Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2017-06

Förslag på en ny kvalitetsmätning

De artiklar som mallas som "Utmärkta", "Bra" eller "Rekommenderade" behöver också åsättas korrekt "badge" i Wikidata. Det är viktigt eftersom det är dessa "badges" som, intill interwikilänkarna på andra språkversioner, visar att svwp-versionen av en artikel är "extra läsvärd". (Det finns ytterligare några typer av "badges", men de tre nämnda är de mest frekventa.)

Följande tabell visar kvalitetsstatus på dessa markeringar per idag. Av cirka 1 500 berörda artiklar är det nästan 9 procent som är fel, det vill säga där kategori här på svwp och "badge" i Wikidata inte stämmer överens. På sikt tycker jag att vi bör se till att det räcker att sätta rätt "badge" i Wikidata för att garantera konsistens, men tills detta blir verklighet är detta en "feltyp" som behöver följas upp och åtgärdas på samma sätt som andra "feltyper" i kvalitetsmätningen.

Utmärkt Kategori på svwp Badge på Wikidata Ja Nej Ja 359 14 Nej 1 ≈2 598 000	Bra Kategori på svwp Badge på Wikidata Ja Nej Ja 444 47 Nej 5 ≈2 598 000	Rekommenderad Kategori på svwp Badge på Wikidata Ja Nej Ja 712 50 Nej 14 ≈2 598 000
Artiklar i listorna som finns länkade i de röda fälten visar upp en annan status för svwp-artikeln på andra språkversioner än här på svwp. De är antingen kategoriserade som "Utmärkta", "Bra" eller "Rekommenderade" men saknar motsvarande badge i Wikidata, eller så har de en badge i Wikidata men är inte kategoriserade i svwp i enlighet med den åsatta badgen. Siffrorna motsvarar antalet artiklar i listorna per 5 maj 2017 kl 23.

--Larske (diskussion) 5 maj 2017 kl. 23.04 (CEST)

Jag har föreslagit på annan plats att den här stjärnorna och kategorierna inte ska visas i artiklarna förrän rätt badge är inlagd. Jag har försökt fixa med något sådant, men hittills har jag gått bet.

-- Innocent bystander (diskussion) 6 maj 2017 kl. 08.53 (CEST)

Instruktionerna för hur en avslutad artikelnominering/omprövning hanteras skulle behöva uppdateras med detta. Jag har själv kommit ihåg det vid några tillfällen men glömt det vid andra. Tostarpadius (diskussion) 17 maj 2017 kl. 17.47 (CEST)

Jag är inte rätt person att skriva sådana instruktioner, tyvärr. Jag har en massa inställningar som gör att det ser annorlunda ut för mig än det gör för User:Joe Average. -- Innocent bystander (diskussion) 22 maj 2017 kl. 08.34 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘Antalet "röda" artiklar har minskat under de senaste veckorna, endast en artikel som saknar en badge på Wikidata men har kategori på svwp. Antalet artiklar som har en badge på Wikidata men som ej är kategoriserade på svwp är dock i stort sett oförändrat; 14 utmärkta, 46 bra och 50 rekommenderade.

Utmärkt Kategori på svwp Badge på Wikidata Ja Nej Ja 360 14 Nej 0 ≈2 598 000	Bra Kategori på svwp Badge på Wikidata Ja Nej Ja 451 46 Nej 0 ≈2 598 000	Rekommenderad Kategori på svwp Badge på Wikidata Ja Nej Ja 723 50 Nej 1 ≈2 598 000
Artiklar i listorna som finns länkade i de röda fälten visar upp en annan status för svwp-artikeln på andra språkversioner än här på svwp. De är antingen kategoriserade som "Utmärkta", "Bra" eller "Rekommenderade" men saknar motsvarande badge i Wikidata, eller så har de en badge i Wikidata men är inte kategoriserade i svwp i enlighet med den åsatta badgen. Siffrorna motsvarar antalet artiklar i listorna per 22 maj 2017 kl 08.

--Larske (diskussion) 22 maj 2017 kl. 08.20 (CEST)

InternetArchiveBot igen

Botens verksamhet är så omfattande att det är omöjligt att hänga med i svängarna och göra kontroller. Nu råkade jag kontrollera en enstaka länk och den var uppåt väggarna fel. Den här länken har inget med världens populäraste hundraser att göra: [1] Som jag ser det är det bättre att låta döda länkar vara döda än att komplettera dem med helt felaktiga länkar, det skapar större förvirring om vad ursprungslänken avsågs illustrera. /Ascilto (diskussion) 9 maj 2017 kl. 13.39 (CEST)

@Ascilto: ge gärna en länk till botens redigering. Lättare för oss andra hänga med då! Taxelson (diskussion) 9 maj 2017 kl. 13.51 (CEST)

Här är ett exempel. Länken till dogdotcom las ursprungligen in i juli 2013 av Ascilto i ett stort antal artiklar och då ledde den förmodligen till relevant information, men sedan har länken dött liksom alla de av WaybackMachine sparade versionerna utom den från 3 september 2012 (alltså en tidigare version av sidan). --Larske (diskussion) 9 maj 2017 kl. 14.12 (CEST)

Jag föreställer mig att scenariot "IA-boten länkar till version av Wayback Machine med samma webbadress när den sidan hade ett annat innehåll istället för död länk" ändå är tämligen ovanligt, och om än olyckligtvis förvirrande ett mindre problem än att döda länkar som hade kunnat åtgärdas genom att peka på informationen som finns i Wayback Machines arkiv. /Julle (disk.) 9 maj 2017 kl. 16.04 (CEST)

