Wikipediadiskussion:Att skriva om litteratur

Vad skall ingå i en bibliografi?

Ja, vad skall ingå i en bibliografi i en biografisk artikel om en författare? Titel, litteraturår, ISBN... vad mer är rimligt? Och i vilken ordning? Vi bör ha i åtanke att en bibliografi i grund och botten är en lista och inte så mycket mer. Eller skall den tillåtas svälla ut... i så fall hur? Riggwelter (disk) 5 januari 2013 kl. 02.05 (CET)

Bara titel (eller titlar om den översatts flera gånger/har utgåvor med olika titlar), eventuell originaltitel, och år. ISBN är till för om man vill hänvisa till en specifik utgåva, och det vill man normalt inte i en bibliografi.

andejons (disk) 5 januari 2013 kl. 09.32 (CET)

HelenaHansson har i en serie redigeringar och givetvis i all välmening lagt till "svensk översättning av NN" i biografiernas bibliografidel. Jag har haft mina funderingar om detta på hennes diskussionssida och det som kom ut av den diskussionen är att den i så fall bör fortsätta här. Så här resonerar jag: Författaren (=den biografiska artikeln) A har skrivit verket B. På svenska får det titeln C och den svenska översättningen är gjord av översättare D (och/eller översättare E, F, G...). Slutsats: i den biografiska artikeln om författare A blir det ett rejält hopp till översättare D (E, F, G...). Jag menar att det steget är för långt i en artikel som utgör en biografi över en författare. Det är däremot helt logiskt att det i en verksartikel om författare A:s verk B att tala om vem som översatt verket till svenska. Det är också logiskt att i en biografisk artikel redogöra för om en viss översättare haft en synnerligen stor betydelse för en författares namnkunnighet. Riggwelter (disk) 5 januari 2013 kl. 14.06 (CET)

Jag har funderat lite till på det här och andemeningen i Wikipedia:Globalt perspektiv. Det ska ju i princip vara möjligt att översätta en Wikipediaartikel från vilket språk som helst till vilket annat som helst och all information i den ska vara relevant även på det språket (jag är dock väl medveten om att relevanskriterierna skiljer sig något åt mellan språken). Det blir ju görbart i två fall, det första om alla översättare tillåts i biografin och det andra om man i artikeln om ett verk anger dem. Om man jämför det med artister så skriver man väl inte i en artists biografi ut studiomusiker på alla album i diskografin? De hör däremot väl hemma i artikeln om albumet. Det finns dock en mening i globalt perspektiv; "I artiklar om litteratur ges ofta utrymme åt svenska översättningar, men inte översättningar till andra språk. Detta anses inte vara ett problem då detta är just svenskspråkiga Wikipedia. Däremot får översättningen inte behandlas som vore den originalverket." vilket jag inte riktigt förstår vad slags artiklar som åsyftas, är det i verksartiklar, författarartiklar eller andra metaartiklar (typ om genrer). Ainali (disk) 5 januari 2013 kl. 15.09 (CET)

Översättare tycker jag också kan vara acceptabelt; inget jag skulle kräva, men acceptabelt (Riggwelter: om det nu var vad du ville diskutera, varför sa du inte det från början?).

Och översättning innebär normalt inte ett ett-till-ett förhållande mellan meningar. Vi kan ju inte gärna kräva att man listar alla olika namn på t.ex. Sagan om rignen på alla språk den översatts till; läsaren är troligen heller inte speciellt intresserad av vem som översatt den till koreanska (om det inte är en speciellt känd översättare), men kan troligen ha intresse av vilka svenska översättningar som finns. Det globala perspektivet innebär inte att alla texter skall kunna överföras utan närmare anpassning till andra språk: det skulle leda till tämligen svårlästa artiklar eftersom förväntade förkunskaper kan vara tämligen åtskilda (i artiklar om språkvetenskap är det oftast mest praktiskt att använda exempel från svenskan, eftersom det är ett språk läsaren bör behärska). Det globala perspektivet är till för att inte behandla vissa länder som viktigare än andra, eller självklart underförstådda. Det skall inte finnas någon särskild koppling till landet Sverige, men språket svenska är en annan sak.

andejons (disk) 5 januari 2013 kl. 16.10 (CET)

