Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2019-09

Lista över städer i Italien

Artikeln Lista över städer i Italien åter finns sedan flera veckor på topp tre bland de mest besökta artiklarna på svenska Wikipedia Svenska Wikipedia Topp 100. Jag antar att det inte är människor bakom de flesta av dessa läsningar. Voyager85 (diskussion) 18 augusti 2019 kl. 23.59 (CEST)[svara]

Se även Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv_2019-08#Starkt_ökat_intresse_för_Wikipedias_kommunlista_de_senaste_dagarna?.

Gemensamt för många av dessa "välbesökta" listartiklar är att andelen mobilvisningar är mycket lågt, bara någon eller några procent jämfört med det normala som är mellan 85 och 95 procent för andra artiklar på topp100-listan. På den här sidan kan man klicka i "Visa mobilprocent".

Kan det var någon ny "tjänst" som ligger och tokläser ett antal listartiklar för att ha "färska" data tillgängliga hela tiden. Det vore därför intressant att få se hur många unika IP-adresser som ligger bakom antalet visningar av olika artiklar. Då kanske det skulle se annorlunda ut för till exempel Lista över historiska vägnummer i Sverige.

--Larske (diskussion) 19 augusti 2019 kl. 07.51 (CEST)[svara]

Tillägg: Det verkar som om "intresset" för Lista över Sveriges kommuner vid månadsskiftet juli/augusti har återgått till det normala. --Larske (diskussion) 19 augusti 2019 kl. 07.57 (CEST)[svara]

Video från Wikimania

Video från öppnandet av hackathonet.

Wikimania har smygstartat med hackathon och learning days, och imorgon brakar det loss på riktigt. Med kort varsel undrar jag hur gemenskapen ställer sig till mediawikinotiser enligt följande

Inloggade

“Nu pågår Wikimania, för er som inte är på plats i Stockholm går det att se livestreamade presentationer här.”

Oinloggade (uppdaterat förslag)

“Starkare tillsammans: Wikimedia, fri kunskap och de Globala målen. Se livestreamade presentationer från Wikimania om hur Wikimediarörelsen jobbar för att komma närmare målen.”

Där båda länkar till sidan som samlar liveströmmar från alla sessioner.

Om möjligt behöver det här vara på plats 10.00 imorgon (fredag) när programmet börjar med välkommen och inledande keynote. Tyck gärna till om formuleringarna och föreslå förändringar. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 15 augusti 2019 kl. 12.14 (CEST)[svara]

Bättre med ”för dig som…” än ”för er som…”. /NH 16 augusti 2019 kl. 15.11 (CEST)[svara]

Vilket man inte brydde sig om. Och då kommer man väl knappast heller rätta till kommateringen i det första meddelandet eller det stora G:et i det andra. /NH 18 augusti 2019 kl. 13.00 (CEST)[svara]

Eller så råkade man missa den önskade korrigeringen,Wikipedia:Förutsätt att andra har goda avsikter.--LittleGun (diskussion) 19 augusti 2019 kl. 08.52 (CEST)[svara]

Nu när Wikimania är avslutat kanske bannern borde avlägsnas? MVH/Idunius 19 augusti 2019 kl. 12.29 (CEST)[svara]

Utfört / Ternarius _D 19 augusti 2019 kl. 14.42 (CEST)[svara]

@NH: Ledsen att det missades. Det var hundratals smågrejer att fixa så den språkliga uppdateringen föll tyvärr mellan stolarna. John Andersson (WMSE) (diskussion) 20 augusti 2019 kl. 13.23 (CEST)[svara]

Wikipedia:Veckans tävling/Tvärs alfabetet (vecka 34)

Jag var själv för sent men denna veckans tävling är för de riktig snabba . Se tävlingssidan för reglerna. Lycka till allihopa! --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 19 augusti 2019 kl. 21.03 (CEST)[svara]

Veckans tävling

Som Nordelch skrev här ovan, pågår nu en Veckans Tävling för snabba skribenter. Ni kanske även har sett i tävlingsschemat att kommande veckor är bokade med i tur och ordning Andra världskriget, Glaciärer, Kvinnliga musiker och Korea som teman. Men det finns veckor framöver som inte är bokade. Vill någon vara Tävlingsledare då, boka gärna! Har du funderat på att ordna en tävling, men osäker på hur det går till - läs mera här

Och vill/kan du inte vara Tävlingsledare, kan du vara med och tävla, om du vill. :-) // Zquid (diskussion) 20 augusti 2019 kl. 14.37 (CEST)[svara]

Ämnesguider

Vi har ett flertal Ämnesguider. Jag tvivlar dock på att flera av dessa faktiskt används; flera av dem har knappt redigerats sedan de skapades, och verkar bara ha inkommande länkar tack vare mallen för olika ämnesguider. Finns det någon anledning att behålla sådana? Jag tänker närmast på

Jag tycker att de bör museimärkas och tas bort ur mallar. Det är onödigt att ha metasidor som ingen använder. Wikipedia:Att skriva om historia var så kort och outnyttjad att jag museimärkte den direkt.

andejons (diskussion) 20 augusti 2019 kl. 15.54 (CEST)[svara]

Jag vet inte vad den andra ”Att skriva om medicin” egentligen skulle vara, men jag planerar att göra en hänvisning till ”Att skriva om musik” om ett par veckor (i Veckans Tävling om kvinnliga musiker). // Zquid (diskussion) 20 augusti 2019 kl. 19.23 (CEST)[svara]

Biologi, skulle det vara. Tack för påpekandet! Jag säger inte att alla ämnesguider är överflödiga. Vissa används flitigt. Men dessa verkar ingen riktigt bry sig om. andejons (diskussion) 20 augusti 2019 kl. 19.36 (CEST)[svara]

Det är kanske rimligt att museimärka alla eller några av dem, men att de inte redigerats på länge kan lika gärna bero på att ingen är missnöjd med innehållet. /Ascilto (diskussion) 20 augusti 2019 kl. 20.16 (CEST)[svara]

Jag använder ofta ämnesguider när jag redigerar i ämnen jag är mindre kunnig i. Och då redigerar jag såklart inte i själva guiden. Om det är bara antalet redigeringar på dem som får er att tro att de är outnyttjade så misstänker jag att ni drar slutsatser på irrelevant data. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 20 augusti 2019 kl. 23.23 (CEST)[svara]

Nej, det är också att ingen länkar till dem, och och att deras diskussionssidor är i stort sett outnyttjade. Vissa av dem innehåller heller inget som inte står i välbesökta riktlinjer. Tittar vi på visningsstatistik över de senaste tre åren så visas ingen av dem oftare än i snitt varannan dag. En del visas knappt en gång i veckan. [1].

andejons (diskussion) 21 augusti 2019 kl. 08.17 (CEST)[svara]

Som jämförelse har sedan länge museimärkta sidor som WP:BOK och WP:Skiljedomskommitté var för sig nästan tre gånger så många besök under samma period som den mest besökta av de ovanstående sidorna [2].

andejons (diskussion) 21 augusti 2019 kl. 09.02 (CEST)[svara]

Jag konsulterade i alla fall en del av dem när jag började skriva. Förslaget andas en uppgivenhet som jag tycker är tråkig. Plumbum208 (diskussion) 21 augusti 2019 kl. 09.03 (CEST)[svara]

Om en Wikipedian i veckan tittar på sidorna och har användning av dem gör de tillräcklig nytta tycker jag. Museimärkning bör främst användas när något är utdaterat, inaktuellt eller samarbeten som har slutat. Sådana här ämnesguider som ska kunna vara för evigt behöver aldrig museimärkas till skillnad från WP:BOK och WP:Skiljedomskommitté som är beroende av att aktiva engagerar i sig dem och som på grund av bristande sådant har lagts ned. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 21 augusti 2019 kl. 09.27 (CEST)[svara]

Fast det är ju uppenbart så att ingen faktiskt läser dem. Om en metasida som inte varit i bruk på tio år kan dra tio gånger mer trafik än vissa dem så är behovet faktiskt närmast obefintligt. Varför skall vi ha metasidor som ingen läser, ingen hänvisar till, ingen diskuterar på, ingen redigerar? Även metasidor behöver underhåll för att följa med i uppslagsverkets utveckling. Ett konkret exempel: WP:Att skriva om kriminalfall är relativt välbesökt och behandlar ett ämne som ofta diskuteras. Hur vi skall skriva om sådant styrs i huvudsak av policyn WP:BLP. Där ströks 2010 en formulering om att det krävdes att dom fallit för att kunna skriva om ett brott då det inte stämde med faktiskt praxis [3]. I ämnesguiden fick dock ett sådant krav ligga kvar till för en månad sen [4]. Så jo, även den här typen av metasidor kan bli utdaterade, och kräver underhåll. Att hänvisa nybörjare till sidor som inte underhålls är inte att hjälpa dem, det är att luras. Det finns därför en klar poäng i att faktiskt bara behålla de som används.

andejons (diskussion) 21 augusti 2019 kl. 10.08 (CEST)[svara]

Jag anser ändå att det är en skillnad på de två olika sorters sidorna. I ditt senaste exempel skulle möjligen Mall:Inaktuell vara en bättre markör än museimärkningen, då den senare antyder att allt på sidan har övergivits av gemenskapen. Så är ju inte fallet nu. Jag skulle gissa på att 99% av textmassorna i de du listade fortfarande innehåller bra råd. Att radera dem eller låtsas som att de inte längre är bra råd är en dålig service till nytillkomna Wikipedianer anser jag. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 21 augusti 2019 kl. 10.37 (CEST)[svara]

Antalet visningar för de 24 ämnesguiderna under det senaste året varierar från 1 229 (mer än tre per dag i medeltal) till 52 (en per vecka i medeltal), se visningsstatistiken. Det finns ingen tydlig gräns mellan "frekvent visade" och "infrekvent visade" utan det är en "gråskala". Om det är någon ämnesguide som helt täcks av någon annan sida, till exempel en riktlinje, kan vi göra en omdirigering till den andra sidan.

Ett sätt att inte "glömma bort" att hålla dessa sidor ajour med verkligheten kan vara att lägga in mallen {{Bäst före}} med datum som stegas till exempel ett år åt gången. För att inte alla ska dyka upp samtidigt kan vi "sprida ut" datumen med två ämnesguider per månad. Dessa kommer sedan att dyka upp i kategorin Kategori:Samtliga utgångna bäst före när ett år har gått. Det blir då en påminnelse om att guiden bör kontrolleras, eventuellt uppdateras och ges ett nytt "bäst före-datum".

--Larske (diskussion) 21 augusti 2019 kl. 10.49 (CEST)[svara]

Håller med Ainali. Dessa ämnesguider är inte inaktuella på samma sätt som WP:BOK och WP:Skiljedomskommitté. Antalet visningar är mindre viktigt, att hänvisa till dem kan alltid hjälpa någon. Det man kan säga om dessa exempel på ämnesguider är snarare att de i många fall är ganska outvecklade och kunde vara bättre, till exempel den om biologi, och i vissa fall i någon mån kanske lite ouppdaterade om någon viktig praxis förändrats, men sådant bör gå att fixa när det upptäcks. Det tar ju normalt ganska lång tid för en praxis att ändras. Säger en mer specialiserad ämnesguide ingenting mer än en överordnad ämnesguide kan man som Larske föreslog kanske omdirigera dem, i brist på självständig funktion. Höstblomma (diskussion) 21 augusti 2019 kl. 10.58 (CEST)[svara]

Om en sida inte läses, inte redigeras, och inte hänvisas till, så är den enligt mig övergiven. Det har möjligen inte fattats något aktivt beslut om att sluta använda den än, men passivt har det gjorts det när ingen valt att bruka den. Att sidorna just nu inte är felaktiga innebär inte att de inte kommer bli det, och om ett ganska stort fel kunde ligga kvar i nästan tio år i en av de mer välanvända utan att någon gjorde något menar jag att idén om att kan ändras när det upptäcks inte kan ses som ett rimligt argument. Varför kan vi inte bara acceptera att vissa användarguider inte blev något vettigt (medan andra blev det), och avskaffa dem, istället för att låta dem ligga kvar och samla på sig felaktigheter som inte upptäcks?

andejons (diskussion) 21 augusti 2019 kl. 12.34 (CEST)[svara]

Jag tänker att en omdirigering är ett accepterade av att det inte blev något (tillräckligt) vettigt. Ämnesguiden att skriva om biologi är till exempel ganska intetsägande och kunde kanske infogas i och omdirigeras till Wikipedia:Att skriva om naturvetenskap. Den är ändå ungefär som en slags mellansida mellan denna och mer utvecklade artikelmallar, därför har den nog hamnat i skymundan. Men Wikipedia:Att skriva om TV och radio verkar för mig som en mer vettig sammanfattning. Höstblomma (diskussion) 21 augusti 2019 kl. 12.59 (CEST)[svara]

Översättningar till andra språk av svenskspråkig litteratur

I dag lade jag in i Projekt Runeberg den engelska, polska och tyska översättningen av Barnets århundrade av Ellen Key. Dessa är fria (de översättare som är kända har varit döda i mer än 70 år) och fanns redan digitaliserade, men de var inte inkluderade i Wikisource på engelska, polska respektive tyska. Det nämns i Wikipedias artikel om författaren att detta verk är översatt till 26 språk, men inte vilka språk och inte av vilka översättare. Detta hade kunnat vara intressant kunskap att dokumentera, gärna med stöd av Wikidata, för att t.ex. studera vilka andra länder som har nåtts av svenska idéer och vilka som inte har nåtts. Intressant är att Ellen Keys idéer redan 1907 nådde Polen (boken är tryckt i Warszawa), som då var en del av ryska imperiet. Då måste den väl ha godkänts av censuren? Nu ska vi ju inte ägna oss åt originalforskning, men kanske går de här frågorna redan att besvara med Libris-databasen (eftersom KB samlar översättningar av svensk litteratur) om man kan formulera sökningarna rätt. Och kanske finns det redan (kvantitativ?) litteraturforskning, som vi kan basera oss på? --LA2 (diskussion) 21 augusti 2019 kl. 23.03 (CEST)[svara]

Riktlinjer om raderingar

För kännedom: jag har varit djärv och markerat om ett par metasidor, så att Wikipedia:Raderingar numer är märkt som riktlinje, och Wikipedia:Snabbraderingar är supplement till denna. Detta borde egentligen inte medföra något annat än ökad begriplighet för den som vill sätta sig in i hur saker fungerar.

andejons (diskussion) 22 augusti 2019 kl. 10.37 (CEST)[svara]

Fel på mallen eller mig?

Försökte lägga in en källa (i Redigera) manuellt i en artikel, men det funkade inte att välja webbplats. Meddelandet ""Mall:Webbref"-mallen saknar ännu en beskrivning, men det kan finnas information på mallens sida." kom upp. Det gick att få dit källan i "Redigera wikitext", men vad är det för knas på "Redigera"-varianten? Eller är något jag gör som det är knas på? // Zquid (diskussion) 23 augusti 2019 kl. 13.33 (CEST)[svara]

En annan användare har också problem med att lägga till källor i VE (dock automatiskt), så det kanske är något omfattande då. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 23 augusti 2019 kl. 13.45 (CEST)[svara]

@Kyllo:Ja, jo, automatiskt funkade inte för mig heller (försökte med det först), men trodde det var just den hemsidan som inte funkade att skapa automatiskt (händer ibland), så därför frågade jag inte om det. // Zquid (diskussion) 23 augusti 2019 kl. 13.57 (CEST)[svara]

Har samma problem - webbref funkar ej inuti VisualEditor (kollade just nu och här - funkar inte) / Anhn (diskussion) 23 augusti 2019 kl. 14.41 (CEST)[svara]

Noterar att i Mall:Webbref/dok står det "Syntaxfel i JSON" under rubriken TemplateData för Webbref . Hur man felsöker det vet jag inte. Från Malldokumentationsredigeraren får jag "Ogiltigt JSON-format. Du kan avbryta denna åtgärd för att korrigera den, ..." Jag avbröt. Plumbum208 (diskussion) 23 augusti 2019 kl. 15.00 (CEST)[svara]

"Syntaxfel i JSON" på dok-sidan försvann efter en "nulledit". --Larske (diskussion) 23 augusti 2019 kl. 15.10 (CEST)[svara]

Fixat i Special:Diff/46242744. Nirmos (diskussion) 24 augusti 2019 kl. 00.52 (CEST)[svara]

Funkar nu. Tack! // Zquid (diskussion) 24 augusti 2019 kl. 16.36 (CEST)[svara]

Kyrkobok och källor ger olika födelseår

För Conrad Stål. Har vi en praxis hur hantera dessa fall? Jag har för mig vi i vissa fall är skeptiska till primärkällor som kyrkobok?Yger (diskussion) 24 juli 2019 kl. 15.01 (CEST)[svara]

Åtminstone födelseboken som är originalkällan måste ha första prioritet, i andra hand hemförsamlingens husförhörslängd/församlingsbok om uppgiften där överensstämmer med födelseboken. Om personen sedan flyttar är det min erfarenhet att födelsedatumet tämligen ofta förvanskas (kanske ett fall på hundra, grovt uppskattat). Om andra källor ger andra data så beror detta ofta på att originalkällan har varit svårläst eller att uppgiften förvanskats vid flytt mellan olika församlingar. /Ascilto (diskussion) 24 juli 2019 kl. 15.08 (CEST)[svara]

Rent allmänt gäller källkritik på Wp. Reglerna om egen forskning innebär inte att man ska lägga in uppgifter okritiskt. Stämmer inte andrahandsuppgifterna med kyrkoboken så får vi göra en källkritisk utredning. Edaen (diskussion) 24 juli 2019 kl. 15.34 (CEST)[svara]

Om två i sig trovärdiga källor säger olika saker, finns det inget som hindrar att man anger båda, och i fotnot förklarar att källorna är oense. 77.218.255.63 25 juli 2019 kl. 09.08‎ (CEST) (Signatur tillagd i efterhand av Plumbum208.)[svara]

Den källa som ligger närmast händelsen dvs. födelseboken brukar väga tyngst när SBL väljer, men som sagt det skadar inte att dokumentera om avvikelser finns om inte annat på diskussionssidan se exempel Diskussion:Anders_Jönsson_(skulptör) - Salgo60 (diskussion) 4 augusti 2019 kl. 08.05 (CEST)[svara]

Se "Om bryggor och bojar" av Håkan Skogsjö för lite om problemen med enbart födelseböcker (bojar). Edaen (diskussion) 4 augusti 2019 kl. 08.52 (CEST)[svara]

Visst skall man alltid vara källkritisk. Det kan finnas problem även med födelseböckerna, som visserligen är den skriftliga källa som ligger närmast händelsen, men som egentligen är en andrahandskälla. Vi vet inte vem som lämnat uppgiften till prästen - var det någon av föräldrarna eller var det barnmorskan? Ibland kan man se att en uppgift är införd långt efter att den har ägt rum, i vissa födelseböcker råder stor oordning, en uppgift från juni kan vara införd bland uppgifter från oktober. Då blir uppgiften mer osäker. Vissa präster kan ha varit mer eller mindre excentriska. Min morfar hade 27/12 som officiell födelsedag, men enligt honom själv var han född den 25, men prästen skall inte ha tyckt att han var värd att dela födelsedag med Jesus. Vi firade alltid hans födelsedag på juldagen med stor familjemiddag, men det kan lika gärna ha varit en skröna. Morfar kan rimligen själv inte ha hört prästen uttala sig, hans far var på sjön och hans mor dog när han var nio år, han växte därför upp hos mostrar långt ifrån födelseplatsen. Historien hade alltså färdats många led innan den hamnade på vår kalkonmiddag. Prästers eventuella excentricitet kan ta sig många uttryck, t.ex. vilket familjenamn som ges åt någon i husförhörslängderna. Där rådde ibland stort godtycke, men ibland antyder namngivningen att prästen i själva verket känt till identiteten på en okänd fader. Vissa präster har också varit notoriskt onyktra, vilket bland annat indikeras av alla nerbrunna prästgårdar i det schartauanska Bohuslän. - De schartauanska prästerna var svurna fiender till nykterhetsrörelsen - nykterheten skulle vara en sak mellan människan och hans gud, inget man avgav världsliga löften om. Det finns också historier om par som dolt födslar för omvärlden för att födelsedatumet skulle passa bättre med datumet för giftermålet. Fråga mig inte hur det gick till. Med detta sagt - vi har ingen källa som kommer närmare händelsen än födelseboken och det datum som står där måste anses som det officiella födelsedatumet. /Ascilto (diskussion) 4 augusti 2019 kl. 09.19 (CEST)[svara]

De sista dagarna har jag haft näsan ner i kyrkböcker, så jag kan bekräfta att det finns där mycket att vara källkritisk emot. Det är också väldigt lätt att göra fel. Farfarsfarfarsfar hade jag stora problem med att få ihop historien bakom tills jag upptäckte att det föddes två män i samma församling som kom att bära samma namn och samma födelsedatum. Man måste titta efter vilken by som angivits som födelseort för att avgöra vem som gjorde vad. En liknande sak hittade jag bland farfarsmors anmödrar. Det fanns två med samma namn i samma församling. Många gånger har jag inte lyckats separera dem.

En annan anfader gifte sig tre gånger. Alla tre kvinnor hade samma efternamn. Två av dem har samma förnamn, men var födda med 20 års mellanrum. Två döttrar bär samma namn, trots att de båda levde till vuxen ålder. Min mormor har samma förnamn som sin mor, mormor, dotter och tre generationer till. För mig gick det an att skilja dem åt, då det inte sträcker sig så långt tillbaka. Men min hustru har samma problem där hon har samma förnamn som sin farmor och alla sina anmödrar ända tillbaks till sent 1600-tal. Till råga på allt elände hittade vi via hennes morfar en koppling till Bureätten. (På tal om källkritik alltså.) IP 62.20.170.74 (diskussion) 9 augusti 2019 kl. 21.56 (CEST)[svara]

Att av det korrekta påståendet att schartauanska präster var motståndare till den organiserade nykterhetsrörelsen dra slutsatsen att de var notoriskt onyktra är inte historiskt korrekt. Visst lär fylleriet bland prästerskapet ha varit utbrett i mitten av 1800-talet – Wieselgren betecknar exempelvis alla sina grannpräster i mellersta Skåne som drinkare (å andra sidan ställde han förmodligen ovanligt höga krav, så att detta är det enda som står om dem i Carlstedts herdaminne är troligen åtminstone i en del fall orättvist). Schartaulärjungar som prosten Holmqwist i Kville bekämpade dock dryckenskapen, om än med andra metoder än de så kallade nykterhetsvännerna. Att man av princip tog en morgonsup lär knappast ha medfört att man inte kunde skriva korrekta uppgifter i kyrkoboken. Prästgårdsbränder kan ha många orsaker. Ofta berodde de på slarv hos tjänstefolket. Tostarpadius (diskussion) 9 augusti 2019 kl. 18.46 (CEST)[svara]

Nu skrev jag att onykterheten indikeras av det ovanligt stora antalet nerbrunna prästgårdar i just Bohuslän. Pga av det stora antalet nerbrunna prästgårdar i just Bohuslän finns där osedvanligt många personhistoriska föreningar som med hjälp av mantalslängder och andra källor återskapar förlorade kyrkböcker. En av dessa föreningar leds för övrigt av en ättling till en av de omvittnat mest excentriska och onyktra prästerna - vars prästgård inte brann ner, skall tilläggas - det skedde under en tidigare generation. När jag använde uttrycket notoriskt onyktra så syftade jag just på denna präst och andra som jag har personhistorisk kännedom om. Men det finns ett tydligt samband mellan schartauanism och nerbrunna prästgårdar som inte kan förnekas. Visst kan man framföra andra teorier än prästers onykterhet, men att skylla på tjänstefolket ser jag som en utstuderad orättvisa. Varför skulle tjänstefolket ha varit särskilt oaktsamma just i det schartauanska området? /Ascilto (diskussion) 9 augusti 2019 kl. 19.19 (CEST)[svara]

Därför att också de var uppfostrade i den schartauanska traditionen, hörde schartauanska predikningar på söndagarna och delade prästernas avståndstagande till nykterhetsrörelsen. Schartauanismen kunde innebära en stark social kontroll av församlingsbornas livsförsel men inte när det gällde bruket av alkohol. Roufu (diskussion) 9 augusti 2019 kl. 21.27 (CEST)[svara]

Vi vet att Bohuslän var/är schartauanskt och att flera prästgårdar brann där under 1800-talet. Att det skulle vara tjänstefolkets fel är taget ur luften. Pigor och drängar hade med största sannolikhet mindre chans att vara berusade på jobbet än vad prästerna själva hade. Jag har inte stött på brunna prästgårdar någon annan stans än i Bohuslän - det har säkert hänt, men inte i samma utsträckning - och jag har heller inte stött på att bönder eller fiskare blivit hemlösa pga brand. /Ascilto (diskussion) 10 augusti 2019 kl. 21.04 (CEST)[svara]

De bränder det handlar om var Torsby 1760 (dock före Schartau, drabbade även Harestad och Lycke), Romelanda 1815 (drabbade även Kareby), Tossene 1898 (drabbade även Askum och Bärfendal) och Kville 1904 (drabbade även Bottna och Svenneby). Någon mer brand känner jag inte till, men det är många nog. I och med att Tossene gränsar till Kville var det en stor koncentration just till denna del av Bohuslän med förlorade kyrkböcker i flera socknar som gränsar till varandra. En snabb googling visar att prästgårdar brunnit även i andra landsändar, men inte med samma koncentration. /Ascilto (diskussion) 10 augusti 2019 kl. 21.37 (CEST)[svara]

@Ascilto, Tostarpadius: Skall det vara någon idé att koppla prästgårdsbränder till schartauanismens hållning till nykterhetsrörelsen och alkohol, behöver man ha klart för sig, när schartauanismen respektive nykterhetsrörelsen uppstod och utbredde sig. Ascilto visar till 4 bohuslänska prästgårdsbränder, åren 1760, 1815, 1898 och 1904.

Henric Schartau levde mellan 157 och 1825. Bland de första schartauanerna i Bohuslän märks Hans Peter Wickelgren (1797–1828) och Johan Henrik Holmqwist (1801–1879). Branden 1760 kan vi helt bortse från. Schartau var 3 år den gången, hans lärjungar var inte födda. Också 1815 var hans äldsta bohuslänska lärjungar för unga för att ha börjat sin verksamhet. Nykterhetspionjären Peter Wieselgren, levde mellan 1800 och 1877, alltså samtidigt med Holmqwist. Någon nykterhetsrörelse fanns ännu inte 1815.

Först 1898 och 1904, när två prästgårdar brann i norra Bohuslän, fanns bägge rörelserna konsoliderade. Två bränder är emellertid för få för att generalisera om schartauanska prästers eller deras tjänstefolks onykterhet som bidragande orsak till prästgårdsbränder.