Jag hade bråttom när jag skrev inlägget ovan. Användare:Larske och Användare:Julle har förstått det rätt. Den sida som boten valt att länka till har ett helt annat innehåll än vad den döda länken hade. Det blir förvirrande för den som vill få uppgiften om världens populäraste hundraser, som i detta exempel, verifierad. Detta var ett allvarligt fel som jag råkade hitta av en ren slump. Eftersom boten gjort ett stort antal redigeringar finns det skäl att anta att många andra också är helt fel. Boten kan ju inte veta innehållet på den sida som den döda länken från början avsåg utan presenterar nya länkar mer eller mindre i blindo. Är det då till nytta eller skada? Mitt svar på den frågan framgår säkert. Samma problem har jag aldrig sett när någon manuellt ändrat döda länkar till Internet Archive. /Ascilto (diskussion) 9 maj 2017 kl. 18.47 (CEST)

Ett bra sätt att minska risken för liknande problem är att länka till InternetArchive direkt när man lägger in källan i artikeln. Då händer det också ibland att man samtidigt initierar den första arkiveringen av sidan ifråga, dvs man skapar en backup som inte fanns tidigare. JohanahoJ (diskussion) 9 maj 2017 kl. 19.57 (CEST)

Jag håller med om att det är olyckligt, men skulle ändå gissa att det är så ovanligt att fördelarna med botens arbete med råge överväger nackdelarna. Även om det verkar vara något vanligare än jag först trodde, nu när jag har gått igenom ett gäng länkar. /Julle (disk.) 9 maj 2017 kl. 20.33 (CEST)

Sedan är det ju i grund och botten ett allvarligt problem med vår verifieringsmodell att vi länkar till innehåll som inte bara försvinner – vilket är det klart vanligaste, därav nyttan med IA-länkarna – utan också ändras. Det har vi ju själva gjort från första början. Men det är väl en mer filosofisk anmärkning än någonting vi kommer lösa här och nu. /Julle (disk.) 9 maj 2017 kl. 20.36 (CEST)

Just det, för att fortsätta med exempellänken, så hade den uppenbarligen inte ett stabilt innehåll och vi känner just nu till två versioner, men kanske det funnits fler. Hade någon källbelagt något med hänvisning till sidan i september 2012, så hade den referensen antagligen varit missvisande senast 2013 när vi vet att Ascilto refererade till samma sida men med annat innehåll. Att få till arkivering fortlöpande är därför en utmärkt sak, den inledande eftersläpningen som gjort att det blev väldigt många och gamla referenser att åtgärda, men när boten så vitt jag förstår, mycket snart gått igenom beståndet en första omgång?, så kommer det att bli fråga om "nydöda" länkar, med möjlighet att följa upp det som hamnar på ens bevakningslista (jag har haft min bevakningslista nästan ständigt dränkt de senaste veckorna pga en url-ändring hos Finländska lantmäteriverket sedan jag gick igenom insjööarna, och därför oftast fått välja bort botredigeringar för att få någon överblick alls) Taxelson (diskussion) 9 maj 2017 kl. 20.59 (CEST)

Jag har inte mycket till övers för "InternetArchiveBot". Den som orkar kan titta på exempelvis:
Diskussion:Färgsymbolik,
Diskussion:Margaretaskolorna och
Diskussion:Metodistkyrkan i Sverige. Vame (diskussion) 23 maj 2017 kl. 18.28 (CEST)

Automatisk arkivlänk

Väldigt många av våra externa webblänkar är döda. På franskspråkiga Wikipedia funkar det mycket bättre. Om man lägger in en URL var som helst i en artikel på frwp så arkiveras länken omedelbart i det externa cashe-systemet http://archive.wikiwix.com/ , och en arkivlänk visas bredvid ordinarie URL. Om man exempelvis länkar till

[https://wikimediasverige.wordpress.com/ Wikimedia Sveriges blogg]

så ser alla besökare följande:

Wikimedia Sveriges blogg [archive]

Arkivlänken visar artikeln sådan den såg ut när länken första gången lades in på Wikipedia eller när automatarkiveringstjänsten startades. Registrerade användare har möjlighet att dölja arkiv-länkarna, via en kryssruta i sina personliga inställningar. Om den inlänkade webbservern har förbjudit arkivering, med hjälp av en robot.txt-fil, så får man ett felmeddelande om man klickar på [archive]-länken. Vid länkar till wikimediasajter verkar inte ens en en arkivlänk visas.

Detta beslutates på frwp i en omröstning 2008. Se projektsidan. Wikiwix cashe är en tjänst som tillhandahålles av användaren Pmartin på företaget http://www.linterweb.fr/ , som även tillhandahåller sökmotorn WikiWix (diskuterad på Bybrunnen 2007) och fler Wikipedia-relaterade tjänster .

Kan denna lösning vara något även för svwp? Mange01 (diskussion) 9 maj 2017 kl. 17.56 (CEST)

Låter intressant! dnm ^{(d | b)} 9 maj 2017 kl. 19.07 (CEST)

Jag tycker att det automatiska är bra, men skulle hellre se att arkivet blir Internet Archive direkt istället för ett företags arkiv. Vem vet när det företaget upphör? Då har vi ett stort antal "dubbelt" döda länkar som det står i artikeln att de är arkiverade, vilket tangerar problemet ovan. Tack, dock, för att du rotat reda på alla länkar och skrivit ett färdigt förslag.//Hannibal (diskussion) 10 maj 2017 kl. 09.08 (CEST)

Ok, jag stödjer ditt motförslag Hannibal! En snabb lösning är att modifiera våra källmallar så att de default visar en arkivlänk till waybackmachine - om arkivurl saknas sedan tidigare. Det viktiga är att arkivlänken då leder till den version som gällde strax innan redigeringsdatumet. Om man substar in mallen borde därför parametern arkivdatum sättas till dagens datum, och bakas in i URL:en. Antag att vi substade följande wikikod den 1 januari 2015:

{{subst:webbref |titel=Wikimedia Sveriges blogg |url=https://wikimediasverige.wordpress.com/ }}

Den borde då ge följande resultat:

”Wikimedia Sveriges blogg”. Arkiverad från originalet den 1 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150101/https://wikimediasverige.wordpress.com/. 

Eller mer likt frwp:

”Wikimedia Sveriges blogg” . [Arkiverad 1 januari 2015].