Anledningen att jag inte tog upp det från början var att (en bredare) diskussion pågick på annat håll, och att det just nu, i skrivande stund och i denna riktlinje, inte framgår vad en bibliografi skall/kan innehålla. Jag ser det som två skilda frågor och ville helt enkelt inte blanda ihop dem. Riggwelter (disk) 5 januari 2013 kl. 16.34 (CET)

Riggwelter låtsas som om det finns en allmän diskussion om vad som ska ingå i en bibliografisk lista i en författarbiografi, men det som väckt frågan är Helena Hanssons initiativ att förteckna de svenska översättarna till främmande författares verk. Det är vad diskussionen handlar om. Ainali har spårat in på globalt perspektiv, av någon outgrundlig anledning. Det hör inte hit, och har aldrig varit aktuellt. Svenskspråkiga läsare och skribenter i Wikipedia har inte och kommer inte att skaffa sig tillräckligt detaljerade kunskaper eller intresse för vem som översatt spanska verk till grekiska. För svenskspråkiga Wikipedia är det översättningar till svenska språket som är av intressse, utom möjligen i några enstaka fall. -- Det vore intressant att undersöka hur andra språk av Wikipedia har tagit sig an problemet. Tittar vi i tyska Wikipedia, så har listan i de:Astrid Lindgren#Werke (Auswahl) boktitlarna på både tyska och svenska, medan översättarnas namn bara nämns summariskt i början av listan och inte för varje enskild titel. (Ainali kan notera att inga franska eller japanska översättningar nämns, bara de tyska.) Går vi i stället till artikeln om böckerna om Emil i Lönneberga, så har förteckningen i de:Michel aus Lönneberga#Bücher översättarna nämnda för varje bok i listan. Notera att årtalen anges både för originalen och för översättningarna. Någon större konsekvens tycks alltså inte råda, men Helenas sätt att förteckna varje författare intill boktiteln påminner om sättet i Michel aus Lönneberga. --LA2 (disk) 5 januari 2013 kl. 19.12 (CET)

LA2, hur tycker det du att en formulerad riktlinje skulle kunna låta? "I artiklar om författare kan i bibliografin endast listas de översättare som har översatt till denna språkversions språk. I artiklar om böcker kan alla översättare till det verket nämnas." Det skulle jag nog kunna leva med, och då bör vi dokumentera det så att det blir tydligt för oss och efterkommande. Ainali (disk) 5 januari 2013 kl. 19.30 (CET)

Jag förstår inte varför vi skulle behöva någon riktlinje om vilka språks översättningar som får eller bör nämnas. Kan du hitta några artiklar, där översättningar till ett tredje språk diskuteras (utöver originalspråket och svenska)? Det faller sig väl helt naturligt att artiklarna om William Shakespeare och J.R.R. Tolkien diskuterar svenska översättningar och inga andra? Hela detta snack om spansk-grekiska översättningar verkar vara ett blindspår som inte leder någonvart.

Riktlinjen Wikipedia:Globalt perspektiv betonar redan: "Även om Sverige som land inte ska onödigt framhävas, så bör svenska språket ges företräde" och det bör räcka som vägledning.

När det gäller vad som kan stå i en bibliografisk förteckning, så bör man kanske betona att om årtal, förlag, ISBN och sidantal nämns (vilket kan vara nyttig information, men inte alltid nödvändig), så bör man vara noga med att dessa uppgifter brukar skilja sig mellan originalet och en svensk översättning, så att inga missförstånd och sammanblandningar uppstår (blanda exempelvis inte originalets årtal med svenska översättningens ISBN). Då kan man använda tyska Emil som förebild. --LA2 (disk) 5 januari 2013 kl. 21.48 (CET)

Jag tolkar det som att det jag föreslår stämmer med din uppfattning i sak, men att du är emot att det ska dokumenteras. Nåväl, det går ju att länka till den här diskussionen också om det skulle behövas i framtiden. Ainali (disk) 5 januari 2013 kl. 22.13 (CET)

Ainali, "I artiklar om författare bör i bibliografin endast listas...", kanske? Med en förklaring om att det annars kan bli något rörigt... eller så. Vad sägs om någon form av komplettering med "I en bibliografi listas vanligen först litteraturåret för bokens utgåva, därefter boktitel, därefter ISBN-nummer. I artiklar om författare...". Hur löser vi bibliografinotiser om verk som inte är översatta till svenska ännu? Jag antar att vi gör det lätt för oss och bara nämner basdata (år, titel, ISBN) för den utländska originalutgåvan? Syftet bör i alla fall vara att skapa konsekvens. Riggwelter (disk) 5 januari 2013 kl. 22.14 (CET)