Jag har fått förklarat att enligt schartauanismen skulle man ta den första supen för att visa att man inte var egenrättfärdig, men denandra skulle man låta stå. Detta kan mycket väl ha fört till större dryckenskap än i andra väckelsebygder, men jag vet inte om detta har blivit undersökt. Roufu (diskussion) 24 augusti 2019 kl. 20.47 (CEST)[svara]

Jag har inte hört talas om någon präst inom den västsvenska kristendomstypen – som Schartauväckelsen kallas – som varit drinkare efter sin omvändelse. Sedermera prosten Ringius i Solberga kallades "Krogius" som ung på grund av sitt föredragna vistelseställe, men det var innan han blev "schartauan". Som Roufu påpekar finns det inget statistiskt underlag som stöder Asciltos påstående. Jag har för övrigt inte hävdat att tjänstefolket varit försupet. Eldsvådor kan uppstå utan att människor är onyktra. Så var exempelvis i äldre tid åsknedslag en mycket vanlig utlösande faktor. Under fyrtiofem år som läsare av biografier har jag, vad jag kan minnas, aldrig stött på påståendet att de som förlorat sitt hem i brand, ibland mer än en gång, själva varit vållande till detta. De har betraktas som olycksdrabbade eller, om man använder ett mer teologiskt språk, hårt prövade. Visst kan det finnas enstaka undantag men dessa kan som bekant inte upphöjas till regel. Tostarpadius (diskussion) 24 augusti 2019 kl. 21.24 (CEST)[svara]

Inte för att jag vill vara näsvis, men lite undrar jag vad denna diskussion har med Wikipedia att göra. Kyrkböcker har brunnit upp och det försvårar källäget. Så långt är jag med, men hur mycket schartauanska präster drack eller inte drack känns mer som en diskussion för Flashback än Bybrunnen./Machatjkala (diskussion) 25 augusti 2019 kl. 08.45 (CEST)[svara]

Ville bara kort kommentera: generellt sett skulle jag säga att födelseboken är en bra källa för födelsen, om det inte finns ännu bättre källor som direktuppgifter från föräldrarna. Dock, angående den udda ordningen, födelseböckerna är ju egentligen vanligen i äldre tid dopböcker. Det betyder att det är när barnet döpts som uppgifterna om födelsedatum förts in - vanligen i den ordning barnen döpts. Det med de problem det medfört dels senare med baptister och andra i församlingen vars barn döpts på annat håll. Uppgifterna har vanligen tagits in muntligt så för namn och deras stavning är vanligen kyrkböckerna helt ointressanta som källa.FBQ (diskussion) 25 augusti 2019 kl. 18.22 (CEST)[svara]

Dina undersidor

Skärmdump som visar länken till användarens undersidor högst upp i bild, bredvid "Inställningar". Sidan som visas är ett exempel på hur man kan organisera själva sidan "Undersidor".

Jag tröttnade på att det var jobbigt att komma åt mina undersidor och få en bra överblick. Så jag skapade en finess. Denna finess gör så man alltid enkelt kan komma åt sina undersidor. Till höger visas en bild på hur resultatet blir. Det är alltså en länk till en sida som visar dina undersidor. Det krävs några (enkla?) steg för att kunna få resultatet som visas i skärmdumpen.

Jag skrev ihop en liten guide på WP:Undersidor#Finess som man kan följa om man vill testa finessen. Hoppas någon mer än jag får användning av min idé. Nu slipper iallafall jag riva mitt hår över detta något mer. ^✍️(skrivet av:) GeMet(användare:)^💬 den 15 augusti 2019 kl. 10.35 (CEST)[svara]

Annars kan man går till "bidrag" längst upp till höger. Scrolla längst ner och följa länken "Undersidor". IP 62.20.170.74 (diskussion) 15 augusti 2019 kl. 13.13 (CEST)[svara]

Tack så mycket för innovationen!--Bemland (diskussion) 25 augusti 2019 kl. 14.20 (CEST)[svara]

Är trevnad viktigare än kunskap?

Strategiarbetet för Wikimedia rullar på och närmar sig nu införande skedet. Ett nyckelområde handlar om Code of Cunduct, som handlar om hur vi beter oss i diskussioner på projekten. Det ser ut som det kommer ställas striktare krav på vad som accepteras i diskussioner, ordval, stil etc. Jag ser det som vi redan lever upp till det mesta av det som diskuteras, men kanske det också krävs ett mer konsekvent beivrande (kanske då inte helt av nybörjare men när det gäller mer etablerade användare). Den vanligaste invändningen (som jag sett mest i de hetsiga diskussionerna om detta på enwp) är frågan om trevnad är viktigare än kunskap och bra insatser, som jag också idag såg anförts här. Och min tro är att vi är på väg mot att Trevnaden ÄR att se som viktigare än goda bidrag, om det ställs på sin spets. Och att det kan vara lika bra att vi funderar på detta redan innan strategiarbete slår fast detta. (beivrandet i fallet jag hittade idag var fö väldigt bra av Adville och Ternarius).Yger (diskussion) 22 augusti 2019 kl. 07.49 (CEST)[svara]

Frågan är lite felställd. "Trevnad" är viktigt för att kunskapen ska förmedlas. Inte minst om vi vill att den ska förmedlas av så många som möjligt. Det betyder att otrevliga typer, som i och för sig även bidrar till artikelsamlingen på ett bra sätt, skrämmer iväg potentiella användare. Otrevliga användare skrämmer inte bara iväg den de är otrevliga emot, otrevligheten skapar en dålig stämning som skrämmer iväg flera, kanske rent av jättemånga potentiella bidragsgivare som vi aldrig ens märker. Jag tycker vi är på tok för förlåtande mot bidragsgivare, bara baserat på att de har bidragit mycket till artikelsamlingen. Och vice versa: Om vi är sakliga och korrekta även mot de som inte vill bidra positivt, när vi får dom att sluta bidra, så är vi också inkluderande mot de som vill bidra positivt. För är vi sakliga och korrekta mot puckon förstår alla att vi är sakliga och korrekta mot de som vill väl.~Jag är jätteglad att detta lyfts av Wikimedia. Jag hoppas att vår gemenskapen vill lyssna.--LittleGun (diskussion) 22 augusti 2019 kl. 09.58 (CEST)[svara]

(redigeringskonflikt - såg att Littlegun skriver att "Trevnad" är viktigt för att kunskapen ska förmedlas som var lite det jag ville säga, fast mer omständigt) Jag delar inte uppfattningen att trevnad är viktigare än kunskap, men det beror givetvis delvis på vad man menar. Kunskap och erfarenhet på wikipedia skall aldrig bidra till att ett sämre beteende accepteras än vad som krävs från andra användare. Jag har funderat en hel på det här med trevnad, ofta tenderar vi till att fokusera på kraftuttryck. Att någon kallar en annan användare för "idiot" är givetvis inte helt lyckat, och ofta är det ju något egentligen är ganska lätt att åtgärda genom att välja ett annat språk. Men det är sällan ordval av det slaget som mest bidrar till otrevnad. Snarare är det ständiga anmärkningar, upplevelse av att nonchaleras med mera. De är ofta svårare att rangordna när wikipediagemenskapen behöver ingripa. Blockeringar är och skall vara sista utväg. Jag tycker också att det är viktigt att vi är toleranta mot olika sätt att vara som människor. Det kan givetvis ses som att i mindre grad ingripa mot beteende som skapar otrevnad, men jag tycker lika mycket att det handlar om att skapa trevnad genom en tillåtande atmosfär. Sedan finns givetvis gränser. Vill vi förbättra trevnaden tycker jag att vi kunde arbeta mer med att möta konflikter eller olämpligt beteende med mindre av pekpinnar och mer av öppen dialog. Det finns tillfällen då ingripande behövs, men kanske skulle en bra dialog ofta kunna innebära att det blev mer sällan det behövdes. Jag tycker faktiskt att vi blivit lite sämre på att ta emot nya bidragsgivare med tips och råd kring hur man kan agera på wikipedia, ofta kommer mer eller mindre skarpa uppmaningar på diskussionssidan först och sedan diskussioner på KAW innan någon verklig dialog kommit till stånd. Till en del handlar om att de flesta som är aktiva här är upptagna - antingen med klotterbekämpning eller artikelförfattande - och att den sociala delen som skulle kunna förbättra trevnaden hamnar på undantag. Att vi faktiskt fick större grupper som arbetade med trevnaden tror jag skulle kunna förbättra den. Sedan tycker jag väl fortfarande att kunskapen är det viktigaste, det är därför vi är här. Men om vi inte lyckas locka nya och gamla bidragsgivare lämnar för att miljön inte känns bra så bidrar vi ju inte till kunskapsspridande.FBQ (diskussion) 22 augusti 2019 kl. 10.20 (CEST)[svara]

Intressant att ingen reagerade på diskussionen mellan Episcophagus och Ettrig i december förra året. DIEXEL (diskussion) 22 augusti 2019 kl. 13.20 (CEST)[svara]

Kan du förtydliga på vilket sätt det är intressant, eller explicit uttrycka vad du menar med det? (Själv har jag inte sett ordväxlingen förut).--LittleGun (diskussion) 22 augusti 2019 kl. 13.42 (CEST)[svara]

@DIEXEL. Då syntes inte den kommande strategin, där detta ve~rkar bli den näst viktigaste frågan. Dvs då bara en vanlig tjafsdiskussion bland alla andra. Nu tycker jag frågan är hur vi kan lära oss av dessa och beivra på lämpligast sätt.Yger (diskussion) 22 augusti 2019 kl. 14.06 (CEST)[svara]

Det senaste året har jag börjat kolla Facebook dagligen. Van vid diskussionskulturen här på Wikipedia har jag skrivit genomtänkta inlägg och förväntat mig att få genomtänkta inlägg som svar. Men icke. Facebook är en gilla-kultur. Det skall vara korta snärtiga utrop, helst med länk, och som svar får man emojis. I jämförelse tycker jag att Wikipedias diskussionskultur är mycket mer givande och trevlig. Jag skulle tro att åtminstone 99 % av våra diskussioner är konstruktiva och med en hyfsad ton. Det skall vi vara stolta över. Vad jag har förstått är tonen på t.ex. enwp mycket mer brutal. /Ascilto (diskussion) 22 augusti 2019 kl. 14.08 (CEST)[svara]

Jo, det kom flera reaktioner på Episcophagus diskussionssida, ett par kritiserande och en stödjande. --Ettrig (diskussion) 22 augusti 2019 kl. 14.09 (CEST)[svara]

I grund och botten tycker jag att det handlar om att ta vårt arbete här på allvar. En arbetsplats har strikta normer kring uppförande inte för att trevanden är viktigare än bageriets vinst, viktigare än sjukhusets förmåga att rädda sina patienter eller kommunens förmåga att erbjuda sina invånare rimlig medborgarservice, utan för att det är vad som i längden tillåter dem att få dessa funktioner att fungera. På samma sätt är det här. Visst – någon kan bidra med hur bra saker som helst. Men om vederbörande en gång om året (vilket inte är särskilt ofta för någon som loggar in dagligen) skrämmer bort en annan aktiv bidragsgivare genom förolämpande ton eller aggressivt förhållningssätt blir personen en belastning för uppslagsverket. Att upprätthålla ett korrekt, artigt och givande arbetsklimat är att erkänna att vi inte bara är vilken webbplats som helst, utan ett kunskapsprojekt som betyder någonting, där vi behandlar andra människor vi interagerar med på ett trevligt sätt eftersom vi annars skadar kunskapsprojektet. Det är kortsiktigt skadligt att blockera kvalificerade bidragsgivare; långsiktigt ibland vad som krävs.

(Engelskspråkiga Wikipedia har större problem med det här än vad vi har – men det är klart att vi också drar oss för att blockera våra medredigerande.) /Julle (disk.) 22 augusti 2019 kl. 14.19 (CEST)[svara]

Utan trevnad får vi inte mer fakta. Därför som jag reagerade i diskussionen i trådstarten. Fokusera på ämnesdiskussionen och inte person. Det finns alltid någon bakomliggande orsak till irritationen. Kommer vi andra åt den är det lättare att vända något destruktivt till något som går framåt. Tyvärr kanske vi misslyckades i detta fallet.

Sedan finns det andra diskussioner där någon kan tro att bara för den har redigerat länge skall alla lyssna på denne och göra som hen säger, oavsett om källor talar mot det. Då gäller det att inte acceptera sådana tongångar och åter fokusera på att visa på vad källorna säger och inte vilken person som säger det. Den typen av diskussion kan vara lite jobbigare då en viss typ av härskarteknik kan förekomma mot de som inte varit aktiva lika länge. Vi som gemenskap får dock ej falla i den fällan. Adville (diskussion) 22 augusti 2019 kl. 15.50 (CEST)[svara]

Ettrig: Vart var det? Vad jag kan se i den diskussion jag länkade till så var det bara du och Episcophagus som var delaktiga? DIEXEL (diskussion) 22 augusti 2019 kl. 16.35 (CEST)[svara]

LittleGun: Ja? Användaren betedde sig lika olämplig och dumt där som denne gjorde på Mjältens användardiskussionssida häromdagen. DIEXEL (diskussion) 22 augusti 2019 kl. 16.38 (CEST)[svara]

DIEXEL: Absolut. Men på vilket sätt är det intressant ingen reagerade då? Är det till exempel intressant om det helt enkelt missades? Eller menar du att det är intressant för att det finns något uppsåt bakom att ingen reagerade i julas? I så fall vilket var det uppsåtet?--LittleGun (diskussion) 22 augusti 2019 kl. 19.02 (CEST)[svara]

När det gäller uppförandekoder så är det största problemet inte att vissa användare är oförskämda ibland, det stora problemet som tar sig uttryck i många diskussioner är flockbeteendet, nu senast i en tråd längre ner här. Det räcker att någon i ett inlägg till synes blottar en svaghet hos någon annan så är flocken där med blottade tänder. Värst är det för helt oetablerade användare och användare som inte varit tillräcklig sociala för att räknas till gemenskapens inre krets. I andra fall kan det handla om användare som ger igen för gammalt groll och därför hugger omkring sig vid första bästa tillfälle. Det finns vissa användare som är mer benägna än andra att gå i flock. Tyvärr ser det svårt ut att formulera någon lämplig uppförandekod som gör att vi kommer tillrätta med det här latenta och regelbundet återkommande problemet. /Ascilto (diskussion) 22 augusti 2019 kl. 18.04 (CEST)[svara]

Är inte det ett exempel på mindre bra eller lite oläpmligt beteende snaare än dåligt beteende? Vi kan kappast ha formella rutiner, eller krav att alltid beivra, den nivån av tråkigt beteende, det skulle väl öppna upp för godtycke i bedömningen.Yger (diskussion) 22 augusti 2019 kl. 18.11 (CEST)[svara]

Ygers beskrivning av problematiken får mig att tänka på PK, som redigerade med sitt IRL namn här för ett antal år sedan. Ofta hade han rätt i sak, men saknade förmåga att framföra det på ett civiliserat sätt. Det ledde till att han till slut bannades från det projekt där han hade flest konflikter. (Och det var inte här.) Det är inte en utväg att ta till i första taget, men den utvägen måste ändå finnas. IP 62.20.170.74 (diskussion) 22 augusti 2019 kl. 18.54 (CEST)[svara]

Två saker, helt kort: 1/ Kunskap är viktigast. Ett uppslagsverk har till uppgift att överföra just kunskap till läsarna. Om kunskapen brister eller sätts åt sidan, så saknas även skäl och anledning både att producera och konsumera ett uppslagsverk. Läsarens intresse att få god kunskap ska alltid gå i första hand. Att detta sedan ska ske under trevliga (hövliga, väluppfostrade) former är naturligtvis självklart, precis som vi bör kunna förvänta oss i alla andra (dvs off-wiki) sociala sammanhang. Det är en nödvändig del av samspelet och motivationen att vara här. Men vi måste alltid sätta kunskapen, överförd i bra och korrekta texter, främst. 2/ Jag håller inte med om Asciltos tankar om flockbeteende. Jag uppfattar det resonemanget som ett ifrågasättande av grunden och styrkan i de åsikter som förs fram. Oenighet, och argumentation för ståndpunkter som omfattas av många, bör respekteras som individens egen övertygelse oavsett om hen har stöd av en större grupp som kan uppfattas som en flock. Janders (diskussion) 22 augusti 2019 kl. 19.36 (CEST)[svara]

Att många har samma sakliga synpunkter är inte flockbeteende. Jag har inte upplevt att det finns några tendenser till drev som bland journalister eller till uthängning som i sociala medier här men i den mån det förekommer är det givetvis förkastligt. Tostarpadius (diskussion) 23 augusti 2019 kl. 13.16 (CEST)[svara]

Janders: Du gör en miss i resonemanget där, eller snarare det går inte att ställa de två mot varandra på sättet "antingen/eller": Om vi inte är inkluderande kommer vi, per definition, att missa att överföra kunskap till läsarna/uppslagsverket. Vi kommer bara att få de dominantas kunskap och perspektiv, inte den samlade kunskapen. Den skevheten brottas vi redan med på Wikipedia. Och den genomsyrar till exempel Nordisk Familjebok. Och är vi bara trevliga och rara in absurdum går det inte ens att klottersanera. Men ska det mätas och vägas, då hävdar jag att trevnad är viktigast, vi har gång på gång visat att väldigt många med lite kunskap - som vill väl - är bättre på att förmedla mycket kunskap än enstaka experter. Och, skitstövlar, om än med kunskap och goda redigeringar, ska bekämpas.--LittleGun (diskussion) 24 augusti 2019 kl. 13.36 (CEST)[svara]

LittleGun - naturligtvis krävs en balans där gott humör och god stämning naturligtvis bidrar till goda resultat. Men för mig handlar det främst om ett ansvarstagande och mindset, att alltid sätta resultatet samt läsarens upplevelse och rätt att få del av en så god produkt som möjligt främst. Janders (diskussion) 24 augusti 2019 kl. 21.35 (CEST)[svara]

Janders: Vackert så. Men, om du vid ett givet tillfälle försvarar att någon är otrevlig och skapar dålig stämning, och försvaret är att kunskap skapats men det samtidigt skrämmer en stor mängd potentiella bidragsgivare, då har utfallet av den totala faktiska mängden kunskap sjunkit, och perspektivet har blivit snävare. Och det övergripande målet, att få en så god produkt som möjligt, har missats eller försenats. Så har jag övertygat mig själv, trevnad är viktigast för att få en så god produkt som möjligt. Och så har man roligare under tiden också.--LittleGun (diskussion) 24 augusti 2019 kl. 22.25 (CEST)[svara]

@LittleGun: Vad menar Du med "de dominantas kunskap"? För mig låter det Du skriver som ett argument som den som vill ha med pseudovetenskapliga teorier i våra artiklar skulle använda. Jag är övertygad om att det inte är Din avsikt att släppa fram sådant och vill därför gärna få det hela belyst genom exempel. Ditt avfärdande av traditionella uppslagsverk kan jag inte ställa mig bakom. Tostarpadius (diskussion) 24 augusti 2019 kl. 23.16 (CEST)[svara]

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘

Nej, jag menar inte att pseudovetenskaplighet ska in som alternativ i våra artiklar (men jag förstår att argumentet kan användas så och att de säkert använder det också, å andra sidan hävdar de normalt vetenskaplighet). Framförallt menar jag att all elitism alltid ska bekämpas. Vi vet att i Wikipedias fall så domineras framtagningen av män, ~90% är män. Nästan hälften av dessa är över 40 år, men andelen från I-länder måste jag gissa. Sådan dominans, med stor risk för (enligt mig självklar) elitism. Det betyder inte att jag avfärdar Wikipedia, eller Nordisk Familjebok där tillståndet var ännu värre, men vi saknar helt enkelt en del perspektiv och jag menar att vi undantrycker dom.--LittleGun (diskussion) 25 augusti 2019 kl. 08.09 (CEST)[svara]

Min syn/spekulation vad som inom en snar framtid kommer gälla för oss som gemenskap

Obs spekulation utifrån vad jag uppfattat

Överordnat för alla aktörer (där svwp ses som en aktör) inom Wikimedia-rörelsen kommer det tas fram en Charter som beskriver vad som gäller och som alla måste leva upp till. I denna Charter kommer Code of Conduct och Conflict resolution vara tunga delar som handlar om uppträdande/hur diskutera. Jag uppfattar att sedan kommer det avkrävas av alla aktörer att visa att man har regler och riktlinjer som visar att man lever upp till vad som står i Charter men också hur man ser till att dessa saker efterlevs. I hur varianter är diskussionen mer ofärdig, men det nämns saker som en Champion för projektet (svwp) eller en funktion (typ Skiljedomskommittén). Och frågan är om det kommer krävas någon som kan stå som garant att det hela fungerar i enlighet med Chartret. I detta senare scenario kan det bli frågan om någon ny roll/funktion för gemenskapen som kan uppfattas som lite mer byråkrati, avsteg från att alla är likvärdiga. Bästa sätt att hindra något som uppfattas som mer byråkratiskt att vi redan innan detta börjar gälla (?någon gång under 2020?) har bra rutiner/praxis på plats så inget nytt behöver göras. Och i det sammanhanget är beivrande av dåligt uppträdande (redan innan det är frågan om blockering eller dylikt) en nyckelsak. Så ju bättre vi blir att klara detta nu ju mindre påverkas vi av det som nog avkrävas av oss inom en snar framtid.Yger (diskussion) 22 augusti 2019 kl. 15.11 (CEST)[svara]

Detta är ju egentligen självklarheter, men även sådana måste tydliggöras, det vet vi från artikelskrivandet. Jag har dock alltid trott att varje språkversion är självständig. Kan någon förklara hur detta hänger ihop? Tostarpadius (diskussion) 22 augusti 2019 kl. 16.02 (CEST)[svara]

Vi äger inte servar och redan i dag regleras flera saker av vår verksamheter: att agera i enlighet med upphovsrätt, att inte har något som strider mot lagar etc (dessa saker övervakas av WMF i SF). Däremot innebär den nya strategin också en översyn hur rörelsen organiseras, och den delen är mycket invecklad. Men det innebär man vill decentralisera mer av det som nu sker i USA av WMF. Men som alltid vid decentralisering innebär det också ett striktare ramverk, där det nu då även föreslås inkludera klart dåligt uppträdande (inte bara mindre perfekt).Yger (diskussion) 22 augusti 2019 kl. 16.17 (CEST)[svara]

Fast trots allt så kontrollerar inte WMF eller något chapter gemenskapen. Commons och engelskspråkiga använder mängder av mallar och har infört förhandsgranskning något som Wikimediarörelsen i stort motsätter sig. Jimmy Wales adresserade problemet med otrevliga användare som gör goda bidrag redan 2012 på Wikimania och när han var hos Skavlan våren 2013. Men, som sagt, jag hoppas vår gemenskap uppskattar det.--LittleGun (diskussion) 22 augusti 2019 kl. 18.56 (CEST)[svara]

Veckans tävling - Andra världskriget II

Vid midnatt startar Veckans tävling Andra världskriget II. På tävlingens sista dag, den 1 september, är det 80 år sedan kriget bröt ut. Välkomna att förbättra Wikipedias innehåll om det.--Historiker (diskussion) 25 augusti 2019 kl. 20.58 (CEST)[svara]

Länder o.s.v. i bilder

Finns artiklar om ett land i bilder här på Wikipedia eller har det diskuterats? Man försöker ofta tunna ner bilder i artiklar. Varför inte då ha en artikel med bilder? Dock måste det också bestå av bildförklaringar. Jag blev inspirerad av detta när jag var på bibblan idag och slog upp en bok med bilder om arkitektur i Sverige. Jag tror våra besökare, läsare skulle uppskatta något liknande här på Wikipedia. Jag hoppas denna diskussion leder till brainstorming och till slut till konsensus. --Vannucci (diskussion) 20 augusti 2019 kl. 22.49 (CEST)[svara]

Det är det man har gallerisidorna till på Wikimedia Commons. Se till exempel c:United States. Med de nya bildtexterna där kommer de snart att kunna vara mångspråkiga också. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 20 augusti 2019 kl. 23.20 (CEST)[svara]

Jag finner bildtexterna knapra på den sidan. Jag tror att en artikel med galleri "bildartikel" ska ha samma krav som för listor. Jag tycker att man bör testa bildartiklar här på Wikipedia. --Vannucci (diskussion) 20 augusti 2019 kl. 23.39 (CEST)[svara]

Nja, jag tycker nog det vore att blanda ihop projekten. Wikipedia är ett uppslagsverk, så gärna bilder i artiklar, för att det är illustrativt och även trevligt med några väl valda bilder, men rena bildartiklar, nej. Bildsamling är Wikimedia Commons sak. Låter för övrigt väldigt bra om bildtexterna där skulle kunna göras mångspråkiga. Höstblomma (diskussion) 21 augusti 2019 kl. 11.16 (CEST)[svara]

Jag håller med Höstblomma och Ainali. Biler är bra, men de skall vara informativa för ämnet. Istället för rena bildartiklar kan man kolla om det finns bilder för fler artiklar som handlar om länderna. Jag har upptäckt att många artiklar om utländska städer (eller sjukdomar där jag varit mest aktiv) saknar bilder när det finns i andra språkversioners artiklar. Gör ett "egetprojekt" (se min användarsida hur jag brukar göra egenprojekt) och gå igenom landskategorierna och kolla om det finns bilder i landets eller enwp:s artikel. Det är nog bättre. Adville (diskussion) 21 augusti 2019 kl. 12.19 (CEST)[svara]

Är inte Wikimedia Commons bara ett verktyg för Wikipedia att lägga bilder från? --Vannucci (diskussion) 22 augusti 2019 kl. 00.11 (CEST)[svara]

Wikimedia Commons är ett självständigt projekt och alls inte bara ett verktyg för Wikipedia att lägga bilder från .Yger (diskussion) 22 augusti 2019 kl. 07.52 (CEST)[svara]

(Redigeringskonflikt) Du kan ju alltid prova att påstå något sådant på någon av Commons övergripande diskussionsplattformar, så får du se reaktionen. IP 62.20.170.74 (diskussion) 22 augusti 2019 kl. 07.54 (CEST)[svara]

Låt bli. Det är alltför ofta man på Commons är tvungen att förklara saken, ibland för arroganta användare. Det är jobbigt. --LPfi (diskussion) 26 augusti 2019 kl. 20.32 (CEST)[svara]

@LPfi: Jag ska låta bli att fråga. --Vannucci (diskussion) 26 augusti 2019 kl. 23.16 (CEST)[svara]

Lokal uppladdning

Efter nyår har det gått 25 år sedan vår nuvarande upphovsrättslag började gälla. Den förlängde skyddstiden för "fotografiska bilder" från 25 till 50 år. Det innebär också att svenska fotografier tagna under 1969 blir fria från upphovsrätt i Sverige. Tyvärr blir det inte automatiskt fria i USA på grund av URAA och det är ofta omöjligt att avgöra om och när en bild har blivit publicerad i USA och om upphovsrätten har förnyats. För att kunna använda dylika bilder vill jag återigen lyfta frågan om lokal uppladdning av bilder på svwp. Förslagsvis skulle uppladdning inte vara öppen för alla, utan det behövs i så fall en rättighetsgrupp för de användare som är förtrogna med upphovsrätt och som själva kan avgöra ett fotografis upphovsrättsliga status. /ℇsquilo 23 augusti 2019 kl. 17.06 (CEST)[svara]

Detta ser jag som ett bra förslag som är värt att överväga - med viss modifikation. Vi skulle kunna begränsa den lokala uppladdningen till fotografier som publicerats efter 1923, men är tagna före 1970. Isåfall skulle uppladdningen kunna vara öppen för alla användare. /Ascilto (diskussion) 23 augusti 2019 kl. 17.56 (CEST)[svara]

Jag laddade nyligen upp bilden [5] enligt licenserna {{PD-Sweden}}{{PD-1996}} och det har ännu inte stött på något motstånd. /Ascilto (diskussion) 23 augusti 2019 kl. 18.00 (CEST)[svara]

Jag kan också tänka mig ompröva den ståndpunkt vi haft hittills. Samtidigt vill jag flagga för att just denna fråga tas upp som förslag av Wikimediastrategin (för att underlätta samarbete med olika aktörer som delar våra värderingar). Och det förslaget har varit det mest kontroversiella och omdebatterade av alla förslag i strategin. Så att invänta hur denna fråga landar är nog lämpligt innan vi själva fattar beslut.Yger (diskussion) 23 augusti 2019 kl. 18.17 (CEST)[svara]

Mitt förslag gällde just bilder som är {{PD-Sweden}} men som inte är {{PD-1996}}. De som är båda kan laddas upp på Commons och de som är ingendera kan vi ändå inte använda. /ℇsquilo 23 augusti 2019 kl. 19.17 (CEST)[svara]

Omvänd bevisbörda kan väl knappast gälla? Det är ju omöjligt att visa att den inte har publicerats någonstans i USA. Om den därför inte uppenbart har publicerats inom 30 dagar i USA från publiceringsdatumet i Sverige så kan ju bilden ligga kvar tills dess att motsatsen bevisats. Jag upplever det alltså som till största delen ett hypotetiskt problem och inget vi behöver vidta åtgärder för just nu. Eller missar jag någon aspekt här? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 23 augusti 2019 kl. 21.58 (CEST)[svara]

Exakt! Om man vet att en bild har publicerats i USA och när så kan man välja lämplig PD-US-licens och ladda upp den på Commons. Om man inte vet det så får man utgå från att bilden inte tidigare har publicerats i USA och då är svenska bilder tagna efter 31 december 1968 skyddade i USA. Svenska bilder tagna före 1 januari 1969 uppfyller ju {{PD-1996}} även om de inte har publicerats. /ℇsquilo 24 augusti 2019 kl. 08.06 (CEST)[svara]

Aha, nu hänger jag med. En bild av den typen publicerad i Sverige 1969-05-05 kommer 2020 att vara utan upphovsrätt i Sverige, men inte vara i Public Domain i USA, och därför kan den inte laddas upp till Wikimedia Commons. Och frågan är då om vi skulle tillåta lokal uppladdning av just bara sådana bilder. Jag är kluven. Det skulle ju såklart kunna förbättra våra artiklar, men det ställer till det med grundprincipen om att allt material ska vara fritt, eftersom att det materialet inte är fritt att använda i USA. Och det är inte en lite begränsning då mycket av den digitala användningen omfattas av den jurisdiktionen (ex. sociala medier). Det är klurigt, men jag lutar mot att inte tillåta lokal uppladdning. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 24 augusti 2019 kl. 17.33 (CEST)[svara]

Betyder inte det att svenskspråkiga Wikipedia blir mer nationellt och mindre språkligt baserat, eftersom det kommer finnas illustrationer som inte är fria i ett globalare perspektiv?

