Wikipedia:Projekt geografi/Koordinater

Vad är geokodning?

Geokodning (geocoding) innebär att fakta knyts till en plats på jorden (geo) genom att förses med geografiska koordinater som uttrycks i siffror (kodning). Det kan handla om ett fotografi eller en artikel om Rökstenen, där man inte bara skriver i text vilken socken, kommun, län och land den befinner sig i, utan också med siffror (latitud och longitud) som datorer direkt kan koppla till rätt ställe på en karta.

Vad är geografiska koordinater?

Geografiska koordinater är siffror som anger en plats på jordens yta. Jorden är rund, vilket alltid har varit ett problem för dem som vill rita platta kartor. För ett tillräckligt litet område, som en stad eller ett land, kan man låtsas att jorden är platt och ange koordinater som X och Y angivna i meter. För världskartor måste man alltid ta hänsyn till jordens runda form, och brukar då använda vinkelavstånden latitud (breddgrad, avstånd från ekvatorn) och longitud (längdgrad, östvästligt avstånd från någon given utgångspunkt). De mäts i grader från 90° S till 90° N och från 180° O till 180° V. Sedan 1884 är det absolut vanligaste att ange longituden utifrån Greenwich-observatoriet i London. Jorden är rund, men inte riktigt klotformig. I stället för ett klot räknar man med en något tillplattad form, en geoid. Det vanligaste systemet kallas World Geodetic System 1984 eller WGS84. Alla geografiska koordinater i alla språkvarianter av Wikipedia anges som latitud och longitud enligt WGS84-systemet.

Latitud och longitud kan anges som decimaltal eller i två nivåer av sextiondedelar som kallas minuter och sekunder. Båda varianterna förekommer i Wikipedia. Linköpings domkyrkas torn befinner sig 58,411° N om ekvatorn, vilket också kan skrivas 58° 24' 40" (58 grader, 24 minuter, 40 sekunder). $58+24/60+40/3600=58,411$. Som vid alla måttangivelser, gäller att precisionen (antalet mätsiffror) är den rätta, varken för många eller för få. Att ange läget ner på millimeternivå är lika fel som att bara ange läget på kilometernivå. Läget för en byggnad både kan och bör anges med 10-50 meters noggrannhet. För latituden är varje grad 111 km, varje minut 1,85 km och varje sekund 30 meter. Att ange bråkdelar (eller decimaler) av sekunder är sällan meningsfullt i Wikipedia. Decimalgrader kan anges med 3 eller 4 decimaler, till exempel 58,411. Varje tusendels grad i latitud skiljer 111 meter.

Varför är geografiska koordinater viktiga i Wikipedia?

Wikipedia är en encyklopedi, en samling av artiklar om olika ämnen. Wikipedia har flera sätt att strukturera informationen, så att läsaren ska förstå sammanhanget och hitta till andra artiklar om näraliggande ämnen. Geokodningen av artiklar är ett sådant hjälpmedel. Den som läser om Linköpings domkyrka kan via kategorierna hitta andra domkyrkor och via koordinaterna hitta andra byggnader och platser i närheten.

Det är också viktigt för att andra tjänster ska kunna hitta artiklar som berör ett geografiskt område. En av de vanligaste tjänsterna idag är Google Maps, där användare kan se Wikipediaikoner på olika platser på kartan och där enkelt läsa om platsen.

Hur anger man geografiska koordinater i Wikipedia?

Koordinaterna anges genom att anropa en mall någonstans i artikeltexten. Detta resulterar vanligen i en länk, som kan vara placerad i övre högra hörnet eller i en faktaruta.

Det har funnits flera olika mallar. Den idag (april 2009) vanligaste är {{coord}}. Den är också nödvändig att använda om du vill att artikeln ska synas på Google Maps. Om du vill att Google Maps ska visa artikeln är det också viktigt att du anger 'display=title' när du använder mallen. Det kan ta mellan en och tre månader innan artikeln upptäcks av Google Maps.

Om du vill ange koordinater för en artikel och inte är säker på hur du ska göra, gå till någon snarlik artikel (en annan stad, en annan domkyrka, en annan flod) och se hur man har gjort där.

Länken går till en sida som kallas GeoHack, där man kan välja länkar till olika kartsajter. GeoHack-sidans utformning styrs av mallsidan GeoTemplate som kan redigeras av alla.

Vad betyder den lilla blå jordgloben som syns intill koordinaterna?

Intill koordinaten som är en länk till GeoHack-sidan syns en liten blå jordglob. Om man klickar på den, visas en liten karta i ett popup-fönster. Den kartan kallas WikiMiniAtlas. På kartan visas länkar till andra artiklar som också anger koordinater.

Hur många koordinater har vi idag, och när är vi färdiga?

Den 2 maj 2009 har svenska Wikipedia 13.000 koordinater i 11.000 olika artiklar. Det är 2.000 fler än två månader tidigare. Men fortfarande är det bara 4 procent av artiklarna som har koordinater, och det är förmodligen alldeles för litet. Troligen går det att knyta 30 procent av artiklarna till geografiska platser.

Finns det några Wiki-projekt, samarbeten eller tävlingar för att komma framåt i arbetet?