Om källmallen inte substas och saknar parametern arkivdatum men har hämtdatum eller (publicerings)datum sedan tidigare kan man betrakta dem som arkivdatum. Om man missar att substa och varken har lagt in arkivdatum, hämtdatum eller datum skulle arkivlänken default kunna antingen (alternativ 1) länka till en tidslinje med alla versioner:

”Wikimedia Sveriges blogg”. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/*/https://wikimediasverige.wordpress.com/. 

eller (2) till senaste version på Wayback machine:

”Wikimedia Sveriges blogg”. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/https://wikimediasverige.wordpress.com/. 

eller (3) inte visa någon arkivlänk.

Vilket av de tre alternativen är bäst?

Viktigt är att kunna lägga in wikikod för att inaktivera arkivlänken, t.ex. om en person eller en bot upptäcker att det inte finns någon arkivversion av artikeln på wayback-machine. Ett sätt kanske kan vara att lägga in "arkivurl=None".

Slår detta försök väl ut kan man sedan försöka hitta en lösning som arkiverar samtliga url:er, även när man inte har använt en källmall, dvs mer likt frwp:s lösning men till Wayback machine.Mange01 (diskussion) 10 maj 2017 kl. 14.18 (CEST)

Ja, nu gillar jag det helhjärtat. Jag hade gärna haft en så kort text som möjligt, såsom det franska alternativet ovan. I fallet med osubstade arkiverade versioner skulle jag, om det vore möjligt att göra det automatiskt, dels lägga dem i en egen kategori så att det är enkelt att hitta dem, dels ha senaste version på Wayback machine fast med en länk till en förklarande textsektion på till exempel Wikipedia:Döda länkar, där vi förklarar a) resonemanget, b) hur man kan hjälpa till att hitta rätt version i Wayback machine och ersätta den felaktiga arkivlänken. Så här skulle det exempelvis kunna se ut:

”Wikimedia Sveriges blogg” . [Senaste arkiverade version, 1 januari 2015] (Rätta länk).

Inte perfekt, men kanske mer robust.//Hannibal (diskussion) 10 maj 2017 kl. 14.58 (CEST)

Inget ont om Wikiwix som sådant, men jag tycker att det känns väldigt vågat att lägga en sådan här lösning på ett extern litet företag. IT-företag har en tendens att inte leva särskilt länge. /Julle (disk.) 12 maj 2017 kl. 17.13 (CEST)

Jag har inte satt mig in i de olika förslagen på hur det kan implementeras, men jag ställer mig mycket positiv till funktionen. Mvh, --Bairuilong (diskussion) 18 maj 2017 kl. 09.15 (CEST)

Artikelräknare

Hur många artiklar är inte skapade av botar på svenska wiki? Voyager85 (diskussion) 13 maj 2017 kl. 11.37 (CEST)

Omkring 620 000. Av de botskapade är sedan över 200 000 genomgågna/kompletterade manuellt så att botmallen är borttagen. Av övriga är sedan flera grupper kontrollerade på gruppnivå och/eller det finns länkar från andra artiklar dit, dvs de har checkats, det rör sig om över 1 M. Så kvar är cirka 1,5 M som har lite osäkert "existensberättigande". Yger (diskussion) 13 maj 2017 kl. 11.43 (CEST)

Jag räknade samman robotskapade artiklar månad för månad och fick summan 2 818 042. 3 787 402-2 818 042 =969 360 icke robotartiklar. 79.138.128.4 23 maj 2017 kl. 00.43 (CEST)

New notification when a page is connected to Wikidata

Inlägg flyttat till Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden#New notification when a page is connected to Wikidata.Yger (diskussion) 17 maj 2017 kl. 13.37 (CEST)

@Matěj Suchánek, Lea Lacroix (WMDE): Why addressing the Creator of the page this feature? Do they have special privileges? -- Innocent bystander (diskussion) 17 maj 2017 kl. 13.40 (CEST)

It should rather be watchers than creators. I already get notifications every time people link to Överingenjör because I created it, but I don't want them. I want notifications when articles on my watchlist is linked to. /ℇsquilo 17 maj 2017 kl. 15.15 (CEST)

I agree with Eaquillo. And with an option to not see them, of course. Adville (diskussion) 17 maj 2017 kl. 17.25 (CEST)

Syftet är att nya skribenter ska få en chans att veta att Wikidata finns och är det som används för att koppla ihop språk. Den som orkade läsa inlägget ser att existerande användare inte får några notifikationer utan enbart nya användare har den påslagen från början. @Esquilo: Om du inte vill ha notfikationer, slå av dem på Special:Inställningar#mw-prefsection-echo. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 17 maj 2017 kl. 22.22 (CEST)

Som jag skrev så vill jag ha notifikationer, men de jag får idag är inte relevanta. Jag vill ha notifikationer när det dyker upp en ny länk till en artikel på min bevakningslista, inte till en artikel jag har skapat. Jag vill veta när någon länkar till Kurt Tank eller Bristol Centaurus, men jag är inte intresserad av när någon länkar till Överingenjör eller CiNii. /ℇsquilo 18 maj 2017 kl. 08.18 (CEST)

@Ainali: Det här stadfäster Ägarskapet. Något vi försöker bekämpa får stöd bakvägen av utvecklarna. Har man en sida i sin bevakningslista och har WD aktiverat i sina inställningar får man i bevakningslistan information när sidan kopplas till WD. Ska vi vara pedagogiska mot nykomlingar, så är det DEN inställningen som ska aktiveras per default. Jag vill inte se fler dolkstötar från utvecklarna! -- Innocent bystander (diskussion) 18 maj 2017 kl. 08.36 (CEST)

@Esquilo: Du kommer aldrig att få en notifikation för de två exemplen Överingenjör eller CiNii, de är ju redan kopplade till Wikidata.