Är det inte dumt att gå ifrån centrala och likalydande lagringsplatser, för att undvika det har ju t ex Wikidata introducerats?

Ska det införas tycker jag ändå gemenskapen ska styra och inte en rättighetsgrupp. Det kräver lite mer av gemenskapen och det betyder att mer felaktigheter kommer laddas upp och mer diskussioner. Men det är så Wikipedia byggts upp, etablerats och förvaltats, trots att de likt humlan inte borde flyga. Vi ska vara mycket försiktiga med att lämna det. Kan inte gemenskapen hantera juridiken kring bilder kan den inte hantera saker som PUL eller förtal och annat enligt till exempel Wikipedia:Artiklar om nu levande personer.--LittleGun (diskussion) 24 augusti 2019 kl. 07.24 (CEST)[svara]

Redan Commons är nationellt i viss mån, då bildens ursprung och upphovsrättshavarens hemvist påverkar. IP 62.20.170.74 (diskussion) 24 augusti 2019 kl. 10.32 (CEST)[svara]

Absolut, fast inte nationellt på så sätt att svenskspråkiga Wikipedia blir Sveriges Wikipedia. Men Commons är ju väldigt kopplat till USA, vilket vi accepterar eftersom de, åtminstone de jure, har en förhållandevis frihetlig hållning till informationsspridande.--LittleGun (diskussion) 24 augusti 2019 kl. 13.09 (CEST)[svara]

Så vitt jag vet så är väl URAA i princip tillämpligt på finskt material också? Esquilo? IP 62.20.170.74 (diskussion) 24 augusti 2019 kl. 15.25 (CEST)[svara]

Samma princip torde gälla finskt material också, fast i än högre grad eftersom Finland (väl?) har tillämpat 50 års skyddstid längre än vad vi har gjort i Sverige (fler finska bilder än svenska har alltså hunnit bli fria sedan URAA infördes). Om jag har förstått det rätt är det ett av skälen till att fiwp har lokal uppladdning. /ℇsquilo 25 augusti 2019 kl. 11.54 (CEST)[svara]

Vad man skulle vinna på att tillåta sådan uppladdning är att kunna illustrera vissa artiklar, antagligen främst sådana om ämnen med anknytning till Sverige, med som minst 50 år gamla foton. Vad man skulle förlora är principen om copyleft. Så nä, det tycker jag inte. /NH 24 augusti 2019 kl. 21.48 (CEST)[svara]

Finland och Sverige är likställda här, USA är helt annorlunda. Jag vet inte vad som i Finland gäller för svenska bilder som är fria enligt svensk lag men inte vore det enligt finsk lag, men jag ser det inte som ett stort problem, en varning i bildbeskrivningen skulle räcka. Jag ser inte heller att vi skulle frångå principen om frihet: att bilderna inte är fria i USA är rätt irrelevant för europeiska bilder. Det är inte kvalitativt annorlunda än om bilderna vore olagliga i Saudiarabien eller Niue (~~kvalitativt~~ kvantitativt är det annorlunda, men det är mindre väsentligt för det principiella).

Det som jag ser som ett problem är att publiceringen fortfarande måste vara förenlig med lagen i USA. Vi måste alltså följa reglerna för "fair use". Åtminstone så som de tolkats av en-wp är de mycket restriktiva, bl.a. så att vi inte kan hålla oss med en egen bildbank utan bara kan ladda upp sådant som är avsett för en viss artikel och genast läggs in i den. Om jag har tio lyckade bilder på en staty ur olika vinklar och med olika belysning skulle jag vara tvungen att välja en och ladda upp den i "webbupplösning" och se den raderad när någon lägger till en bild av parken artikeln handlar om och där statyn finns. Det vore frustrerande, medan det är tillfredsställande att se att statyn nu i någon mening finns tillgänglig i bildform för eftervärlden.

(Att begränsningen skulle göra administrationsbördan lätt är inte alls säkert. Om bilder får laddas upp bara om de uppfyller vissa villkor leder det automatiskt till att en del användare påstår att villkoren är uppfyllda för att kunna ladda upp bilden. Det är förstås en lättnad att inte behöva ta ställning till bilder från Transnistrien, men kontrollbehovet kvarstår.)

--LPfi (diskussion) 27 augusti 2019 kl. 10.22 (CEST)[svara]

Nya typer av objekt till Wikidata

Då jag skapade Helmet-biblioteket igår (tack för justeringar, rättelser och tillägg!) undrade jag om data om det (antal filialer, antal lån, medieantal etc) borde ligga i Wikidata. Det skulle krävas en särskild mall för bibliotek, så jag avstod. Då undrar jag:

Vad krävs det för insatser i början innan en ny typ kan läggas in i Wikidata?
Vilka typer av objekt har ni lagt in på sistone? Kommuner och andra administrativa enheter ligger ju där (ett stort jobb!). Vilka är på gång?
Vad finns det för instruktioner för att stödja de som vill börja utnyttja Wikidata mera?

Säkert finns det råd och tips som jag inte har hittat. --Per W (diskussion) 11 augusti 2019 kl. 11.57 (CEST)[svara]

Alicia Fagerving (WMSE) Vet jag har lagt upp många objekt på Wikidata om bibliotek. Men särskilt många egenskaper specifika för dessa bibliotek är jag inte medveten om. Objektet om Quebecs nationalbibliotek kan kanske ge uppslag. IP 62.20.170.74 (diskussion) 11 augusti 2019 kl. 12.46 (CEST) (Signatur tillagd i efterhand av GeMet)[svara]

@Per W: Det finns en "klass" i Wikidata som är bibliotek (Q7075) och den har ett stort antal "subklasser". Du kan se klasshierarkin med början från bibliotek (Q7075) i den här grafen där den blå pricken i mitten är bibliotek (Q7075). (Jag valde den engelska varianten eftersom det saknas så många svenska etiketter i trädet, men det är bara att välja sv under Language om du vill se de svenska etiketterna, där de finns, för klasserna).

Totalt sett är det mer än 35 000 Wikidataobjekt, varav drygt 2 500 i Sverige som har definierats som instans av (P31) någon av klasserna i detta träd.

Länk till fråga som ger en lista på antalet biblioteksobjekt i Wikidata per land (P17)
Länk till fråga som ger en lista över antalet biblioteksobjekt i Wikidata med land (P17) lika med Sverige (Q34) per inom det administrativa området (P131) (kommun (Q127448))

Om man ser en "klass" som saknas är det bara att skapa den som ett nytt objekt i Wikidata som en underklass till (P279) till någon (eller några) befintlig klass. Men det finns som du såg i grafen ovan redan en väldig massa klasser under bibliotek (Q7075) och det är nog bra att fundera på om det verkligen behövs ytterligare en subklass.
Jag har ingen samlad bild över vilka typer av objekt som lagts in på sistone av personer som är aktiva i svwp (som jag antar att du menar eftersom frågan ställs här).
En introduktion (på svenska) till Wikidata för Wikipedianer finns här.

--Larske (diskussion) 11 augusti 2019 kl. 13.32 (CEST)[svara]

Ett bra sätt för att ta reda på vad man kan fylla i för en viss sorts objekt är att titta på andra liknande objekt, helst större och mer kända varianter som förmodligen är mer utvecklade. För bibliotek är förmodligen USA:s kongressbibliotek ett av de mer kända (d:Q131454). Där hittade jag exempelvis egenskapen "samlingsstorlek" (P1436) som används för antal objekt. Använd enheten "volym" (Q1238720) för att klargöra att det rör sig om antal volymer, eller "fysiskt objekt" (Q4406616) om det rör hela samlingen oavsett medietyp.

För filialer kan man skriva "består av: filial (Q1410110)" och sedan specificera "antal förekomster: N", där N är antalet filialer. Man kan också skapa separata objekt för de enskilda filialerna och sedan länka dessa från huvudobjektet (består av: filialens objekt). (Det stör mig dock att "består av" har denna dubbla funktion.) Väsk ✎ 11 augusti 2019 kl. 14.19 (CEST)[svara]

(Redigeringskonflikt)De insatser som avser systematisk laddning av Wikidata för ett artikelsortiment, kan följas dels av pågående projekt och dels introduktion av WD orienterade faktamallar för användning i artiklar. Det sortiment där mest läggs in är för människor, och här finns också utvecklade WD-mallar. Som du nämner håller jag (och larske) på att ladda upp alla som har med administrativa enheter (nuvarande och historiska) i Sverige att göra, vilket också i sin förlängning inkluderar orter som SCB håller reda på. Projekt har främst Alicia genomfört, omfattar saker som naturreservat, böcker och kustvatten. Yger (diskussion) 11 augusti 2019 kl. 14.22 (CEST)[svara]

Tack för tips! Det jag främst tänkte på är Wikipedia-mallar för att läsa in Wikidata, @Yger: nämnde. Det är lite att sätta sig in i (fast med vana vid olika programmeringsspråk så borde det vara möjligt). Mallarna är väl nödvändiga för att koppla ihop Wikipedia med Wikidata.

@Per W: Det stämmer att mallar ofta används för att hämta data från Wikidata, men mallarnas uppgift är främst att presentera olika data på ett enhetligt sätt för alla artiklar som använder en viss mall, oavsett om data kommer från Wikidata eller från den person som redigerat artikeln.

Mer om mallar kan du läsa på sidan Wikipedia:Mallar.

Det enklaste sättet att "hämta data från Wikidata" är att använda parser-funktionerna {{#property:...}} eller {{#statement:...}}

Exempel:

geografiska koordinater (P625) för Stockholms stadsbibliotek (Q1246991) → 59°20'36"N, 18°3'17"E
officiell webbplats (P856) för Ryska nationalbiblioteket (Q267566) → http://nlr.ru/

Ett annat sätt är att använda funktioner i programspråket Lua i separata moduler som är specifika för en viss uppgift. Enklare är dock att använda den generella modulen Wikidata2 som innehåller ett stort antal funktioner för att hämta data som uppfyller angivna villkor och även att formatera dessa data och dess referenser på olika sätt. För att använda den krävs inga kunskaper om Lua.

Exempel:

utmärkelse (P166) för George Akerlof (Q222541) →
Guggenheimstipendiet
Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne
Weltwirtschaftlicher Preis
Distinguished Fellow of the American Economic Association
Fellow of the Econometric Society
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Fisher-Schultz Lecture

Se moduldokumentationssidan för detaljer om vilka parametrar som finns tillgängliga.

--Larske (diskussion) 11 augusti 2019 kl. 18.28 (CEST)[svara]

Nu har jag lagt in lite mera på Wikidataobjektet Helmet-biblioteket. Dock har jag inte kunna lägga in storleken på samlingarna och antalet filialer. Sådant är ju vad Wikidata är till för. Jag har också rättat George Akerlof (hans arbetsgivare och hans befattning). Jag ska titta mera på era råd senare.Per W (diskussion) 11 augusti 2019 kl. 16.09 (CEST)[svara]

Jag brukar använda har delar från klassen (P2670) och utrustad med (P912) med tillägget antal förekomster (P1114) För att beskriva vad objektet "har". har del(ar) (P527) ska inte användas på det sättet. /ℇsquilo•

Här är en länk till en fråga som ger en lista över vilka egenskaper (properties) som är mest använda för objekt som är instans av (P31) bibliotek (Q7075) eller någon underklass till (P279), dels globalt (bland de 35 000+ biblioteken i hela världen) och dels för de 2 500+ objekt som har land (P17) lika med Sverige (Q34).

--Larske (diskussion) 11 augusti 2019 kl. 17.37 (CEST)[svara]

@Per W: Dina ändringar där du tog bort sysselsättning (P106) professor (Q121594) och ersatte med befattning (P39) professor (Q121594) är inte hur egenskaperna är tänkta att användas. befattning (P39) syftar på ett specifikt ämbete, till exempel Sveriges statsminister (Q687075). Om du ska lägga till professorskapet på samma plats bör det vara med ett objekt likt "professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet", men jag vet inte om de har modellerats till den nivån än. Och hur som helst kan sysselsättning (P106) finnas kvar då det är egenskapen vi anger någons yrke med. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 11 augusti 2019 kl. 20.11 (CEST)[svara]

Just professor är lite knepig, då det kan avse både en befattning och ett yrke. Men annars är det nog inte direkt fel att ange "befattning:professor" och sedan specificera den med hjälp av qualifiers. Det är helt ok att ange "befattning:borgmästare/av:Säffle". IP 62.20.170.74 (diskussion) 11 augusti 2019 kl. 20.35 (CEST)[svara]

@Ainali:, jag måste titta på det igen. Jag såg att det stod president, det objektet som finns i en republik. Det finns ett objekt president (ordförande på svenska), som borde ha varit, fast det är för en amerikansk vetenskaplig organisation (American Economic Association), som han ledde under ett år. Därför flyttade jag professor till position held (P39). Kanske tillbaka till ordförande med föreningen angiven? Fast det gällde bara ett år. Professor är mera nivån i ett yrke. Per W (diskussion) 11 augusti 2019 kl. 21.58 (CEST)[svara]

@Per W: Det kan också var så att värdet ska finnas på båda egenskaperna. Det ser ut som att Wikidata-gemenskapen lutar mest mot P106, men det är inte solklart. Just nu finns det 11331 personer med professor som sysselsättning och 759 med professor som befattning ♥Ainali ^diskussion_bidrag 11 augusti 2019 kl. 22.10 (CEST)[svara]

Jag fick följande felmeddelande: value type constraint

Values of occupation statements should be instances of occupation or fictional profession (or of a subclass of them), but professor currently isn't.

Så Wikidata anser att professor inte är en sysselsättning. Per W (diskussion) 12 augusti 2019 kl. 11.24 (CEST)[svara]

Historiskt sett har det ju varit vanligt med professurer som inte innefattat något undervisningskrav eller ens att man vistats på undervisningsorten. Då kan de ju knappast betraktas som "yrke". Men möjligen är det vettigt med båda "properties".FBQ (diskussion) 12 augusti 2019 kl. 11.30 (CEST)[svara]

@Per W: Vilket "professor" var det som du använde när du fick felmeddelandet? Ett mycket vanligt fel som görs av personer som redigerar i Wikidata är att man väljer fel objekt. Om man bara väljer nåt som "liknar" det man tänker på kan man hamna rejält snett. "professor" är en teckensträng, inte ett objekt. Olika teckensträngar används för att sätta "etiketter" på Wikidataobjekt på olika (mänskliga) språk. Här nedan finns ett litet exempel på Wikidataobjekt som på åtminstone något språk har en etikett som "liknar" professor. För att välja rätt måste man titta på objektens egenskaper, framför allt instans av (P31) och/eller underklass till (P279) och på dess beskrivningar.

		Språkutgåvor
Wikidataobjekt	Etikett	#	svwiki	enwiki	dewiki	frwiki	eswiki	fiwiki	dawiki	nowiki	rowiki
d:Q37226	lärare	169	Lärare	Teacher	Lehrer	Enseignant	Profesor	Opettaja	Underviser	Lærer	Învățător
d:Q121594	professor	101	Professor	Professor	Professor	Professeur (titre)	Catedrático de universidad	Professori	Professor	Professor	-
d:Q25339110	professor	9	-	Professor (highest academic rank)	-	-	-	-	-	-	Profesor universitar
d:Q1622272	universitetslärare	20	Universitetslärare	-	Hochschullehrer	-	Profesor de educación superior	Yliopisto-opettaja	-	Universitetslærer	-
d:Q10639464	professors namn	4	Professors namn	-	-	-	-	Professori (arvonimi)	Titulær professor	Professors navn	-
d:Q211830	professor emeritus	47	Emeritus	Emeritus	Emeritierung	Éméritat	Emérito	Emeritus	Emeritus	Emeritus	Emerit (pensionar)
d:Q28640	profession	113	Profession	Profession	Beruf	Profession	Profesión	Professio	Profession	Profesjon	Profesie
d:Q495871	Professor	15	-	Professor (disambiguation)	Professor (Begriffsklärung)	Professeur	-	-	-	-	Profesor
d:Q2718259	The Professor	19	-	The Professor (1919 film)	-	The Professor (film)	The Professor	-	The Professor (film fra 1919)	The Professor (1919)	The Professor (film)
d:Q3444238	Professor	7	-	Professor (1962 film)	-	-	-	-	-	-	-

--Larske (diskussion) 12 augusti 2019 kl. 12.05 (CEST)[svara]

Tillägg: Efter att ha läst tidigare inlägg lite noggrannare antar jag att det är professor (Q121594) som du använde. Klassträdet över professor (Q121594) ser dock lite smått kaotiskt ut. Jag tror att man endast i undantagsfall ska ha objekt som både är instans av (P31) och underklass till (P279), men här används det friskt. Möjligen är det därför du fick felmeddelandet om "value type". --Larske (diskussion) 12 augusti 2019 kl. 12.47 (CEST)[svara]

Jo det är professor (Q121594). Per W (diskussion) 12 augusti 2019 kl. 14.32 (CEST)[svara]

Jag håller inte med Ainali om att man inte kan skriva befattning (P39)=professor (Q121594) eller professor (Q25339110). Är man professor har man sysselsättning (P106)=akademiker (Q3400985). akademisk examen (P512) passar inte heller eftersom professor inte är en examen. Det finns väldigt många objekt som har befattning (P39) satt till en generell egenskap som "professor", "direktör" eller "landshövding" men de flesta har tillägget av eller för (P642). /ℇsquilo 13 augusti 2019 kl. 10.32 (CEST)[svara]

Efter att ha sett att det inte är en försumbar användning av det sättet kan jag medge att konsensus inte är klar, även om det är en marginell användning gentemot sysselsättning. Däremot finns det objekt för varje läns landshövding så där bör man definitivt använda sig av det specifika snarare än det allmänna. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 13 augusti 2019 kl. 11.08 (CEST)[svara]

Ett problem är att dessa ofta är "instans av:Listartikel".

Det finns sedan samma typ av problem med "utmärkelser". Det finns objekt om "nobelpriset", "nobelpriset i X" och inte så sällan "nobelpriset i X år Y". Jag tror konsensus där är att använda mellansteget där det finns. Det går att skapa konsensus för hus saker ska beskrivas på Wikidata, men det är i praktiken omöjligt att upprätthålla den med tanke på den takt som projektet håller och att mycket görs "under robotradarn". IP 62.20.170.74 (diskussion) 13 augusti 2019 kl. 11.24 (CEST)[svara]

Jag tror att det här är ett generellt problem på wikidata som jag inte tror går att lösa. När man i andra sammanhang skapar databassystem liknade är det normalt så att man väljer sin definition av professor. Den behöver inte stämma med andra definitioner eller ens den vanliga, men då går det med ett antal tydliga kriterier ange vad som skall innefattas. Att däremot försöka skapa definitioner som skall vara allmänna och gälla på alla språk i alla tider hur begreppet definieras tror jag är dömt att misslyckas. Man kan möjligen ge det vida definitioner och efterhand fylla på med alternativa extra "properties" men som jag förstår det försöker wikidata skapa en, klarlagd entydig betydelse. Det menar jag är dömt att misslyckas. Sedan ser jag det också som ett problem att det inte finns diskussionssidor på wikidata vilket försvårar möjligheten att förklara varför man tänkt som man gjort.FBQ (diskussion) 16 augusti 2019 kl. 12.17 (CEST)[svara]

Sedan är det ju känsligt om man skapar egna definitioner. VISS kan hitta på sin egen definition av sjö för sin databas, det ingår i deras arbete att de kan behöva göra det. Att wikidata och wikipedia skulle börja hitta på egna definitioner är ju betydligt känsligare.FBQ (diskussion) 16 augusti 2019 kl. 12.20 (CEST)[svara]

@FBQ: Visst finns det diskussionssidor på Wikidata.

Varje objekt har sin diskussionssida. Exempel: Klicka på fliken Diskussion (Talk) på sidan Västra Vrams distrikt (Q19848819)
Varje property har sin diskussionssida. Exempel: Klicka på fliken Diskussion (Talk) på sidan upphört datum (P576)
Varje användare har sin diskussionssida. Exempel: d:User_talk:Salgo60
Det finns en Project chat (Bybrunnen) här
De finns även speciella frågesidor. Exempel: d:Wikidata:Request_a_query

Men du kanske menar "diskussionssidor på svenska". I så fall kan wp:Wikidatafrågor vara en ingång.

--Larske (diskussion) 16 augusti 2019 kl. 12.49 (CEST)[svara]

Jag tänkte nog diskussionssidor över huvud taget, men tack, då vet jag att det finns möjlighet att ta upp problemen med objektbeskrivningar direkt, ifall jag skulle börja engagera mig. Att jag får lov att ta det på engelska får jag väl överleva.FBQ (diskussion) 16 augusti 2019 kl. 13.20 (CEST)[svara]

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ @Per W: Det "felmeddelande" du ser på Akelof är att betrakta som en varning snarare än ett allvarligt fel, men jag håller med om att det borde följas upp bättre. Nu ligger professor (Q121594) under både sysselsättning (P106) och befattning (P39) (lustigt nog med olika referenser). Ett sätt att "lösa varningen" är att använda professor (Q25339110) för yrket (instans av (P31)=sysselsättning (Q12737077)) och professor (Q121594) för titeln (instans av (P31)=auktoritetstitel (Q7810129)). Det svåra är att försäkra sig om att källan ger stöd för det val man gör. akademiker (Q3400985) eller universitetslärare (Q1622272) räknas också som yrke. Du skrev något om att "det var bara ett år", men gällde det både ordförandeskapet och professuren?

@FBQ: Jag ser det inte som "dömt att misslyckas", men wikigemenskapen har absolut en utmaning i WD. Rent principiellt finns det möjlighet att (som du kanske menade) ha en hierarki av objekt, en "vid definition" och under denna mer specialiserade definitioner - "i värsta fall" ett separat objekt för varje universitet/land och tid. Ett sätt att hantera brist på konsensus skulle då vara att ge den som inte ställer upp på "generell definition" ett eget objekt, typ (Q16481664), och se hur det utvecklar sig. Idag är konsensusarbetet på WD lite för svagt för att upprätthålla strukturer som skapats, men det bör inte vara omöjligt om det anses viktigt. En del av de som redigerar WD ser bara att det handlar om interwiki-links eller möjligheten att populera infoboxar så som de vill hade det på sin wiki. Förhoppningsvis är det en mognadsfråga, på sikt hoppas jag att det går att upprätthålla ett globalt WD som inte drivs av dessa snävare intressen.

