Wikipediadiskussion:Artikelnamn/Arkiv 2012

POMMF?

Om man läser Principen om minsta möjliga förvåning så inser man att innebörden av det uttrycket inte stämmer särskilt bra överens med den riktlinje som beskrivs under WP:POMMF. Principen om minsta möjliga förvåning är tillämpbar på omdirigeringar (t.ex. att Tyskland hänvisar till Förbundsrepubliken Tyskland och inte till Nazityskland eller Kejsardömet Tyskland). Principen ger dock inget stöd för att "Tyskland" skulle vara ett bättre namn på artikeln om Förbundsrepubliken Tyskland än "Förbundsrepubliken Tyskland".

Jag har noterat att WP:POMMF ofta används i debatter som argument för "vilket namn som är vanligast", vilket är både en subjektiv uppfattning och i stort sett omöjligt att verifiera. Är det därför inte läge att sluta använda POMMF som riktlinje för artikelnamn och i stället förespråka "officiella" namn som går att verifiera? WP:POMMF kan fortsätta att användas som riktlinje för omdirigeringar. /ℇsquilo 20 januari 2012 kl. 15.25 (CET)

Ehuru "officiella namn" förvisso är mer objektiva att fastställa är jag ändå väldigt skeptisk. Det skulle kännas väldigt styltigt och ointuitivt att ha artikelnamn som "Schweiziska edsförbundet", "Konungariket Sverige", "Förenade republiken Tanzania" etc. /FredrikT 20 januari 2012 kl. 15.31 (CET)

Esquilo: Ta inte upp principdiskussion när det egentligen gäller ett konkret fall där du är engagerad (Diskussion:Kasta macka/Diskussion:Kasta smörgås). I övrigt tror jag du tänker fel här: WP:POMMF är den riktlinje som används på Wikipedia. Emrå fungerar den ganska väl -- artikeln Tyskland heter just så, t ex -- men naturligtvis inte alltid. Artikeln om Principen om minsta möjliga förvåning handlar om något annat. Wikipedias riktlinje utgår inte från vad som beskrivs i den artikeln. /NH 20 januari 2012 kl. 15.36 (CET)

Fel NH! Det gäller inte ett konkret fall. Jag har stött på POMMF-problematiken tillräckligt många gånger för att uppleva den som ett problem. Kasta smörgås råkade bara vara senaste gången. Dagen innan var det Meter per sekundtvå och innan dess var det ett himla liv om Washington. Det var framför allt Meter per sekundtvå som fick mig att inse hur vilseledande POMMF kan vara. /ℇsquilo 20 januari 2012 kl. 15.39 (CET)

POMMF är varken regel eller riktlinje. Det är bara en subjektiv princip som erbjuder olika tolkningar. En läsare med stort intresse för gitarrer, kanske uppskattar att artikeln Fender handlar om en gitarrtillverkare, medan en seglande läsare tycker att materialet borde flyttas till Fender Musical Instruments Corporation, och artikelnamnet fender kan tillägnas en artikel om stötdämpare för båtar. Det kommer nog aldrig gå att hitta någon universallösning för alla namnfrågor, men den här sidan är en sammanställning av några vettiga principer. /Yvwv [y'vov] 30 januari 2012 kl. 21.33 (CET)

Jag vänder mig emot tanken på att det skulle vara så svårt att i allmänhet avgöra vilka termer som är vanligast. Om man utgår från helt okvalificerade googlingar så ska man vara försiktig, men i min erfarenhet är det snabbt väldigt uppenbart vad som faktiskt är gängse namnbruk när man kombinerar allmänna internetsökningar med mer kvalificerade sökningar på t.ex. dagspress, forskningslitteratur och språkbanker. Vill man argumentera för att den typen av sökningar inte speglar faktiskt skriftligt språkbruk bör man hänvisa till någon annan form av källa. Annars blir det ju bara att man diskvalificerar en form av eftersökning enbart för att man väljer att inte tro på dom.

Sen finns det såklart alltid fall som inte är helt solklara, men då får man också koncentrera sig på att utforma vettiga kompromisslösningar i undantagsfall. Men absolut inte att kasta ut barnet med badvattnet. De flesta fall är i min mening väldigt lätta att avgöra med ytterst enkla medel.

Peter ^Isotalo 12 mars 2012 kl. 12.41 (CET)

Man borde kunna etablera principen att aldrig tillåta namnbyten som utgör uppenbara försämringar och ökar förvåningsgraden, till exempel Oscar (filmpris) i stället för Oscar eller Academy Award. /Yvwv [y'vov] 16 april 2012 kl. 00.19 (CEST)

Namngivning av finaler i sport

Jag har förstått, efter att ha ställt en fråga om flytt på diskussionssidan i Copa América 2007 (final), att det finns ett flertal finaler som är namngivna enligt "Mästerskapsnamn (final)", exempelvis Världsmästerskapet i fotboll 2010 (final) och Världsmästerskapet i fotboll 2006 (final). Hur många fler artiklar som är berörda vet jag ej. Min ursprungliga tanke var att flytta Copa América 2007 (final) till Finalen i Copa América 2007 för att slippa efterledet. Bör i så fall även övriga artiklar följa samma exempel, exempelvis Finalen i Världsmästerskapet i fotboll 2006, eller förfular det språket? Andra förslag? Zaijaj 30 januari 2012 kl. 19.43 (CET)

Ett mästerskap har flera undersidor som bör följa en viss standard. Världsmästerskapet i fotboll 2010 har följande undersidor:

• Kvalspelet till världsmästerskapet i fotboll 2010
• Spelartrupper under världsmästerskapet i fotboll 2010
• Världsmästerskapet i fotboll 2010 (grupp A) (A-H)
• Världsmästerskapet i fotboll 2010 (utslagsspel)
• Världsmästerskapet i fotboll 2010 (final)
• Världsmästerskapet i fotboll 2010 (statistik) (artikel ej skapad ännu)

Jag tycker att dessa bör heta Grupp X under världsmästerskapet i fotboll 2010. Utslagsspelet under världsmästerskapet i fotboll 2010, Finalen i världsmästerskapet i fotboll 2010 osv. Vad tycker ni? // Maurizio 31 januari 2012 kl. 22.10 (CET)

Det fanns för något år sedan en idé på svwp som aldrig tog skruv, om att skapa undersidor med snedstreck. Den kanske kunde passa här. Alltså Fotbolls-VM 2010/Slutspel/Kvartsfinaler och Fotbolls-VM 2010/Gruppspel/Grupp A eller vad det nu kan tänkas bli. Observera att snedstrecket inte har med sökvägar eller URL:er att göra, det ser bara ut så. Ett förslag, bara. Deepak 1 februari 2012 kl. 19.05 (CET)