@Innocent bystander: Det förutsätter också att nykomlingarna har förstått hur bevakningslistan fungerar. Jag skulle gärna också se en engångsnotifikation för nybörjare för typ att någon annan har redigerat i den artikel de gjorde sin första redigering i (oavsett om de har den på bevakningslistan eller ej), med en hjälplänk till en förklaring av bevakningslistan så att de kan lära sig. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 18 maj 2017 kl. 13.37 (CEST)

Jag tror inte ens utvecklarna har begripit hur det fungerar. Jag får med jämna mellanrum notifikationer om "att du har gjort din första redigering", trots att det här kontot har en historik om över en miljon redigeringar. -- Innocent bystander (diskussion) 18 maj 2017 kl. 13.44 (CEST)

Det är just de två artiklarna jag får notifikationer om att det länkas till mest hela tiden. /ℇsquilo 18 maj 2017 kl. 13.45 (CEST)

Men då får du notifieringar när nya artiklar på andra språk länkas till samma wikidataobjekt som "dina" artiklar på svwiki redan var länkade till. Den här funktionen trodde jag handlade om när ens egna nya artiklar länkas till ett wikidataobjekt. Det borde ju bara ske en gång per artikel, och förhoppningsvis ganska snart efter att artikeln skapas. ⛐Boⅳⅰᴇ (🖉) 18 maj 2017 kl. 13.51 (CEST)

Boⅳⅰᴇ har fattat den nya funktionen rätt, det ska bara ske en gång per artikel och bara om man själv inte gör kopplingen till Wikidata. Jag ser det som att en ny skribent blir upplyst om att denne har missat att göra de sista viktiga handgreppen för att artikeln ska blir riktigt inkopplad i Wikimediasfären. Förhoppningsvis kommer ingen användare få mer än ett par stycken sådana här notifikationer under hela sin aktiva tid. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 18 maj 2017 kl. 15.50 (CEST)

Jag ska förtydliga. Jag får en notering varje gång det skapas en länk på svwp till artikeln överingenjör. Jag får motsvarande meddelande när ett dataobjekt på Wikidata länkar till de objekt jag har skapat. Jag får inga notifieringar om andra språk. /ℇsquilo 23 maj 2017 kl. 12.53 (CEST)

Japp. Och dessa notifieringar har alltså ingen som helst koppling med den nya funktionen som aviserats under denna rubrik. Den handlar istället om att meddela den som har skapat en artikel men missat att koppla den till Wikidata att någon annan har gjort det. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 23 maj 2017 kl. 18.26 (CEST)

Nya användare får överlag ett ganska stort antal automatiska notifieringar och meddelanden, mystiska erbjudanden om att prova på att redigera vissa föreslagna artiklar och liknande som inte fanns när jag skapade mitt konto. Rekommenderar den som varit med ett tag att prova att skapa ett nytt konto och redigera lite med det för att se vad som händer. /NH 19 maj 2017 kl. 00.05 (CEST)

Libris ska bli Libris XL

Detta meddelar Kungl. Biblioteket på sin webbplats. Artikeln listar allt gott som ska komma i den nya versionen. Men hur blir det med genereringen av bibliografiska poster för Wikipedia? Jag har använt denna förnämliga funktion tusentals gånger. Som bekant ger den enhetliga referenser, som därtill är länkade till Libris. Kommer den länkningen via postnummer att överleva? Om inte, kommer de att kunna konverteras automatiskt? Och kommer genereringen av Wikianpassade poster att finnas kvar? Bra om detta inte missas i KB:s process. Skulle kännas bra om någon med bättre datakunskaper än mina kontaktade KB i detta ärende. //--Bulver (diskussion) 19 maj 2017 kl. 11.32 (CEST)

Ytterligare en större databas har bytt plattform inga av de tidigare länkarna till Uppsala universitetsbibliotek fungerar i dag utan man måste byta till den nya databasen Alvin, jag har konverterat ett 10 tal men frågan är om det går att lösa via en bot. Janee (diskussion) 19 maj 2017 kl. 13.40 (CEST)

@PeterKz: på frågan om KB i alla fall. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 19 maj 2017 kl. 14.50 (CEST)

Förmodligen behövs ingen anpassning så länge verktyget använder sig av befintliga Libris söktjänst, de API:erna kommer att fungera precis som tidigare. Vidare kommer existerande URI:er fungera så länge tekniken tillåter det. Tack för heads-up, jag lägger till Wikipedia i listan av tjänster att testa mot inför release. /Marma~svwiki (diskussion) 22 maj 2017 kl. 17.47 (CEST)

Bra! Nu känns det lugnare. //--Bulver (diskussion) 23 maj 2017 kl. 08.59 (CEST)

Artikeln om svenskspråkiga Wikipedia

Den på enwp, en:Swedish Wikipedia är usel och negativt vinklad. Den verkar sedan bevakas av Serge för att förhindra att någon korrigering sker. Jag är osäker om de är värt agera, men vill ändå upplysa om sakens tillstånd.Yger (diskussion) 18 maj 2017 kl. 09.34 (CEST)

Oj, ja, den var verkligen inte bra, och diskussionssidan tyder på att det kan bli svårt att göra något åt det, eftersom den målar upp "your Swedish Chairman" som den som står som hinder för att det finns "no method for WP:Conflict resolution". Jag kan inte lova att jag kan göra något åt det i närtid, så om någon känner sig manad skulle det vara oerhört bra. Tack för att du uppmärksammade artikeln.//Hannibal (diskussion) 18 maj 2017 kl. 09.42 (CEST)

Bedrövligt! /Nesse (diskussion) 18 maj 2017 kl. 10.32 (CEST)

Jag tolkar inte diskussionssidan som att det vore svårt att göra något. Det finns mycket material att plocka över från den svenskspråkiga artikeln (tyvärr har inte heller den uppdaterats särskilt aktivt) och om man kunde mycket väl flytta missnöjesstycket till ett nytt avsnitt om utvecklingen av antal läsare, antal skribenter, betydelse i jämförelse med andra uppslagsverk etc. En längre artikel skulle inte domineras av kritiken, också om den ges otillbörlig vikt. Det är antagligen svårare att skriva om skillnaderna mellan sv-wp och en-wp, dels för att där finns mycket stoff som ligger centralt i konflikten, dels för att det kanske inte finns bra källor, men om man lyckas skriva bra så antar jag att man kan få det att stanna kvar, vid behov med en-wp:s konfliktlösningsmetoder. --LPfi (diskussion) 18 maj 2017 kl. 12.41 (CEST)

