Hoppa till innehållet

Wikipedia:Projekt Fredrika/SLS-Skärgårdsnamn

Lägg till länkar
Från Wikipedia

Utgångsläge

[redigera | redigera wikitext]

Verk: Skärgårdsnamn, Kurt Zilliacus

  • 264 sidor
  • Indelad i 1) Namn på kringflutna orter (33-106), 2) Namn på strandlokaler (107-172) och 3) Kulturbetingade namn (173-242)
  • Kapitel 1 om önamn behandlar 50+ olika benämningar på ö på finländska öar i Östersjön. T.ex.: sid 34 Ö, sid 37 Holme, sid 38 Skär, Kobbe och flera -ändelser
  • Bokens egna index har cirka 750-900 namn och ändelser

Wikipedia

Wikidata

Andra platformer

Hur många öar i wp/wd finns i boken?

  • Av 17145 artiklar (finländska öar i Östersjön) är 12789 unika, av vilka 1965 får minst en träff i Zilliacus bok,
    • med ändelser (50) får man cirka 3000 träffar, och med böjda ändelser (131, borde vara ännu mera) 7385 träffar
  • Av 43802 i Wikidata (öar i Finland) är 24352 unika, av vilka finns i Zilliacus boken 1231 unika (3185 totalt)
    • Test med ändelser inte ännu slutgjord. låneordet -saari rankar högt

Funderingar över tal för enskilt namn

  • Algrund-exempel: Boken har Algrundet i indexet (s 244). På sid 76, står det "Algrundet (150 fall) och Långgrundet (över 120)...", enligt Wikipedia finns det 13 artiklar om Algrundet i Finland, och en sökning på Algrund% med Petscan ger 21 artiklar. I Lantmäteriverkets Kartplats har olika former av Algrund lite på 60 ställen.

Lexem i Wikidata, egennamn överlag

Åtgärder

[redigera | redigera wikitext]

Wikipedia

[redigera | redigera wikitext]

Wikidata

[redigera | redigera wikitext]

Utdrag är Skärgårdsnamn

[redigera | redigera wikitext]

Namn på kringflutna orter (s.31)

[redigera | redigera wikitext]
Kapitel Ändelse Sida Förenklad beskrivning Uppskattat antal namn Exempel
Öar, holmar och skär -land 32 betecknar stora kringflutna landstycken hundratal Åland, Hammarland, Lemland, Lumparland, Orslandet (Ingå), Ängeslandet (Kyrkslätt) och Kampuslandet (Strömfors); tillfälliga bildningar t.ex.: Rosalalandet (Rosala), Replotlandet (Replot)
Öar, holmar och skär -ö 34 större skogklädd ö i inre skärgård tusental Vanligaste: Högö, Lillö, Ramsö, Bodön, Svartön, Västerön; sockennamn: Brändö, Eckerö, Vårdö; bynamn: Andersö, Björkö, Fagerö, Hästö, Långö, Sandö, Sommarö, Svinö, Tjudö); finskt ursprung: Emsalö, Jussarö, Keistiö, Kustö, Mälö, Sökö
Öar, holmar och skär -holm 37 holme med jord och skog i inre skärgård över 5 500 Byar: Ernholm (Nagu), Kopparholm (Nagu), Lökholm (Nagu), Asterholma (Brändö), Baggholma (Brändö), Torsholma (Brändö). Vanligaste (cirka 100 var): Långholm, Tallholm, Lillholm, Högholm, Björkholm, Storholm, Brändholm. Obestämd form: Vibberholm, Ingersholm, Lånholm, Nåtaholm, Sackholm. Bestämd: Bjonholmen, Brudholmen, Dicksholmen
Öar, holmar och skär -skär 38 tämligen kalt bergskär i yttre skärgård cirka 4000 Bynamn: Klovskär (Föglö), Österskär (Korpo), Stenskär, (Nagu), Espingskär (Ekenäs), Getskär (Ekenäs) och Våtskär (Pernå). Vanligaste: Sälskär, Kalskär, Yxskär, Kråkskär, Brännskär, Kuggskär, Bengtskär, Segelskär, Rönnskär, Äggskär, Orrskär, Äbbskär, Kaldonskär, Börsskäret, Grytskäret, Kannskäret, Tjäruskäret. Pluralt: Vikarskären (Vårdö), Mickelskären (Kyrkslätt)
Småskär, klobbar och örar -borg 56 höga bergklobbar med branta sidor cirka 25 Inre och Yttre borgen utanför Eckerö, Treborg i Brändö, Sjöborg i Houtskär, Törsborg (= Vepsarn) utanför Åbo, Borgen i Korpo, Nagu och Hitis, Lena- borg vid Hangö, Rundborg bland Valsörarna
Småskär, klobbar och örar -flytt(j)a, -flöttja 56 syftar möjligen på verbet flyta och på orternas sträckning längs synrande cirka 40 Vanligast är namnen på -flytta i västra Åland, ett drygt tjugotal fall som Borgflyttan i Eckerö, Salt- flyttan i Geta; jämför Saltflyktan i Hammarland. Nära dem står sä- kert de omkring tio fallen av Flyttjan eller Flöttjan i södra och västra Åland samt t. ex. Flyttjorna i Tvärminne och Båkflyttjor utanför