Just det faktum att det kan blandas samman med sökvägar gör att jag inte ställer mig bakom förslaget. Jag föredrar nuvarande struktur. Fernbom2 (disk) 30 juni 2012 kl. 05.14 (CEST)

Fartyg

Avsnittet om uppslag för artiklar om fartyg är rätt kort samtidigt som det är ganska krångligt att avgöra vad som är det bästa om man inte är så insatt eftersom det så många olika typer och beteckningar och flera fartyg har samma namn eller då ett fartyg haft flera olika namn. Jag tycker det behövs en fördjupning om detta och hoppas att någon som är insatt i det skulle vilja skriva en lite tydligare "snabbguide" med exempel, eller sammanfatta praxis för olika fall där namnkonflikt kan uppstå (jag vet för lite om fartyg och praxis när det gäller fartygsartiklar för att kunna göra det själv).

Några exempel på artiklar där uppslagen förmodligen behöver ses över finns i Kategori:Passagerarfartyg på Göta kanal. Till exempel ser det inte vettigt ut med ett uppslag som bara radar upp namn som fartyget haft, som Wadstena - Vadstena - Astrea. Höstblomma (disk) 4 juni 2012 kl. 20.25 (CEST)

Versalisering av flerordiga namn i Göteborg

Diskussion hitflyttad från Diskussion:Harry Hjörnes Plats#Versal för första bokstaven i ordet Plats

Varför är plats skrivet med versal?. Det betyder att det är ett egetnamn, och det är det väl inte, det är väl just substantivet plats som avses?Yger (disk) 2 juli 2012 kl. 20.49 (CEST)

Du skriver "egetnamn". Menar du egentligen begreppet egennamn, http://www.ne.se/egennamn ? Mvh --Allexim (disk) 2 juli 2012 kl. 21.02 (CEST)

Ja för att använda versal skall ett vara ett egennamn, dvs en specifik förekomst som inte behöver ha koppling till det substantivet står för. Jämför skillnaden mellan Halmstad-Bolmens Järnväg och Halmstad-Bolmens järnväg. Det senare avser en järnväg som går en sträcka. Det första avser ett bolag som trafikerade sträckan. Yger (disk) 2 juli 2012 kl. 21.11 (CEST)

Jag tror faktiskt att den stavas så. Skall kolla upp det mer. Återkommer när jag vet mer. --Allexim (disk) 2 juli 2012 kl. 21.18 (CEST)

Stavningen är helt korrekt enligt Göteborgs stad och samtliga utgåvor av Göteborgs gatunamn. Ymer (disk) 2 juli 2012 kl. 21.21 (CEST)

Tack! Snabbt jobbat! --Allexim (disk) 2 juli 2012 kl. 21.28 (CEST)

Ja det är vanligt det skrivs med versal men vi har en regel i Wikipedia enligt vad jag skriver. Yger (disk)

Jag har ett minne av att det tidigare både diskuterats och flyttats fram och tillbaka i åtminstone göteborgsartiklarna. Utan att ha undersökt närmare tror jag det för göteborgsartiklarna har landat i versalt "Torg", "Gata", "Väg" etc. --MagnusA 2 juli 2012 kl. 21.39 (CEST)

Nej. Under kategorin torg är platser och torg på alla ställen utom i Göteborg skrivna med gemener, och huvuddelen av de i Göteborg också med gemener. Vi har aldrig gemensamt sagt att Göteborg är ett undantag.Yger (disk) 2 juli 2012 kl. 21.41 (CEST)

De är lite speciella, de där göteborgarna ;) Är det inte så på svWikedia att den officiella stavningen är som gäller? --Allexim (disk) 2 juli 2012 kl. 21.51 (CEST)

Vi följer den officiella stavningen enligt källan Göteborgs gatunamn 1621-2000 av Greta Baum.--Historiker (disk) 2 juli 2012 kl. 21.57 (CEST)

Jag fick en bra förklaring av Historiker. Han förklarade ungefär att det är Göteborgs stad som bestämt namnen på gatorna, och då är det deras variant av namnet som är vad gatorna och platserna "heter". Därför heter den Harry Hjörnes Plats med stort P, eftersom det är ett egennamn i betydelsen platsens namn. /abbedabb^diskussion 2 juli 2012 kl. 22.03 (CEST)

Svenska skrivregler §8.9 brukar hänvisas till när man hävdar att gatan, vägen etc ska stavas just så. Man kan dock hävda att en gata "ägs" av sin lokala namngivare (jömför med Indiska oceanen, vilken inte lika tydligt "ägs" av någon) och därför bör kunna stavas enligt namngivningen. Såvida den inte tydligt bryter mot någon annan språkregel. Min egen tolkning är att Språkrådets rekommendation i det här fallet inte omges av vattentät argumentation.--Paracel63 (disk) 3 juli 2012 kl. 01.13 (CEST)

Även om namnet "ägs" av någon, i det här fallet kanske Göteborgs stad, så betyder inte det att det per automatik är ägarens versalisering som ska användas. Jämför med t.ex. iPhone, PUB etc. Platsers namn bör följa Wikipedia:Artikelnamn#Flerordiga namn som t.ex Karin Kavlis plats och Olof Palmes plats. /ℇsquilo 3 juli 2012 kl. 07.17 (CEST)

Och om man ser på tex Hittas karta så anges ordet gata utan versal.Bullegummans gata.Yger (disk) 3 juli 2012 kl. 10.55 (CEST)

Det här är tydligen en känslig fråga. Jag vet att på många kartor anges inte versal bokstav i Torg, Gata etc, men utgångspunkten är Göteborgs stads officiella stavning, så som den återfinns i den auktoritativa källan Göteborgs gatunamn (flera utgåvor). Detta följer gatunamnberedningens beslut den 1 juni 1944. Jag har vid samtal med tidigare sekreteraren i gatunamnberedningen fått påtalat att Wikipedia inte förhållit sig till den officiella stavningen och jag håller med i den kritiken och lägger konsekvent upp nya artiklar enligt den officiella stavningen och hoppas att redigeringskrig kan undvikas.--Historiker (disk) 3 juli 2012 kl. 11.05 (CEST)