Det är inget fel på påståendet att största delen av artiklarna på sv. wiki. är skapat av robotar. Och vad avser innehållet på en. wiki. tas diskussionen där och inte här. Vill man förbättra sv. wiki. gör man slag i saken och inte genom att vara kritikkänslig. --Vannucci (diskussion) 20 maj 2017 kl. 18.41 (CEST)

Helt klart skall man ta diskussionen där, men det är också mycket bra att Yger upplyser oss andra som är ovetande om den. Vill man förbättra uppfattningen av svWp på engWp så kan man ex. ändra texten "For active administrators not involved in controversies the re-election is often just a routine; a large group (12%) of administrators have been the same for ten years." Texten är helt klart insinuant och POV. Att ex. definiera 12% som "large group" överensstämmer inte med det matematiska procentuella begreppet. --Allexim (diskussion) 21 maj 2017 kl. 11.58 (CEST)

Raderade det om 12% med motivering. Fixade lite i historiken med. Klart den behöver utökas, men annars inte så farlig. Adville (diskussion) 21 maj 2017 kl. 12.12 (CEST)

Just nu är det väl bara paparazzibilden på när Truedsson Demitz gör kaffesugna obekväma (been there done that) som känns out of place i artikeln. /Grillo (diskussion) 24 maj 2017 kl. 16.42 (CEST)

Nyligen utvalt

Mallen är nu uppdaterad för april. Lägg gärna in den på lämpliga sidor så att de utvalda och rekommenderade artiklarna får lite extra uppmärksamhet!

--Chandra Varena (diskussion) 24 maj 2017 kl. 06.08 (CEST)

Språklänkar

När ska språklänkarna läggas ut igen så att man ser alla på en gång? 83.251.64.88 14 maj 2017 kl. 01.43 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

När du har loggat in, och ändrat i dina inställningar till att du vill att de ska synas. ⛐Boⅳⅰᴇ (🖉) 14 maj 2017 kl. 07.30 (CEST)

Ungefär samma fråga ställdes från samma IP-adress för någon månad sedan. Fick ungeför samma svar även då. --MagnusA 15 maj 2017 kl. 08.27 (CEST)

För övrigt har jag nu tagit mig i kragen, satt mig ned och grävt i lite xls-filer från Eurobarometern och dylikt och skickat in till http://www.unicode.org/cldr/charts/29/supplemental/territory_language_information.html med förhoppningen att vi därmed, när de har lagt in informationen, skall få norska, danska, tyska, franska, spanska och arabiska högre prioriterade än interlingua och jiddisch. /Julle (disk.) 16 maj 2017 kl. 02.25 (CEST)

Ja, jag har fått samma svar tidigare, men är det skäl för att vara nedlåtande mot mig? Svaret borde ju inte fortfarande vara detsamma. Jag kommer nog att fortsätta att fråga tills vi får besked om att länkarna återställs även för oss som inte vill eller kan logga in.

För övrigt är jiddisch ett officiellt minoritetsspråk i Sverige, så det förefaller rimligt att det finns med på den korta listan snarare än mer främmande språk som spanska och arabiska. Om man nu alltså skall ha en kort lista.

De som kan svara på när funktionen kommer att reverteras är utvecklarna, inte vi användare på en lokal språkversion. Det är dem du ska rråga eller ställa krav på. Hur många gånger du än ställer den frågan här kommer ingen här att kunna besvara den bättre än utvecklarna själva. Att ställa samma fråga här 1-2 ggr per månad blir bara tjatigt och leder ingen vart. Vill du verkligen slippa de kompakta språklänkarna så logga in och slå av dem. Vill du framstå som ett troll ska du fårstås fortsätta ställa samma fråga gång på gång till dem som inte kan besvara den (förutom med "Förmodligen aldrig"). --MagnusA 24 maj 2017 kl. 20.27 (CEST)

Vad har Sverige med saken att göra? - Tournesol (diskussion) 24 maj 2017 kl. 17.05 (CEST)

@Tournesol: Efter vad jag förstått så är urvalet av språklänkar beroende av var datorn är placerad. Det är inte samma för alla som kommer hit. -- Innocent bystander (diskussion) 24 maj 2017 kl. 17.24 (CEST)

Att det är ett officiellt minoritetsspråk i Sverige är irrelevant, eftersom alla språkversioner av Wikipedia skall vara nationellt obundna. Jag anser förövrigt att vi borde återgå till den tidigare fullständiga språkförteckningen, vilket man exempelvis redan har gjort på engelskspråkiga Wikipedia. Det är väldigt irriterande att ständigt behöva klicka på ”Visa fler” när man är utloggad. – Conexum ^(✔|✘) 24 maj 2017 kl. 17.26 (CEST)

@Innocent bystander: Vet du i så fall på vilket sätt spårningen av vart datorn är placerad sker? – Conexum ^(✔|✘) 24 maj 2017 kl. 17.29 (CEST)

@Conexum: Gör du en googling på ditt eget IP-nummer så kommer det snart fram vilket land du befinner dig i. Ibland kan det även lokalisera vilken ort du befinner dig. Det är ingen exakt vetenskap. Jag brukar bli lokaliserad i grannkommunen. Det ska bli spännande se vad som händer när vi i höst får nät via fiber från en ny ISP.