Intressanta diskussioner. Min egen tanke är att en bibliografi främst ska ge en kronologisk översikt över originalverken (med originaltitel – transkriberat i förekommande fall – och första utgivningsår). Därefter brukar jag själv spränga in första svenska översättning med indrag och i vissa fall även andra viktiga översättningar. Då täcker vi både den globala basinformationen och ger översikt för våra svenskspråkiga läsare. Om författaren är flitigt översatt till svenska kan de svenska översättningarna få en egen lista. I en hel del artiklar listas dock endast svenska översättningar (efter svenskt utgivningsår), medan originalutgivningen lyser med sin frånvaro. En sådan lista är endast en service åt den som vill läsa böckerna men inget veta om den som skrivit böckerna. Vilket är lite ovärdigt en encyklopedi. Mina två ören.--Paracel63 (diskussion) 2 april 2015 kl. 15.00 (CEST)

Bra utbyggnad

Den här utbyggnaden var efterlängtad! Nu har vi tydligare verktyg, för folk som undrar hur man skriver de här texterna. Jag har nu förtydligat om Libris och putsat språket (= lite enklare språk) på ett antal ställen. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 17 april 2014 kl. 15.21 (CEST)

Tack, Paracel63. Bra redigeringar. Jag ser gärna fler såna här ämnesguider, ifall någon känner sig hågad. Det är inte jättemånga ämnen till jag känner jag att jag kan skriva om.//Hannibal (diskussion) 17 april 2014 kl. 15.34 (CEST)

Det gjorde skillnad! Klart och tydligt och utan pekpinnar.--Historiker (diskussion) 18 april 2014 kl. 19.41 (CEST)

Vad roligt att få så positiv feedback!//Hannibal (diskussion) 18 april 2014 kl. 20.12 (CEST)

Placering av rubriken Utmärkelser/priser?

Hej! Finns någon rekommendation om var den här rubriken bör hamna? Jag ser ingen rekommendation på sidan. Det är vanligt med Bibliografi före och Utmärkelser efter (om båda är punktlistor). Sist i löptexten hamnar ofta Eftermäle/Betydelse-rubrik, inklusive viktigare priser, skrivet i löptext. Men om bibliografin är gigantiskt (sådana finns), priserna inte nämns i övrig brödtext och punktlista med priser finns, kanske man kan tänka annorlunda? Åsikter?--Paracel63 (diskussion) 3 mars 2015 kl. 15.47 (CET)

Jag skulle ha ordningen:

• Biografi inkl eftermäle (inklusive priser som är döpta efter personen)
• Analys, till exempel stil
• Bibliografi
• Priser (som personen fick)

August Strindberg följer det mönstret, men Selma Lagerlöf gör det inte. Gustaf Fröding har exempelvis Frödingpriserna efter bibliografin. Om inget av priserna nämns i löptext är det kanske dags att fundera över varför. Har personen bara fått småpriser?//Hannibal (diskussion) 3 mars 2015 kl. 17.57 (CET)

Det finns dessvärre en del artiklar som mest följer strukturen: "X är en (nationalitet) författare" och sedan inte så mycket mer utom långa listor. (Inte särskilt bra artiklar, med andra ord, men dessa hindras kanske från att bli bättre delvis därför att författarna inte verkar var betydelsefulla vid en första anblick om Priser och utmärkelser inte syns om man inte scrollar en massa? Jag upplever att man som läsare får en missvisande syn på författaren i fråga av dylika artiklar.) //Vätte (diskussion) 4 mars 2015 kl. 00.19 (CET)

Det var en av mina poänger. Om författaren har fått några stora priser ska det stå i ingressen eller i biografin, beroende på hur mycket det påverkat författaren. En nobelpristagare har det exempelvis på båda ställena.//Hannibal (diskussion) 4 mars 2015 kl. 00.28 (CET)

Jag menar inte att säga emot dig, jag håller absolut med. Men det jag försökte lyfta fram och peka på är de artiklar där det inte nämns i vare sig ingress eller biografi (för att artikeln i stort sett saknar dessa), i dessa artiklar tycker inte jag att det funkar att låta det många gånger mest relevanta hamna sist. Listningen längst ned för priser/utmärkelser funkar i mina ögon enbart då det tidigare nämnts i brödtexten. //Vätte (diskussion) 4 mars 2015 kl. 02.48 (CET)