Det är inte namnet utan versalisering vi diskuterar Och varför är denna källa den korrekta källan i det fallet, och inte wps standard. För församlingar i Göteborg underkändes Svenska kyrkans och andra myndigheters officiella namn på dem, och de fick en godtyckligt namn efter vad som som ansågs POMMF. Yger (disk) 3 juli 2012 kl. 11.09 (CEST)

Nej, argument att en stavning (eller kanske ett skrivsätt, i det här fallet) är "officiell" brukar inte vara avgörande för hur våra artiklar namnges. Se Esquilos exempel och länkar ovan. /NH 3 juli 2012 kl. 11.17 (CEST)

Personligen anser jag att Språkrådet har mer rätt än Göteborgs stads (Stads?) gatunamnsberedning([1]). Det finns en språklig konsekvens i att behandla torg och gator på samma sätt som sjöar, dammar, åar och berg. Gata/torg är trots allt öppet tillgängliga ytor med geografisk utsträckning som syns på kartor vid sidan av de förstnämnda. Men likafullt som det "syndas" med iPhone/Iphone, Youtube/YouTube och en mängd andra "udda" namnvarianter, kan jag tycka att det är ett mindre problem i sammanhanget. Det enklaste är att se dem som namn med officiella stavningar som skiljer sig från vedertagna språkliga regler. I dagsläget lägger jag, för kompletteringens skull, in (Någons plats) i artikelns inledning (och i infoboxen), om artikeln stavas Någons Plats. Mitt ideal skulle faktiskt vara tvärtom. Så har vi det med många namn på Wikipedia (östasiatiska, ryska, födelsenamn, tidigare namn etc). Jag tror det bästa skulle vara om vi konsekvent använde språkkonventionen Någons plats som artikelnamn och att vi konsekvent lägger in (Någons Plats"<ref>Göteborgs stads gatunamnsberedning</ref>") i inledningsmeningen. Gör vi det konsekvent blir förhoppningsvis flest människor nöjda, utan att vi behöver haka upp oss på hårklyverier. Mina två kopparstycken.--Paracel63 (disk) 3 juli 2012 kl. 12.18 (CEST)

Om vi landar med konsensus att ha gemener kan jag åta mig ändra, så det blir lättare för nya skribenter av Göteborgsartiklar att anamma det som är praxis. Yger (disk) 3 juli 2012 kl. 12.27 (CEST)

Jag tycker absolut att vi ska skriva enligt språkrådets språkregler och stava som ägaren eller officiella "matriklar". Jag har också uppfattat konsensus så. Det är oftast artikelobjektens marknadsavdelningar som tycker annorlunda, tex Euromaint] eller några enskilda användare t ex i diskussion:Ikea och Göteborgsartiklar.--LittleGun (disk) 3 juli 2012 kl. 12.43 (CEST) Skillnad på hur något SkrIvS och hur det stafvas

Hm... Jag tror nog att jag byter sida här. Personligen tycker jag inte att det finns tillräckliga skäl att skriva Någons Plats, utan lutar åt att Någons plats är korrekt enligt riktlinjerna. Lösningen med
Någons plats (Någons Plats"<ref>Göteborgs stads gatunamnsberedning</ref>") är en plats i Göteborg.
tycker jag är kanon. /abbedabb^diskussion 3 juli 2012 kl. 14.08 (CEST)

Att skriva både Wavrinskys plats och Wavrinskys Plats^fotnot känns rätt onödigt, och ger intrycket av att det skulle vara en stor grej för andra än ett fåtal Wikipediaskribenter. Att namn på gator, platser etc skrivs lite olika på olika ställen är vanligt och naturligt. Wikipedia väljer ett av flera skrivsätt – låt oss då stå för det valet. Undantag kan väl vara där skrivsätten avviker väldigt från vårt ("iPhone"), men här rör det sig om en småsak. /NH 3 juli 2012 kl. 14.23 (CEST)

Jag ser ingen anledning till avrför vi skulle avvika från kutymen för hur gatunamn i övriga Sverige skrivs just i fallet Göteborg. En kommunal beredning kan inte bestämma över hur svenska språket skall hanteras. /FredrikT (disk) 3 juli 2012 kl. 14.27 (CEST)

En kommun kan besluta om hur de själv skall skriva i sina dokument och på sina skyltar, men de kan inte tvinga andra att följa detta. Ett liknande fall är Orusts kommun som skrivs på detta sätt även om kommunen själv skriver Orust kommun. /Annika (disk) 3 juli 2012 kl. 14.58 (CEST)

Orust kommun är lite speciellt fall då riksdagen bestlutat att det skall heta just Orust kommun fast den här diskussionen tar vi inte upp igen. --NERIUM (disk) 3 juli 2012 kl. 15.52 (CEST)

Instämmer med vad MagnusA skriver här ovan om ett minne av att det tidigare både diskuterats och flyttats fram och tillbaka i Göteborgsartiklarna och tror också det för göteborgsartiklarna har landat i versalt "Torg", "Gata", "Väg" etc. Instämmer också i det som Historiker skriver om att vi följer den officiella stavningen för ex. Harry Hjörnes Plats enligt källan Göteborgs gatunamn 1621-2000 av Greta Baum. --Allexim (disk) 3 juli 2012 kl. 16.46 (CEST)

Stöder förstås den uppfattningen. Speciellt efter detta svar från namnberedningen 2009:

"Förlåt att du fått vänta. Jag tog med din fråga till Namnberedningens ledamöter och man svarar ungefär så här.

Det är en gammal tradition i staden/kommunen att stava torg, gata och väg med stor bokstav och detta vill man inte ändra på. Därtill kommer att det inte finns några språkliga regler som avstyrker denna sed.