Hur listan med språk ser ut är alltså inte fixerat för varje sida eller varje projekt, utan det beror på vilken info du förser Wikipedia med när du skickar en förfrågan till Wikipedias servrar. https://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Bybrunnen är inte det enda som skickas över nätet, utan en massa information om vem du är, vad för typ av dator du har mm. -- Innocent bystander (diskussion) 24 maj 2017 kl. 19.06 (CEST)

Informationen om var en IP-adress finns kan väl läggas in i DNS-informationen. Om informationen inte finns där kan man ändå dra en hel del slutsatser utgående från ruttningstabeller. Jag har för mig att Google har någon tjänst andra kan anlita för att kolla geografisk hemvist för IP-adresser. Informationen gäller i allmänhet ganska stora block, så det är inte ovanligt att man blir placerad på företagets huvudkontor eller på den ort där routern råkar finnas.

WMF använder alltså en lista på språk relevanta för ett visst land. Landet här syftar alltså på landet där du tros befinna dig. Webbläsaren skickar vanligen en "Accept-Languages"-rad, som brukar innehålla en-us eller det språk du har på användargränssnittet, om du inte själv angett dina språkpreferenser. Jag tror inte WMF utnyttjar någon annan information från webbläsaren. Utom de här språklistorna håller WMF reda på vilka språkversioner man redigerar i (och möjligen vilka man läser). Hur som helst borde väl språkvalet vara oberoende av vilken språkversion av Wikipedia man för tillfället besöker.

--LPfi (diskussion) 24 maj 2017 kl. 20.00 (CEST)

Wikipedia behöver eget statistikverktyg

Så vitt jag vet har inte Wikipedia ett eget statistikverktyg och jag tycker det är bedrövligt att använda ett statistikverktyg via sökning på Google som är ur funktion. Kan Wikimedia Sverige skaffa fram ett sådant är frågan? --Vannucci (diskussion) 22 maj 2017 kl. 21.42 (CEST)

Vilken typ av statistik är det du söker efter? Skottniss (diskussion) 22 maj 2017 kl. 21.54 (CEST)

Detta har jag aldrig känt något behov av. Vad skall det vara bra för? Tostarpadius (diskussion) 22 maj 2017 kl. 22.01 (CEST)

Wikipedia har ganska många statistikverktyg. Men det beror på vad för statistik du är ute efter. /Julle (disk.) 22 maj 2017 kl. 22.10 (CEST)

Jag behöver tillgång till statistik för att skriva bättre artiklar om Albanien för att nå en större läsekrets helt enkelt. Det hjälper mer än vad man tror med ett statistikverktyg. Om en anställd på Wikimedia Sverige läser detta vore jag tacksam för ett svar. --Vannucci (diskussion) 23 maj 2017 kl. 00.10 (CEST)

Vad du vill ha är alltså statistik om Albanien, inte om Wikipedia? Om vad? Befolkning i städer, regioner och dylikt, geografi? Annat? /Julle (disk.) 23 maj 2017 kl. 00.30 (CEST)

Här har du ett statistikverktyg som visar antal sidvisningar för artiklar. Många fler finns på sidan Wikipedia:Externa hjälpmedel. Om ingen av dessa fyller dina behov får du nog specificera lite närmare vad det är du vill ha statistik på. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 23 maj 2017 kl. 07.45 (CEST)

Hej Vannucci, Jag har läst här nu, men instämmer med övriga som redan svarat i att många verktyg finns redan och utan att få mer preciserat vad du vill ha statistik över är det svårt att svara mer. Det finns verktyg som visar sidvisningar, blandat om redigeringar och för att visa bildanvändning finns både GLAMorgan och GLAMorous. Med en bättre spec blir det lättare att veta vad du är ute efter, så kan vi se om det är nånting som redan finns men måste integreras eller lyftas fram bättre eller om det är nånting som kan läggas till listan över saker som ska utvecklas. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 23 maj 2017 kl. 09.02 (CEST)

För övrigt, för den som undrar hur man hittar till sidvisningsstatistiken från en specifik artikel – länken finns på historiksidan. /Julle (disk.) 23 maj 2017 kl. 17.39 (CEST)

... och på Special:Inställningar#mw-prefsection-gadgets under rubriken "övrigt" kan man få en ny flik med åtkomst till sidvisningsstatistiken (man slipper gå via historiken ) Skottniss (diskussion) 23 maj 2017 kl. 17.47 (CEST)

@Axel Pettersson (WMSE): en av sajterna var bra men kan man få fram allt man vill veta och vem tillhör (äger) sajterna? Jag skulle vilja se antalet besökare, (ålder, geografi), om det är bot eller inte, hur länge besökaren stannar, vilka tider de besöker, från vilka sidor de kommer (t ex via Google o.s.v.), och annat, utöver det som redan finns. Det är ungefär som när man bedriver ett bageri och har en hemsida och via hemsidan försöka öka sin försäljning, då är rätt verktyg viktiga. --Vannucci (diskussion) 23 maj 2017 kl. 20.29 (CEST)

Domänen wmflabs.org är Wikimedia Foundations, men verktygen där är byggda av användare som du och jag och under en fri licens. Flera av uppgifterna du söker lagras inte av Wikimedia Foundation (av hänsyn till integritetsploicyn), så inget verktyg kan ge dig svaren på dem. Till exempel lagras inte ålder, var de kommer ifrån (vare sig geografiskt eller från vilken sida) på ett sätt som är publikt åtkomligt. Bot eller inte, och om det är via mobil webb, app eller dator kan sidvisningsverktyget ge dig svar på. Just nu tror jag inte att sidvisningarna lagras med högre upplösning än dygn, så det går nog inte heller att få tag på, men där har det i alla fall funnits diskussioner om att få det ner på timnivå. Hur länge de stannar tror jag inte heller finns i dagsläget, och det borde ju inte vara en känslig uppgift heller, men för att få till det krävs nog insatser från Wikimedia Foundation. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 23 maj 2017 kl. 21.19 (CEST)

Hur skulle man kunna mäta hur länge någon stannar? -- Innocent bystander (diskussion) 23 maj 2017 kl. 21.36 (CEST)