Diskussionerna på WD får ofta för lite uppmärksamhet. Jag tror att det är en bra ide att ha svWp som ett första bollplank. Dels kan det lösa enkla missförstånd och "dumma frågor" lite snabbt, dels kan det vara lättare att driva diskussionen på WD om man har gått igenom tankar och motförslag en gång innan. Kan vi bli överrens på svWp? Vad kan vi se för renoldlad distinktion mellan sysselsättning (P106) och befattning (P39), mellan professor (Q25339110) och professor (Q121594)? Och varför är professors namn (Q10639464) så lokal, vad är den mer spridda hederstiteln? Historiskt sett har det ju varit vanligt med professurer som inte innefattat något undervisningskrav säger du - är det då en hederstitel du tänker på eller menar du (som jag) att professor (Q121594) inte borde vara universitetslärare (Q1622272) om det är en titel? @Ainali, Esquilo: Vad tänker ni om ni ser bredare på dessa definitioner? -- JAGulin (diskussion) 18 augusti 2019 kl. 10.45 (CEST)[svara]

Användning av instans av (P31) och underklass till (P279)

@Larske: Jag tror att man endast i undantagsfall ska ha objekt som både är instans av (P31) och underklass till (P279) är inte en begränsning jag spontant känner igen. Har du någon länk till mer beskrivning eller missförstod jag hur mycket undantag som är rimligt? Min uppfattning är att begreppen används mer pragmatiskt. I många fall betyder instans av (P31) en enskild individ och det är då fel att också ha underklass till (P279) satt: typiskt exempel är George Akerlof (Q222541). Men andra objekt "subklassar" vissa aspekter och "instansierar" andra. I praktiken betyder det senare att dessa egenskaper inte "ärvs vidare" till ytterligare subklasser. ishockey (Q41466) är ett "exempel på" olympisk sport (Q212434), men det hindrar inte (Q5146601) att vara en "subklass" som inte delar denna egenskap. Man skulle kunna tänka sig att ishockey (Q41466) var en generell klass och att "olympisk ishockey" fick vara en subklass på "samma nivå" som College hockey. Ser du fördelar eller konsensus för den varianten? I synnerhet om det finns regelskillnader skulle jag tycka att det var lämpligt, men om det bara handlar om olika sammanhang tycker jag inte att det är olämpligt som det är nu. -- JAGulin (diskussion) 18 augusti 2019 kl. 10.45 (CEST)[svara]

Jag tror att jag uttryckte mig lite slarvigt. Det jag menade var att det finns många fall där det ser ut som om någon har "slängt in" både instans av (P31) och underklass till (P279) där det inte riktigt passar, se till exempel (Q66084438), (Q63367599), (Q60403282), (Q15444134)...

På sidan d:Help:Basic_membership_properties/sv kan du läsa mer om när man bör använda det ena och/eller det andra.

--Larske (diskussion) 18 augusti 2019 kl. 11.54 (CEST)[svara]

@Larske: Bra, då tycks vi överrens. Jag ville bara dubbelkolla! Hjälpen säger tydligt kan vara en instans och/eller en klass, det var och jag anade att du talade emot. En mer precis beskrivning skulle jag dela in i två: 1. De flesta som skapar objekt ska göra det med enbart instans av (P31) och ingen underklass till (P279), eftersom de är specifika och konkreta exempel av t.ex. människa (Q5). och 2. Den mer erfarne uppmärksammar också behovet av ojekt som beskriver en klass, det måste då ha minst en underklass till (P279) som gör den till en subklass (underklass), men kan också vara instans av (P31) om den är ett specifikt exempel av annan klass.

Jag gick igenom de problem du pekade ut och ~~fixade~~ förbättrade dem. Enbart (Q15444134) föll i kategori 2 och passade då också för "undantaget".

Hjälpsidan tycker jag lämnar en del att önska, förmodligen inte begriplig om man inte redan förstått. Jag har lagt på min "att göra" att se över texten och framförallt översättningen. JAGulin (diskussion) 26 augusti 2019 kl. 16.37 (CEST)[svara]

Efter vad jag förstått så är det emot de datavetenskapliga principer som Wikidata bygger på att ange både P31 och P279. Att det i praktiken ofta är svårt att avgöra vilket man ska använda får vi nog vänja oss vid. IP 62.20.170.74 (diskussion) 26 augusti 2019 kl. 16.45 (CEST)[svara]

@Sextvå.tvånoll.ettsjunoll.sjufyra: Bra att du kom, jag frågade just efter en källa till den uppfattningen. Hjälpen säger tydligt kan vara en instans och/eller en klass så jag har bara hittat motsatt uppfattning. I min beskrivning ovan utgår jag inte ifrån att det är "svårt att avgöra" utan ett objekt ibland har flera roller. Det blev också en längre beskrivning om hundraser nedan. Jag kan inte direkt se vilken datavetenskaplig princip som det skulle vara, men det hindrar förstås inte att det finns som princip på WD. I så fall ska jag "ställa om" mitt tankesätt, men behöver något att läsa för att få det rätt. Ändrar du uppfattning när du läser i hjälpen eller har du ett annat dokument att peka på? Oavsett bra om det går att klara upp bland olika uppfattningar om hur WD är tänkt att fungera. JAGulin (diskussion) 27 augusti 2019 kl. 16.10 (CEST)[svara]

Ontologi kring hundraser

Av de 740 Wikidataobjekt som är instans av (P31) hundras (Q39367) är det 123 som dessutom är underklass till (P279) hund (Q144). Endast för 617 av hundrasobjekten har man alltså lyckats avstå från den frestelsen, se lista nedan.

Länk till SPARQL-fråga som ger en lista över hundraserna med en kolumn som visar om de även är underklass till (P279) till hund (Q144) eller ej.

Se till exempel Östsibirisk lajka (Q38416) där man har, felaktigt, angivit hund (Q144) som underklass till (P279). Det man borde ha angivit är väl Lajka (Q39167), men det har man angivit som del av (P361).

--Larske (diskussion) 26 augusti 2019 kl. 17.36 (CEST)[svara]

@Jagulin: Är det här rätt? --Larske (diskussion) 26 augusti 2019 kl. 17.49 (CEST)[svara]

Rent principiellt skulle jag föredra om alla hundar (enstaka hundar alltså) var "instans av:hund" och sedan fanns det en särskild property för "ras:långhårig sibirisk nakenhund". Det skulle göra att varje hundras skulle kunna beskrivas som "instans av:hundras". Nu vet jag dock inte om det finns någon ras-property. Och att följa praxis är nog bättre än något annat, hur väl genomtänkt det än är. IP 62.20.170.74 (diskussion) 26 augusti 2019 kl. 18.14 (CEST)[svara]

Det finns en property djurras (P4743) som används på det sätt du skissar för drygt 500 objekt, se listan nedan.

Men även då finns det konstigheter med några objekt som har en hundras både som instans av (P31) och djurras (P4743).

Länk till SPARQL-fråga som ger en lista över objekt som använder djurras (P4743) samt information om instans av (P31) dels för objektet själv och dels för det som propertyn djurras (P4743) pekar ut.

--Larske (diskussion) 26 augusti 2019 kl. 20.53 (CEST)[svara]

Och man har dessutom lagt in "instans av:djurskådespelare" istället för under "sysselsättning" för många av dessa, suck. Det finns mer än ett sätt att bygga modellen. Vi skulle kunna skapa ett objekt som heter "norska kvinnor som jobbat som diplomat och politiker, som är födda 1939 och heter Gro Harlem Bruntland" istället för nuvarande modell. Men det är inte den väg vi valt. IP 62.20.170.74 (diskussion) 26 augusti 2019 kl. 21.43 (CEST)[svara]

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Låt mig klargöra att jag på inget sätt är expert inom hundraser (eller WD) så när det gäller WD ontologi borde jag kanske inte lägga ut texten... Jag försökte hitta en färdig uppfattning genom att följa spåren av hundraser till WikiProject_Dog_breeds men det visade bara hur vagt det var. Denna franska dialog och en på engelska fångade min blick, men gav inte helt tydligt svar. Sen tillkommer att olika Wikipedia mycket väl kan ha sin egen målsättning för WD genom hur deras Mall:Faktamall hundras (Q5857212) är uppsatt.

Eftersom frågan ändå kommit upp och det delvis var min förskyllan kan jag motivera vad jag gjort, med ovanstående brasklapp i minne. Inte för att starta någon stor genomlysning, men för att det kan förtydliga hur jag resonerade. Den ändring jag gjorde för Leavitt Bulldog var helt klart djärv och utan angivna källor (min enda kunskap är det jag läste mig till på enWp). Jag hoppas att det lämnat fältet fritt för framtida redigering av såväl de som kan hundar och de som bara tycker att jag gjort fel. Jag såg det dock som obestridligt fel att (Q15444134) instans av (P31) hund (Q144), eftersom det inte är en specifik hund-individ. Det är däremot ett specifikt exempel av klassen "hundras" (inom vissa marginaler av hur en hundras definieras och vem som ska godkänna det, men det var det närmsta jag kunde gissa och det kan gärna ändras vid behov), alltså instans av (P31) hundras (Q39367). Men (Q15444134) är också en typ (en kategori) av hund eftersom det förekommer specifika instanser av denna typ (kanske hunden Fido, en Leavitt Bulldog). (Q15444134) är därför en klass i sig själv och måste ha underklass till (P279) hund (Q144) på ett eller annat sätt. Enligt enWp finns det i alla fall någon som tycker att Leavitt är en undergrupp till Olde English Bulldogge (Q38168) så jag tyckte att det var bra att få med det i modellen genom underklass till (P279) Olde English Bulldogge (Q38168).

Detta är ett praktexempel (enligt mig) på när både instans av (P31) och underklass till (P279) ska vara satta. Leavitt är både en instans (specifikt "exempel" av typen "hundras") och en generalisering/klassificering (ett etablerat namn för gemensamma drag hos flera individer av hund). Notera att "hundras" (något förvirrande kanske, om man tänker ordmässigt på det) inte själv är en "klass av hundar", men i stället en "klass av uppfödningslinjer". Det tycker jag är vettigt. Egenskapen "hund" kommer alltså inte ifrån att man instansierar denna, men det är rimligt att denna egenskap "läggs till" på alla faktiska instanser av "hundras" (ex. Leavitt).

Nu är det som påtalat inte en exakt vetenskap, utan flera olika modeller är tänkbara. Det är också möjligt att de samexisterar, det är egentligen inget problem med en hundindivid som har Leavitt både som instans av (P31) och djurras (P4743), de motsäger inte varandra och ingen information går förlorad. Finns ingen tydlig konsensus är det kanske bäst att upprätthålla båda strukturerna parallellt. För personer har jag uppfattat konsensus som att sätta instans:människa (Q5) och låta kön, yrke, m.m. ligga i andra properties. En motivering kan vara att människor inte ska grupperas urskiljningslöst efter dessa egenheter utan att alla människor i grunden är lika, en annan att detta sätt stämmer bättre med infoboxar och att det ger en möjlighet att lägga till qualifiers och källor som saknas med ett komplicerat träd av underklass till (P279). Därmed inte sagt att kaukasisk ras (Q7129609) inte ska vara både instans och klass, var vi sedan väljer att använda detta objekt är en annan fråga. För djur är traditionen annorlunda och jag får erkänna att jag med en snabb koll hittade exempel ur de 123 och tog det för normen. Jag överraskas att det var en minoritet. Enligt mig är det att undanhålla informationen om att varje hundras rör sig om en generalisering som kan ha instanser. Kanske är det så att det är de "mest utvecklade" objekten jag sett, t.ex. Pudel (Q38904), och majoriteten är de som behöver förbättras, t.ex. English Water Spaniel (Q38550).

@Sextvå.tvånoll.ettsjunoll.sjufyra:Att sätta "instans av:djurskådespelare (Q52688389)" kan möjligen bero på att det är en föreskrift för IMDb ID. Det tycks inte objektivt fel, dessutom är sysselsättning (Q12737077) definierat bara för människor och det känns inte som en orimlig begränsning. Vet inte om det finns någon motsvarande property att använda om "sysselsättning" för djur. Jag noterar också kategorier som Kvinnor förklädda till män inom det militära så principen att "bunta ihop" ganska speciella klassificeringar finns absolut och är inte osedd på WD. WD är långt ifrån färdigmodellerat.

@Larske: Är det här rätt? är en utmärkt fråga. Var det något specifikt du tänkte på? Efter min brasklapp inser jag att ordvalet "fixat" blev fel, jag ändrar till "förbättrat" eftersom det inte ska ses som att jag befäst någon perfektion som inte ska ändras. Med det sagt måste jag förstås stå bakom min ändring. Baserat på vad jag läste på enWp räknades det som en hundras och enligt ovan så behöver det vara en subklass till hund på ett eller annat sätt och då tog jag den enklaste vägen. Att sätta hierarkier av raser så som jag gjorde i (Q15444134) är antagligen det som är mer ovanligt, men det är möjligt att någon i framtiden ändrar hur hierarkin ser ut. JAGulin (diskussion) 27 augusti 2019 kl. 16.10 (CEST)[svara]

@Jagulin: Det jag specifikt tänkte på var att du angav både instans av (P31) och underklass till (P279) för Olde English Bulldogge (Q38168). Jag hade inga problem med att (Q15444134) är underklass till (P279) Olde English Bulldogge (Q38168), det du benämner "hierarki av raser", och instans av (P31) hundras (Q39367). Inte heller att hundrasobjekten är instans av (P31) hundras (Q39367). Men att ett hundrasobjekt är underklass till (P279) hund (Q144) är det jag reagerade på. I definitionen av hundras (Q39367) ingår ju att det är ~~instans av (P31)~~ underklass till (P279) ras (Q38829) med bestämningen "av eller för (P642) hund (Q144)". Räcker inte det för att få den koppling till hund (Q144) som du menar behövs "på ett eller annat sätt"?

Det som besvärar mig mest är dock den inkonsekventa tillämpningen bland de 741 hundrasobjekten enligt SPARQL-frågan ovan (26 augusti 2019 kl. 17.36). Jag skulle kunna tänka mig att alla underklass till (P279) hund (Q144) togs bort från alla de objekt som är instans av (P31) hundras (Q39367) (idag är en det minoritet, 123 av 741), men av din redigering och kommentar ovan verkar du föredra att den tvärtemot läggs till i alla de objekt (som i dag är en majoritet, 618 av 740) där den egenskapen idag saknas.

Motsvarande problem finns för katter där 43 av 103 objekt som är instans av (P31) kattras (Q43577) också är underklass till (P279) katt (Q146), medan 60 objekt inte är det.

För hästar är det endast 15 av de 677 objekten som är instans av (P31) hästras (Q1160573) som också är underklass till (P279) till häst (Q726), medan 662 objekt inte är det.

--Larske (diskussion) 31 augusti 2019 kl. 10.34 (CEST)[svara]

Så här måste det vara: En specifik hundras, t.ex. tysk schäferhund (Q38280), är instans (P31) av hundras (Q39367) som i sin tur är instans av hund (Q144). Annars blir det rundgång. Leavitt Bulldogg (Q15444134) är en avskild avelslinje av Olde English Bulldogge (Q38168), då borde det vara korrekt att ange Leavitt Bulldogg som underklass (P279) till Olde English Bulldogge. Det finns ingen hierarki bland hundraser. antingen är det en hundras eller inte. Olde English Bulldogge är en hundras, Leavitt Bulldogg är en avelslinje. En hundras definieras som alla individer som förs till en specifik stambok som organiseras av en kennelklubb. Vissa hundraser är uppdelade i olika varianter, t.ex. långhårig eller korthårig, men jag har inte hittat att någon av dessa varianter har egna objekt på WD. Varianten långhårig chihuahua skulle då vara instans av rasen chihuahua (Q653).

I USA kan detta vara ganska så rörigt eftersom det finns ett antal konkurrerande kennelklubbar. AKC är den största och mest officiella eftersom den har samarbete med FCI. UKC är den näst största. Sen finns det hur många utbrytarorganisationer som helst. De kan inte hålla sams, grundkonflikten rör synen på olika kamphundsraser - kamphundsvärlden kännetecknas av rättshaveristiska fraktionsstrider (även i Sverige). På svwp har vi bara artiklar om hundraser som registreras av FCI, AKC, brittiska KC eller någon annan nationell kennelklubb samt UKC. På enwp har de artiklar om en uppsjö andra raser som registreras av diverse obskyra "kennelklubbar". /Ascilto (diskussion) 31 augusti 2019 kl. 11.00 (CEST)[svara]

"En hundras definieras som alla individer som förs till en specifik stambok som organiseras av en kennelklubb." är en mycket bra beskrivning av hur man tänker semantiskt på Wikidata. Men att "hundras (Q39367) … i sin tur är instans av hund (Q144)" tror jag inte fungerar. "instans av" ska i princip alltid användas när man talar om enstaka exempel på saker. (Lassie är en "instans av:fiktiv hund".) Detta inkluderar enstaka grupper av saker. (enstaka hundras, enstaka musikgrupp) Idag är hundras angiven som "underklass av: ras/av hund". Och "ras" är i sin ut angivet som en "instans av:klassificering/av organism". Det "känns" som rätt tänkt. IP 62.20.170.74 (diskussion) 31 augusti 2019 kl. 11.18 (CEST)[svara]

Hm, jag är nog lite osäker på distinktionen mellan instans av och underklass av. Men huvudsaken som jag ser det är att man inte dubbellänkar; rasen tysk schäferhund är instans av hundras som i sin tur då är underklass till hund respektive ras. Då skall inte tysk schäferhund också vara direkt underklass till vare sig hund eller ras. /Ascilto (diskussion) 31 augusti 2019 kl. 14.52 (CEST)[svara]

Du är inte ensam om det. Det är knepigt. Har du sett d:Help:Basic_membership_properties/sv?

Det stämmer att det finns en "uppsjö" av hundraser i Wikidata där enbart omkring hälften har någon katalognamn (P528).

Länk till fråga som ger en lista med alla Wikidataobjekt som är instans av (P31) hundras (Q39367).

Listan innehåller förutom katalognamn (P528) även ursprungsland (P495) och antal Wikipedior som har en artikel samt länk till bild (P18) och svwp-artikel där sådana finns.

Speciellt saknas svwp-artikel för fem hundraser med FCI-beteckning. Se den här frågan. Kanske de finns men är länkade till något annat objekt...

För Tysk spets (Q38655), Français blanc et noir (Q38468) och Miniatyrbullterrier (Q37967) saknas det bild (P18) i Wikidata trots att vi har en bild i motsvarande svwp-artikel. Om du har möjlighet kanske du kan lägga in en lämplig bild från Commons även för dessa objekt.

--Larske (diskussion) 31 augusti 2019 kl. 15.18 (CEST)[svara]

Gällande bullmastiff var vår artikel av någon anledning inte länkad via WD till övriga språkversioner - nu åtgärdat. Gällande collie, ungersk vizsla och istarski gonic (Istrian Hound) skiljer våra artiklar inte på de olika hårlagsvarianterna trots att de har olika FCI-nummer. Gällande miniatyrbullterrier och français blanc et noir finns bilder i artiklarna liksom för tysk spets där det även finns bilder på de fem varianterna som alla är väldigt olika. Så faktiskt, inga luckor, men tack för genomgången! /Ascilto (diskussion) 31 augusti 2019 kl. 17.40 (CEST)[svara]

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Det var egentligen jag som frågade först, vill jag minnas, men nu ikläder jag mig rollen som den som har svar. :)

@Larske: du angav både instans av (P31) och underklass till (P279) för Olde English Bulldogge (Q38168)? Bra, då gissade jag ungefär rätt och hade redan argumenterat för min sak ovan. Tekniskt sett är det enligt mig rätt, liksom att (Q15444134), är både instans av (P31) och underklass till (P279) till olika saker. Jag vill påstå att qualifier "av eller för (P642) hund (Q144)" på underklass till (P279) ras (Q38829) inte räcker för att få en instans av rasen att bli hund. I alla fall inte om ett "constraint" skulle kräva instans av (P31) hund (Q144). Den som bygger en kunskapssökare på WD-struktur kan förstås (liksom du nu gör) göra den härledningen, men "statement applies within the scope" tolkar jag som en avgränsning och inte som ett tillförande av information. Det där med qualifiers har jag svårare att ge en helt enhetlig datavetenskaplig tolkning av, så kanske jag ser det för snävt.

Det som nu är den brännande frågan är huruvida "hundrasobjekt är underklass till (P279) hund (Q144)" är enligt WD ontologi. Det är då inte en teknisk fråga om vad instans av (P31) och underklass till (P279) betyder (det jag påstår mig veta), utan hur WD vill ha det. Jag har utan framgång sökt ett auktoritärt svar, men inte hittat någon ontologi för hundraser på WD. Min gissning är alltså lika lös som din. Att du stöder din gissning på dataunderlag gör att jag är beredd att godta det som en extra styrka.

Kravet jag då "tekniskt" vill ställa upp är att:

varje hundras (objekt som är instans av (P31) hundras (Q39367)) bör antagligen sakna underklass till (P279) helt (att vara en typ öppnar annars för nästa problem)
inget objekt ska vara instans av (P31) en sådan hundras (vad skulle det betyda?)
katalognamn (P528) och ursprungsland (P495) gör objektet mer komplett
för att "bli" en viss ras används djurras (P4743) och objektet är själv instans av (P31) hund (Q144)
kön (P21) kan vara hona (Q43445) eller hane (Q44148)
Vid behov kan man sätta "instans av:djurskådespelare (Q52688389)" (det är en föreskrift för IMDb ID).
Dessa krav kan nog skriva som constaints i hundras (Q39367) o.d.

Att jag tror att dessa regler kan få uppbackning är att det stämmer ok med hur vi snickrar människa (Q5) och att det passar med den slumpvisa instans jag ryckte ur hatten: Blondi (Q155695) You win! (Fast det betyder inte att jag hade fel... och att det nu råkar bli så att dessa objekt är antingen klass eller instans tar jag inte som en generell regel.) Nu är frågan hur vi får bekräftad konsensus. Jag tänker mig att du vill bot-fixa alla hundraser och hundar, det borde vara ett bra sätt att få alla "vakthundar" att vakna och skälla på oss om vi har fel. Vi ska väl också skriva på WikiProject_Dog_breeds och nämna att vi beaktat Denna franska dialog och en på engelska utan tydligt svar. Låter det som en plan, eller är vi nöjda med att vara överrens utan att agera vidare? Beroende på hur det går kan du sedan galoppera vidare med andra djur.

@Ascilto: Jag tror du gillar alla krav jag ställde upp ovan? Det är dock inte pga rundgång, för hundras (Q39367) är inte underklass till (P279) hund (Q144). Jag kan inte hundar, men daWp säger "race" och enWp kanske säger "line". Vad är då rätt att göra den "instans av"? hundrastyp (Q38672) tyckte jag lät mer som "bulldogg" eller "kamphund" än en specifik undertyp. Hittills har ingen stormat in för att ändra så att Levitt inte är "dog breed". WD får utmaningen att det ska stämma för alla, inte bara hur svWp ser på saken. Ang. #2 ovan så ser jag att du hade ett förslag: Att vara instans av en hundras skulle betyda att objektet är en variant. Skulle det också fungera för "avelslinje"? Jag är osäker på om det är ett bra sätt att modellera ihop med det jag sagt ovan, men för att vara "instans av" så behöver föräldern vara en klass. Ett annat sätt är kanske att göra som för "hundras". Uppfinn ett "hundrasvariant-typ" objekt, låt långhårig chihuahua vara instans av "hundrasvariant-typ" med "av eller för (P642) chihuahua (Q653)". Haken är att detta objekt antagligen inte passar i #4. En annan möjlighet är att säga chihuahua (Q653) "av eller för (P642) långhårig" i steg #4. Det är svårare att läsa, men lättare att skriva antar jag. -- JAGulin (diskussion) 31 augusti 2019 kl. 18.31 (CEST)[svara]

Om vi skall blanda in hundrastyper blir det betydligt mer komplicerat eftersom hundrastyper inte är klart definierade. Såväl FCI som AKC, UKC och KC delar in hundraserna i grupper som i FCI:s fall dessutom består av (under)sektioner. Varje grupp kan bestå av flera olika hundrastyper och en enskild hundras kan räknas till ett par olika hundrastyper beroende på hur man definierar dessa. En avelslinje eller olika varianter av hundraser skall inte blandas ihop med hundrastyper eftersom linjer och varianter är underordnade kategorier till enskilda hundraser medan hundrastyper är överordnade kategorier. Jag har inte gett mig in i att sortera och rensa i hundrasobjekt på WD, kan tänka mig att det skulle leda till vissa konflikter, t.ex. med användare som vill se Levitt Bulldogg som en egen ras trots att den definitionsmässigt inte är det. /Ascilto (diskussion) 31 augusti 2019 kl. 19.07 (CEST)[svara]

Redigeringar i andras sandlådor

Jag har blivit utsatt för att få mitt sandlådeutkast ersatt med en omdirigering till en ny titel, medan jag arbetade med det. Ascilto menar att han är i sin fulla rätt att redigera som han vill i min sandlåda. Ingen äger något på Wikipedia, och alla kan därför räkna med att få redigeringskoflikter med andra användare också där. Se Diskussion:Vera Stremkovskaya.

Själv läser jag i Wikipedia:Min sandlåda om vad jag kan göra i sandlådan, pedagogiskt förklarat för nybörjare. Det jag inte har funnit är något om vad jag inte kan göra i andras sandlådor. Jag hade uppfattat att dett låg implicit i de positiva formuleringarna. Skulle jag tro Ascilto, är detta fel, och påståendena om att man har arbetsro i den egna sandlådan enbart tomma ord.

I trafiken finns det väjningsplikt men inte någon positiv förkörsrätt. För sandlådorna finns bara de positiva formuleringarna men inte någon uttalad väjningsplikt. En sådan behövs tydligen, om idén med personliga sandlådor skall kunna upprätthållas. Roufu (diskussion) 22 augusti 2019 kl. 17.15 (CEST)[svara]

Jag förstår inte varför du ältar något som är rättat och utagerat. Den här överreaktionen är helt obegriplig, vi har i flera år haft ett gott samarbete på WP:Persondatafrågor. /Ascilto (diskussion) 22 augusti 2019 kl. 17.22 (CEST)[svara]

Även om det - utifrån Wikipedias generella princip om att man avsäger sig upphovsrätten till allt det man skriver in här - kanske inte går att formellt förbjuda redigering i andras sandlådor borde det ändå i praktiken vara en fullständigt självklar hederskodex att man inte gör det. /FredrikT (diskussion) 22 augusti 2019 kl. 17.22 (CEST)[svara]

Såklart kan användaren göra vad den vill med sin användarsida och sandlåda så länge det inte är reklam eller av brottslig karaktär. Det enda som är lämpligt för en användare att ändra i annan användares sandlåda är om sandlådan ligger i kategorier. Ascilto:s ändring var helt klart olämplig. DIEXEL (diskussion) 22 augusti 2019 kl. 17.29 (CEST)[svara]

Jag instämmer. Ens sandlåda är ett hjälpmedel för att en i lugn och ro ska kunna skriva sina artiklar (det står faktiskt något liknande i Wikipedia:Min sandlåda). Den funktionen hotas givetvis om någon går in och ändrar i en pågående artikel. Det ser jag som respektlöst – en försvårar inte för en annan Wikipedian att utföra sitt artikelskrivande. / Ternarius _D 22 augusti 2019 kl. 17.30 (CEST)[svara]

(Redigeringskonflikt)(Redigeringskonflikt)(Redigeringskonflikt)(Redigeringskonflikt)Redigeringen ifråga gjordes i all välmening för att rätta vad jag trodde var ett rent förbiseende. Missuppfattningen har rättats och därmed borde saken vara utagerad. Vi har haft diskussioner om användare som lägger sina sandlådealster i kategorier. I dessa diskussioner har andra användare uppmanats nowiki-markera kategoriseringarna. Det är ett exempel på när det är önskvärt att användare redigerar andras sandlådor. /Ascilto (diskussion) 22 augusti 2019 kl. 17.32 (CEST)[svara]

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Jag tycker också sandlådan är "rätt så privat" men jag anger följande undantag:

Jag har flera gånger flyttat ej-acceptabla nya artiklar till ovana användares sandlådor, och där fortsatt att förbättra artikeln i åtminstone implicit samförstånd med den ovane användaren (som ofta är ledsen för att artikeln inte "dög" men inte så sällan är glad för att få hjälp med att "fixa till")
Grovt klotter som triggar klotterfilter har jag rullat tillbaka även om det befunnit sig i sandlåda
Jag har vid åtminstone 2 tillfällen (SFFR-diskussion för Jonas Arnell samt "kvalitetsdiskussion" om Fredrik Tersmeden) skapat arbetsversioner i min egen sandlåda och uppmanat de inblandade i diskussionen att vid behov redigera i denna arbetsversion
Jag har lagt in "nowiki" runt kategorier samt mall-anrop med formella fel i andras sandlådor för att undvika störningar i systematiska flaggningar av artiklar med olika uppdateringsbehov.
Jag har vid någon namnflytt där jag valt att inte ha omdirigering (när man velat "frigöra" ett namn) uppdaterat befintliga wikilänkar i sandlådor så att de inte drabbas av länkröta.