Hoppas du är nöjd med detta svar

Hälsningar

Tommie Vester

1:e Intendent

Enheten för Kulturmiljövård

Sekr. Göteborgs Stads Namnberedning"

Ymer (disk) 3 juli 2012 kl. 18.15 (CEST)

Vad Göteborgs kommun anser vet vi. Vi vet också att Apples markandsavdelning vill att vi skriver iPhone. Det är enligt mig, och vad jag förstår enligt konsensus, ingen anledning att frångå språkrådets skrivregler.--LittleGun (disk) 3 juli 2012 kl. 20.03 (CEST)

På Wikipedia:Artikelnamn står det att när företag och organisationer har namn som består av två eller fler ord är det deras egen praxis som avgör vilka ord som ska inledas med versal, se exemplet Rädda Barnen. Därmed går det att skriva ex. Harry Hjörnes Plats. Dessutom så vet vi redan vad Språkrådet anser, men det är inte de som bestämmer över Wikipedia. Det gör vi själva. --Allexim (disk) 3 juli 2012 kl. 20.16 (CEST)

Vilket vi också gjort i denna riktlinje, som anger att torg/gata/väg/plats i dessa fall skall skrivas med gemen. Och något konsensus att ändra denna riktlinjes skrivning om detta har jag alls inte uppfattat i denna diskussion, tvärtom hittills starkt stöd för den skrivningen.Yger (disk) 3 juli 2012 kl. 21.26 (CEST)

Det görs ibland i diskussionen hänvisning till varumärken och CamelCase. Det föreligger dock en skillnad här, då gatunamnen är officiellt stadfästa av kommunen. I Göteborgs fall är gatorna registrerade med versaler i kommunens register och återfinns, förutom i boken Göteborgs gatunamn, även i Gatuadressregister efter gator och basområden.--Historiker (disk) 4 juli 2012 kl. 10.49 (CEST)

Nej, det är ingen skillnad mellan detta och varumärken. Det är inte mer "officiellt stadfäst" för att kommunen hittar på något än när en marknadsvadelning gör det.--LittleGun (disk) 4 juli 2012 kl. 11.11 (CEST)

Lägg märke till att gatorna är "namngivna" av kommunen, alltså både stadfästa samt tilldelade ett egennamn. Kommunen har inte funnit skäl att frångå sina principer - "... inte finns några språkliga regler som avstyrker denna sed" - vilket jag menar att wp ska både respektera, men även göra till något positivt! så, ta av regelhatten och var djärv! låt Harry Hjörne få sin plats med versalt P. @Historiker och göteborgsteamet ser till att det blir rätt och proffsigt. Ymer (disk) 4 juli 2012 kl. 12.22 (CEST)

Och vad gör vi sedan när X kommun plötsligt "bestämmer" att dess gatunamn skall skrivas versalt, kursivt, med bindestreck mellan alla ord eller något liknande? Nej, låt oss ha en konsekvent skrivstandard för alla svenska gatunamn oavsett lokala hitte-på-varianter, säger jag trots att jag själv är född i och tycker mycket om Göteborg. /FredrikT (disk) 4 juli 2012 kl. 12.26 (CEST)

Fiskebäck? point taken, men samtidigt kan jag tycka att vi blir lite stelbenta. Att du uppfattar göteborgsgrepp som "lokala" kommer att ligga dig till last i framtida disk. ;-). Mvh Ymer (disk) 4 juli 2012 kl. 13.09 (CEST)

För min del slår officiellt fastslagna namn högre än en dogmatisk tolkning av svenska skrivregler. Men allra viktigast (för min del) är hur platsernas namn används i svenska språket. Hur är det skrivet i böcker om Göteborg? Hur skriver Göteborgs-Posten? Är det någon som känner till det? ⬤Bοⅳⅰе 5 juli 2012 kl. 08.30 (CEST)

Göteborgs-Posten verkar tämligen konsekvent skriva med gemener. Exempel: Gustaf Adolfs torg, Selma Lagerlöfs torg, Keplers gata, Frölunda torg. Jag hittar dock även enstaka exempel med versal som Körkarlens Gata, och i den här listan med en mängd olika adresser har man blandat gemener och versaler hej vilt. /FredrikT (disk) 5 juli 2012 kl. 10.37 (CEST)

På Mediearkivet och Göteborgs-Posten ger ex. Gustaf Adolfs Torg 1763 tr. sedan 1994. Stor variation på versalt och gement t. Likaså i litteraturen, vilken jag kan anses representera. Detta blir för mig ett argument, där wp borde stå för korrektheten. Ymer (disk) 5 juli 2012 kl. 10.55 (CEST)

Jag har inte tillgång till Mediearkivet. Är dess sökfunktion "case-sensitive"? Hur många träffar gav i så fall t ex "Gustaf Adolfs torg" i jämförelse? /FredrikT (disk) 5 juli 2012 kl. 11.02 (CEST)

Söker man via GP:s egen sökfunktion får man 252 träffar mellan 2002 och 2012 på "gustaf adolfs torg" (sökningen är inte case-sensitive). Jag har naturligt nog inte hunnit titta på alla dessa, men vid samtliga stickprov jag har gjort har skrivningen varit med litet t. Detsamma gäller för p:et i "Harry Hjörnes plats" bland mina stickprov i de 51 träffar man får på det. /FredrikT (disk) 5 juli 2012 kl. 11.25 (CEST)

Likafullt; kommunen har slagit fast hur stavningen ska ske. Att diverse medier "slarvar" med det blir ånyo ett argument för mig att wp ska vara konsekventa och korrekta. Ymer (disk) 5 juli 2012 kl. 11.36 (CEST)

Nu var det ju dock så att Bοⅳⅰе explicit efterfrågade hur skrivsättet är i praktiken, t ex just i pressen, så det var det jag försökte svara på. Att vi skall använda "korrekt" skrivsätt tror jag att vi alla är överens om, men problemet är ju att enas om vad som är korrekt: det som är både rekommenderad och de facto-standard för Sverige i stort eller det avvikande beslut som en enskild kommun valt att ta i frågan (och som tydligen inte ens ledande medier på orten följer). /FredrikT (disk) 5 juli 2012 kl. 11.39 (CEST)

Det är inte mer korrekt, stadsfäst eller fastslaget i svenska språkets eller svenskspråkiga Wikipedias skrivregler för att kommunen valt att skriva på ett sätt. Några bara tycker så. Andra, tex jag, tycker att vi ska följa svenska språkrådets skrivregler och att det blir mest konsekvent och korrekt.--LittleGun (disk) 5 juli 2012 kl. 12.20 (CEST)

Skall det vara korrekt är pressen det sista vi skall använda oss av. Jag kan bara se två alternativ. Språkrådet vad det borde heta eller Göteborgs kommun vad det faktiskt heter. --NERIUM (disk) 5 juli 2012 kl. 12.30 (CEST)

Stavning och skrivsätt. Kanske alternativet att i en not ange "Göteborgs kommun har dock bestämt att plats ska skrivas med versalt P."/motsvarande - i exemplet med Harry Hjörnes Plats - kan funka som en kompromiss? Ymer (disk) 5 juli 2012 kl. 12.45 (CEST)

Jag tycker absolut det är värt att nämna som den kuriositet jag menar att det är. Att nämna det i varje artikel verkar overkill, men kan det göras snyggt så är det OK med mig.--LittleGun (disk) 5 juli 2012 kl. 15.12 (CEST)