Vad spelar det för övrigt för roll? Om sida X visas 5000 gånger per dag av enbart manliga, vita pensionärer som kommer från facebook och stannar i genomsnitt i 2min, och sida Y visas 50 gånger per dag av asiatiska kvinnor som kommer från yahoo och stannar i 20min... Bättre att hålla sig så konsekvent som möjligt i form/stil/språk/etc. än att anpassa varje artikel efter specifika läsargrupper, tycker jag. Skottniss (diskussion) 23 maj 2017 kl. 21.45 (CEST)

Det finns ett värde i det. Besökare från Asien (utan kunskaper i svenska) är kanske inte den målgruppen som eftersträvas, då bör man tänka om, göra om och anpassa artikeln som attraherar den tänkta målgruppen. Jag tror inte heller att asiatiska kvinnor sitter och läser den svenskspråkiga artikeln om Albanien i tjugo långa minuter, om inte de läser för att lära sig svenska eller annat. Jag är av den åsikten att ett väl genomtänkt statistikverktyg kommer väl till pass. Off-topic tycker jag också att Ainali gav ett bra svar men hoppas samtidigt att Wikimedia Foundation skapar ett ordentligt statistikverktyg med bra manual. Samt svar till Innocent bystander: ny teknik kan man säga som används bl a i Twitter, Facebook m fl. --Vannucci (diskussion) 23 maj 2017 kl. 22.04 (CEST)

GLAMorous och GLAMorgan är utvecklade av Magnus Manske. De andra har utvecklarna listade längst ned på sidan. /Julle (disk.) 23 maj 2017 kl. 23.21 (CEST)

Jag syftade till svenska kvinnor med asiatisk härkomst - för etnicitet är i min åsikt lika trivialt som kön/ålder när det gäller det här. Kön, ålder, etc borde inte spela någon roll. Hur ska man ändra artikeln, och varför? Varför ska artikelskribeten bestämma vilken målgrupp som man vill rikta in sig på? Ska artiklar som till 70% läses av högstadieelever med dåliga språkkunskaper sänka sin språknivå så att de förstås av dessa? ..... Skriv för mänskligheten istället för specifika målgrupper av det slaget. Tycker för övrigt det gränsar på obekväm övervakning att samla in data om kön/ålder etc. Hur ska det gå till? Det lagras knappast i webbläsaren. Skottniss (diskussion) 23 maj 2017 kl. 23.43 (CEST)

@Vannucci: I Facebook och Twitter är i princip alla som läser sidorna registrerade användare som lämnat ut privata uppgifter om sig själva. Eller åtminstone tror Facebook det. Mitt FB-konto har helt fejkade uppgifter inlagda. De uppgifter som anger hur länge någon läser en sida på sådana ställen är mer eller mindre värdelösa. Att jag tar 20 minuter att läsa en sida där eller om det tar 5 beror kanske på huruvida jag fick annat för mig som avbröt läsandet. -- Innocent bystander (diskussion) 24 maj 2017 kl. 08.10 (CEST)

Som jag ser det är vårt syfte att producera korrekta, läsvänliga och neutrala artiklar. Jag anser att detta syfte är betydligt viktigare än att vi ska anpassa en artikel med avseende att den ska nå en större läsarkrets. Att många läser våra artiklar är naturligtvis mycket trevligt, men jag anser inte att vi ska modifiera innehållet med inriktning mot specifikt utvalda målgrupper för att öka trafiken. Skriver vi generellt bra artiklar kommer läsartrafiken automatiskt. Mvh, --Bairuilong (diskussion) 24 maj 2017 kl. 08.36 (CEST)

Allvarligt talat, är det ens tekniskt möjligt att ta reda på vad en besökare har för ålder, kön, etnicitet, etc? Dessutom: Är det lagligt? /ℇsquilo 24 maj 2017 kl. 08.57 (CEST)

Det går ju att "ta reda", eller i varje fall undersöka, med kvalitativa metoder. Och såna undersökningar kan naturligtvis vara underlag för hur vi väljer att skriva artiklar generellt och vilka ämnen vi är svaga på och vad vet jag och på så sätt vara underlag för hur vi kan förändra vårt beteende. Fast det är såklart inte det som menas med "statistikverktyg", och där är det bra att skydda integritet. Jag tror att Wikimedia har eller kan skaffa sig väldigt bra uppfattning om var lejonparten av besökarna befinner sig, men att de valt att inte spara den datan annat än kortare tid i något undantagsfall för att få loss lite underlag.--LittleGun (diskussion) 24 maj 2017 kl. 10.39 (CEST)

Det är inte en fråga om att tumma på kvalitén utan att skapa bättre texter och få mer, vad jag kallar, kvalitativa läsare, utöver de som snubblar över artiklar. Eventuell integritetsgrejsimojs kan tas upp av Wikimedia Foundation vid utvecklingen av ett bättre och mer avancerat statistikverktyg. --Vannucci (diskussion) 24 maj 2017 kl. 14.07 (CEST)

Infografik från den största användarundersökningen på Wikipedia.

Jag är stolt över att Wikipedia inte spionerar på sina användare. Låt oss hålla det så. Däremot finns det inget som hindrar "opt in"-undersökningar. Den största undersökningen någonsin gjordes faktiskt på svenskspråkiga Wikipedia, och resultaten kan man se här.//Hannibal (diskussion) 24 maj 2017 kl. 14.14 (CEST)

Fast det handlar inte om användare, utan om läsarens vanor, besökssiffror och liknande, det är en naturlig, integrerad del i de flesta webbplatser. Om det går att utveckla ett kraftfullare statistikverktyg vore det önskvärt. --Vannucci (diskussion) 24 maj 2017 kl. 14.52 (CEST)

För att få fram de vanorna måste man dock kunna betrakta mönster över (kortare eller längre) tid. För att kunna göra det här behöver du antingen ha en kaka eller spåra IP-adress (eller båda), kopplat till hur någon använder uppslagsverket. Eftersom kopplingen måste finnas över tid går det inte att göra en fullständig anonymisering som inte går att göra ogjord, om någon annan skulle komma över datan. Wikipedia kan inte samla in vad du efterfrågar och samtidigt garantera att datan inte kommer att komma i någon annans händer kopplad till vem det är som läser. Och vad för information du söker på Wikipedia kan vara väldigt privat eller känsligt.