Utöver denna typ av situationer tycker jag det ska vara ett explicit samförstånd för att redigera i någon annans sandlåda. / Allt gott önskar Anhn (diskussion) 22 augusti 2019 kl. 17.33 (CEST)[svara]

(Redigeringskonflikt)(Redigeringskonflikt)Principdiskussionen gäller transkribering av ryska namn. Det är generellt ett stort problem att sådana felaktigt transkriberas enligt engelskspråkig norm. I just detta fall stöddes transkribering enligt svensk norm dessutom av Libris. Detta är ett fall som kan jämställas med att lägga sandlådealster i kategorier. /Ascilto (diskussion) 22 augusti 2019 kl. 17.37 (CEST)[svara]

Jämförelsen haltar. När en lägger sandlådeartiklar i kategorier korrumperas kategorierna ögonblickligen. Om man felstavar ett ord, oavsett om det är genom felaktig transkribering eller på något annat sätt, märks felet först när artikeln läggs ut i artikelnamnrymden. En editering i ett pågående artikelutkast hade lika gärna kunnat ersättas av ett påpekande i användardiskussionen. / Ternarius _D 22 augusti 2019 kl. 17.46 (CEST)[svara]

Nu är jag visserligen extra irriterad efter alla redigeringskonflikter, men att den här struntsaken ältas bortom alla proportioner gör att jag kommer att vara mindre hjälpsam på WP:Persondatafrågor. Jag har som alla begränsad tid till Wikipedia och kommer lägga den tid jag har på tacksammare projekt. /Ascilto (diskussion) 22 augusti 2019 kl. 17.45 (CEST)[svara]

För mig har detta uteslutande handlat om om vad man gör och inte gör i andras sandldor. Att Ascilto handlade i bästa välmening accepterar jag utan vidare, att han hade fel i sakfrågan är helt ovidkommande. Problemet för mig hade varit detsamma om ändringen hade varit befogad. Det har heller ingenting att göra med Wikipedia:Persondatafrågor eller med frågor runt transkribering av ryska namn. Allt detta är ovidkommande. Det enda som jag har tagit upp är rätten till arbetsro i min egen sandlåda. Jag ser att jag har fått medhåll på den punkten från övriga debattdeltagare och räknar med att den rätten nu blir respekterad. Ascilto och jag har vidare i flera år haft närstående intressen, bland annat knutna till Ale kommun, och jag räknar med att kunna fortsätta samarbetet där.

Att det finns uppenbara fall, där man kan räkna med att få sin sandlåda ändrad av andra går implicit fram av Wikipedia:Min sandlåda. Anhn skriver samma sak och Ternarius förklarar varför det är nödvändigt att agera mot kategorieserade sandlådesidor men inte mot vanliga sakfel i sandlådan. Ofta är användaren själv oskyldig till de kategoriserade sandlådesidorna. De har i många fallskapats av administratörer , som glömt att avkategorisera, när de flyttade underkända artiklar från artikelrymden till författtarens sandlåda. Roufu (diskussion) 22 augusti 2019 kl. 20.54 (CEST)[svara]

Transkriberingen av ryska namn enligt engelskspråkiga regler i svenska artiklar är en plåga. Så långt håller jag med Ascilto. Men jag tycker att vi ska få ha våra sandlådor i fred. Artiklar där är under uppbyggnad och kan innehålla alla möjliga fel som man själv rättar efterhand. Det bör fungera att bevaka sidan för att få ett meddelande om och när texten flyttas ut till artiklarna. Kan man ändå inte hålla sig kan man skriva en rad på diskussionssidan. När det gäller kategorier tycker jag det hade varit smidigare om mjukvaran hade hanterat att användarsidor inte ska synas i kategorierna. Då hade man kunnat göra sidan helt färdig i sandlådan innan man flyttar den. / Machatjkala (diskussion) 23 augusti 2019 kl. 12.32 (CEST)[svara]

@Machatjkala: Jag sätter gärna in kategorier i mina sandlpdeartiklar under arbete och förhandsgranskar dem så att de blir korrekta. Men inan jag eventuellt lagrar, sätter jag "nowiki" runt dem. Roufu (diskussion) 23 augusti 2019 kl. 14.37 (CEST)[svara]

Om jag flyttar en artikel brukar jag ibland även ändra alla länkar till artikeln i fråga, även i sandlådor, men då försöker jag komma ihåg att först kontrollera hur länge sandlådan har varit orörd så att jag inte skapar redigeringskonflikter i onödan. /ℇsquilo 23 augusti 2019 kl. 16.50 (CEST)[svara]

Jag känner till nowiki men föredrar att inleda kategorilänken med kolon istället (så här Kategori:Kategorier). Nu är jag säkert den enda tankspridda människan här, men jag skulle ändå föredra att slippa det p.g.a. risken att glömma rätta det när man flyttar ut sin artikel i artikelnamnrymden. / Machatjkala (diskussion) 23 augusti 2019 kl. 19.12 (CEST)[svara]

Går Machatjkalas utmärkta förslag att genomföra? Tostarpadius (diskussion) 24 augusti 2019 kl. 12.54 (CEST)[svara]

Det är nog svårt att få sidorna som har kategorimärkning att inte tillhöra den eller de angivna kategorierna. Men om vi tar fasta på ordet "synas" i förslaget, skulle det gå att göra en finess som gör att undersidor i användarnamnrymden inte "syns" på kategorisidor om inte kategorisidan har ett namn som börjar på "Användar..." (och kanske något mer) där man kanske vill att de alltid ska synas.

--Larske (diskussion) 24 augusti 2019 kl. 13.38 (CEST)[svara]

Jag tror det finns två viktiga funktioner vi vill ha i så fall. Dels den du nämner att kategorin inte syns, dels att en flytt till bort från användarnamnrymden syns i bevakningslistan för dem som bevakar kategorin. Men är det mycket jobb och krångel är det kanske inte värt det. Det är inte årets viktigaste funktion. /Machatjkala (diskussion) 24 augusti 2019 kl. 13.52 (CEST)[svara]

Dölj sandlådan i kategori

Jag har alltid trott att sandlådeartiklar inte syns på kategorisidorna, dvs så som Machatjkala föreslagit ovan. (redigerat förslag) Kanske är det egentligen så att sandlådorna inte bör ligga i användarnamnrymden utan i "utkast" eller liknande? Ambrosiani (diskussion) 24 augusti 2019 kl. 14.36 (CEST)[svara]

Göra så att användarsidor och användardiskar fortsätter kategoriseras, men inte sandlådor. Det låter som en rejäl utmaning! IP 62.20.170.74 (diskussion) 24 augusti 2019 kl. 15.23 (CEST)[svara]

Det vore önskvärt att sandlådor och undersidor inte syntes i någon av dom kategorisidor som finns. Åtgärdskategorier som Kategori:Sidor med trasiga fillänkar, Kategori:Sidor med referensfel och Kategori:Okänd parameter i Webbref består mestadels av sandlådor och undersidor. Visst, det är inte raketforskning att se vad som är vad, men det vore smidigare för dom användare som går igenom felkategorier att redan vid Kategori:Artiklar med åtgärdsbehov se om det finns artiklar att åtgärda. Att åtgärda problemen i sandlådor undviker jag efter att fått en skopa ovett även om tanken bara var att lyfta ut sandlådan/undersidan från felkategorierna.--Skivsamlare (diskussion) 24 augusti 2019 kl. 16.16 (CEST)[svara]

Jag har på prov lagt in en PetScan-länk på sidan Kategori:Sidor med referensfel som ger en lista som enbart innehåller de sidor som ligger i artikelnamnrymden. Just nu är det nio sidor av totalt 95 sidor. --Larske (diskussion) 24 augusti 2019 kl. 16.42 (CEST)[svara]

Gillar--Skivsamlare (diskussion) 24 augusti 2019 kl. 17.10 (CEST)[svara]

Modul:Webbtest går att bygga om så den inte kategoriserar utanför ns:0. IP 62.20.170.74 (diskussion) 24 augusti 2019 kl. 17.14 (CEST)[svara]

Jag har gjort ett utkast till en finess som gör att man kan undanta undersidor i artikelnamnrymden från att synas på några kategorisidor även om de har lagts in i en eller flera kategorier. Det är alltså sidor som heter "Användare:<användarnamn>/<undersida>". De vanliga användarsidorna och användardiskussionssidorna berörs inte eftersom jag uppfattat är det är just undersidor till användarsidor, a.k.a. sandlådor, som är det vanligaste främmande fåglarna på kategorisidorna. Sidorna ligger alltså fortfarande kvar i kategorierna och kategoriseringen syns på sidorna, men sidorna syns inte på kategorisidorna.

Den som vill prova hur det ser ut kan kopiera följande rad till sin common.js

mw.loader.load( mw.config.get( 'wgScript' ) + '?title=Anv%C3%A4ndare:Larske/cathidesubpages.js&action=raw&ctype=text/javascript' );

och följande rader till sin common.css

.gadget-cathidesubpages {
	display:none;
}

Detta får undersidorna att helt försvinna från listorna på kategorisidorna. Vill man inte helt osynliggöra dessa sidor kan man prova med något annat format, till exempel

.gadget-cathidesubpages .a {
	color:green;
}

eller

.gadget-cathidesubpages {
	background-color:coral;
}

Skriptet behandlar alla kategorisidor på samma sätt, alltså inga undantag i denna första version. --Larske (diskussion) 25 augusti 2019 kl. 06.23 (CEST)[svara]

PetScan-länk var enkelt och genialt, den som patrullerar kan spara den länken utan att gå via kategorin, övriga kan också välja att ta fram den vyn vid behov. Jag råkade "tömma" kategorin ovan, men denna kan duga som nytt exempel.

Att dölja sandlåda från kategori låter också praktiskt, men jag är inte övertygad om att det är bra att göra "i efterhand". Jag har inte hittat någon kategori (relevant i sammanhanget) som har "många sidor". Görs filtreringen efter siduppdelning, så att en sida blir halvtom trots att det finns fler att visa? Det andra problemet tycker jag är att man inte ser i förväg att kategorin är "tom", eftersom räknaren självklart visar den äkta räknaren (87 sidor).

Var det meningen att varje användare väljer att akivera eller går det att lägga din finess så att det gäller för alla? I ett första steg skulle jag då rekommendera att vi inte döljer helt, varianten 2 med color:gray (eller ljusare) känns bra. Att "gråa ut" användarsidor är nog bättre än att markera dem (coral-varianten), men går vi den vägen tycks det bättre att ha med ".a" även då. Om sidorna syns (gråade) ser jag ingen anledning att inte också undertrycka Användarsidan och tillhörande diskussion. Om sidorna döljs helt behöver det finns en knapp/länk för att dynamiskt växla.

Slutligen har jag letat efter kategorier där detta är ett problem, men inte hittat många. Jag vet att det är störigt när träden göms av skog, men kanske är det inte mer problem än att en peronlig lösning räcker.

Hade fler testat? JAGulin (diskussion) 31 augusti 2019 kl. 11.45 (CEST)[svara]

@Jagulin: Tack för erfarenhetsåtermatning/synpunkter från ditt testande:

När görs filtreringen? Ja, filtreringen görs som ett sista steg, med de problem du påpekar, och den påverkar inte "siduppdelningen". I princip skulle det kunna vara alla artiklar på en sida som döljs även om det finns fler sidor, före och/eller efter, med artiklar i kategorin, men det normala fallet är nog att det är ganska få artiklar som döljs, så jag tror inte att det är ett problem i praktiken. En stor, och i sammanhanget relevant kategori, om du vill studera siduppdelningen mer, är Kategori:Franska författare där det just nu finns en användarundersida.
Individuellt aktiverande eller default? Som för alla finesser kan man välja om den ska vara påslagen för alla med möjlighet för inloggade att "stänga av" den eller om den ska vara påslagen enbart för de inloggade som väljer det. Oinloggade har inte någon möjlighet att välja utan får den inställning som är default. Samma gäller för "stylingen". Det man väljer att göra med stilar (css) kan enbart de som är inloggade överrida om de önskar något annat utseende än det som gemenskapen bestämmer ska vara "standard".
Undertrycka sidor i användarnamnrymden som inte är undersidor? Det är möjligt om det kan få konsensus, men för ett antal kategorier vill man ju ha användarsidor, till exempel Kategori:Användare som studerat vid Lunds universitet. I den första versionen hanteras alla kategorier lika och det kan nog bli en del diskussioner om i vilka kategorier som användarsidor trots allt bör synas. Kanske det hade underlättat om vi inte hade haft några underkategorier till Kategori:Wikipedia:Användare som inte börjar på "Wikpedia:", varför har vi det?

--Larske (diskussion) 31 augusti 2019 kl. 13.50 (CEST)[svara]

@Larske: När jag frågade om "default" så var det menat som "har vi makt över detta, eller måste det göras i min egen common.js". Jag förstår nu att det är möjligt (för dig) att lägga in generellt, om vi bara känner att vi kommer överrens. Det låter som alla här är för (även om jag inte vet vem som verkligen testat), men vi är ju fortfarande väldigt få så jag vet inte hur djärva vi vågar vara. När jag skrev "undertrycka" så var det framförallt menat som "gråa ut". I så fall tycker jag inte att vi riskerar att förstöra något, och kan vara djärvare, även om de med svag syn kan tycka att grått är svårare att läsa. Finns de gråa raderna med blir det också "mer logiskt" att klicka till nästa sida. I den mån det behövs "kategorier avsedda för användarsidor" skulle de alltså fortfarande tjäna sitt syfte, om än lite blekare. Personligen skulle jag acceptera det utan att det finns möjlighet att slå av i inställningar. Det går ju att dokumentera hur man byter färg själv i css.

Vad gäller icke-artikel-kategorier så har du mitt stöd att byta namn (eller kasta), men det är ju också en fråga om "alla framtida kategorier" så bäst är om det inte behövs undantag. Antagligen heter de som de gör eftersom det inte har behövts några tydliga regler, inget allvarligare skäl om jag får gissa. Går det annars att använda det faktum att det är en underkategori eller är regex på namnet det enda smidiga?

Jag får erkänna att jag i min tanke var inställd på att "hitta de få riktiga artiklarna i en åtgärdskategori", men du har en poäng att det kanske för den stora massan är viktigare att "dölja (möjligen skadligt) skräp i en artikel-kategori". I det fallet har du rätt i att det bör vara få exempel, men det får mig också att tro att en utgråad rad är bra nog. Är det någon som är emot att vi börjar med grått eller känns det ok att gå vidare med testet? JAGulin (diskussion) 31 augusti 2019 kl. 16.20 (CEST)[svara]

Larske: Är det inte bättre att standardisera detta och göra det så det inte syns för alla? Funktionen borde ju dock ha införts redan när utvecklarna introducerade sandlådor/undersidor på Wikipedia. DIEXEL (diskussion) 31 augusti 2019 kl. 12.02 (CEST)[svara]

@DIEXEL: Minns jag rätt så fanns undersidorna redan innan kategorierna introducerades. IP 62.20.170.74 (diskussion) 31 augusti 2019 kl. 12.11 (CEST)[svara]

IP 62.20.170.74: Ok. "Funktionen borde ju dock ha införts redan när utvecklarna introducerade kategorier på Wikipedia", de lär ju ha testat och varit medvetna om att sandlådorna/undersidorna hamnade i dessa om man skriver in [kategori...] på såna sidor. För övrigt tycker jag att det tekniska på Wikipedia är för individuellt och fler saker borde standardiseras så det gäller för alla som det här. DIEXEL (diskussion) 31 augusti 2019 kl. 12.18 (CEST)[svara]

Jo, men jag har svårt att tro att det var utvecklarna som kom på idén att skriva "artiklar" i användarnamnrymden. Den länk till "sandlåda" som finns i övre högra hörnet var en av användare utvecklad finess långt innan det blev en del av MediaWiki. IP 62.20.170.74 (diskussion) 31 augusti 2019 kl. 12.28 (CEST)[svara]

IP 62.20.170.74: Jaja hur som helst så förstår jag inte varför allt ska vara så individuellt anpassat här och inte mer standardiserat på den tekniska sidan. Den här frågan är inte bara till IP 62.20.170.74 utan till vem som helst som är teknisk kunnig på svenska Wikipedia. DIEXEL (diskussion) 31 augusti 2019 kl. 12.48 (CEST)[svara]

Eftersom jag blev pingad av dig DIEXEL ovan med en fråga som möjligen är retorisk. Jag håller med dig om att det ofta är bra om man kan följa en standard och inte krångla till det för mycket. Men med det sagt vill jag också framhålla att det finns fall då det kan vara befogat med individuella anpassningar. Ett fall kan vara när det inte går att få konsensus för hur standarden bör vara. Ett annat fall är när standarden inte passar mig som individ som i följande exempel:

I de diffar som visas i Wikipedia finns det markeringar med olika färger för vad som har tagits bort och lagts till. Jag tittar jättemycket på diffar och när det är stora textsjok som tagits bort eller lagts till är det problemfritt, se exempel 1. Men inte sällan handlar det om små diffar, enstaka tecken, och då är det nästan omöjligt för mina ögon att hitta vad det är som är ändrat, se exempel 2 nedan. Därför har jag lagt till ett par rader i min personliga css-fil som gör att det bli mycket lättare för mig att hitta ändringarna, se exempel 4 nedan. Det är för mig en stor förbättring, men jag är inte säker på att jag skulle få konsensus för att göra detta som en standard för alla svwp-användare.

Exempel:

#	minusdiff	plusdiff	Kommentar
Exempel 1	När mycket text tas bort är det lätt att se	Även när mycket text läggs till går det bra	Standard
Exempel 2	Men ibland är det bara enstaka tecken som tas bort	Nästan omöjligt att se, eller hur?	Standard
Exempel 3	När mycket text tas bort är det lätt att se	Även när mycket text läggs till går det bra	Individuell anpassning
Exempel 4	Men ibland är det bara enstaka tecken som tas bort	Mindre omöjligt att se, eller hur?	Individuell anpassning

--Larske (diskussion) 31 augusti 2019 kl. 14.40 (CEST)[svara]

@DIEXEL: Jag är inte teknisk expert här, men provar att ge en kompletterande bild ändå. Om du frågar om det generella fallet så kommer det inte av tekniska begränsningar utan tekniska möjligheter. Och jag tror att det är fråga om en överlevnadsstategi för utvecklarna att exponera valfriheten. Dels för att man vet att det är en tekniskt intresserad grupp som hänger här mycket och vill ha perfektion, dels för att det inte är bara en wiki - varje wiki har sina egna behov. Även om det vore möjligt att samordna allas önskemål så är det säkert mycket lättare att lägga extra tid på ett konfigurerbart system och ge var och en svaret "lös det som du vill". Det andra svaret är att detta i sin tur leder till (indirekta) tekniska begränsningar. I väntan på "den där finessen" kommer X antal användare att på egen hand skruva ihop en egen lösning, sen vill man inte ändra. Jag tänker på mallar och WD t.ex. Tänk vad smidigt om vi hade samma mallar som på enWp, men tänk också vad begränsande. I slutänden antas både cite web och webref + en bot som byter mellan dem. Tänk om någon centralt hade bestämt hur våra WD-faktamallar skulle se ut och fungera; det hade besparat oss arbetet att uppfinna hjulet själva, men hade dröjt längre och inte blivit som vi ville ha det. Så även om det är tekniskt bakvänt att ge frihet är det antagligen en viktig del till hur Wp svetsas samman och vi känner ett ägandeskap.

I det specifika fallet är vissa kategorier helt kontrollerade av MediaWiki centralt. Om de inte har en färdig möjlighet till konfigurering så skulle ett krav på "dölj undersidor" behöva accepteras av utvecklare och alla Wp. Någon som vill skriva det som en bug-rapport och se hur det tas emot? Då finns det skäl att Larske gör en egen lösning. Med det sagt verkar det som att vi kan göra den tvingande på svWp. Jag vill ändå mana till försiktighet eftersom det inte sällan orsakar mycket oreda att ändra något som folk vant sig vid (även om det i sin tur var dumt från början). Utgråade rader tror jag kan funka bra som balans mellan "nytt" och "som innan". När jag lovordade den "demo-implementation" som måste aktiveras personligen med krånglig.js så var det mitt sätt att säga; "vi som är här är tekniska nog att nöja oss med detta - de som inte är här och ropar efter detta kanske klarar sig många år till". Men om vi tycker att det är viktigt nog att ändra så väljer vi antagligen mellan att vänta eller att göra något som inte skapar ovänskap. JAGulin (diskussion) 31 augusti 2019 kl. 16.20 (CEST)[svara]

Lasse Kronér

Lasse Kronér är på väg tillbaka och hans artikel är på uppgång bland mest lästa. Artikeln behöver uppdateras, men hur ska/bör Wikipedia hantera hans historia det senaste åren. Om vi tar i det nu hoppas jag att vi kan förekomma möjliga problem med artikeln i framtiden. Voyager85 (diskussion) 4 augusti 2019 kl. 12.10 (CEST)[svara]

Jag hittar ingen diskussion i anslutning till artikeln och anser inte heller att någon sådan är nödvändig. Det behövs inget om detta i texten. Tostarpadius (diskussion) 9 augusti 2019 kl. 18.54 (CEST)[svara]

Jag ser att vi bör agera som i andra fall. Det finns inget skäl att dölja att det under en period var kontrovers kring hans relation med en praktikant som var anställd på SVT. I likhet med fallet Dick Harrison är det inget vi döljer. Det kan däremot lämpligen formuleras kortfattat. Om det sedan skall till detaljer gäller att det ges balans och proportion, men det kan man ju ta upp när det blir aktuellt och någon intresserar sig för att lägga in det.FBQ (diskussion) 12 augusti 2019 kl. 10.54 (CEST)[svara]

Vi döljer inget, men vi behöver heller inte skriva ut sådant som inte har fått mer än tillfällig uppmärksamhet. Vi skall varken skön- eller svartmåla. Tostarpadius (diskussion) 23 augusti 2019 kl. 13.10 (CEST)[svara]

Jag ser det ju varken som skön- eller svartmålning att beskriva att personen varit uppmärksammad i media. Kanske har det varit tillfälligt, men det var något som kommer att kommas ihåg av många framöver. Sedan är väl ett problem att ge det balans och perspektiv - balans är ju alltid svårt i ett uppslagsverk som wikipedia där människor skriver om det de själva är intresserade av. Men, det kan vi ju ta när det finns något skrivet att ta ställning till.FBQ (diskussion) 27 augusti 2019 kl. 00.44 (CEST)[svara]

Det är möjligt att många kommer att komma ihåg det vår hjälp förutan, men det innebär inte att vi bör föra in uppgifter av det slaget och på det sättet bidra till att det som annars skulle bli bortglömt inte blir det. Tostarpadius (diskussion) 28 augusti 2019 kl. 20.43 (CEST)[svara]

Missionsprovinsen

Är någon form av "bråkgruppering" inom/i utkanten av svenska kyrkan. Och även om det är få individer och få församlingar så fortsätter det med bråk inom denna gruppering. Stigens koinonia besår av ett 20-tal medlemmar men delades ändå i början av 2019 då de inte var ense. När de blev till var de mycket aktiva på Wikipedia så i stort sett varenda lokal grupp har en egen artikel. Är det verkligen relevant vi har så mycket om detta eller borde vi rensa ut mycket av det som nu finns. En förening med mindre än 50 (här mindre än 20) medlemmar tar vi ju annars snabbt bort.Yger (diskussion) 28 augusti 2019 kl. 20.26 (CEST)[svara]

Jag ser nu jag var slarvig. De flesta lokalgupper länkas enbart till huvudartikeln vilket ju är OK.Yger (diskussion) 28 augusti 2019 kl. 20.29 (CEST)[svara]

Koinonian i Stigen tillhör inte längre Missionsprovinsen. Det kan verkligen diskuteras om den är tillräckligt stor för att ha en egen artikel. Tostarpadius (diskussion) 28 augusti 2019 kl. 23.30 (CEST)[svara]

Om den en gång varit relevant, är den väl det fortfarande? Jag har nu infogat Stigens kyrka i raden av mikroskopiska organisationer i Kategori:Lutherska samfund i Sverige. De flesta av dessa har menat var för sig att de representerat den sanna lutherska renlärigheten i Sverige. Kan man säga att renlärigheten vuxit med ett samfund till på listan? Roufu (diskussion) 29 augusti 2019 kl. 11.16 (CEST)[svara]

Tack för hjälpen, det har blivit korrekt nu. Och mitt minne är kort, jag har själv redigerat dessa saker både 2008 och 2015 men mest rört till det.Yger (diskussion) 29 augusti 2019 kl. 15.01 (CEST)[svara]

Numrering av statsministrar

En IP har numrerat alla statsministrar, (från Louis De Geer nr 1 till Stefan Löfven nr 34, efter detta har någon återställts. Jag var nog på väg att återställa, men det är snyggt gjort och det är ju inte fel, kanske med en blinkning till numreringen av amerikanska presidenter, så jag har låtit det vara tills vidare, men härmed lyfter jag frågan om detta bör vara kvar. Allt gott önskar / Anhn (diskussion) 29 augusti 2019 kl. 06.46 (CEST)[svara]

Det återställdes nyss med bot. Själv stöder jag inte en sådan åtgärd. Det må vara sant att vi inte brukar numrera, men uppgiften störde inte utan var informativ. Tostarpadius (diskussion) 29 augusti 2019 kl. 10.14 (CEST)[svara]

Fast om det inte finns någon officiell sådan numrering, är det då svwp:s sak att införa en sådan? Och är vi överens med hur den skall räknas: per individ eller per mandatperiod/ministär?/FredrikT (diskussion) 29 augusti 2019 kl. 13.06 (CEST)[svara]

Det är en viktig synpunkt. Numreringen var felaktig, har jag nu konstaterat. Statsministrar som Olof Palme, Thorbjörn Fälldin och Ingvar Carlsson bör ha mer än ett nummer. När de efterträtt sig själva bör numret inte ändras, men när någon kommit emellan. Grover Cleveland är USA:s 22 och 24 president. De som suttit två mandatperioder i följd har bara ett nummer. Kanske bör vi vänta tills det kommer en officiell räkning. Annars kan det ses som egen forskning. Tostarpadius (diskussion) 29 augusti 2019 kl. 13.15 (CEST)[svara]

Även för dem som "efterträtt sig själva" finns det frågetecken. Är Per-Albin Hansson samme statsminister när han leder samlingsregeringen som när han leder rena S-regeringar före och efter kriget? Och hur skall man se på Erlander före, under och efter koalitionen med Bondeförbundet? /FredrikT (diskussion) 29 augusti 2019 kl. 13.21 (CEST)[svara]

Det blir med andra orginalforskning av alltihop! IP 62.20.170.74 (diskussion) 29 augusti 2019 kl. 13.41 (CEST)[svara]

(Redigeringskonflikt) Vilka som ingår i regeringen ser jag som egalt för numreringen, men det är givetvis endast min personliga uppfattning. Om en amerikansk president skulle ha bytt parti inför andra mandatperioden har jag dock svårt att tro att det skulle ha påverkat räkningen. Tostarpadius (diskussion) 29 augusti 2019 kl. 13.48 (CEST)[svara]

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Jag tackar för inkomna synpunkter som jag sammanfattar med att det finns flera problem med definitionen av ordningsnummer. Dessutom ska inte wikipedia hitta på egna saker, utan numreringen hade varit befogad att ha om det fanns källor som sa N.N Sveriges X:te statsminister. Så svaret är att det inte bör vara kvar, och detta har vad jag har sett effektuerats. Tack igen för synpunkter, och i och med detta betraktar jag min upptagna tråd som avslutad. IP:n har informerats här. / Anhn (diskussion) 29 augusti 2019 kl. 13.47 (CEST)[svara]

Välkomna till Wikipedia:Veckans tävling/Glaciärer!