Om det är enkelt borde kanske det första vara att lägga till info om de viktigaste priserna i första eller andra stycket. Ofta kan det gå minst lika snabbt som att stuva om en i övrigt undermålig artikel. Artiklar som mest består av långa prislistor får en del av mitt inre att resa ragg (långa prislistor kan ses som reklam, om de inte är källbelagda eller förklarade). Tycker jag, alldeles för sent på natten.--Paracel63 (diskussion) 4 mars 2015 kl. 04.58 (CET)

Fast i exemplet som jag och Vätte diskuterade under tisdagen var det verklistan som dominerade artikeln, och det var inte heller bra. Någon perfekt lösning kanske inte finns.--Paracel63 (diskussion) 4 mars 2015 kl. 05.01 (CET)

För att försöka tydliggöra vad jag menar: Jag föredrar alla gånger en artikelstruktur som i Liv Strömquist framför en som i Lisen Adbåge. //Vätte (diskussion) 4 mars 2015 kl. 13.38 (CET)

Instämmer. Fast ingendera är särskilt rekommendabel som artikel. Rubriken "Övrigt" ser inte bra ut (endast snäppet bättre än "Kuriosa").--Paracel63 (diskussion) 2 april 2015 kl. 14.51 (CEST)

Artikeln om Adbåge hade fler bekymmer som gjorde artikeln mer svåröverskådlig, men det ungefär så jag tänkte. Där skulle det i ingressen skulle kunna stå att hon två gånger fått Bokjuryns pris. Fast det stora bekymret är snarast att artikeln inte har några källor. //Hannibal (diskussion) 4 mars 2015 kl. 13.46 (CET)

Ja, det har den absolut. Dessvärre finns det många fler artiklar med liknande problematik och struktur, även källbelagda. Har man då inte själv flera timmar till att fixa till hela artikeln så tänker jag att om man iaf kan se priser/utmärkelser ökar det relevansen och chansen att läsare/användare börjar ta tag i och putsa artikeln, och så, step by step kommer vi närmare bättre artiklar. Jag har själv gjort misstaget ett flertal gånger att notera en författare som oviktig/ointressant att börja gräva i p.g.a. att det enda jag har sett är 1-2 meningar brödtext + en lång verkslista. Hade jag istället sett att författaren fått Svenska Dagbladets litteraturpris hade jag hajat till, blivit upprörd över artikelns dåliga skick och om jag haft tid tagit itu med artikeln på en gång annars lagt till den i min att-göra-lista. Nu har jag bara seglat förbi jag vet inte hur många artiklar (därför att det helt enkelt inte går att bli upprörd varje gång man ser en artikel i dåligt skick). //Vätte (diskussion) 4 mars 2015 kl. 15.09 (CET)

(utdrag) Du har rätt. Ständig upprördhet leder bara till stress, högt blodtryck och förtidig död. Jag själv tycker däremot ibland om att kavla upp ärmarna (motion har egenvärde…) --Paracel63 (diskussion) 2 april 2015 kl. 14.51 (CEST)

Utseende för bibliografier

I ämnesguiden står idag
"Bibliografier listas i rak kronologisk ordning efter första utgivningsår och skrivs med fördel:
Titel, förlag, utgivningsår, ISBN (till första utgåvan)".

Men i praktiken följer vi sällan detta. Det vanligaste upplägget för bibliografier är istället att årtalen placeras först:

• 2000 – Vådan av att vara Skrake

Ibland kompletterar vi med ytterligare information, såhär

• 1999 – I Brokiga Blads vatten, noveller

eller såhär

• 1979 – Änglahuset (roman, del 3 i tetralogin Kvinnorna och staden).

Någon gång anges även förlag

• 2007 – Hjärnmänniskan (Albert Bonniers förlag)

och ibland öser vi på med information

• 2013 – Läsarna i Broken Wheel rekommenderar. Stockholm: Forum. Libris 14008497. ISBN 9789137140469 .

Min uppfattning är att vi borde ändra guiden så att den stämmer bättre överens med hur artiklarna oftast ser ut. Marima (diskussion) 28 december 2023 kl. 20.56 (CET)