Kristinestad. Besläktade verkar också Svartflytta i Brändö (uttalat -flutto, kort -flytö i Houtskär), ett par namn på -flutun vid Korpo Jurmo samt Flitun som namn på några grund vid den nyländska kusten.

Småskär, klobbar och örar -hara,

-hära

57 mindre skär ute mot havsfjärd cirka 550 Ålands och Åbolands skärgård (främst Föglö, Kökar och södra Kor- po, Nagu och Hitis) och vid den nyländska kusten (mest vid Eke- näs, enstaka fall borta i Kyrkslätt, Helsingfors, Borgå). Typiska exempel på namntypen är Rönnhäran i Saltvik, Fjärd- haran i Föglö, Brumanhära i Kökar, Gräshäran (1740 Grääshäran) i Brändö, Moringharu i Korpo, Hjortronharu i Nagu, Aspharun i Ekenäs, Gråhara utanför Helsingfors och Klovaharun i Borgå.
Småskär, klobbar och örar -klobb,

-klubb

60 bergigt skär cirka 1300 vanliga namn är Tallklobben (22 fall i Åboland, Ny- land), Norrklobben, Högklobben och Grisselklobben (Åboland, Åland).
Småskär, klobbar och örar -land 61 mindre skär eller delar av skärgrupper i yttre skärgården cirka 200 Typiska exempel på namntypen är Bäcklandet och Livslandet i Kumlinge, Nästland och Långlandet i Korpo, Högland i Dragsfjärd, Allandet, Huslandet, Rönnlandet i Hitis, Skatalandet i Ekenäs och Namnlöslandet i Ingå.
Småskär, klobbar och örar -plåt 61 ett tidigare topografiskt grundord, inte klart samhörig med ordet plåt enstaka Det är Plåt för en holme i Föglö, Skadaplåtarna för några grund i Kökar, Skataplåt för en halvö i Houtskär, Plåten med Plåt grun det i Nagu Kirjais och Sälskinnsplåten för en holme i Nagu Pensar, Plåten för en halvö och Djupplåten för en holme i Hitis Rosala och Norrplåten för en udde i Hitis kby. Nära besläktade är antagligen Plåtgrunden för grund i Pargas och Plåtholmen för holmar i Kyrkslätt och Borgå.
Småskär, klobbar och örar -ras 62 skär eller grund, släktskap och utveckling från ordet ras är oklart 15 Det är Råsen och Kannskärs rås för skärgrupper i Kökar, Västra och Östra råsen för grund i Korpo Lom, Adö råsen för en skärgård i Nagu Berghamn samt Klovaskärs råsen (se kartan) m.fl. skärgruppsnamn i Hitis. Uttalet är -rå:sen el.d. Nära besläktade verkar Stora och Lilla råkslen (rå:kslen) i Hitis och några grundnamn på -raset (~ra:se) kring Skiftet, t.ex. Rönnörs raset i Brändö, Bådaraset i Houtskär. Uppe i Sastmola finns motsva- rande finska namn på -raasit.
Småskär, klobbar och örar -ör 62 dialektordet ör är besläktat med fornspråkligt aur ’grus’ - betecknar sten och grus i bergig miljö, eller ofta överlag bihang till större holmar cirka 3300 Namnet Björkör betecknar ett enstaka utskärshemman i Föglö, bl.a. Lappö- rarna, Mickelsörarna, Valsörarna är namn på stora skärgrupper i Österbotten. amnet Björkör betecknar ett enstaka utskärshemman i Föglö, bl.a. Lappö- rarna, Mickelsörarna, Valsörarna är namn på stora skärgrupper i Österbotten. Till de vanligaste skärgårdsnamnen hör Långören (över 100 fall), Gräsören, Gåsören och speciellt i Skärgårdshavet Notören och Tistronören, i norra Åland och Österbotten Törnesören (havtorn).