Infon kan ligga i en fotnot. --NERIUM (disk) 5 juli 2012 kl. 19.50 (CEST)

Den här typen av frågor har diskuterats ett flertal gånger, och resultatet blir alltid att vi följer normala svenska skrivregler. Dvs gata, torg, m.m. skrivs med liten bokstav. Se även Diskussion:Gustaf Adolfs torg, Göteborg. --Kildor (disk) 5 juli 2012 kl. 22.19 (CEST)

Eller ännu hellre hänvisa till Gatunamn i Göteborg#Skrivning av gatunamn där versaliseringen förklaras. /ℇsquilo 6 juli 2012 kl. 07.16 (CEST)

SvWikipedia är fantastiskt! Det finns artiklar om allt! --Allexim (disk) 7 juli 2012 kl. 14.06 (CEST)

@Esquilio, menar du vi skall komplettera den skrivningen och sedan genomföra ändringen i enlighet med konsensus här eller att vi skall tillåta versaler för göteborgs gator i strid med denna riktlinje?Yger (disk) 7 juli 2012 kl. 15.29 (CEST)

Jag tycker att vi ska följa språkrådets skrivregler i artikelnamn. Men i stället för att i varje artikel om gator, torg och platser i Göteborg lägga in en fotnot om att och varför Göteborgs kommun skriver med versaler tycker jag att vi ska hänvisa/länka till Gatunamn i Göteborg#Skrivning av gatunamn där förklaringen kan göras mer utförlig än vad som är lämpligt/möjligt i fotnoter. Att sedan det stycket byggs ut ytterligare har jag inget emot. /ℇsquilo 8 juli 2012 kl. 12.51 (CEST)

Jag har nu ändrat till skrivning med gemener i de 20-tal fall, i enlighet med den klara konsensus i denna diskussion.Yger (disk) 10 juli 2012 kl. 11.44 (CEST)

för att förtydliga: jag uppfattar att Ymer och Historiker rekommenderar att göteborg undantas från denna regel, Esquilo, NH, LittleGun, FredrikT, Kildor, Annika och jag har annan åsikt, som Adadab och Pace63A ansluter sig till. Boive uttrycker att kanske POMMF borde gälla i detta fall, vilket FredrikT då visar pekar på gemener. Nerium och MagnusA uttalar sig inte direkt i detta val. Allexim vill att det skrivs med versaler men jag är inte klar om det är kritik mot riktlinjen i sig eller om det är ett önskemål att göteborg undantas från riktlinjen. Jag finner då 9 eller 10 som uttalar sig för att riktlinjen/gemener bör gälla och 3 för versaler.Yger (disk) 13 juli 2012 kl. 16.04 (CEST)

svWikipedias göteborgska gatu-, plats och torgnamn skall följa Göteborgs kommuns officiella stavning, så länge som Sveriges regering eller riksdag inte har beslutat om motsatsen. Wikipedia:Konsensus borde gälla för artikeln Harry Hjörnes Plats enligt Konsensusprincipen. Därmed anser jag att Ygers artikelnamnändring från Harry Hjörnes Plats till Harry Hjörnes plats är felaktig. --Allexim (disk) 13 juli 2012 kl. 16.42 (CEST)

Ygers tolkning av konsensus är helt korrekt. Jag ansluter mig också till uppfattningen - såg den uppenbarligen som så självklar att jag avstod från att yttra mig. Fernbom2 (disk) 13 juli 2012 kl. 17.23 (CEST)

Ja, vi kan inte ha en fundamentalistisk tolkning av ordet konsensus, då hade vi aldrig fått nåt gjort här. Nej, jag sällar mig också till de som förordar en skrivning med gemener. -- [ jiˈesˌdeːo ] 13 juli 2012 kl. 19.26 (CEST)

Konsensus gäller, min tolkning av konsensus i det här fallet sammanfaller med Ygers, men jag är aningen enögd i frågan. Sveriges regering eller riksdag har noll och intet mandat för hur svenskspråkiga wikipedia ska skriva ord...--LittleGun (disk) 13 juli 2012 kl. 19.43 (CEST)

Förslag på kompletterande text i artikeln Gatunamn i Göteborg

Det rådde länge osäkerhet om hur gatunamnen skulle skrivas, men den 1 juni 1944 beslöt gatunamnsberedningen att varje ord i flerordiga gatunamn skall börjas med stor bokstav. Det innebär att Göteborgs gator <ny>av staden skrivs</ny>skall skrivas till exempel Östra Hamngatan, Södra Vägen, Nya Allén, Gröna Gatan, Drottning Blankas Gata, Nya Allén, Lundby Strandgata och Sareks Trappgata. Undantaget från inledande versal är von i till exempel von Gerdesgatan.<ref-x name="CSL66">Lindstam, s. 66/ref> Stadens centrala torg, uppkallat efter grundaren Gustav II Adolf, stavas officiellt Gustaf Adolfs Torg sedan 1959.<ref-x Baum, s. 119/ref>><ny>Då språkrådets rekommedation dock är att skriva torg, gata etc med gemener, är detta det vanliga i tidningar och på kartor och används även här i Wikiepdia<ref-riktlinjen-/ref></ny>

Yger (disk) 7 juli 2012 kl. 15.37 (CEST)

Denna komplettering, framför allt inte det sista tillägget om riktlinjen, förbättrar inte artikeln Gatunamn i Göteborg.

Jag har just varit i kontakt med tidigare sekreteraren i namnberedningen, som uttrycker att "det är viktigt att Wikipedia är till ytterlighet korrekt, dvs, respekterar en lokal specialitet som är så egen för Göteborg".--Historiker (disk) 7 juli 2012 kl. 19.30 (CEST)

Min utgångspunkt är att någon av de närmast dagarna ända dessa artiklar i enlighet med konsensus, argumentet att Göteborg stad har denna synpunkt är redan bemötts av flera och har inte påverkat hur konsensus nu utvecklats. Yger (disk) 7 juli 2012 kl. 19.36 (CEST)

Det är inte eget för Göteborg. Stockholms kommun har också valt att skriva med versaler för att de tycker det ser bättre ut. Där har Wikipedia valt att följa vanliga skrivregler. Det finns ingen anledning att inte göra det för Göteborg också. 217.210.57.95 7 juli 2012 kl. 19.41 (CEST)

postnummerkatalogen skriver med gemener...Liksom Birthday som hämtar ur de officiella registren Yger (disk) 7 juli 2012 kl. 19.51 (CEST)