Vad har denna rymdfarkost och denna forskare gemensamt? Jo, båda två (och mer därtill) kan man skriva om i nästa Veckans Tävling.

Den 2 - 8 september handlar Veckans tävling om glaciärer och glaciologi. Det finns som vanligt mycket att skriva om.

Välkomna att delta och/eller lämna förslag på artiklar i tävlingens "tipshörna"!

// Zquid (diskussion) 29 augusti 2019 kl. 15.10 (CEST)[svara]

Cannabis

tråd flyttad till Diskussion:Cannabis#POV.Yger (diskussion) 30 augusti 2019 kl. 13.20 (CEST)[svara]

Stora synagogan

I texten får läsaren veta att Stora synagogan i Budapest är "världen näst största synagoga". Det vore intressant att informeras om vilken synagoga som är världens största. Vad avses med världens största, antalet människor som får plats eller är det volym och kvadratmeter, höjd, utbredd det handlar om, någon som vet? Det naturliga vore någon synagoga i Jerusalem eller varför inte, rent av i New York. Logogryf (diskussion) 27 augusti 2019 kl. 20.34 (CEST)[svara]

Du hittar en lista på en:Synagogue#World's_largest_synagogues.Yger (diskussion) 27 augusti 2019 kl. 21.13 (CEST)[svara]

Tänkte skriva detsamma. Den största är i Jerusalem och har plats för mer än 10000 personer. Den heter Belz Great Synagogue på engelska. Den har ännu inte fått någon artikel på svenska. – När man inte vet svaret, hjälper det nästan alltid att googla på engelska. Roufu (diskussion) 27 augusti 2019 kl. 21.29 (CEST)[svara]

Ja, det var bra och snabbt!. Ja, det vore intessant med en text om denna synagoga på svenska. Jag har inte den kunskapen, men jag är övertygad om att det finns många duktiga på ämnet som kan tillföra en artikel här. Logogryf (diskussion) 28 augusti 2019 kl. 01.20 (CEST)[svara]

När något anges vara exempelvis näst störst är det bra om den största anges på något sätt i artikeln. Det kan ske genom en länk till en listartikel. Tostarpadius (diskussion) 29 augusti 2019 kl. 10.18 (CEST)[svara]

Givetvis visste jag inte svaret, Roufu, eller kanske anade jag men jag har inte så genuin kunskap. Du använder begreppet "googla", javisst kan vi det. Detta var en retorisk fråga och är att söka på ett annat språk, som du föreslår på engelska eller då på hebreiska.Jag fattar en del jiddich men hebreiska är rena finskan för mig. Logogryf (diskussion) 30 augusti 2019 kl. 03.16 (CEST)[svara]

Vulkan, glaciär eller mittemellan? (berg)

Inför nästa veckas Veckans tävling, funderar jag över glaciären Okjökull.På sv-wp är Okjökull omdirigerad till Ok (berg), som är en avsomnad vulkan. Artikeln räknas till kategori Berg. På en-wp finns Okjökull och Ok (volcano). De engelska artiklarna räknas till kategori glaciärer resp (sköld)vulkaner. På isländska finns bara artikeln om Ok, som kategoriseras som glaciär.

Nu är min undran om något ska ändras rörande den befintliga svenskspråkiga artikeln om berget/vulkanen, och ifall omdirigeringen kan få bli en artikeln om glaciären? // Zquid (diskussion) 28 augusti 2019 kl. 16.59 (CEST)[svara]

Min tanke är att båda artiklarna kan få finnas, om de kan källbeläggas och bli något annat än små stubbar. Omdirigeringen gjordes i juli i år, och innan dess fanns inget på adress Okjökull.--Paracel63 (diskussion) 28 augusti 2019 kl. 19.36 (CEST)[svara]

Nu lade jag till kategorin Sköldvulkaner till artikeln om Ok, så kan artikeln hittas om man letar efter vulkaner. Vi får väl se vad nästa veckas VT ger för resultat rörande glaciärer. // Zquid (diskussion) 29 augusti 2019 kl. 13.07 (CEST)[svara]

Om man tittar på olika wp-versioner, inklusive den isländska, verkar det inte finnas mycket mer intressant att skriva om berget Ok än det som gäller den numera före detta Okjökeln. Därför är väl nuvarande arrangemang bra i dagsläget: en artikel om Ok, med en omdirigering från sökordet Okjökeln. Den före detta jökeln kan logiskt ses som en delmängd av berget Ok, ungefär som Gamla Stan jämfört med Stockholm. Om den dagen skulle komma, när det skulle finnas mycket att säga om bägge objekten, kan det finnas anledning att spjälka ut jökeln till en egen artikel, men inte idag. Boberger (diskussion) 30 augusti 2019 kl. 00.22 (CEST)[svara]

Faktamall biografi WD, importerat från Wikimediaprojekt

Då vi sedan tidigare ställer krav på referenser. Jag vill minas något konsensus om att inte använda andra språkversioner av Wikipedia som källa. Så frågar jag mig nu, ska vi presentera uppgifter från Wikidata som på Wikidata fått referensen importerat från Wikimediaprojekt'? När jag tittar på artikeln Arnold R. Klemola så ser det ut som följande. Vi presenterar uppgiften men den listas inte under Referenser i slutet av artikeln. Skälv ställer jag mig skeptisk till att ens presentera Wikidata uppgiften med denna typ av referens, men varför inte skriva Uppgift hämtad från x Wikipedia under referenser? Voyager85 (diskussion) 30 augusti 2019 kl. 18.44 (CEST)[svara]

Nu står det "uppgift hämtad från x-språkiga Wikipedia" med en siffra i referenslistan, men motsvarande siffra saknas i faktarutan så det framgår inte vilken uppgift som avses. Thoasp (diskussion) 30 augusti 2019 kl. 21.11 (CEST)[svara]

Jag ser inte texten "uppgift hämtad från x-språkiga Wikipedia" i referens listan. Jag ser tre referenser, alla dessa länkar till sidor utanför Wikipedias svär. Någon funktion jag måste aktivera? Voyager85 (diskussion) 30 augusti 2019 kl. 21.57 (CEST)[svara]

@Voyager85: Vi ställer inte hårda krav på referenser för alla uppgifter i artiklar. Vissa typer av uppgifter kan det behövas för, men inte om de är triviala i sammanhanget. Och ställer vi inte det kravet här så vore det lite konstigt att göra det för uppgifter från våra systerprojekt. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 30 augusti 2019 kl. 23.34 (CEST)[svara]

"hämtad från x-språkiga Wikipedia" tycker jag är bra i WD. Där kan det uppmuntra att gå till "källan" för att hitta en bättre referens att lägga in. Antagligen var det tänkt som ett sätt att kunna fylla på WD maskinellt. Att ha med "hämtad från x-språkiga Wikipedia" som ref i svWp tycker jag inte fyller samma funktion (och det görs såvitt jag vet inte), men det skulle väl inte göra mycket skada. Jag tycker att det är adekvat att visa uppgiften som "ej bekräftad" men jag ser inte vinsten med att ta bort den helt. Är det en felaktig uppgift är det bra att någon får ögonen på det och går in i WD och fixar.

En fråga man kan ställa sig är varför vi har faktamall. Om det är tänkt som en sammanfattning av det som redan står i artikeln tycker jag inte att det är ett problem att visa info utan angiven källa. Jag tycker å andra sidan att det är bra att varje uppgift har en källa utskriven (inget är trivialt för den som inte redan vet eller som söker en referens). Om vi ser faktamall som artikelns huvudområde, då finns det förstås en större anledning att ställa hårda krav där. JAGulin (diskussion) 31 augusti 2019 kl. 13.34 (CEST)[svara]

OT! Under Wikimania var jag på en Infobox session och där verkar det som engelsk Wikipedia så skapas mallar att den som lägger in mallen i artikeln sätter en parameter som avgör vad som hämtas från Wikidata. En parameter var hämta bara information med källor - Salgo60 (diskussion) 30 augusti 2019 kl. 23.43 (CEST)[svara]

Det tycker jag låter krångligt, men enWp kan förstås välja den vägen för att överhuvudtaget få gehör för att använda WD. I vårt fall tycker jag att vi kan gå på konsensus med framåtanda. Eftersom WD kan ändras när som helst, precis som enWp visserligen, är det ganska godtyckligt att manuellt "godkänna" vissa uppgifter i ett visst objekt. Att ha generella princper tycker jag är mer värt. Sen kan det behöva en möjlighet att utesluta vissa känsliga uppgifter från WD även om de har goda källor, så jag är inte helt emot möjligheten att kunna styra vad som visas i en specifik artikel. JAGulin (diskussion) 31 augusti 2019 kl. 13.34 (CEST)[svara]

Äppelartiklarna

Hur ska man göra med de usla äppelartiklarna som vissa IP-nummer skapar (de senaste Delcorf, Klaräpple (Eneroths), Mutzo och Spigold). De är inte skrivna som artiklar och det mest anmärkningsvärda är ju att IP-numrerna redigerar i redan befintliga artiklar men tycks ändå inte uppfatta hur en artikel ska var uppbyggd. Enligt Plumbum208 så använder personen dessa IP-nummer 194.47.50.150, 193.12.172.229, 193.12.172.230, 194.47.50.122, 193.12.172.231 (den som är aktiv idag den 31 augusti), 81.94.172.206, 193.12.172.228. Den verkar heller inte vara intresserad av att föra en diskussion om detta och vilken detaljnivå den ska ha i de artiklar den skapar/bidrar med. Ett exempel: Delcorf: "Delcorf syn. Delbarestivale. En äpplesort från Plantskolan Delbard, Paris, Frankrike. Utsläppt omkring 1970. Blomning medeltidig, Frukterna har strimmig täckfärg. Frukterna har hög sockerhalt och litet kärnhus, är saftiga, välsmakande och aromatiska. Trädet är starkväxande. Trädets bördighet inträder tidigt. Skördas i början av september och kan lagras 3 månader i kylrum.". Hur ska man gå tillväga för att hitta en permanent lösning på detta? DIEXEL (diskussion) 31 augusti 2019 kl. 12.37 (CEST)[svara]

Detta har förekommit i flera år. Tidigare har jag lagt ner möda för att få till dem, men jag blir lite irriterad att skribenten inte tar till sig hur vi fixat dess tidigare alster utan fortsätter skapa mycket bristande artiklar. Jag lutar åt att flytta dem samtliga till undersidor.Yger (diskussion) 31 augusti 2019 kl. 13.20 (CEST)[svara]

Det är det bästa att göra så. Synd att skribenten inte tar till sig hur artiklar skall vara utformade, för det hade kunnat vara intressant att ha artiklar om olika äppelsorter.--Historiker (diskussion) 31 augusti 2019 kl. 22.17 (CEST)[svara]

Skribenten lägger ofta till väldigt detaljerad info om äpplen i de olika artiklarna om äpplen. Jag orkar inte engagera mig så mycket men bevkar samtliga artiklar om äpplen och det är var och varannan dag tillägg med väldigt detaljerad info. Känns oklart om det passar in på Wikipedia. Det är ett problem att skribenten inte vill prata med någon. Wikipedia bygger ju på samarbete. TJ Lusitanias (diskussion) 31 augusti 2019 kl. 22.26 (CEST)[svara]

Yger, Historiker, TJ Lusitanias och de som inte har deltagit i diskussionen (än): Mitt förslag är att fortsätta radera alla artiklar som är så där fortsättningsvis och lägga ett meddelande på diskussionssidorna för alla IP-nummer som personen använder. Till exempel: "Hej. Dina artiklar kommer fortsättningsvis raderas, så länge du dels fortsätter att inte vara delaktig i diskussioner som är lagda av gemenskapen på svenska Wikipedia. Dels inte tar åt dig, vad vi försökt skriva till dig, om att de artiklar du skapar måste vara skrivna som Wikipediaartiklar och vara mer av allmänt karaktär utan att bli allt för detaljrik." En teori varför den har inte brytt sig är väl vår "välvilja" att justera dessa så de blir wikifierade, en sak som jag har tidigare ifrågasatt. Enligt min mening så måste ha ställa mer krav på de som bidrar här oavsett om det är en nybörjare och en mer insatt bidragsgivare (som det verkar ändå vara i detta fall). DIEXEL (diskussion) 1 september 2019 kl. 08.21 (CEST)[svara]

Jag håller med om det du skriver DIEXEL. För att förtydliga lite. Skribenten har även skrivit väldigt mycket i artikeln om äpple. Tournesol rensade kraftigt i skribentens "siffertuggande". Och gällande siffertuggandet i de befintliga artiklarna om äpplen så har jag låtit allt vara i princip. Kanske bör rensas även där. TJ Lusitanias (diskussion) 1 september 2019 kl. 10.45 (CEST)[svara]

Bra förslag DIEXEL.--Historiker (diskussion) 1 september 2019 kl. 18.17 (CEST)[svara]

Månadens artiklar


"Den stora trekken" och "Afrikaans".

Det blev sydafrikanskt två gånger om när vi valde bästa nya artikel respektive utökning under juli månad. Den stora trekken utsågs till bästa nya artikel, medan Afrikaans utsågs till den bästa utökningen – båda författade av Olavhose.

Dessutom utdelades pris för flest nya artiklar (208 stycken) respektive utökningar (30 stycken) under augusti. Även här var det en skribent som kammade hem båda rosetterna (Deryni). Totalt listades under förra månaden 370 nya och 70 utökade artiklar i projektet.

Nu är det september, och vi kan rösta på augusti månads bästa nya respektive utökade artikel – det finns 35 nya och 13 utökade artiklar att välja bland. Men du är lika välkommen att lista dina egna eller andras nya artikelbidrag. Eller att bara titta in. Möjligen hittar du en och annan trevlig artikel som förtjänar att läsas. Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 1 september 2019 kl. 15.40 (CEST)[svara]

Kvalitetsmätningen september

Kvalitetsmätningen det senaste året (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %
2024-05-05	32	115	63	8	46	1	63	304	364	4	179	339	425	2 128	33	4 104	62 299	66 403	2,57 %
2024-06-02	31	112	63	13	51	1	58	319	370	0	187	341	428	2 140	45	4 159	62 706	66 865	2,59 %
2024-07-03	31	113	68	12	56	1	65	316	379	3	181	344	429	2 186	33	4 217	63 194	67 411	2,6 %
2024-08-01	32	115	67	14	59	2	42	302	382	4	147	350	428	2 188	14	4 146	63 499	67 645	2,61 %
2024-09-01	30	118	70	16	59	0	23	301	382	2	150	343	428	2 207	0	4 129	64 065	68 194	2,63 %
2024-10-02	32	153	75	20	68	0	30	305	401	0	153	351	431	2 222	0	4 241	64 234	68 475	2,64 %
2024-11-02	35	126	75	21	66	1	39	285	361	0	157	295	432	2 232	0	4 125	64 435	68 560	2,64 %
2024-12-01	35	136	76	21	70	1	27	268	366	2	163	295	433	2 245	0	4 138	64 763	68 901	2,65 %

Förklaring
Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Kraftig minskning av {{Förvirrande}}, men väldigt upp på {{relevans}}.Yger (diskussion) 1 september 2019 kl. 10.09 (CEST)[svara]

Kanske relevans skulle vara bra att satsa på denna månaden då så det kommer under 100 igen? Adville (diskussion) 1 september 2019 kl. 10.54 (CEST)[svara]

Antalet ouppdaterade artiklar växer hela tiden och utgör den största kategorin. Denna månaden växte den kraftigt.--Historiker (diskussion) 1 september 2019 kl. 18.07 (CEST)[svara]

Relevans betas av efterhand via SFFR. Uppdatering finns inga rutiner för. Det är hög tid att ta tag i den kategorin. Tostarpadius (diskussion) 2 september 2019 kl. 01.05 (CEST)[svara]

Kvalitetsmätningen september för felaktig flaggning

Kvalitetsmätning: Felaktig flaggning på interwiki (via badge i Wikidata)
Datum	Antal med fel kategori eller badge				Av totalt	Andel med fel
Datum	Utm.	Bra	Rek.	Totalt	Av totalt	Andel med fel
2018-01-01	0	1	1	2	1 534	0,13 %
2018-02-01	0	0	0	0	1 523	0,00 %
2018-03-01	0	0	1	1	1 522	0,07 %
2018-04-01	0	0	1	1	1 528	0,07 %
2018-05-01	0	0	2	2	1 527	0,13 %
2018-06-01	0	0	1	1	1 530	0,07 %
2018-07-01	0	0	3	3	1 533	0,20 %
2018-08-01	1	3	3	7	1 530	0,46 %
2018-09-01	0	3	0	3	1 525	0,20 %
2018-10-01	1	1	3	5	1 527	0,33 %
2018-11-01	0	0	0	0	1 520	0,00 %
2018-12-01	0	0	2	2	1 515	0,13 %
2019-01-01	0	0	0	0	1 515	0,00 %
2019-02-01	0	2	0	2	1 516	0,13 %
2019-03-01	0	0	0	0	1 518	0,00 %
2019-04-01	0	0	2	2	1 520	0,13 %
2019-06-02	0	1	0	1	1 522	0,07 %
2019-07-01	0	0	0	0	1 527	0,00 %
2019-08-01	0	0	1	1	1 529	0,07 %
2019-09-01	0	0	2	2	1 529	0,13 %
Nu	A + B	C + D	E + F		1 808

Förklaring

Artiklar i listorna som skapas av länkarna på raden "Nu":

A: Flaggas som Utmärkt artikel, men inte kategoriserad som Utmärkt artikel på svwp
B: Flaggas inte som Utmärkt artikel, men kategoriserad som Utmärkt artikel på svwp
C: Flaggas som Bra artikel, men inte kategoriserad som Bra artikel på svwp
D: Flaggas inte som Bra artikel, men kategoriserad som Bra artikel på svwp
E: Flaggas som Rekommenderad artikel, men inte kategoriserad som Rekommenderad artikel på svwp
F: Flaggas inte som Rekommenderad artikel, men kategoriserad som Rekommenderad artikel på svwp

Vid månadsskiftet fanns två avvikelser.

Artikeln Kattbjörn har under månaden förlorat sin status som Rekommenderad artikel i svwp, men flaggas fortfarande som Rekommenderad artikel i Wikidata. @Ternarius:
Åtgärdat. Det var jag som inte tänkte mig för. / Ternarius _D 1 september 2019 kl. 18.34 (CEST)[svara]
Artikeln Kommunala flickskolan i Karlstad har under månaden kategoriserats som Rekommenderad artikel i svwp, dock utan kommentar på diskussionssidan, men flaggas inte som Rekommenderad artikel i Wikidata. @Paracel63:.

I fallet Kommunala flickskolan i Karlstad har det inte så stor betydelse eftersom artikeln ännu bara finns i svwp, men för Kattbjörn ser alltså svwp-artikeln ut att vara Rekommenderad från de övriga 92 Wikipediaspråkversionerna som har motsvarande artikel, se till exempel no:Rød_panda. --Larske (diskussion) 1 september 2019 kl. 18.09 (CEST)[svara]

Fixat Nu är flickskoleartikeln åtgärdad på Wikidata. Larske, saknade du den här kommentaren?--Paracel63 (diskussion) 1 september 2019 kl. 19.33 (CEST)[svara]

@Paracel63: Oj, ursäkta mig! Jag såg den nog men vid en slarvig titt misstog jag den, med sin längd och listform, för en IAB-kommentar som den här. --Larske (diskussion) 1 september 2019 kl. 20.52 (CEST)[svara]

Gillar Jag brukar kopiera reglementestexten och sedan lägga till en mening. Det underlättar för andra som vill kolla om artikeln fortfarande håller måttet.

--Paracel63 (diskussion) 1 september 2019 kl. 21.20 (CEST)[svara]

Wiki Loves Monuments

September igen, och därmed Wiki Loves Monuments igen. Förutom den sedvanliga uppmaningen att ladda upp bilder på fornminnen, skyddade byggnader, K-märkta fartyg och arbetslivsmuseer är det bra med några extra ögon på underhållssidorna länkade från Wikipedia:Projekt kulturarv/WLM så att dom håller sig tomma. Extra ögon är också välkomna på alla nyuppladdade bilder så att det finns koll på att det faktiskt är objekt som ingår i tävlingen och att ID-nummer och beskrivning stämmer överens. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 2 september 2019 kl. 09.57 (CEST)[svara]

Wikipedia är ingen länksamling eller?

Jag skulle vilja skapa en artikel med länkar till Albaniens myndigheter men så klart med information. Är det okej? --Vannucci (diskussion) 28 augusti 2019 kl. 12.51 (CEST)[svara]

Bättre skapa artiklar om de olika myndigheterna, som vi har om svenska myndigheter, och källbelägga dem med källor från myndigheterna. Det ger mer för läsarna nu och i framtiden. Mvh Adville (diskussion) 28 augusti 2019 kl. 13.37 (CEST)[svara]

En artikel som bara listar olika externa länkar är inte OK.Yger (diskussion) 28 augusti 2019 kl. 13.41 (CEST)[svara]

@Yger: Jag förstår det? Därför skrev jag med information. Jag tänkte också en artikel i form av en lista över Albaniens myndigheter (kanske inte helt som en lista). --Vannucci (diskussion) 28 augusti 2019 kl. 18.32 (CEST)[svara]

En ren listartikel är sämre än en som förklarar Albaniens styre och myndigheter i sitt sammanhang. Det går med fördel att börja med att bygga ut och källbelägga Albaniens statsskick. Därifrån skulle man senare kunna länka den nya fördjupningsartikeln Albaniens myndigheter, på samma sätt som vi redan har artikeln Sveriges myndigheter. Notera att en:Government agencies in Sweden idag till stor del är en lista med ganska dålig källbeläggning. I listningen finns en stor mängd rödlänkar, vilket inte ser jättesnyggt ut. Men den kan tjäna som en allmän utgångspunkt för motsvarande albanska artikel, om källbeläggningen blir hyfsad och det finns förklarande brödtext i ingress och andra lämpliga ställen.--Paracel63 (diskussion) 28 augusti 2019 kl. 19.31 (CEST)[svara]

@Paracel63: Så länkar till albanska myndigheter i en bra artikel om Albaniens myndigheter? --Vannucci (diskussion) 30 augusti 2019 kl. 22.25 (CEST)[svara]

Nja. Om det är tre eller färre kan det väl funka under externa länkar, men är det som i Sverige med flera hundra funkar ju inte det. Om du däremot i en listartikel källbelägger varje myndighet men en källa från den egna webbplatsen (som troligen inte alltid kan vara förstasidan på den) skulle det kanske kunna skohornas in (även om en sekundär källa för sådana uppgifter är att föredra). Kanske. Men jag är inte säker. En tabell där en kolumn är en länk till webbplatsen är utanför vår norm och kan vara ett slutande plan in i andra klurigheter. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 31 augusti 2019 kl. 00.19 (CEST)[svara]

Som Ainali säger, det här är lite klurigt. Men försöker du bara följa sektionsrubrikens andemening (Wikipedia är ingen länksamling), ska det nog gå bra. Och börja med att förbättra och bygga ut Albaniens statsskick, så blir det lättare att få ett källbelagt sammanhang för vidare skrivande i Albaniens statsapparat. Och se en:Government agencies in Sweden som ett förslag till hur man kan utforma en sådan artikel, fast med bättre källbeläggning än enwp-artikeln. Och mindre betydelsefulla (eller kortlivade) albanska myndigheter behöver nog inte ens rödlänkas, så blir artikeln lite mindre "rödflammig". :-)--Paracel63 (diskussion) 31 augusti 2019 kl. 22.30 (CEST)[svara]

@Vannucci: Och vill du göra en någorlunda komplett listning av albanska myndigheter i en listartikel, kan möjligen den här listartikeln ge viss inspiration. Den påbörjade listartikeln på katalanskspråkiga Wikipedia (om katalanskspråkiga pappers- och webbtidningar) började jag bygga ut och komplettera 2015. Som du ser består den av flera grupperade tabeller, med olika sorters basfakta i kolumnerna och en notkolumn med ofta källbelagd information. Där ingår också de där externa länkarna som du frågade om som en egen kolumn i tabellerna. En sådan listartikel är lite mer arbetskrävande än att bara göra vanliga punktlistor, men med de olika kolumnerna kan man infoga en mängd vettig information. Dessutom är det ganska lätt att jobba med wikitabeller via VisualEditor, tycker jag.