Grund -berg 71 berggrund, berghäll, bergklack i havet cirka 80 t.ex. Vedaberget i Oja, Tärnesberg i Replot, Äggörsberget i Solv, Ankarberget i Bergö, Knappelberget i Närpes
Grund -bult 71 liten, tämligen brant bergklack eller steniga cirka 60 Som exempel kan nämnas Finnbulten i Geta, Skarpskärs bulten i Houtskär, Bultarna i Nagu, Hälsingbulten i Närpes, Malbulten i Björkö.
Grund -både 72 lågt grund, undervattensgrund där sjön bryter cirka 1200 Bekanta fall är bl. a. Villbådan i Eckerö, Snöbådan i Skiftet, Kallbådan vid Porkala, Gråsjälsbådarna utanför Ffelsing- fors samt Storstensbådan i Bergö, Holsterbådan i Björkö.
Grund -fly(a) 73 samband med verbet flyta Det är Flyet och Håkon- skärsflyen (plur.) i Korpo Aspö samt Flyan i Korpo Jurmo, Flyor- na i Nagu Berghamn och Klöverharu flyen i Nagu Kopparholm.
Grund -gadd 73 spetsig landtunga, utskjutande stenigt skär cirka 120 Exempel på namntypen är Storgadden i Föglö, Snögaddarna (”snöd” låg växtlighet) i Kökar, Tordmulgad- den i Korpo, Bolaxgadden i Hitis, Ropangadden utanför Ekenäs, Gaddarna i Bergö.
Grund -grund 76 mindre berggrund i sjön, i senare tid övervattensgrund över 7000 bynamn: Vallgrund i Replot och bebyggelser Kummelgrund i Sideby, Ritgrund i Replot, Rövargrund i Närpes, Sälgrund vid Kaskö. Några i obestämd form: Grötgrund, Ny- grund, Rågrund. Vanligaste är bestämd form. Vanliga grund-namn överallt är Algrundet (150 fall) och Lång- grundet (över 120) samt Notgrundet, Vedcignmdet, Stengrundet, Lill- och Storgrundet, Norrgrundet, Rågrundet, Tärngrundet (80 —5O fall). Lokal utbredning har bl. a. Finngrundet på Åland, Kummelgrundet vid sydkusten, Måsgrundet, Rödgrundet, Sköt- grundet och Asgrundet i Nyland.
Grund -har 77 lågt morän- grund, stenrev - möjligen samma ursprung som -haru cirka 70 Exempel är Haren i Lumparland, Tvigoskärs haren i Föglö, Välborgholms haren i Brändö, Strandharen i Houtskär, Vikarharen i Ekenäs, Haren i Ingå liksom i Munsala. Namnen har genomgående bestämd form, på -ha:r(e)n eller i Munsala kort härin.
Grund -häll(a) 77 jämnt och slätt litet berg, bergklack cirka 900 Vanligast är namnen på -häll(en), -cirna, som främst finns på Åland, i någon utsträckning inom Åboland (Nagu och Hitis) och mellersta Nyland. De har ibland obestämd och för det mesta be- stämd form, som i Borgö hällen i Hammarland, Sikhällen i Saltvik,

Gudingshällen i Vårdö, Helgskärs hällarna i Hitis, Träsköhällen i Kyrkslätt, Svarthällen i Pellinge. Av precis samma typ är ett antal namn på - hällen -orna i Föglö, Kökar, Kumlinge, Brändö och Iniö, Houtskär; ord av den typen har pluralisformer på -or inom just det- ta område.

