Hoppa till innehållet

Wilhelm Schulze

Från Wikipedia
Wilhelm Schulze
Född15 december 1863[1][2][3]
Steinfurt, Tyskland
Död16 januari 1935[1] (71 år)
Berlin[4]
Medborgare iTyskland
SysselsättningKlassisk filolog, språkvetare, universitetslärare
ArbetsgivareGöttingens universitet
Philipps-Universität Marburg
Humboldt-Universität zu Berlin
Utmärkelser
Pour le Mérite för vetenskap och konst
Redigera Wikidata

Wilhelm Emil Heinrich Schulze, född den 15 december 1863 i Burgsteinfurt, död den 16 januari 1935 i Berlin, var en tysk språkvetenskapsman.

Schulze, som blev filosofie doktor i Greifswald 1887 (hans doktorsavhandling, Quæstionum Homericarum specimen, ingår i det nedannämnda arbetet "Quæstiones epicæ"), var professor i indoeuropeisk språkvetenskap efter vartannat i Marburg, Göttingen och Berlin, där han 1901 efterträdde Johannes Schmidt. Han var sedan 1905 medutgivare av "Zeitschrift für vergleichende Sprachforschung".

Bland hans mest betydande skrifter kan nämnas De reconditioribus quibusdam nominum in -YE exeuntium formis (i "Commentationes philologæ in honorem sodalitii philologorum Gryphiswaldensis", 1887), Quæstiones epicæ (1892), Orthographica (1894), Zur Geschichte lateinischer Eigennamen (1904, i "Abhandlungen der Königlichen Gesellschaft der Wissenschaften zu Göttingen. Philologisch-historische Klasse. Neue Folge", band V, 2); många uppsatser i "Zeitschrift für vergleichende Sprachforschung" samt i "Sitzungsberichte der königlichen preussischen Akademie der Wissenschaften", såsom Lit. kláusiu und das indogermanische Futurum (1904), Etymologisches (1910), Der Tod des Kambyses (1912).

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Schulze, Wilhelm, 1904–1926.
  1. ^ [a b] Marburger Professorenkatalog, Marburger Professorenkatalog-ID: 9793, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: schulze-wilhelm, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, Hrvatska enciklopedija-ID: 55001.[källa från Wikidata]
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.[källa från Wikidata]