Hur länge har skrivreglerna rekommenderat gemener i de här fallen? Det känns som det är nåt (relativt) nytt det här att delade egennamn inte ska ha versal i början av varje ord. Var det i samband med du-reformen som den här gemeniseringen av svenska språket tog fart? ⬤Bοⅰⅵе 7 juli 2012 kl. 20.22 (CEST)

Att tidigare sekreteraren i namnberedningen tycker det är viktigt att skriva med versaler betyder inte att det är viktigt eller att svwp ska göra det. Alla som läst den här diskussionen vet vad namnberedningen tycker och har tyckt sen nittonhundraförtinågonting. Det är inte deras tyckande som diskuteras, deras tyckande är bara ett av argumenten för att skriva med inledande versaler på alla ord. Deras tyckande är enda anledningen till att den här diskussionen förekommer överhuvudtaget. Det spelar alltså ingen roll hur många gånger eller hur många inblandade i namnberedningen som tillfrågas. Eftersom vi vet vad de tycker.--LittleGun (disk) 8 juli 2012 kl. 06.08 (CEST)

Annars håller jag med tidigare sekreteraren i namnberedningen. Fast för mig är "till ytterlighet korrekt" att följa svenska skrivregler och att vi bäst "respekterar en lokal specialitet som är så egen för Göteborg" genom att ha en artikel om den.--LittleGun (disk) 8 juli 2012 kl. 06.16 (CEST)

I slutändan gjorde jag bar ett mindre förtydligande av texten i detta avsnitt.Yger (disk) 10 juli 2012 kl. 11.45 (CEST)

Svenska militära förband

Under rubriken "Svenska militära förband" står det:

Svenska militära förband namnges efter förbandets officiella namn – Norrbottens regemente, flygflottiljer namnges efter dess förbandsbeteckning samt förläggningsort – F 15 Söderhamn.

Det är inte särskilt konsekvent. F 15 Söderhamn borde, för att vara konsekvent, heta Hälsinge flygflottilj.Esquilo (diskussion) 3 augusti 2012 kl. 08.52 (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Allt är inte konsekvent :) Under de år jag läst och forskat runt svenska militära förband, så har jag fått den uppfattningen att flygflottiljer benämns av både Regering/Riksdag, Försvarsmakten, litteratur, media, allmänheten och intresseorganisation som t.ex F 15 Söderhamn, och inte Hälsinge flygflottilj, även fast det är dess officiella namn. Vad det beror på vet jag inte, men antar att det handlar om enkelheten. Tittar vi på flottiljerna F 2, F 8, F 5, F 14, F 18, F 20 så har dessa under deras korta levnadstid haft flertalet olika namn samt varit organiserade i olika former. D.v.s istället för att beskriva flottiljen som t.ex Hallands flygflottilj, som blev Hallands flygkår för att sedan slutade som Flygvapnets Halmstadsskolor, men behöll beteckningen F 14. Så är det enklare att kalla det F 14. Tittar vi på F 5 Ljungbyhed så var dess officiella namn Krigsflygskolan. Vilket är ett namn som jag aldrig sett omnämnas i varken propositioner eller i litteratur, mer än i den omfattningen i olika historiebeskrivningar. Dom flottiljer som ovan omnämnts har varit skolförband innan de avvecklades, och med det även innehållit flertal olika skolor med egna namn. Så för att få en bra bild samt beskrivning så anser jag att dessa nuvarande namn passar bäst. En läsare söker nog även på F 5 framför Krigsflygskolan?

Jag tror att det vanligaste är att benämna en flottilj som just F 15. Förband i allmänhet har i regel även benämnts som t.ex F 5, I 3 eller KA 4, framför dess officiella namn. Så vill påstå att de svenska militära förbanden ej går att dra över en och samma kam, i syfte för att få en konsekvent namngivning. I WP:POMMF så är det någon/några som kommit fram till Om både en längre formell och en kortare informell namnvariant finns, så bör det kortare namnet (ex Tyskland, Civilization II) användas i artikelnamn och löpande text, medan det längre namnet nämns i artikelns början (ex Förbundsrepubliken Tyskland, Sid Meier's Civilization II) och har omdirigering till artikelnamnet.

Om vi ska ha en konsekvent namngivning, bör istället artiklar som berör armén namnändras, vilket i sig är ett hästjobb. //Joshua (disk) 3 augusti 2012 kl. 10.26 (CEST)

Jag tycker inte att vi ska ändra arméförbandens namngivning. Många arméförband härstammar ju från tider då förbandsbeteckningar inte var uppfunna. Dessutom har många arméförband bytt beteckning genom årens lopp, t.ex har ju Södermanlands regemente haft beteckningarna I 10, P 3 och P 10.

Flygvapenförbandens artikelnamn är däremot missvisande. Upplands flygflottilj fanns, när jag gjorde lumpen där, inte bara i Uppsala, utan även i Visby, Linköping, Norrköping och Tullinge. F 16 Uppsala var namnet på huvuddelen av förbandet som var grupperade på Ärna, inte på flottiljen som helhet som bara hade beteckningen F 16.

Fel av mig. Det var Ärnabasen som hade beteckningen F 16 Uppsala. /ℇsquilo 31 augusti 2012 kl. 13.39 (CEST)

Att förbanden har bytt namn när de har bytt organisationsform är inget som är unikt för flygvapnet. Svea trängbataljon, Svea trängregemente och Svea trängkår (T 1) har ju bytt namn på samma sätt som F 14. /ℇsquilo 30 augusti 2012 kl. 12.42 (CEST)

Förstår din poäng. T 1 har ju dock haft samma typ av inriktning, även fast organisationen förändrats, d.v.s utbilda trängtrupper. F 14 gick ju t.ex från ett luftförband till ett markförband. När det gäller F 16 och Ärna, med undantag av Visby, så var de övriga baserna före detta flottiljer, vilka kvarstod till viss del som detachement, och som organiserades under F 16. Skulle dock gissa på att du gjorde lumpen någon gång efter 1994, med tanke på att du skriver att Norrköping ingick i F 16 när du gjorde lumpen :)

Korrekt. Jag låg på F 16 Furillen 1995/1996.