I östra Nyland har /iä/Z-namnen (några tiotal) ofta fått neutral form på -hället (men fortfarande plur. på -arna), särskilt i Sibbo, Borgå, Pernå, t. ex. Kutuhället i Sibbo, Skatahället i Pernå.

Uppe i Österbotten (i ca 200 namn) är formen åter genomgående -hällan, -orna, i t. ex. Själahällan i Oja, Storhällan i Solv, Rödhällan i Närpes. Liknande former förekommer i enstaka fall på Åland, i t. ex. Marhällan utanför Mariehamn och Södra hällorna i Eckerö.

Grund -kalle 79 grund till havs cirka 40 Exempel är Gnydingskallan bland Mickels- örarna, Hällkall bland Valsörarna, Storkallan i Bergö, Kallan i Ma- lax och Sideby, Märkkallarna i Eckerö samt Hällkalla och Skepp- kalla i Pellinge.
Grund -klack 79 litet berggrund, undervat- tensgrund cirka 230 Som exempel kan näm- nas Finnklacken i Vårdö, Styrholms klackarna i Nagu, Syndalsklac- karna i Tvärminne, Sursjälsklacken i Borgå och Pettersklacken i Öja.
Grund -klippa 79 berggrund cirka 40 I allmänhet är det tydligt fråga om unga och icke genuina namn, som i fallen Kal klippa i Iniö (lantmätarnamn), Meijerfelts klippa vid Hangö (befästningsnamn) och Kärleksklippan och Metar- klippan vid Ekenäs (stadsbors utfärdsställen).
Grund -kläpp 80 mindre berggrund i sjön, har antagligen syftat på grund som sticker upp över vattnet cirka 1200 Som exempel kan nämnas Aspkläppen (1773 Aspklipporne) och Käringkläpp i Föglö, Gålkläpp och Kläppen i fjärden i Kökar, Fränukläppen i Korpo, Harukläppen i Nagu, Skötkläpparna i Kyrkslätt. Vanliga kläpp-namn är i synnerhet Långkläppen (över 30 fall) samt Al-, Björk-, Tall-, Sundkläppen och Väster-, Osterkläppen på Åland, Trutkläppen och Norr-, Söderkläppen i Åboland. Förleder- na har påfallande ofta angett absolut läge (i t. ex. Enskärs kläppar- na), relativt läge (i t. ex. Västerkläppen), utseende {Lång-, Slät-, Svartkläppen) eller någonting förefintligt eller användning {AI-, Grissles-, Vettakläppen).
Grund -knall 80 berggrund, ursprungligen uppstickande bergsspetsar i höjd med eller just under vattnet cirka 60 Storknallen i Vårdö, Knallen i Iniö och Houtskär, Pontens knallen i Hitis, Högskärs knallarna i Ekenäs, Estmans knallen i Kaskö.
Grund -knobba 81 besläktat med adj. knubbig, antagligen syftat på relativt hög och brant form cirka 30 De har i allmänhet bestämd form, som i exemplen Svartknobban i Föglö, Alknobban i Sottunga, Tvegylt- knobban i Korpo. En del av ”knobborna” är åtminstone i våra dagar uddar.
Grund -knop 81 benknota, klump; klubba - betecknar bergknölar 15 Gula knopen och Koskärs knopen i Föglö, Vikarknopen i Korpo. I Kökar heter ett berg Kullknopen.
Grund -knuv 82 brant höjd eller kulle; bergsknalle cirkra 20 Hungroknuven i Vörå, Knuven i Kvevlax, Käring- knuven i Replot, Häbbersknuven i Bergö. Dessutom finns ett en- samt Knuvarna som namn på två grund vid Hästö Busö i Ekenäs.
Grund -kobba,