Koordinater är ett internationellt problem, som inte är specifikt för svenskspråkiga Wikipedia. Maps-l är en internationell teknisk mailinglista (inrättad i april 2009) för diskussioner om kartor och koordinater i Wikipedia. Några språk har egna WikiProjekt för införandet av koordinater, till exempel engelska Wikipedia:WikiProject Geographical coordinates och tyska Wikipedia:WikiProjekt Georeferenzierung. Den här sidan är deras svenska motsvarighet. Dessutom finns Projekt geografi, Wikipediafrågor, Projekt strukturering och Bybrunnen för allmän diskussion.

Kan man synkronisera koordinater mellan olika språkversioner av Wikipedia?

Nej, inte i dagsläget. Så om artikeln finns på fler språkversioner, glöm inte att genomföra positionsändringarna manuellt där också.

Ska koordinaterna stå i faktarutor, i löpande text eller i övre högra hörnet?

Vissa typer av faktarutor baserade på {{geobox}} (se kategori:geobox) har parametrar för positionering. Om artikeln har en sådan faktaruta rekommenderas att dessa parametrar utnyttjas, istället för att man lägger in {{coord}} i artikeln. Fördelar är att en prick på en positionskarta auotomatiskt kan visas, och att koordinaterna placeras på ett enhetligt sätt i artiklar av samma typ, så att läsaren känner igen sig. Dessutom underlättar faktarutorna automaticerat underhåll av artiklarna.

Artiklar hamnar automatiskt i kategori:Artiklar som behöver koordinater, om man inte utnyttjar geoboxens koordinatangivelser, för vissa typer av geoboxar.

Om artikeln inte har faktaruta, eller faktaarutan är av en typ som inte hanterar koordinater, kan istället {{coord}} utnyttjas. Den tillåter att man kan välja mellan att placera koordinaten i övre högra hörnet och/eller i texten. Koordinater i övre högra hörnet rekommenderas om artikeln bara har en koordinat.

Kan man också lägga in positionskarta med en positionsprick samt lokaliseringskarta?

Ja, det rekommenderas. Främst bör man utnyttja geoboxmallar för det ändamålet. Om geoboxmallen har koordinatparametrar kan en prick på en karta automatiskt visa positionen, exempelvis på en länskarta eller ett lands karta. Se dokumentationen för exempelvis {{Ortsfakta Sverige}}.

Glöm inte att vissa mallar kräver att man anger positionskarta för att den ska visas.

Artiklar hamnar automatiskt i kategori:Artiklar som behöver positionskarta, om artikeln har en geobox med koordinatangivelse, men saknar positionskarta, för vissa typer av geoboxar.

Förutom positionskarta över exempelvis ett län kan man välja att lägga in en lokaliseringskarta, som i fallet län visar länets position i landet.

Var placerar man koordinaten för ett stort område?

Grundregeln är att koordinaten placeras i ortens centrum.

• Mindre orter positioneras till den korsning eller rondell som är närmast ortens centrum eller bebyggelsens mittpunkt, eller till den största korsningen eller rondellen inom ortens/bebyggelsens gränser.
• Större tätorter positioneras inom ortens centrum, exempelvis till det största torget, som brukar ligga i den äldsta delen av tätorten och vara nära turistinformationen och det ursprungliga stadshuset.
• Administrativa regioner positioneras till ett administrativt centrum, exempelvis stadshus eller kommunkontor vid kommuner, och sockenstuga, pastorsexpedition eller kyrka vid socknar och församlingar. I fallet Sverige kan man utnyttja att http://kartor.Eniro.se i allmänhet positionerat kommunen till kommunkontoret.
• Stora byggnadskomplex, t.ex. kommunkontor, skolor, företags och myndigheters huvudkontor bestående av flera byggnader, positioneras till en korsning eller väg nära receptionen eller huvudentrén.
• Var inte överdrivet noggrann vid större regioner och orter utan uppenbart centrum, exempelvis landskap, utan avrunda gärna antalet minuter i positionen exempelvis till ett heltal eller en decimal. Vid tydliga centrum (t.ex. en korsning eller en byggnad) kan minuter med två decimaler krävas. Avrundningen får inte leda till att punkten hamnar utanför ortens egentliga gränser.
• Vid osäkerhet kan ortens position sökas i några olika kartor och geografiska system, och positionen väljas till en vägkorsning någonstans mellan deras uppgifter. Exempelvis ger busskurernas namn ofta bra vägledning (se bland annat eniro kartsök), liksom bebyggelsens utbredning enligt SCB:s geoskikt. Vidare kan ortens position ges av maps.google.com, openstreetmap, maps.yahoo.com och andra språkversioner av Wikipedia. I fallet Sverige kan Eniro kartsöklantmäteriets Kartsök och ortnamnsregister.

Hur gör man om en artikel beskriver ett avlångt geografiskt objekt som en älv, bro, tåglinje, väg eller James Cooks expeditioner i Stilla havet?

I {{coord}} mallen kan man använda parametern name för att separera olika koordinater från varandra. Som exempel se Sveriges ytterpunkter.

I allmänhet positioneras broar till en punkt ungefär mitt på bron.

Hur gör man om en artikel handlar om flera geografiska objekt, som fältslagen under Karl X Gustavs polska krig eller Karolinska Universitetssjukhuset med lokaler både i Solna och Huddinge?

I {{coord}} mallen kan man använda parametern name för att separera olika koordinater från varandra. Som exempel se Sveriges ytterpunkter.