--Paracel63 (diskussion) 2 september 2019 kl. 16.05 (CEST)[svara]

Exempel på typer av kolumner i sådana tabeller: generaldirektör/chef (med tillträdesår), namn på albanska, översättning, tidigare namn, år för bildande, verksamhet, viktig relation till andra myndigheter och säte för administrationen.

--Paracel63 (diskussion) 2 september 2019 kl. 16.09 (CEST)[svara]

@Paracel63: Om Albaniens statsskick har jag inte varit särskilt delaktig, mycket av albanienarbetet är multitasking för mig samtidigt som jag bidrar sporadiskt. Men ska kika på det och avsätta mer tid för svenskspråkiga Wikipedia. Den katalanska artikeln ser bra ut men jag behärskar inte språket. Tycker dock att jag har fått något att bita i. Jag ska spara denna diskussion, som har varit till hjälp och löst mina problemfrågor. Tack så mycket för hjälpen, det uppskattas! --Vannucci (diskussion) 2 september 2019 kl. 20.44 (CEST)[svara]

Artiklar om skeenden som aldrig blir färdiga

Vi har närmare 50 artiklar som Kriget i Donbass som har uppdaterats flitigt i början av skeendet och sedan har orken tagit slut. Utredningen i USA om rysk inblandning i valen 2016 är inte helt avbruten men saknar mycket uppföljning och balans i avsnitten. Och resultatet är skämmiga ofullbordade alster. Och inte hjälps de med vår, för denna grupp av artiklar, lite menlösa mall {{Uppdatera}}. Borde vi ta till hårdare saker för dessa artiklar som skarpare mall, nedhuggning till fotknölarna eller till och med bara ha kvar en placeholder så det lätt går hitta en bra artikel på annat språk?Yger (diskussion) 2 september 2019 kl. 20.29 (CEST)[svara]

Bra fråga. I fallet Kriget i Donbass var jag aktiv under 2014 och en bit in i 2015. Därefter har jag varit inne några enstaka gånger. Senast såg jag till att åtminstone ingressen blev tydligt uppdaterad, och jag har mallat artikeln för allt som saknas under flera års tid. På marken har inte mycket hänt utöver den dagliga beskjutningen (som inte förtjänar daglig rapportering på Wikipedia) över gränslinjen, och den tydliga karaktären av frusen konflikt. Jag tycker dock den mer utförliga rapporteringen för 2014 och 2015 förtjänar att åtminstone ta ganska mycket plats i artikeln, och egentligen behövs det här kanske bara kompletteringar med årssektioner för övriga år. Samt lite puts här och var för att minska recentismen. Mina två ören (om den artikeln).--Paracel63 (diskussion) 2 september 2019 kl. 22.24 (CEST)[svara]

Topplistor

Har uppmärksammat att det i vissa artiklar om musikalbum och musiksinglar läggs in försäljningsstatistik från enskilda leverantörer av musik. I Sverige är det Ifpi som samlar in information om såld och streamad musik, och som sedan redovisas under Sverigetopplistan. Att exempelvis separat redovisa gratis- och betalstream från Spotify eller digital försäljning från itunes blir som att separat redovisa skivförsäljningen från Åhlens skivavdelning på 80-talet. Tycker att dessa enskilda försäljningssiffror kan tas bort samt bör ersättas av Sverigetopplistan om låten eller albumet har hamnat på den. Någon med en annan åsikt? --Skivsamlare (diskussion) 3 september 2019 kl. 01.13 (CEST)[svara]

Nej, Spotify använder ju också olika metoder för att boosta lyssningen på viss musik. Nu var det väl också så att Åhlens skivavdelning kunde rea ut vissa skivor eller aggressivt marknadsföra dem för att öka försäljningen. Där var man dock tvungen att betala för skivorna så var tröskeln för låta sig påverkas av försöken var betydligt högre. Sedan kan jag väl i och för sig tycka att i brist på annat och som komplement kan streamningen från de här kanalerna vara intressant, så länge den ses för vad den är.FBQ (diskussion) 3 september 2019 kl. 10.27 (CEST)[svara]

Idrottsklubbar som ombildas under samma namn

IK Pantern upplöstes och ombildades i år under samma namn. Det mest logiska är att den nya föreningen innehar originaltiteln medan den upplösta föreningen flyttas till ett annat artikelnamn. Detta gör att alla befintliga wikilänkar som länkar till "IK Pantern" måste justeras till att länka till det nya artikelnamnet. Den enklaste lösningen är att först flytta artikeln för den upplösta föreningen och vänta tills någon bot uppdaterat alla länkar innan man lägger in artikeln för den nya föreningen där. Finns det botar som kan hjälpa till med detta? 37KZ (diskussion) 3 september 2019 kl. 12.29 (CEST)[svara]

Vad är anledningen till att ha olika artiklar över huvud taget? /ℇsquilo 3 september 2019 kl. 12.48 (CEST)[svara]

Egentligen frågar jag mig samma sak också. Jag försökte också hantera det på det sättet men blev då återställd av Machatjkala. Eliteprospects hanterar det som om de vore samma förening. 37KZ (diskussion) 3 september 2019 kl. 12.53 (CEST)[svara]

Jag har raderat artikeln om den nya klubben. För att vara relevant för en egen artikeln måste laget spelat i Hockeyettan eller högre. Det har inte den nya. Redigeringen som jag återställde var för att den blandade ihop föreningarna. En konkursad och en nybildad förening brukar vi behandla som olika föreningar (se t.ex. Hammarby Hockey). Visst kan vi nämna att det finns en nybildad förening med samma namn sist i artikeln, men inte mer. Artikeln om IK Pantern behandlar den gamla konkursade föreningen som inte finns mer. Den nya föreningen kan inte få en artikeln förrän den spelat upp sig till Hockeyettan. Jag vet att jag själv tyckte reglerna sög när Kalmar HC raderades för mig, men så är det. /Machatjkala (diskussion) 3 september 2019 kl. 14.35 (CEST)[svara]

I det här fallet ombildades föreningen av i princip samma organisation, styrelse osv. som låg bakom den konkursade föreningen. Det nuvarande Hammarby Hockey som du tog upp startades av supportrar till klubben och var från början en supporterklubb och ingen officiell Hammarby-klubb; det är att blanda äpplen och päron enligt min mening då dessa bildningar skedde under olika omständigheter. 37KZ (diskussion) 3 september 2019 kl. 15.07 (CEST)[svara]

För företag gäller tydligen inte den strikta regeln. Se Gränges som exempel. IP 62.20.170.74 (diskussion) 3 september 2019 kl. 15.10 (CEST)[svara]

Jag tror att ombildade föreningar får egen artikel bara är en praxis och inte inskrivet någonstans. Det går säkert att ta upp till diskussion, men själv tycker jag det är en bra regel. Har man gått i konkurs och sedan bildar en ny förening eller ett nytt företag så är det något nytt. Sedan är det också skillnad på konkurser och rekonstruktioner. Alla som sägs gå i konkurs gör inte det och det är ibland svårt att belägga många år i efterhand. Nya IK Panterna är ändå ganska ointressant. Än så länge har de aldrig ens deltagit i seriespel. Jag förstår att fansen har stora förhoppningar, men än så länge är det just bara förhoppningar./Machatjkala (diskussion) 3 september 2019 kl. 15.31 (CEST)[svara]

Men med det resonemanget ska organisationer som byter organisationsnummer i princip ha en artikel vid varje byte, när båda anses relevanta. Föreningar som har ombildats till aktiebolag ska då ha (minst) två artiklar. Det är inte så det i praktiken ser ut. IP 62.20.170.74 (diskussion) 3 september 2019 kl. 15.44 (CEST)[svara]

Jag respekterar och accepterar din bedömning av relevansen för artikeln om den nya föreningen. Det var förhastat att skapa den och jag erkänner det. 37KZ (diskussion) 3 september 2019 kl. 15.48 (CEST)[svara]

Men hur gör vi då om och när den nya föreningen blir anmärkningsvärd? Vilken förening ska placeras under artikelnamnet "IK Pantern"? 37KZ (diskussion) 3 september 2019 kl. 16.15 (CEST)[svara]

@Sextvå.tvånoll.ettsjunoll.sjufyra: Jag tycker du överdriver. Jag tror att för de flesta människor så är en konkurs ett ganska tydligt kontinuitetsbrott. I detta fall var det ett lag i Hockeyallsvenskan som inte kunde ställa upp längre. Den nya föreningen får börja i Hockeytrean. Jag vet inte om en enda spelare finns kvar från det gamla laget. Jag tror nog de flesta ser det som ett ett slut och något nytt som börjat.

@37KZ: Jag tycker du har rätt i att den nya föreningen när de nått Hockeyettan ska ha artikelnamnet IK Pantern och den gamla föreningen få särskiljning inom parentes. Du får gärna lägga till sist i den nuvarande föreningens artikel att efter konkursen så har en ny förening bildats med samma namn. Men eftersom den (än så länge) är så obetydlig bör det hållas kort och inte sväva ut för mycket. Sedan undrar jag hur den nya föreningen kunnat använda namnet igen. Det gamla namnet borde ägas av konkursboet och inte kunna användas av den nya föreningen. Har man köpt det eller chansar man? Vet du det? /Machatjkala (diskussion) 3 september 2019 kl. 16.57 (CEST)[svara]

Svaret finns här. Skillnaden ligger i vad "IK" står för. Istället för Idrottsklubben står IK nu istället för Ishockeyklubben. Därav namnförvirringen. Det är alltså inte exakt samma namn. Men jag tror fortfarande att man ska använda namnet "IK Pantern" för dessa två artiklar och särskilja genom existensår istället för att särskilja genom "Idrottsklubben Pantern" och "Ishockeyklubben Pantern". 37KZ (diskussion) 3 september 2019 kl. 17.15 (CEST)[svara]

@Machatjkala: Jag instämmer i att en konkurs är ett slut och en ny förening är en början på något helt nytt. Men vi har ändå många artiklar där två oberoende entiteter delar artikel. Jag skulle säga att de exempel som nämnts ovan snarare är undantag än regel. IP 62.20.170.74 (diskussion) 3 september 2019 kl. 17.43 (CEST)[svara]

@37KZ: Tack för info. En bra källa. Jag tror också båda föreningarna kommer bli kända som IK Pantern.

@Sextvå.tvånoll.ettsjunoll.sjufyra: Wikipedia är inte alltid konsekvent. Men jag tycker att det varit bra när vi uprätthållt skillnaderna vid konkurs. Att sedan mindre betydande föreningars existens nämns i en artikel om ursprungsföreningen är helt OK. Men att sammanfoga artiklar som nu är uppdelade skulle jag vara helt emot. /Machatjkala (diskussion) 3 september 2019 kl. 17.54 (CEST)[svara]

Jag tycker nog inte riktigt att det det är särkskilt lyckat om vi skulle behöva skilja på företagen. Skultuna Messingsbruk och de flesta järnbruk har gått omkull eller ombildats ett flertal gånger, men jag tycker ju att det rimliga är att man fokuserar på verksamheten och mindre på vilket bolag som driver verksamheten. Sedan finns det givetvis problem, särskilt i modern tid, om upphovsrätt till varumärke, namn och produkter tillhör ett eller flera andra bolag, som kanske fortsätter verksamhet på annat håll. I de fallen kan man ju överväga om det är lämpligt att göra en annan indelning.FBQ (diskussion) 3 september 2019 kl. 23.51 (CEST)[svara]

Det verkar rimligt när det gäller företag som bara fortsätter verksamheten efter en konkurs. Det är inte alltid så med företag. Ibland läggs delar av verksamheten ner vid en konkurs eller säljs. Idrottsföreningar får börja om på noll. Nytt namn, nytt lag och lägsta divisionen. Det finns undantag, men generellt är en förening borta när den är konkursad. /Machatjkala (diskussion) 4 september 2019 kl. 10.04 (CEST)[svara]

Ja, jag kan för lite om idrottsklubbar för att avgöra vad som fungerar bäst där.FBQ (diskussion) 4 september 2019 kl. 12.04 (CEST)[svara]

Jag håller inte med Machatjkala om en så stringent syn. När det uppenbart är samma förening så finns en informell kontinuitet. Uppenbarare än i det här fallet kan det inte bli. Så är också föredömligt gjort med MFF dam omvandling till Rosengårds FC, där Rosengårds FC självklart räknar sin historik till just MFF:s damsektion och så hanteras det av Wikipedia.--LittleGun (diskussion) 4 september 2019 kl. 15.54 (CEST)[svara]

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ FC Rosengård var en ombildning. Det finns massor med idrottsföreningar som ombildats på olika sätt som finns i samma artikel. T.ex. sektioner som blivit fristående föreningar och vi behandlar dem i samma artikel. Men jag tycker inte konkursade föreningar är "uppenbart är samma förening". Tvärtom är det ett tydligt brott. Annars är även Hammarby Hockey samma förening och vi ska byta praxis. Efterhand har de nämligen inordnat sig i Hammarbys organisation även om det tog ett litet tag så har de idag en väldigt lik roll som gamla Hammarby Hockey. /Machatjkala (diskussion) 4 september 2019 kl. 17.04 (CEST)[svara]

Efter att ha läst att IK Pantern ombildades av supporterklubben instämmer jag i Machatjkalas bedömning att den ombildade föreningen ska ha sin egen artikel. Det är uppenbart inte samma förening. Det är en sak att en förening går i konkurs, men en annan att den faktiskt upplöses. Denna förening och Hammarby Hockey ombildades båda av supporterklubbar, och ska därför enligt mig ha egna artiklar. Generellt är jag kluven dock. 37KZ (diskussion) 4 september 2019 kl. 22.25 (CEST)[svara]

Media

Språket ändras, och den som bor i utlandet märker inte alltid hur detta sker. Jag läser i den pågående diskussionen på WP:KAW om "svensk media", något som inte stämmer med min språkkänsla. Jag har lärt mig att media är flertal av medium, och det är vad Bonniers svenska ordbok också skriver:

media plur. av medium, ofta kortform för massmedia

Ett liknande problem är när man skriver centra i stället för centrum eller center. Heller inte detta accepterar ordboken. En verksamhet sm jag känt och som länge hade "köpcentra" på skylten, har fått detta ämdrat till "köpcenter".

Om svårigheten att skriva riktigt på skyltar kan man för överigt höra här. Roufu (diskussion) 3 september 2019 kl. 22.37 (CEST)[svara]

Om man ändå använder media som pluralform borde det skrivas "svenska media". bbx (diskussion) 3 september 2019 kl. 22.51 (CEST)[svara]

"Svensk media" bör ses som analogt med "svensk press", och syftar på medierna som kollektiv, inte som en samling av enskilda medier.

andejons (diskussion) 4 september 2019 kl. 08.07 (CEST)[svara]

Ja, Institutet för språk och folkminnen skriver: "I de allra flesta betydelser rekommenderar vi att man använder pluralformen medier. Det finns dock betydeIser där media bör eller kan användas. Som beteckning på ett verksamhetsområde, t.ex. "Vi rekryterar inom reklam och media", används formen media, och kan i denna betydelse inte bytas ut mot medier. Media kan också användas när man talar om informationskanaler som tv, tidningar, radio och internet som en samlad enhet: "Media har rapporterat mycket om mordet." I den betydelsen kan såväl media som medier användas: "Medierna har rapporterat mycket om mordet"." Janders (diskussion) 4 september 2019 kl. 08.14 (CEST)[svara]

Min uppfattning är att singularformen "medium" allt mer har fallit ur bruk. Om jag skulle läsa "ett medium" skulle jag inte tänka på något annat än medium (parapsykologi). Det är en följd av att ordet används om ett kollektiv som andejons påpekar. Det finns flera exempel på sådant språkbruk, exempelvis "ryskt pansar" eller "svenskt flyg" när man menar ryska pansartrupper och svenska flygplan. /ℇsquilo 4 september 2019 kl. 15.27 (CEST)[svara]

Även vanligare ord med "-um"-ändelse har ibland svårt att hävda sig. Här är ett som inte alla har koll på.--Paracel63 (diskussion) 5 september 2019 kl. 17.30 (CEST)[svara]

Översättning av referenser

Om man ska utnyttja en artikel från en annan språkversion vill man ibland ha med dess referenser. Då gäller det att översätta fältnamnen. Hur gör man det? Se Wikipediadiskussion:Projekt_Fredrika#Omvandling_av_referenser. --Per W (diskussion) 4 september 2019 kl. 17.39 (CEST)[svara]

Det där är en fråga som det råder delade meningar om. Min uppfattning är att man absolut inte ska föra över en referenslista. Edaen (diskussion) 4 september 2019 kl. 18.18 (CEST)[svara]

Men, om man har kollat upp referenslistan så tror jag inte någon har problem med det. ~Många gånger gå det att kopiera rakt av. Om det fungerar, så finns det en bot som fixar så att engelskans mall "Cite ref" blir svenska "webbref" etc. Vill man översätta finns det ett översättningsverktyg under "Beta", länken högt upp mellan användarnamnet och "logga ut". Klicka där, gå längst ned och bocka för "Innehållsöversättning". Den fixar även att översätta referensmallar ganska bra. Enda nackdelen är att man måste man köra styckesvis. Lycka till!--LittleGun (diskussion) 4 september 2019 kl. 19.44 (CEST)[svara]

Jo, man ska läsa sina referenser. Därför kan det vara bra att bara ha översättning av webbref, då de borde vara tillgängliga. Jag ska testa översättningsverktyget för detta ändamål. Annars är jag reserverad vad gäller automatisk översättning. --Per W (diskussion) 5 september 2019 kl. 18.08 (CEST)[svara]

Mohammed Ali Khan

Artikeln om honom har en tid varit ett problem med tillbakarullningar av ändringar och halvlåsning. Det är nu klart att han har bytt namn och nu heter Mak Adam Lind.

Här är två källor; Här med samma födelsedag som i tidgare versioner och här på Norrby IFs webblats med mangaren på bild med det nya namnet. Detta kräver en större omskrivning av artikeln om honom, något jag inte själv har tid till att göra.

Jag hoppas att detta är OK också för dem som starkast värnar om Wikipedias krav på verifierbarhet och inte underkänns som "egen forskning". Roufu (diskussion) 5 september 2019 kl. 10.52 (CEST)[svara]

Jag har nu justerat i början, med hänvisning till två källor. Mer får göras en annan dag.--Paracel63 (diskussion) 5 september 2019 kl. 18.54 (CEST)[svara]

Wikimedia Northern Europe Meeting 2019

Kort varsel och snabba ryck, men om någon eller några härifrån är intresserade av att åka till Tallin och Tartu i Estland på Wikimedia Northern Europe Meeting 2019 4-6 oktober får ni gärna höra av er direkt, då deadline för registrering är nästa vecka. Förra året inledde vi ett samarbete mellan nordeuropeiska föreningar och gemenskaper med ett möte i Stockholm, och nu tar vi det vidare. Vi får skicka fem personer från Sverige (och jag tar en plats) men då det krockar med styrelsemöte, hackathon och resor vill vi gärna ha med engagerade personer från gemenskapen. Planeringen för helgen är att ha en diskussioner bland både erfarna Wikimedianer samt personer som är nya inom rörelsen, så alla som är intresserade kan kontakta mig och motivera vad som gör er lämpliga att delta. Wikimedia Sverige och Wikimedia Estland står för kostnader i form av resa och uppehälle för helgen, så er insats är den tid det tar i form av förberedelser och engagemang. Det ni får ut av det är många kontakter, intressanta diskussioner och möjlighet att påverka vad vi gör tillsammans framöver. Jag håller koll här och svarar på frågor under helgen, och det går också att kontakta mig direkt för den som har frågor eller funderingar. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 6 september 2019 kl. 14.32 (CEST)[svara]

Välkomna till Wikipedia:Veckans tävling/Kvinnliga musiker!


Trubaduren Beatriz de Dia och rapparen Miryo.

Veckans Tävling den 9-15 september handlar om kvinnliga musiker. Det finns många intressanta personer och grupper att skriva om, och många artiklar som kan förbättras. Det går att leta källor till artikeln om Nancy Sinatra, utöka den om t.A.T.u. och skriva om Tomato-gate samt andra händelser som hör till temat.

Välkomna att delta, tipsa eller både och!

...Visste ni förresten att Mari Boine har fått Spellemannprisens hederspris, Ida Cox kallas "den okrönta bluesdrottningen", Delia Derbyshire är känd för vinjettmusiken till TV-serien dr Who och att Antonia Brico var den första kvinnliga dirigenten för New York Philharmonic?

// Zquid (diskussion) 6 september 2019 kl. 16.48 (CEST)[svara]

Input behövs av historieintresserade

Hej. Jag och Dan Koehl har fastnat lite i en diskussion om Stockholms slott kontra Tre kronor på min diskussionssida efter att jag ändrat länkningarna från artiklar om händelser tidigare än 1697 från artikeln Stockholms slott till Tre Kronor (byggnad). Slottet fick namnet tre kronor 1588. Se gärna diskussionen. Kom med konstruktiva förslag på hur vi skall göra för särskiljningen. Eventuellt flytta artikeln till slottets diskussionssida. här är diskussionen. Adville (diskussion) 5 september 2019 kl. 17.41 (CEST)[svara]

En länk till artikeln om Stockholms slott (Tre Kronor) i form [[Tre Kronor (byggnad)|Stockholms slott]] borde kunna fungera. Personligen anser jag båda slottsartiklarna borde döpas om dock, det äldre slott till artikelrubrik "Stockholms slott (Tre Kronor)" för att ge större tyngd åt månghundaårig användning av Sthlms slott, och marginell användning av smaknamnet "Tre Kronor" som förefaller ha tillkommit som någon sorts marknadsföring av att man pillade upp tre kronor på taket. Men vi kan lugnt utgå från att såväl på slottet, som utanför, man fortsatte att använda Stockholms slott i handlingar, underskrifter, eller om en urmakare kallades upp till slottet, eller en greve inbjöds att delta i en ceremoni. Med andra ord ett stort historiskt misstag att göra för stor sak av de Tre Kronorna, mot en bakgrund av hundratals år.

Likaledes, för att skilja den nya byggnaden från den äldre, föreslår jag artikelrubrik "Stockholms slott (Kungliga slottet)" eftersom kungliga slottet tycks vara den vedertagna benämningen på den nya byggnaden, i senare tid. Dan Koehl (diskussion) 7 september 2019 kl. 06.44 (CEST)[svara]

Jag håller med Dan Koehl om dessa två namn. Båda byggnaderna har ju varit "Stockholms slott" under hela eller stötte delen av sin livstid, och den benämningen är analog med t.ex. Gripsholms slott och Örebro slott. Med specifikation inom parentes som föreslås, och med ömsesidig länkning i artikelstarten. --Chandra Varena (diskussion) 7 september 2019 kl. 08.15 (CEST)[svara]

Instämmer i föreslagna namnbyten av artiklarna. "Tre Kronor" var inte endast en byggnad utan även Stockholms slott och nuvarande artikelrubrik är en smula missvisande.-Wvs (diskussion) 7 september 2019 kl. 10.01 (CEST)[svara]

Snälla håll ihop diskussionen på ett ställe. Meningen var inte att föra diskussionen på två ställen. Detta var bara ett inlägg för att fler skulle se den pågående diskussionen på min diskussionssida, där det finns fler förslag och mer bakgrund. Den diskussionen bör nog sedan flyttas till en av slottsartiklarnas diskussionssidor så det blir lättare att följa för kommande redigerare framöver. Adville (diskussion) 7 september 2019 kl. 18.07 (CEST)[svara]

Wikimedia down

Spårad i Phabricator (?)
Task T232224 Open

https://downdetector.se/problem-storningar/wikipedia Någon som vet något om vad som har hänt. --Larske (diskussion) 6 september 2019 kl. 23.07 (CEST)[svara]

Ddos attack, se här. Adville (diskussion) 7 september 2019 kl. 00.19 (CEST)[svara]

Carl Piper

På diskussionssidan förs ett principiella viktigt samtal om POMMF. Detta är endast en blänkare. Eventuella synpunkter bör framföras där. Tostarpadius (diskussion) 8 september 2019 kl. 08.21 (CEST)[svara]

GeoNotice

På sidan Wikipedia:MediaWikinotis nämns Geonotice, något som har närmare instruktioner på engelska Wikipedia en:Wikipedia:Geonotice. Det är en "notis" (banner) som bara visas på bevakningslistan och bara för användare inom ett avgränsat geografiskt område (så vitt det kan avgöras av IP-adressen). Man fångar alltså sådana användare som kollar sin bevakningslista, vilket betyder aktiva bidragslämnare. Är detta något som används i svenska Wikipedia för exempelvis skrivstugor?

Centralnotice, som visas på alla projekt och alla språk, kan också avgränsas geografiskt, men bara till hela länder och inte snävare än så. --LA2 (diskussion) 22 augusti 2019 kl. 17.20 (CEST)[svara]

LA2: Du kan se i MediaWiki:Geonotice.json hur det används. Förutom att jag måste klicka bort notisen en eller flera gånger om dagen tycker jag alltid det är irriterande när en webbplats snokar i var jag befinner mig. Plumbum208 (diskussion) 22 augusti 2019 kl. 17.56 (CEST)[svara]

Plumbum208: Du kan stänga av detta på Special:Inställningar#mw-prefsection-gadgets under rubriken "Bevakningslistan" ("Bli uppmärksammad på Wikipedia-relaterade evenemang på bevakningslistan."). Med det sagt: Om det verkligen är så att du behöver kryssa bort en notis flera gånger om dagen, så gissar jag att det är något på din sida som antingen blockerar cookies eller kontinuerligt tar bort dem. Exempel kan vara:

Att du tar bort dem manuellt
Att du har ett webbläsartillägg som tar bort dem
Att du har blockerat dem i webbläsarens inställningar
Att du använder inkognito/privat/InPrivate-fönster

Nirmos (diskussion) 22 augusti 2019 kl. 20.26 (CEST)[svara]

Tack för positivismen. Min tanke att arrangera något skjuts på obestämd framtid. Wikipedia klarar sig väl bra utan mig. --LA2 (diskussion) 22 augusti 2019 kl. 18.08 (CEST)[svara]

Jag skulle kunna tycka det är bra med notiser om skrivarstugor, som är inom mitt geografiska område. Jag lyckades på det sättet komma till en wikiträff i AArhus i Danmark en gång när jag jobbade där. Det var kul. Adville (diskussion) 22 augusti 2019 kl. 19.07 (CEST)[svara]

Jag använder den för wikiträffar i Göteborg.--Historiker (diskussion) 22 augusti 2019 kl. 20.50 (CEST)[svara]

Jag försöker komma ihåg att lägga upp Wikiträffar som jag går på där. Om någon vill ha hjälp att lägga upp så kontakta mig gärna. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 22 augusti 2019 kl. 22.31 (CEST)[svara]

Skulle någon, som har rätt att redigera sidan för Geonotice, kunna lägga in information om träffen som beskrivs på Wikipedia:Wikiträffar#Wikifika, Linköping, tisdag 10 september? Rimliga hörnkoordinater kunde vara 59, 16.5, 57.5, 14.5. --LA2 (diskussion) 5 september 2019 kl. 23.48 (CEST)[svara]

Fixat ♥Ainali ^diskussion_bidrag 6 september 2019 kl. 10.02 (CEST)[svara]

Det fungerar, jag ser den! --LA2 (diskussion) 9 september 2019 kl. 10.47 (CEST)[svara]

Nya och avgående statsråd

Det är väl först vid konseljen med kungen i morgon de tillträder? Dvs den 11e. Just nu år det inlagt idag den 10e.Yger (diskussion) 10 september 2019 kl. 19.21 (CEST)[svara]

Men det står ju "är", inte "blir", i det här pressmeddelandet som är daterat 10 september... --Larske (diskussion) 10 september 2019 kl. 19.33 (CEST)[svara]

Vad är det för typ av konselj i morgon? Det är ju inte ett "regeringsskifte". --Larske (diskussion) 10 september 2019 kl. 19.38 (CEST)[svara]

Jag ser nu att det först på måndag är en informationskonselj. Jag måste blandat ihop det som gäller vid regeringsskifte.Yger (diskussion) 10 september 2019 kl. 19.42 (CEST)[svara]

Tävling "Upptäck Ryssland" och förslag om en annan tävling om Wiki-framtiden

Wikimedia RU (i Ryssland) inbjuder till en tävling som pågår den 2–30 september 2019 med temat "Upptäck Ryssland. Börja vid Don. Tjechovs, Sjolochovs och andra ordets mästares sevärdheter, liv och verk". Alltså en skärningspunkt mellan litteratur och Don-regionen. Tävlingen har tre grenar:

Ryskspråkiga artiklar.
Artiklar på något av FN:s officiella språk (arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska) samt tyska, japanska och de officiella språken i OSS.
Fria bilder och andra mediafiler.