-kobbe

82 kal bergklack i havet cirka 1300 Exempel är Malenkobba i Geta, Råkobban i Kökar, Kobban i Iniö, Houtskär, Rikskärs kobban i Hitis, Äggörs kobban i Pernå och Pingstakobban i Bergö, Skatakobborna i Oja (1803 Skatakubborne). Nämnas kan t.ex. Stångkobben i Eckerö, Bergkobben (1777 Bergkubben) och Ämbar- kobben i Föglö, Kobbarna i strömmen i Kökar, Bässkobben (1798 Bässkobbar) i Korpo, Gölpkobb (1792 Jölp Kobb) i Nagu, Kal- hamnskobben vid Hangö Gäddtarmen, Rundkobben i Ekenäs, Kaj- kobbarna i Kyrkslätt. Det allmännaste kobb- namnet torde vara Svartkobben (ca 35 fall). Andra vanliga namn är Ljuskobben, Måskobben, Rönnkobben, Skötkobben och Utterkobben. Förlederna har för det mesta angett läge eller någonting på grundet förefintligt.
Grund -or, -ur 83 stenigt grund tiotal Det är Oren, Stenoren, Finnholms oren och Skagsklobb oren i Brändö och t. ex. Aluren, Grönuren eller -ören, Rönnklobbsuren och Skräckskärsuren i Snappertuna.
Grund -pall 84 "låg stol utan ryggstöd", undervattensgrund cirka 40 Exempel på namntypen är Ko- skärs pallen i Eckerö, Svärtespallen och Jorpes Mattes pallen i Kö-

kar, Gåsörspallen och Ståtpallarna i Brändö, Mjölkarpallen och Själpallen i Houtskär.

Grund -pattra 84 gytter av grund [1] några Salskärs pattrorna i Nagu, Rönnskärspattr or na i Pargas, Pattrorna i Hitis och Klovskärspattret i Ekenäs.
Grund -rat(e) 84 lågt grund, rev; isbrädd trettiotal Av dem slutar en tred- jedel på kortstavigt -ratan, t. ex. Ratan i Oja, Julholms ratarna i Pargas, Svartratan i Helsinge, Bergratan i Strömfors. De övriga 20 fallen är namn på kort -rate(t) och finns alla i Sibbo skärgård, såsom Långa ratet, Linholmsratet, Uddratena.
Grund -rev 85 stenrev, långsträckt morängrund cirka 400 Som exempel kan nämnas Ullholms re- vet i Vårdö, Kalvholms revet i Brändö, Själarevet i Houtskär, Si-

monsharu revet i Nagu, Vidbuskrevet i Ingå, Svedjehamnsrevet i Björkö.

