William Hocking
| William Hocking | |
.png) | |
| Född | 10 augusti 1873[1][2][3] Cleveland[4], USA |
|---|---|
| Död | 12 juni 1966[4][1][2] (92 år) Madison[5] |
| Begravd | Mount Auburn Cemetery[6] |
| Medborgare i | USA |
| Utbildad vid | Harvard University[7]  |
| Sysselsättning | Filosof, teolog, universitetslärare[2] |
| Arbetsgivare | Harvard University Universitetet i Leiden (1947–1948)[2] |
| Barn | Richard Hocking (f. 1906) |
| Utmärkelser | |
| Hedersdoktor vid Universitetet i Leiden (1948)[8] | |
| Redigera Wikidata | |
William Ernest Hocking, född 10 augusti 1873, död 12 juni 1966,[9] var en amerikansk filosof.
William Hocking var 1919–1943 professor i etik, religions- och statsfilosofi vid Harvard University och var efter Josiah Royces död idealismens främste representant i USA. Hocking kom från naturvetenskapliga och matematiska studier över till filosofin, och han betonade, att all spekulation måste ta sin utgångspunkt i erfarenheten. De olika huvudtyperna av filosofi (dualism, idealism, realism och mysticism) uppstår genom ensidig erfarenhetsanalys. En filosofi, som vill undvika deras fel, måste bevara sanningsmomenten hos dem alla. Hockin försökte med nya sinnrika argument utveckla tanken, att medvetandet om ett "Du" är en nödvändig förutsättning för all kunskap även om "Det" (tingen, naturen) och att detta sociala medvetande i sin tur förutsätter gudsmedvetandet. Hockings viktigaste arbete är The meaning of God in human experience (1912, flera nya upplagor), som även påverkat religionspsykologi genom Eivind Berggrav, Human nature and its remaking (1918, reviderad utgåva 1923), Present status of the philosophy of law of rights (1926), Man and state (1926), The self, its body and freedom (1928), Types of philosophy (1929) samt The lasting elements of individualism (1937, svensk översättning 1939). Hocking var medarbetare i Contemporary idealism in America (1932). Under 1940-talet ägnade sig Hocking åt att främja samarbetet och förståelsen mellan världsreligionerna, bland annat i Hibbertföreläsningarna Living religion and a world of faith (1940) och Science and the idea of God (1944) samt ett bidrag i Charles A. Moores Philosophy – east and west (1946). Hocking deltog även i de av Chicagouniversitetets kansler Robert Maynard Hutchins ledda förarbetena för en världsrepublik samt i den officiella amerikanska utredningen av pressens frihet, ett ämne, som han även behandlade separat i Freedom of the press (1947). En självbiografi av Hocking publicerades i Contemporary American philosophy, 1 (1930).
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Hocking, William i Svensk uppslagsbok (andra upplagan, 1947–1955)
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6m0476h, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Leidse Hoogleraren, Leidse Hoogleraren-ID: 1335, läst: 19 juni 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Proleksis enciklopedija, Proleksis lexikon ämne: 26740.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Хокинг Уильям Эрнест”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ The Berkshire Eagle, läs online .[källa från Wikidata]
- ^ Find a Grave, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Mathematics Genealogy Project.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.universiteitleiden.nl .[källa från Wikidata]
- ^ Hocking, William Ernest (1873–1966)
|