Angår detta oss? Kanske inte. Men kanske finns det något relaterat i Sverige, som är värt att fotografera? Hur som helst, kan vi ju översätta artiklar till svenska och få en bättre Wikipedia, även utanför tävlingen. Nominerade artiklar förtecknas ett stycke ner i den länkade sidan. Där finns också en önskelista med förslag på författare och verk som man kan skriva om. Den geografiska avgränsningen är oklar för mig. Tävlingens medarrangörer är "Don-wikimedianernas grupp" och medborgarkammaren i Rostov oblast, så kanske handlar det om Rostov oblast. Artikeln om dess historia är också historien om ryska imperiets expansion söderut mot Kaukasus under 1800-talet, vars närmaste svenska anknytning väl är bröderna Nobels oljeutvinning i Baku. --LA2 (diskussion) 3 september 2019 kl. 13.28 (CEST)[svara]

Medan jag håller på, låt mig berätta en anekdot. Under Wikimania 2019, som nyligen hölls i Stockholm, kom medlemmar från denna ryska förening och gav mig en souvenir, en liten bok som var resultatet av en annan tävling: Wiki-framtid, som hölls våren 2019 i samarbete mellan Wikimedia RU, ryska författarförbundet och två litteratursajter för amatörförfattare. Det var en tävling i att skriva science fiction-noveller med Wikipedia som tema. Tävlingen fick in 300 bidrag (!) och bland dessa valdes 27 finalister ut, som trycktes i denna bok. --LA2 (diskussion) 3 september 2019 kl. 13.47 (CEST)[svara]

@LA2: Att skriva science fiction-noveller med Wikipedia som tema skulle kunna vara en bra idé för svwp. En tävling i att skriva science fiction-noveller med temat Wiki-framtiden kanske skulle kunna attrahera Wikimedia SWE, svenska författarförbundet och kanske någon litteratursajt för amatörförfattare. Vad tror du? Finns den ryska boken om Wiki-framtiden i översättning till något annat språk, ex. engelska? --Allexim (diskussion) 11 september 2019 kl. 21.03 (CEST)[svara]

Nej, någon översättning finns inte. Men eftersom texten är fritt licensierad så står det dig fritt att börja översätta någon av novellerna. --LA2 (diskussion) 11 september 2019 kl. 21.08 (CEST)[svara]

Riksmötets (Riksdagens) öppnande den 10:e september 2019 (tisdag)

Är någon intresserad av Riksmötets Öppnande, tisdag 10:e september 2019? Man kan fota utanför, många riksdagsledamöter och kända inbjudna går till fots. Man kan säkert fånga några när de kommer ut ur Storkyrkan. HM Konungen kommer i hästdragen kaross, tyvärr svårt att komma nära, men har man tur blir det hyfsade bilder. Foto inne: Svårare, man måste ha ackreditering, och det är just nu oklar om Wikipedia får ackreditering. Men, är det någon som är intresserad, så kan man höra av sig. Skriva upp sig här kanske.

Fakta från Riksdagen: Ansök via e-post senast den 9 september klockan 12:00
Link to web page
https://riksdagen.se/sv/press/pressmeddelanden/2019/aug/30/infor-riksmotets-oppnande-10-september-pressackreditering-och-fotoplatser/
Mvh Janne Janwikifoto (diskussion) 3 september 2019 kl. 17.22 (CEST)[svara]

@Janwikifoto: Tack för ditt lovvärda initiativ att här på Bybrunnen ta upp det unika fototillfället Riksmötets öppnande som sker en gång per år. För intresserade, läs om Wikipedia:Projekt fotografera riksdagsledamöter. --Allexim (diskussion) 11 september 2019 kl. 20.46 (CEST)[svara]

Egenöversatta sångtexter på svenska

Jag har nu sett flera fall, där svensk text på sånger lagts in där texter är självöversatt. Sloveniens nationalsång, spaniens nationalsång. Kan det accepteras. Jag misstänker det kan finnas officiella texter även på svenska och är det lämpligt översätta alls?Yger (diskussion) 11 september 2019 kl. 20.43 (CEST)[svara]

@Yger: "It is one of only four national anthems in the World that has no official lyrics" (enwp) Ok, det är inte hela sanningen, men att skriva ut texten ens på spanska är därför närmast märkligt. Och vi har Wikisource för källtexter. IP 62.20.170.74 (diskussion) 11 september 2019 kl. 21.15 (CEST)[svara]

Men jag gillar sista raden på den slovenska: Och inte en jävul utan en granne skall bli! även om det är obegriplig svenska.Yger (diskussion) 11 september 2019 kl. 21.42 (CEST)[svara]

Officiella översättningar till svenska finns nog inte av någon nationalsång. Vissa kan ha tämligen välkända svenska texter, likt God Save the Queen, men Bevare Gud vår kung är snarare en anpassning efter förlagan än ett försök att överföra den så bra som möjligt. Ordagranna översättningar kan också missa mycket när det är fråga om poesi. Jag tycker att det är olämpligt att lägga upp egengjorda översättningar, oavsett vilken princip de följt.

andejons (diskussion) 11 september 2019 kl. 22.03 (CEST)[svara]

Sångtexter bör står på wikisource. Bara om det upphovsfria och officiella texter som O helga natt./12 september 2019 kl. 11.45 (CEST)

Om en artikel handlar om en kortare text, som en sång eller dikt, bör den kunna reproduceras även i artikeln. Så verkar göras med alla nationalsånger, även om jag tycker att det blir märkligt att ta med alla verser i Ja, vi elsker dette landet. Texten till O helga natt skulle enkelt kunna placeras i en textruta och användas på liknande sätt som en illustration. Just nu finns ingen länk till wikisource i den artikeln.

andejons (diskussion) 12 september 2019 kl. 13.06 (CEST)[svara]

Wikisource har långt högre krav på källor än vad Wikipedia har. IP 62.20.170.74 (diskussion) 12 september 2019 kl. 14.15 (CEST)[svara]

Jaha? andejons (diskussion) 12 september 2019 kl. 14.35 (CEST)[svara]

Det är inte ovanligt att texter "kopieras över" från Wikipedia till Wikisource för att där raderas. När det inte sker av upphovsrättsskäl, så är det ofta för att det ställs högre krav på källor där. IP 62.20.170.74 (diskussion) 12 september 2019 kl. 17.22 (CEST)[svara]

Tips om Ores

Jag har använt detta hjälpmedel vid patrullering omkring två år och är mycket nöjd hur den fungerar för mig. Jag upplever också att den blivit mer "träffsäker", och den anger ju också den är lärande. För mer info följ länken i rubriken. De värden jag åsatt är

"Loggade åtgärder": blått (Gör jag hoppar över raderingar, blockeringar mm, de behöver ju inte granskas)
"Kan har problem": gult (jag granskar ett urval)
"Har troligtvis problem": orange (granskas av mig om ingen annan återställt)
"har mycket troligt problem": rött (samma som ovan)

detta har inneburit att övriga som inte har annan färgglad filtersignal, skippar jag mest vid patrullering. Granskar mest om det är stora tillägg/Borttag eller känsligt ämne. Totalt har det inneburit att tiden för granskning har minskat med en faktor 3-5 och med större precision. Prova gärna.Yger (diskussion) 8 september 2019 kl. 14.29 (CEST)[svara]

Synd bara att den länkade sidan inte innehåller någon användarvänlig instruktion som beskriver hur man installerar och använder verktyget. Det hela luktar lite "quick and dirty"-arbete av någon tekniker. Stigfinnare (diskussion) 11 september 2019 kl. 11.52 (CEST)[svara]

Det är redan installerat på det här projektet. Du behöver bara gå till senaste ändringar och välja till filter (ovanför listan med ändringar). De två första styckena av filterval är baserade på ORES. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 11 september 2019 kl. 13.59 (CEST)[svara]

Det finns också en instruktionsvideo som visar hur du kan använda filtren:

/Sebastian Berlin (WMSE) (diskussion) 13 september 2019 kl. 09.45 (CEST)[svara]

Svenskar med utländskt ursprung

En användare, Toker87 (diskussion • bidrag (raderade) • loggar (om) • stats), har den senaste tiden kategoriserat upp ett antal personartiklar med kategorier som Svenskar med tyskt ursprung och andra etniciteter, även om ursprunget ligger flera generationer bort. Jag vill få gemenskapens syn på när dessa kategorier ska användas. Är det till exempel rimligt att kategorisera Ingvar Kamprad och hans barn som svenskar med tyskt ursprung? Låt vara att hans farfar var född i Tyskland, men i hur många generationer kan man ärva ett sådant ursprung? (Just dessa redigeringar har jag återställt.) Stigfinnare (diskussion) 7 september 2019 kl. 12.46 (CEST)[svara]

Är Kungen av tyskt ursprung (prinsessan Sibylla)?-Wvs (diskussion) 7 september 2019 kl. 13.05 (CEST)[svara]

Våra personartiklar skall fokusera på de gärningar som gör personen relevant, och undvika ta upp andra personrelaterade fakta (förutom basfakta som född och var). Ursprung är mycket sällan av tillräcklig vikt för att påverkat gärningen och skall då överhuvud taget inte tas upp. Dock i fall där personen jobbar med översättning eller vissa sångare kanske det kan vara relevant. Absolut inte Kamprad, men kanske Cornelis Vreesvijk?Yger (diskussion) 7 september 2019 kl. 13.12 (CEST)[svara]

Jag menar att denna typ av kategorier är onödiga och negativa av flera skäl. De kategoriserar människor utifrån något som inte alls har med deras gärning att göra, som de kanske inte själva vill identifiera sig med och som inte är relevant i förhållande till att de alls finns i wikipedia. Dessutom: Vi är alla av mer eller mindre blandat ursprung, och om man går tillräckligt långt tillbaka skulle nästan alla hamna i flera av dessa kategorier. Det finns heller ingen som helst möjlighet att göra kategorierna ens tillnärmelsevis fullständiga. Men viktigast: Ett seriöst uppslagsverk ska inte sortera människor utifrån etniskt eller genetiskt ursprung --Chandra Varena (diskussion) 7 september 2019 kl. 13.37 (CEST)[svara]

Kategorier är så "binära" och ska därför användas för entydiga och uppenbara attribut som född, död, yrke osv. Detta med ursprung är så olika - utländska förfäder, utländska föräldrar, kom hit som barn, kom hit som vuxen. När man väl är här kan man vara "väldigt svensk" eller ha stark identifikation med sitt ursprung. Kategorier är ett umbärligt bra-att-ha-hjälpmedel för att lättare hitta liknande artiklar, och när det finns problem och otydlighetet i kategoriseringen tycker jag därför det är bättre att avstå. Anhn (diskussion) 7 september 2019 kl. 13.46 (CEST)[svara]

Jag tycker att flera av de ovanstående debattörerna förklarat bra varför vi inte ska ha den typen av kategorier: Ursprung är en värderingsfråga, medan inkludering i en kategori är en ja-eller-nej-dito; ursprung är inte generellt relevant; ursprung är svårdefinierat – hur långt tillbaka skall vi gå? Dessutom har svenskspråkiga Wikipedia en tradition att inte i onödan ägna sig åt etnisk kategorisering. Den traditionen tycker jag vi ska behålla. / Ternarius _D 7 september 2019 kl. 14.34 (CEST)[svara]

Och jag har inget att invända mot att de helt tas bort.Yger (diskussion) 7 september 2019 kl. 14.44 (CEST)[svara]

Inte heller jag har något att invända mot en sådan åtgärd. / Ternarius _D 7 september 2019 kl. 16.49 (CEST)[svara]

Stöd från mig med. Sjö (diskussion) 7 september 2019 kl. 17.18 (CEST)[svara]

Utan tvekan. /Ascilto (diskussion) 7 september 2019 kl. 17.30 (CEST)[svara]

Utan att jag själv ha arbetat med kategorier, är det lätt att instämma med det som sägs i början av denna diskussion:

Det finns ingen anledning att skapa kategorier för personer vars förfäder för två eller tre generationer sedan, på en sida av familjen, kom från ett annat land.
Kategorier vara kunna besvaras med JA/NEJ.
Problematiskt att kategorisera folk etniskt.

Men sedan skriver flere personer att "etnisk kategorisering" ska bort helt, om jag tolkat rätt. Det skulle vara att gå för långt. Man behöver bedöma från fall till fall om en viss kategorisering efter språk, ursprung och kultur är hävdvunnen och inte befunnits olämplig i länder som Sverige och Finland, som förkastat all diskriminering.

Det finns väl inga problem med Börje Salming i Samer i Sverige, Jerzy Einhorn i Personer inom judendomen i Sverige och Hasse Aro (född i Södertälje) i Sverigefinländare? Jörn Donner är enligt egen utsago "svensktalande finne", men finns i Finlandssvenska författare. I flere fall finns det ju lagstiftning om stöd för minoriteter, och då har väl minoriteterna rätt att vara synliga. Däremot vore det märkligt att börja uppfinna "Svenskar med angolanskt ursprung" och liknande.

Den goda traditionen "att inte i onödan ägna sig åt etnisk kategorisering" betyder väl att det i några få fall är försvarligt? Possessionaten (diskussion) 7 september 2019 kl. 18.19 (CEST)[svara]

Ja, vi har ju redan religiösa/etniska kategorier för kristna, rabbiner, personer som uttalat sig/är debattörer i etniska frågor och liknande – där tjänar kategoriseringen ett syfte. Dessutom är medlemmarna i dessa kategorier definierade på grund av sina arbeten eller sina handlingar – inte på grund av sitt ursprung. Problemet med att räkna generationer föreligger alltså inte, i de fallen blir verkligen kategoriseringen en ja-eller-nej-fråga. Jag kan inte se att någon förespråkat att etnisk kategorisering skall bort helt – hur kom du till den slutsatsen? Den här tråden handlar enbart om en användares editeringar, där en mängd svenskar har kategoriserats efter etnicitet, trots att deras härkomst inte har någonting att göra med deras livsgärning. För de kategorierna ser jag det som fullt rimligt att de raderas. / Ternarius _D 7 september 2019 kl. 18.38 (CEST)[svara]

Nämner bara att engelska Wikipedia har dessa kategorier. Se t ex en:Category:Swedish people of German descent. (De engelska kategorierna verkar användas på det viset att ”descent” motsvarar ”ursprung” i de kategorier vi diskuterar i den här tråden.) Det är inte menat som ett argument för att de också ska finnas på svenska Wikipedia. /NH 7 september 2019 kl. 19.47 (CEST)[svara]

Det är bra om jag har feltolkat. Jag trodde att personer uttalade sig generellt, inte bara om de nya kategorier användaren Toker87 skapat. Jag tolkade det som att flere personer vill gå längre, och inte bara hindra Toker87:s nyheter, utan ta bort existerande kategorier om etniska grupper, eftersom det skrevs "Och jag har inget att invända mot att de helt tas bort" när det hade skrivits "Jag tycker att flera av de ovanstående debattörerna förklarat bra varför vi inte ska ha den typen av kategorier". Jag tolkade det som att "helt tas bort" även gällde existerande kategoriseringar som att Hasse Aro, svensk, född i Sverige och svensktalande, kategoriseras efter finländskt ursprung.

Förlåt att jag gör detta inlägg långt. Jag tolkar det som att Ternarius menar att etnisk kategorisering bara har ett syfte när personers ursprung blir relevant på grund av deras egna handlingar i denna generation. Men Börje Salming har etniskt svensk mor och far med samiskt påbrå (som dog när Börje var liten). Farfadern talade tydligen samiska, men äldre brodern Stig Salming blev nästan inte upptagen i Sametingets röstlängd, eftersom han ärligt sade att han inte hört farfar tala samiska. I fallet Salming är det en fråga om att räkna generationer, eftersom rösträtten till Sametinget grundas på samisktalande far- eller morföräldrar. Stig Salming har sagt att han registrerade sig som same efter att ha fått riktigt grepp om sitt samiska ursprung som vuxen. Så kategoriseringen av Börje Salming är renodlat etnisk, grundad på delvis samisk härstamning i tidigare generationer och privat vilja att identifiera sig, men har annars inte mycket med personens relevansgivande insats att göra. Man skulle kunna hävda att Salmings samiskhet "inte har någonting att göra med hans livsgärning", som Ternarius skrev. Själv tycker jag att det är bra att svenska samer trots det kan kategoriseras som samer, bara på grund av ursprung. Det är ett bra undantag från regeln att inte ha etnisk kategorisering. Possessionaten (diskussion) 7 september 2019 kl. 20.00 (CEST)[svara]

@NH: Engelska Wikipedia har ju en helt annan inställning än vi. Personartiklar där kan ofta bli påhängda med 10-tals etniska kategorier, allt efter föräldrarnas och ofta även far- och morföräldrarnas tro, härkomst, o.s.v., helt oberoende av uppgifternas relevans eller ej. Eftersom engelskspråkiga Wikipedia ofta av nyare och kanske mindre erfarna använare betraktas som någotslags global mall, kanske det kan vara på sin plats här att påpeka att alla Wikipediaversioner sätter sina egna regler. Du är säkert inte heller omedveten om, NH, att vi i flera diskussioner har varnat för att tillämpa en lika omfattande kategorisering här hos oss, med tanke på risken för att personer med lägre avsikter tar Wikipedia till hjälp för att lägga upp etniska register.

@Possessionaten: Det enda jag har skrivit är att jag inte kunde se att någon förespråkat att etnisk kategorisering skulle bort helt. Vad enskilda diskussisionsdeltagare tycker i enskilda frågor varken kan eller bör jag skriva om. Det får du fråga dem själva om. / Ternarius _D 7 september 2019 kl. 20.19 (CEST)[svara]

Mitt korta inlägg kan kanske uppfattas som väl kategoriskt. Men jag tycker som flera andra att om en person i offentligheten har framhållit sitt kurdiska ursprung, så kan den personen höra hemma i Kategori:Kurder i Sverige. Samma sak med våra officiella minoriteter, där det ofta är en stor stolthet att identifiera sig med sitt ursprung. Det skall inte vi ta ifrån dem. Men när det kommer till någon som har en fjärdedels tyskt ursprung så kan vi inte kategorisera den som svensk med tyskt ursprung. Inte heller kan vi kategorisera medlemmar i Bonnierfamiljen i Kategori:Personer inom judendomen i Sverige eftersom de aldrig gör en poäng av sitt judiska ursprung. Inte heller kan vi kategorisera kungen som vare sig svenskar med franskt ursprung eller svenskar med tyskt ursprung, inte ens som svenskar helt utan svenskt ursprung. Men där skulle vi hamna om vi började med den föreslagna kategoriseringen. Det måste finnas pålitliga källor på att personen i offentligheten har framhållit sin "etnicitet" eller alternativa nationalitet. /Ascilto (diskussion) 7 september 2019 kl. 20.36 (CEST)[svara]

Intressant att läsa om olika wikipediors INSTÄLLNINGAR. Jag trodde de styrdes av källor och verifierbarhet, inte enskilda wikipedianers politiska åsikter?? Men bra att få läsa i klartext att så är fallet med den svenska wikipedian. Nyttigt för mig, för journalister, med flera... Dan Koehl (diskussion) 7 september 2019 kl. 21.29 (CEST)[svara]

Nu försöker du plocka poänger där det inte finns några att hämta. Det handlar om inställningen till om kategorier skall grunda sig på det som är relevansgrundande för biograferade personer eller inte. Om det ligger politiska avgöranden bakom enwp:s fixering vi "etnicitet" o.dyl. är svårt för en utomstående att veta, men vår striktare hållning är inte politisk. Den handlar om vad som ger relevans, och om jag förstår dig rätt är det vad du efterlyser. /Ascilto (diskussion) 7 september 2019 kl. 21.40 (CEST)[svara]

striktare förfaller vara en värderingsfråga. En adelsätt med baltiskt ursprung, kan den vara det, om inte dess medlemmar är det? Dan Koehl (diskussion) 7 september 2019 kl. 22.24 (CEST)[svara]

Det vore onekligen intressant att placera biskopen i Skara i en kategori för personer inom judendomen ...

Troligen har den engelska kategoriseringsivern att göra med ett större intresse på amerikanskt håll att härleda sitt ursprung från olika europeiska länder. I vissa kretsar har det ju funnits en viss stolthet över att ha anor från tidiga kolonisatörer. Men att kategorisera prinsessan Estelle som varande av fransk, eller ens tysk, härkomst blir för en svensk mycket underligt, även om det är sant.

andejons (diskussion) 7 september 2019 kl. 22.01 (CEST)[svara]

Kategoriseringar ska användas med måtta och där de är uppenbart relevanta (som redan påpekats ovan). Angående Skarabiskopens eventuella identitet kan påpekas att överdrivna kategoriseringar är ett sluttande plan. Beroende på vem man ska tro på kan denna person annars hamna i högst oväntade kategorier.

--Paracel63 (diskussion) 8 september 2019 kl. 00.32 (CEST)[svara]

Kategorier som "Personer inom judendomen...." eller kanske "Samiska företrädare i Sverige" utgår inte ifrån personens ursprung utan från hens eget val att aktivt tillhöra en viss grupp. Det kan vara motiverat i ett uppslagsverk. Men att kategorisera människor enbart utifrån det man kan luska fram om deras förfäder är felaktigt, menar jag. Och jag minns Skånepolisens register över romer, som faktiskt var olagligt. Inte ska vi ägna oss åt sådana saker! https://www.svt.se/nyheter/inrikes/olaglig-kartlaggning-av-romer --Chandra Varena (diskussion) 8 september 2019 kl. 08.04 (CEST)[svara]

Nu har kategorierna raderats med motiveringen "Tom kategori" igen. Det var inte problemet med de här kategorierna varken nu eller 2015. Kategorierna var inte tomma innan administratörerna som raderade dem tömde dem. Om artiklarna läggs tillbaka i kategorierna så är de inte tomma längre och skulle i princip kunna återställas. Här fanns en anledning till att kategorierna tömdes som borde använts i raderingskommentaren. Det gäller speciellt när det är samma administratör som tömmer och raderar, men även om andra användare tömmer kategorier och anmäler dem för radering. "Tom kategori" kan användas för kategorier på Special:Oanvända kategorier där det inte alltid är tydligt varför de är tomma. /F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 8 september 2019 kl. 08.58 (CEST)[svara]

Sådana raderingsmotiveringar är ett otyg. Orsaken till att kategorin tömdes bör stå som orsak till att kategorin raderats, om den som raderar känner bakgrunden eller anser kategorin olämplig. Att kategorin är tom är väl en raderingsgrund bara om det verkar osannolikt att artiklar som lämpar sig för kategorin dyker upp inom överskådlig framtid. --LPfi (diskussion) 13 september 2019 kl. 19.31 (CEST)[svara]

(Kuriosa: https://www.youtube.com/watch?v=Fm0hOex4psA) ^✍️(skrivet av:) GeMet(användare:)^💬 den 8 september 2019 kl. 10.39 (CEST)[svara]

Även om kategorierna bara innehåller personer som själva gått ut med sin etnicitet / grupptillhörighet / sjukdom eller vad det nu är så tycker jag de är problematiska. Människor förändras och världen omkring dem likaså. Någon kan ångra vad de sagt och då har vi huggit det i sten för all framtid och finns det en källa går det inte någonsin att få bort. Idealt vore att uppgiften bara skulle vara ett par år gammal och att de som fallit i glömska får göra det. Jag tror att det blir svårt att underhålla och tycker därför det vore bättre att kategorierna inte ens fanns./Machatjkala (diskussion) 14 september 2019 kl. 09.25 (CEST)[svara]

Ja, så tycker jag konsensus ligger för de nu diskuterade kategorierna. Kategorier som anknyter till en persons livsverk (vilket är avsikten med Personer inom-kategorierna) är en annan sak. Jag ser inte heller Kategori:Finlandssvenskar eller liknande som problematiska – få upplever dem som stämplande, och än färre lider av dem. --LPfi (diskussion) 14 september 2019 kl. 14.20 (CEST)[svara]

Nån som åker från Göteborg(strakten) till Stockholm(strakten) snart?

Finns det nån som åker från Göteborg (eller från näraliggande område) till Stockholm (/Storstockholm/SL-området) nån gång mellan den 14 och typ 24, 25 september? Och i så fall skulle kunna ta med sig ett ex av årets mässtidning (Bokmässan)? Hojta då här, eller på min användarsida, så får vi komma fram till lämpigaste plats för hämtning och avlämning. Jag åker ner till Bokmässan den 26 - och beger mig direkt från Göteborg C till mässan - och det vore mycket bra om jag då har kunnat förbereda mig genom att läsa och anteckna i papperstidningen. // Zquid (diskussion) 9 september 2019 kl. 19.28 (CEST)[svara]

@Zquid: Nu har mässtidningen kommit.--Paracel63 (diskussion) 15 september 2019 kl. 20.15 (CEST)[svara]