Grund -revel 85 långsträckt grund av sand och sten - där moränåsar löper ut i havet hundratal Exempel är Skepphusreveln i Brändö, Bockholms revlarna i Iniö, Kralreveln i Korpo, Bässreveln i Replot, Stensundsreveln i Oja.
Grund -stacken 86 grund av sten, flera är fortfarande grund under vatten tjugotal Det är t.ex. Akerviksstacken i Hammarland, Remmarstacken i Geta, Fjärdstacken i Finström, Mörtstacken i Salt- vik och Stacken i Vårdö.
Grund -sten 86 syftar ofta på enstaka lösa stenblock, i övriga fall kanske utan kännedom om grundens verkliga natur cirka 650 Exempel är Brudstenarna i Vårdö, Hall- manskärs stenen i Houtskär, Keitsor sten i Korpo, Snäckestenen i Hitis, Vitsten i Ekenäs, Viborgs sten i Ekenäs och vid Helsingfors, Gloppstenarna i Björkö och Kyrkstenen i Munsala. Särskilt vanliga namn på -sten är bl.a. Abborrstenen, Brudstenen, Själastenen, Svartstenen.  
Grund -unge 86 små grund intill större holmar tiotal Hamnholmsungen och Korpholmsungen i Sibbo, Linnholmsungen och Nätiholmsungen i Borgå, Nedre och Övre ungen i Strömfors. Nära besläk- tade med dessa är väl också namnen Vattungen, -arna (15 fall) i Österbotten, Ålands skärgård och Hitis, Vättingen (4 fall) på Åland, Vättungen (10 fall) i Österbotten och antagligen Vitt(je)ningen (6 fall) i Nagu.
Grund -bank 93 undervattensgrund av sand, lera cirka 20 Lerbanken i Föglö, Bildholms banken i Nagu, Käringbanken vid Hangö, Furuskärsbanken i Ekenäs
Undervat -bleke 93 grund i vattenbrynet, hör ihop med verbet bleka ’blinka’ - sannolikt syftat på att grunden har skymtat genom vattnet cirka 40 Exempel på namntypen är Blekan i Saltvik, Vårdö, Kökar, Kumlinge, Brändö, Börsskärs ble- kan i Houtskär, Grimblekan i Nagu. Blekungarna i Åboland
Grund -blänka 93 genom vattnet lysande undervattens-grund tiotal Det är Blänkan i Eckerö, Hammarland, Korpo, Pargas, Biänkorna i Nagu och t. ex. Hundblänkan, Mjöl- kanblänkan i Hitis, Kaparblänkan i Esbo.
Grund -botten 94 havsbotten; grund Några grund i Åboland bär namn t. ex. Storbottnen i Houtskär, Kapparholms bottnen i Nagu, Skäggrunds bottnen i Hi- tis. I andra fall som Gorrbottnen och Utbottnen i Iniö betecknar namnen områden med grunt vatten
Grund -brott 94 ställe där sjön bryter över grund cirka 60 Exempel är Storbrotten i Eckerö, Äggörs brottet i Brändö, Skräddarns brotten i Hitis, Storkanskog- brotten i Kyrkslätt.
Grund -grunna 94 undervattensgrund cirka 60 t. ex. Fjärdgrunnorna och Åldermans grun- norna i Föglö, Grunnorna och Hästgrunnan i Hitis, Långgrunnan och Parprickgrunnan i Snappertuna.
Grund -grynnan 94 undervattensgrund , i Österbotten stenrev med låg växtlighet cirka 1300 Exempel är Korpgrynnan i Eckerö, Svartgrynnan i Brändö, Nygrynn (med apokoperad obe- stämd form) i Houtskär, Järngrynnan i Hitis, Linfrösgrynnan i Borgå, Finngrynnan i Närpes och Strömmingsgrynnan i Kvevlax. Vanliga namn är Storgrynnan, Utgrynnan och bl. a. Bredgrynnan, Långgrynnan, Nygrynnan, Skötgrynnan.
Grund -rackel 95 undervattensgrund av sten cirka 20 Exempel är Racklet i Tjöck, Kors- näs, Solv, Björkö, Hällkallracklet i Bergö; i Vittisbofjärd finns det finska Maaherranraklit.
Grund -sank, -sanka 95 undervattensgrund, sänka, grop, sank däld, besläktat med verbet sjunka t. ex. Sankan i Eckerö, Fjärdsankorna i Sottunga, Sankorna i Hitis, Gamla sankan i Kyrkslätt. Formen -sank finns isynnerhet i Föglö, i fallen Östersanket, Gåsgadd sanket och Sommarsankena, Tvihälls sankena (dialektalt på - sankenen); ursprungligen plurala är kanske också Västra och Östra sanken i Föglö och Ropansanken i Sottunga. På samma håll finns en del namn som Sankbådan, Sankhällen, Sankören.
Grund -sänka 96 Sänkan i Korpo Houtsala och Sänkorna på tre håll i Houtskär  samt Sänken i Korpo Åvensor.
Grund -ås 96 långsträckt förhöjning på havsbotten cirka 40 Exempel är Finnåsen i Vårdö, Sandskärs åsen i Sott- unga, Kummelörs åsen i Brändö, Leråsen i Houtskär, Tjuvholms åsen i Pargas, Grundåsen i Borgå, Bodåsen i Närpes och Murskärs- åsen i Replot.
Lånenamn -salo 30
Lånenamn -maa 50
Lånenamn -saari 50 hundratal Korsholm: Massor, Korpo: Järvsor, Avensor, Nagu: Anisor, Högsar, Bromarv: Bengtsår, Kvevlax: Vassor, Vörå: Kaitsor, Karvsor
Lånenamn -luoto 52 cirka 180 Replot, Kvelot, Leklot, Patlot, Härklot, mm
Lånenamn -kari 52 hundratal Kuskare, Pellonkare, Tärnkare, Leckare, Orikari, Pelankare, mm

Åtminstone både, fly, klack, knall och pall och antagligen också rate, rev (el) och stack ursprungligen åsyftat undervattensgrund.