Intressant :) //Joshua (disk) 1 september 2012 kl. 21.47 (CEST)

Om vi nu ska flytta flottiljerna från namnstandarden typ F 16 Uppsala till ny namnstandard typ Upplands flygflottilj. Vilket namn anser du vi ska använda oss av för t.ex F 14 och F 18? Det sista dom var verksamma under, eller det namn som dom var verksamma under längst tid? Själv skulle jag föredra det namn dom var verksamma under sista tiden, d.v.s Flygvapnets Halmstadsskolor och Flygvapnets Södertörnsskolor, och inte hitta på någon egen lösning som Halmstadsskolorna eller liknande. Vad sägs? :) //Joshua (disk) 1 september 2012 kl. 14.23 (CEST)

Senast använda namn verkar vara de namn som artiklarna om arméförbanden har, så det verkar väl vettigt att flygvapenförbanden namnges på samma sätt. Möjligen kan man tänka sig att dela upp F 14 Halmstad i Hallands flygflottilj och Flygvapnets Halmstadsskolor på samma sätt som det är gjort med Södermanlands regemente och Upplands regemente. Vad det gäller F 18 så finns det väl inte några andra namn att välja på än Södertörns flygflottilj? /ℇsquilo 1 september 2012 kl. 15.31 (CEST)

Den uppdelningen kan jag köpa, d.v.s dela artiklarna om flygflottiljer i två delar, en "flottiljartikel" och en "skolartikel". Vill dock framhålla en negativ aspekt med att dela artiklarna, vi får väldigt många artiklar om flygflottiljerna. Kommer finnas användare som anser att F 2, F 14 och F 18 var ett och samma förband under hela deras existens. F 18 har ju alltid varit beteckningen på förbandet i Tullinge mellan åren 1946–1986, medan namnet från början var Södertörns flygflottilj och sedan ändrades till Flygvapnets Södertörnsskolor. Vad sägs om att enbart byta artikelnamnet på t.ex F 18 till Flygvapnets Södertörnsskolor? Poängen vi vinner är en samlad artikel, och minimerar förvirring hos läsare. Försvarsmaktens struktur är ju redan rätt förvirrad.

Ja visst ja, skoldelen av F 18 var ju faktiskt ett fristående förband ett tag innan de uppgick i F 20. Det hade jag glömt. Nåja, att dela upp artiklar innebär ju mer arbete än att bara flytta runt dem, så till att börja med bara byta namn på F 18 Tullinge till Flygvapnets Södertörnsskolor tycker jag är en bra början. Men någon gång i framtiden tror jag nog på en uppdelning på samma sätt som Upplands flygflottilj och Luftstridsskolan. /ℇsquilo 2 september 2012 kl. 08.51 (CEST)

Innan ett byte av namn genomförs på artiklarna, så skulle jag vilja att någon mer deltar i diskussionen och ger sin syns på saken. Skulle föreslå att bjuda in användarna Sajbernaut, Janee, Riggwelter, Ghostrider, Sjö, Tomas e. Vilka är användare som har en militärbakgrund eller ofta skriver i militärrelaterade artiklar. //Joshua (disk) 1 september 2012 kl. 21.47 (CEST)

Gärna för mig. /ℇsquilo 2 september 2012 kl. 08.51 (CEST)

Det här var lite klurigt. Kollar jag in lite snabbt på artiklar om arméregementen så verkar de ha ha de geografiska namnen (eller truppslagsnamnen) och inte siffrorna, som Luftvärnsregementet. Och kollar man in på försvarsmaktens hemsida, så ligger alla förband under de geografiska namnen. Men som kommentar till ℇsquilos inlägg ovan (2 september 2012 kl. 08.51), så bör man kanske dela upp artiklarna om själva regementet/flottiljen och förbanden eller skolan. Fast det hela är ju väldigt rörigt när det byts snabbare än man byter kalsonger. Tar man t.ex. gamla F14, i Halmstad så har det varit flottilj, skola, militärhögskola, så jag själv känner mig tveksam till hur det skall namnges. Ghostrider ♠ 2 september 2012 kl. 11.19 (CEST)

Detta ämne är komplext och allt beror på vad det är man vill uppnå; Vill man beskriva den militära organisationen vi har idag så är det enkelt, använd flottiljens officiella namnet. Men då beskriver man en ögonblicksbild just nu och finns det en organisation i svensk statsförvaltning som omorganiserar sig lika ofta som Försvarsmakten? Var en flottilj geografiskt ligger idag är inte samma sak som att den kommer ligga där för alltid, vilket historien (och era exempel ovan) visat. Jag tror, för att det skall vara enklast för alla parter (skribenter och läsare), att man tullar lite på namngivningsreglerna - jag skulle förorda att man till artikelnamnet använder förbandsbeteckningen (F 21 Luleå) framför att använda det officiella namnet (Norrbottens flygflottilj). ...f.ö. vilket var F 22:s officiella namn? ;) Sajbernaut (disk) 2 september 2012 kl. 13.16 (CEST)

Det jag vill uppnå är en enhetlig namngivning för alla svenska militära förband. Arméförbanden är idag namngivna på ett sätt (t.ex: P 7 omdirigerar till Södra skånska regementet) medan flygvapenförbanden på helt motsatt sätt (Göta flygflottilj omdirigerar till F 9 Säve). Personligen tycker jag att det sätt som arméförbanden är namngivna är bättre. Skaraborgs regemente omfattar hela förbandet oavsett om det råkar vara utspritt i Kråk, Kvarn eller Skövde. Flottan har inte haft samma problem eftersom fredsförbanden inte har dominerat organisationen på samma sätt som i armén och flyget. Därför har Andra ytstridsflottiljen inga andra namn (även om man kanske kan argumentera för att det borde heta 2. Ytstridsflottiljen). /ℇsquilo 2 september 2012 kl. 17.19 (CEST)

Tillägg: Jag tror att jag och Per80 kom fram till att F 20:s officiella namn borde ha varit "U.N. Fighter Wing". Däremot är jag mer osäker på vad F 19 egentligen hette. /ℇsquilo 2 september 2012 kl. 17.22 (CEST)

@ℇsquilo, hur menar du med "en uppdelning på samma sätt som Upplands flygflottilj och Luftstridsskolan"? //Joshua (disk) 2 september 2012 kl. 20.32 (CEST)

Tar man exemplet med F 18 Tullinge, ser man att det officiella namnet var Kungliga Södertörns flygflottilj (1946–1973) och Flygvapnets Södertörnsskolor (1974–1986), vilken blir då mest rätt? Jag är kanske för tillfället mest inne på att använda namnen i mallen {{Flygvapnet}}. Känns kanske lite som att det är den minst förvirrande lösningen? Ghostrider ♠ 3 september 2012 kl. 21.18 (CEST)

Det var ungefär så jag tänkte. En artikel Södertörns flygflottilj som beskriver flygverksamheten 1946–1973 och Flygvapnets Södertörnsskolor som beskriver skolverksamheten 1974–1986. F 18 Tullinge är ju egentligen bara namnet på Tullingebasen där dessa båda förband (i huvudsak) var förlagda.

