wolfgang Iser
Född	22 juli 1926 Marienberg, Tyskland
Död	24 januari 2007 (80 år) Konstanz
Medborgare i	Tyskland
Utbildad vid	Leipzigs universitet
Sysselsättning	Språkvetare, litteraturteoretiker, estetiker, litteraturkritiker, författare, universitetslärare, anglist
Arbetsgivare	Würzburgs universitet Kölns universitet Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg
Politiskt parti
Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet
Utmärkelser
Hedersdoktor vid Justus-Liebig-Universität Gießen Hedersdoktor vid Siegens universitet Hedersdoktor vid Bukarests universitet
Redigera Wikidata

Wolfgang Iser, född 22 juli 1926 i Marienberg, Sachsen, Tyskland, död 24 januari 2007, var en tysk litteraturvetare och estetiker.

Biografi

Wolfgang Iser föddes i Marienberg som son till Paul Iser och Else, född Steinbach. Han studerade vid universiteten i Leipzig, Tübingen och Heidelberg, och doktorerade vid det sistnämnda universitetet 1950 med ett verk om Henry Fieldings världsbild. Efter en tjänst vid universitetet där blev han 1952 erbjuden en tjänst som lektorassistent vid universitetet i Glasgow. Där började han studera samtida filosofi och litteratur, vilket fördjupade hans intresse för interkulturella utbyten. Så småningom blev han en kosmopolit som höll föreläsningar i till exempel Asien och Israel.

Iser är berömd för sin läsarresponsteori inom litteraturvetenskapen och har därmed influerat Umberto Eco, Stanley Fish och Hans-Georg Gadamer. Teorin började gro inom honom 1967 medan han hade tjänst vid universitetet i Konstanz. Med Hans Robert Jauss anses han ha grundat Konstanzskolan av receptionsestetiken. Denna teori påminner om hermeneutik, då båda syftar till att beskriva läsarens möte med texten och dess författare. Isers bidrag till teorin är att redogöra för läsarens första läsning av texten, hur texten utvecklas till en helhet, och hur en dialog mellan läsaren och texten äger rum. Ett centralt begrepp för Iser är därför den implicite läsaren.

Bibliografi

• Die Weltanschauung Henry Fieldings (1952)
• Walter Pater. Die Autonomie des Ästhetischen (1960)
• Der implizite Leser. Kommunikationsformen des Romans von Bunyan bis Beckett (1972)
• Der Akt des Lesens. Theorie ästhetischer Wirkung (1976)
• Laurence Sternes "Tristram Shandy". Inszenierte Subjektivität (1987)
• Shakespeares Historien. Genesis und Geltung (1988)
• Prospecting: From Reader Response to Literary Anthropology (1989)
• Das Fiktive und das Imaginäre. Perspektiven literarischer Anthropologie (1991)
• The Range of Interpretation (2000)

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.