Enskilda beskrivningar

[redigera | redigera wikitext]
  • Birsskär, Bärsskär, Börsskär, sid 39
  • Sommaröar, sid 36
  • Ånholm, sid 46
  • Grötö, sid 47
  • Pensar, sid 54
  • Brunnshäran, sid 59
  • Kal(l)bådan, sid 74
  • Barnholmar, sid 103

Namn på strandlokaler

[redigera | redigera wikitext]

Uddar och vikar

[redigera | redigera wikitext]

Stränder och eden

[redigera | redigera wikitext]

Vassar och gölar

[redigera | redigera wikitext]

Sund och fjärdar

[redigera | redigera wikitext]

Kulturbetingade namn

[redigera | redigera wikitext]

Fiske och jakt

[redigera | redigera wikitext]

Hamnar och sjöfart

[redigera | redigera wikitext]

Svenska ord för ö

[redigera | redigera wikitext]

Det finns över fyrttio Svenska ord för ö med särskiljande ordförklaring. Orden används ofta som ortnamnsefterled i tusentals öars namn i Finlands och Sveriges skärgårdar.

Ett urval ö-ord och -efterled baserat på Kurt Zilliacus bok Skärgårdsnamn:

# Storlek Ord eller efterled Beskrivning Kända namn
1 Öar -land betecknar stora kringflutna landstycken Storlandet
2 Öar -ö större skogklädd ö i inre skärgård
3 Öar -holm holme med jord och skog i inre skärgård
4 Öar -skär tämligen kalt bergskär i yttre skärgård Bogskär
5 Småskär -borg höga bergklobbar med branta sidor
6 Småskär -flytt(j)a, -flöttja syftar möjligen på verbet flyta och på orternas sträckning längs synrande
7 Småskär -hara, -hära mindre skär ute mot havsfjärd [2] Klovharun
8 Småskär -klobb, -klubb lite hög bergholme [3]
9 Småskär -land mindre skär eller delar av skärgrupper i yttre skärgården
10 Småskär -plåt ett tidigare topografiskt grundord, inte klart samhörig med ordet plåt
11 Småskär -ras skär eller grund, släktskap och utveckling från ordet ras är oklart
12 Småskär -ör betecknar sten och grus i bergig miljö, eller ofta överlag bihang till större holmar
13 Grund -berg berggrund, berghäll, bergklack i havet
14 Grund -bult liten, tämligen brant bergklack
15 Grund -både lågt grund, undervattensgrund där sjön bryter [4]
16 Grund -fly(a) samband med verbet flyta
17 Grund -gadd spetsig landtunga, utskjutande stenigt skär [5]
18 Grund -grund mindre berggrund i sjön, i senare tid övervattensgrund [6]
19 Grund -har lågt morängrund, stenrev - möjligen samma ursprung som -haru [7]
20 Grund -häll(a) jämnt och slätt litet berg, bergklack [8]
21 Grund -kalle grund till havs [9]
22 Grund -klack litet berggrund, undervattensgrund [10]
23 Grund -klippa berggrund [11]
24 Grund -kläpp mindre berggrund i sjön, har antagligen syftat på grund som sticker upp över vattnet [12]
25 Grund -knall berggrund, ursprungligen uppstickande bergsspetsar i höjd med eller just under vattnet [13]
26 Grund -knobba besläktat med adj. knubbig, antagligen syftat på relativt hög och brant form
27 Grund -knop benknota, klump; klubba - betecknar bergknölar
28 Grund -knuv brant höjd eller kulle; bergsknalle
29 Grund -kobba, -kobbe kal bergklack i havet
30 Grund -or, -ur stenigt grund
31 Grund -pall "låg stol utan ryggstöd", undervattensgrund
32 Grund -pattra gytter av grund [14]
33 Grund -rat(e) lågt grund, rev; isbrädd
34 Grund -rev stenrev, långsträckt morängrund
35 Grund -revel långsträckt grund av sand och sten - där moränåsar löper ut i havet
36 Grund -stacken grund av sten, flera är fortfarande grund under vatten
37 Grund -sten syftar ofta på enstaka lösa stenblock, i övriga fall kanske utan kännedom om grundens verkliga natur
38 Grund -unge små grund intill större holmar
39 Grund -bank undervattensgrund av sand, lera
40 Grund -bleke grund i vattenbrynet, hör ihop med verbet bleka ’blinka’ - sannolikt syftat på att grunden har skymtat genom vattnet
41 Grund -blänka genom vattnet lysande undervattens-grund
42 Grund -botten havsbotten; grund
43 Grund -brott ställe där sjön bryter över grund
44 Grund -grunna undervattensgrund
45 Grund -grynnan undervattensgrund, i Österbotten stenrev med låg växtlighet
46 Grund -rackel undervattensgrund av sten
47 Grund -sank, -sanka, -sänka undervattensgrund, sänka, grop, sank däld, besläktat med verbet sjunka
48 Grund -ås långsträckt förhöjning på havsbotten
49 Lånenamn -salo från finska, baltiskt ord salo betyder 'större ö’, namn ofta förvandlade till -sala Runsala
50 Lånenamn -maa "land" på finska, namn ofta förvandlade till -mo Jurmo
51 Lånenamn -saari "holme" på finska, namn ofta förvandlad till -sår, -sor Åvensor
52 Lånenamn -luoto "skär" på finska, namn ofta förvandlad till -lot och -lo Replot
53 Lånenamn -kari "grund" på finska, namn ofta förvandlad till -kare, -kar Pellonkare