{{Flygvapnet}} skulle jag gärna se uppdelad i fler delar än bara nuvarande och tidigare. Det vore ju bra om vi lyckades trycka in Svenska flygeskadrar (E 1, E 2, E 3 och E 4), Flygstaben, Flygvapencentrum etc i den mallen också. /ℇsquilo 3 september 2012 kl. 22.46 (CEST)

Slängde snabbt ihop ett utkast till hur {{Flygvapnet}} skulle kunna utvecklas. Utkastet finns här. Du nämner Flygvapencentrum, vilken nu omdirigeras till Flygvapnets taktiska stab. Är din tanken att bryta ut den och skapa egen artikel? Men ställer mig positiv till idén att bygga om mallen {{Flygvapnet}} och kategorisera förbanden efter flygflottiljer, förbandsskolor och staber etc.//Joshua (disk) 3 september 2012 kl. 23.23 (CEST)

Mitt förslag på samma mall. /ℇsquilo 4 september 2012 kl. 07.25 (CEST)

kanske skall det framgå tydligare vad som är nu är då? att eskadrarna skall ligga som tidigare flotiljerna? Ghostrider ♠ 6 september 2012 kl. 13.00 (CEST)

ℇsquilo:s mallförslag: Helikopterflottiljen är en av Flygvapnets fyra nuvarande flygflottiljer, jämställd med F7/F17/F21... F.ö. är den feta texten bra för att markera nuvarande organisationen, men att även kursivera texten gör det lite svårläst. Sajbernaut (disk) 4 september 2012 kl. 17.36 (CEST)

Jag tyckte att det var svårt att urskilja vilka som var aktiva genom att bara använda fetstil, men det är en smaksak. Jag har hittills uppfattat Helikopterflottiljen som ett försvarsmaktsgemensamt förband och inte som ett flygvapenförband, men det verkar som att jag har haft fel på den punkten. Ska jag flytta upp Hkpflj och HAW till flygflottiljer? /ℇsquilo 5 september 2012 kl. 21.07 (CEST)

På fråga A svarar jag ja, på fråga B nej: Ja, Hkpflj är organisatoriskt en flygflottilj (i Flygvapnet). Nej, HAW är inget förband tillhörande Svenska staten, Försvarsmakten eller för den delen heller Flygvapnet. HAW:s koppling till Sverige är att vi betalt pengar för att få flygtid samt att Försvarsmakten har ett bemanningsansvar till förbandet. Avseende fet text för att märka aktuell organisation, så omvärderar jag min kommentar från ovan. Detta med anledning av den aktuella artikel man är inne i och läser i mallen markeras med fetstil - se istället min kommentar nedan om hur jag uppfattar att aktuell organisation bäst beskrivs. F.ö. ℇsquilo, har märk att du ibland infogar dina kommentarer i anslutning till det du vill kommentera. Det gör förvisso det enklare att följa ett resonemang, men betydligt svårare att upptäcka att du tillfört en kommentar... Sajbernaut (disk) 5 september 2012 kl. 21.31 (CEST)

EDIT: Vid lite eftertanke, rätt skall var rätt - jag föredrar dock syntaxen i Joshua06 mall: att ange förband såsom t.ex. "F 7 Såtenäs", då man i dagligt bruk talar om t.ex. "F7" alternativt (underförstått) "Såtenäs". Vidare är det lättare att få en snabb överblick om den nuvarande organisationen såsom denna mall är uppdelad (Nuvarande/Tidigare). Sajbernaut (disk) 4 september 2012 kl. 17.44 (CEST)

Jag tycker att det verkar rimligt att vara konsekvent avseende namngivning över Försvarsmaktens förband, och så vara generös med omdirigeringar. Det ser således ut som om jag i huvudsak håller med Esquilo. Beteckningar som "F <nr> <ort>" ser jag som avsedda för de som inte vet var F <nr> ligger, och aldrig något som varit den normala formen. Notera att Försvarsmakten själv skriver t.ex. Blekinge flygflottilj (F 17) i sin navigeringsmeny från Flygvapensidan och har Blekinge flygflottilj som rubrik på sidan om förbandet (Texten inleds med "Blekinge flygflottilj, F 17, finns i Kallinge..."), och inte "F 17 Kallinge". I tal säger jag nog oftast "F 17" helt enkelt, men en artikel ska rimligtvis ha det officiella namnet. Flottiljnumren är dock så inkörda så i en navigationsmall för FV tycker jag att även dessa skall vara med. Tomas e (disk) 5 september 2012 kl. 16.18 (CEST)

Själv tycker jag att de förband som än är aktiva idag betecknas som förbandssnamnet (Blekinge flygflottilj) och ej förbandssiffra+ort (F 17 Kallinge). Liksom Tomas e säger så är det de officiella namnen Försvarsmakten och dess förband bär och använder. I artikeln kan man sedan, liksom Norrbottens regemente, göra en del för "Namn, beteckning och förläggningsort" där man beskriver flottiljens tidigare namn, beteckningar och orter. Simpelt och bra. När jag som okunnig läser artikeln med namnet "F 17 Kallinge" säger det mig absolut ingenting när man istället kan döpa den till det officiella namnet som används i folkmun, och ej för de insatta. Wikipedia är väl ändå en encyklopedi för allmänheten och ej bara för de inom försvaret? -- Undanurvägen 11 februari 2013 kl. 15.14 (CET)

Vilka titlar/verksnamn skall kursiveras?

Apropå Diskussion:Iliaden

Vilka titlar skall kursiveras? Bibeln eller Bibeln? Iliaden eller Iliaden? Maos lilla röda eller Maos lilla röda? Citat ur ordförande Maos verk eller Citat ur ordförande Maos verk? Mona Lisa eller Mona Lisa? /Yvwv [y'vov] 28 oktober 2012 kl. 13.37 (CET)

Jag uppfattar kursiveringen som en signal på att det handlar om just en titel. Därför skulle jag inte kursivera Bibeln eller Iliaden, kanske inte heller Mona Lisa men vet inte om det kan uppfattas som fel att göra det om det behövs för tydligheten.--FBQ (disk) 30 november 2012 kl. 21.22 (CET)