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Övriga källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”pattra - Ordbok över Finlands svenska folkmål”. pattra - Ordbok över Finlands svenska folkmål. https://kaino.kotus.fi/fo/. Läst 8 februari 2023. 
  2. ^ ”hara - Ordbok över Finlands svenska folkmål”. hara - Ordbok över Finlands svenska folkmål. https://kaino.kotus.fi/fo/. Läst 9 mars 2023. 
  3. ^ ”klubb - Ordbok över Finlands svenska folkmål”. klubb - Ordbok över Finlands svenska folkmål. https://kaino.kotus.fi/fo/. Läst 9 mars 2023. 
  4. ^ ”både - Ordbok över Finlands svenska folkmål”. både - Ordbok över Finlands svenska folkmål. https://kaino.kotus.fi/fo/. Läst 9 mars 2023. 
  5. ^ ”gadd - Ordbok över Finlands svenska folkmål”. gadd - Ordbok över Finlands svenska folkmål. https://kaino.kotus.fi/fo/. Läst 9 mars 2023. 
  6. ^ ”grund - Ordbok över Finlands svenska folkmål”. grund - Ordbok över Finlands svenska folkmål. https://kaino.kotus.fi/fo/. Läst 9 mars 2023. 
  7. ^ ”har - Ordbok över Finlands svenska folkmål”. har - Ordbok över Finlands svenska folkmål. https://kaino.kotus.fi/fo/. Läst 9 mars 2023. 
  8. ^ ”hälla - Ordbok över Finlands svenska folkmål”. hälla - Ordbok över Finlands svenska folkmål. https://kaino.kotus.fi/fo/. Läst 9 mars 2023. 
  9. ^ ”kalle - Ordbok över Finlands svenska folkmål”. kalle - Ordbok över Finlands svenska folkmål. https://kaino.kotus.fi/fo/. Läst 9 mars 2023. 
  10. ^ ”klack - Ordbok över Finlands svenska folkmål”. klack - Ordbok över Finlands svenska folkmål. https://kaino.kotus.fi/fo/. Läst 9 mars 2023. 
  11. ^ ”klippa - Ordbok över Finlands svenska folkmål”. klippa - Ordbok över Finlands svenska folkmål. https://kaino.kotus.fi/fo/. Läst 9 mars 2023. 
  12. ^ ”kläpp - Ordbok över Finlands svenska folkmål”. kläpp - Ordbok över Finlands svenska folkmål. https://kaino.kotus.fi/fo/. Läst 9 mars 2023. 
  13. ^ ”knall - Ordbok över Finlands svenska folkmål”. knall - Ordbok över Finlands svenska folkmål. https://kaino.kotus.fi/fo/. Läst 9 mars 2023. 
  14. ^ ”pattra - Ordbok över Finlands svenska folkmål”. pattra - Ordbok över Finlands svenska folkmål. https://kaino.kotus.fi/fo/. Läst 8 februari 2023. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Wikipedia:Projekt_Fredrika/SLS-Skärgårdsnamn&oldid=53437972”