Detta är ändå fullständigt normalt på många webbplatser, inte minst till exempel Facebook, som i detalj försöker lista ut vad användarna är, vad de gör, vad de tycker om och så vidare, men även på webbplatser som inte i fullt lika stor utsträckning försöker lista ut vilka vi är. Den kaka som Wikipedia använder säger en sak: Har den här användaren varit på Wikipedia den senaste månaden? Ja, inte unik besökare. Nej, unik besökare. Det tar oss inte så långt. Det är priset för att inte riskera läsarnas anonymitet. /Julle (disk.) 24 maj 2017 kl. 18.13 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Vi skriver artiklar för alla läsare. Det innebär att vi inte behöver analysera vilka som läser artiklarna, för att utifrån det skriva om artiklarna. Låt oss lägga kraften på att skriva bra och läsvärda artiklar, som kan intressera läsarna rent generellt. Att analysera varifrån användarna kommer, vad de klickar på, hur länge de stannar, vilken grupp de tillhör etcetera är intressant för företag och webbplatser som vill sälja reklam, eller erbjuda produkter utifrån användarnas intresseområden. Sedan är frågan hur vi skulle få tillgång till uppgifter om användarna, då Wikipedias inloggade användare inte uppger de uppgifterna i sina konton. Merparten av läsarna är dessutom inte inloggade. Vi skall vara stolta över att Wikipedia håller på integriteten.--Historiker (diskussion) 24 maj 2017 kl. 20.25 (CEST)

Terror?

Med anledning av Attentatet i Manchester 2017 har diskussionen än en gång väckts huruvida dessa händelser ska benämnas som "terrordåd", "terrorattentat" eller likdanande (se Diskussion:Attentatet i Stockholm 2017#Titel). Jag tänker att även beskrivning av gärningspersoner som "terrorister" bör omfattas av detta. Min personliga åsikt är att det är väldigt svårt hålla en objektiv och opartisk ton när dessa benämningar används. Dessutom upplever jag att diverse totalitära regimer gärna använder dessa termer för att svartmåla meningsmotståndare och rättfärdiga hårda tag mot dessa. Därför tycker jag att vi på Svwp bör använda oss av mer generella begrepp, exempelvis "attentat" eller "bombdåd", som då även innefattar det som oftast betecknas som "terrorattack" och motsvarande. Det enda egentliga hindret mot detta jag möjligen kan se är att det kan strida mot WP:POMMF. Mvh Luriflax (diskussion) 23 maj 2017 kl. 22.50 (CEST)

Det förs ibland fram att man genom att inte i artikelnamnet kallar någonting för ett terrordåd så förnekar man att det är det. Så är det förstås inte; attentat täcker även terrorattentat utan att man i namnet behöver precisera. Det ger svar på frågan varför någonting har skett – för att inge skräck, vanligtvis i syfte att uppnå ett eller annat politiskt mål – vilket ibland kan vara knepigt att reda ut och ibland är fullständigt uppenbart. Jag uppskattar att vi håller oss till attentat och utvecklar kända bevekelsegrunder i själva artikeltexten. /Julle (disk.) 23 maj 2017 kl. 22.56 (CEST)

Jag uppskattar också att vi håller oss från den här idén som verkar börjar ta fäste om att ett terrorattentat på något sätt är värre än ett attentat. Dör fem och nitton skadas har fem dött och nitton skadats, oavsett om det handlar om hämnd, snödd vinning, besvikelse över livet och en önskan att ta ifrån andra den glädje man själv förnekats, terrorism eller någonting annat. Attentat eller terrorattentat är inte en värderingsfråga. /Julle (disk.) 23 maj 2017 kl. 23.04 (CEST)

Kan man inte utgå från en internationell myndighetskälla (Interpol eller dylikt)? Frågan i sig kan också besvaras om man letar efter ordförklaringar i ordböcker. Jag är själv inte insatt i ämnet i sig men tycker att frågan handlar om en ordförklaring. --Vannucci (diskussion) 23 maj 2017 kl. 23.33 (CEST)

Jag har inga problem med att använda ett generellt begrepp för att beskriva sådana här situationer. Tvärtom ser jag bara fördelar med det. Det är ett objektivt uttryck och vi slipper problemet med vilka källor vi ska acceptera för att legitimera ordledet "terror-". Jag tycker Julle uttrycker det bra: "attentat täcker även terrorattentat". Frisko ^{(dis.) (bid.)} 23 maj 2017 kl. 23.41 (CEST)

Jag tycker inte att ordet attentat är detsamma som terrordåd, efter en sökning i NE verkar ordet attentat betyda riktat mot politiskt och socialt inflytelserika personer (inte i fallet med det senaste terrordådet i Manchester som var riktat mot civila personer). Terrordåd är kanske ett mer riktigt begrepp? --Vannucci (diskussion) 24 maj 2017 kl. 00.11 (CEST)

Attentat kan ha den betydelsen. Det kan också ha en mycket bredare betydelse (se SAOB), vilket är vad vi åsyftar här. Anledningen till att jag tycker attentat är bra är följande:

a) "Terror" är en bevekelsegrund, och bevekelsegrunder kan vara knepiga att nysta ut. Det görs bäst i artikeln, inte i artikelnamnet.

b) Det finns ett drag mot att terrorattentat – eller terrordåd – skulle vara värre än andra attentat eller dåd. Då blir det en fråga om hur dåligt det är, inte vad som skett. Det betyder återigen inte att det inte är eller kan vara terrorattentat, bara att det bäst nystas upp i artikeltexten.

c) Utan "terror" är "dåd" för allmänt, och "attack" för tankarna till någonting som sker med vapen eller tillhyggen. Attentat beskriver vad som sker, men med rätt nivå av precision. /Julle (disk.) 24 maj 2017 kl. 12.59 (CEST)

Ofta är "bombdåd" rätt nivå. Att "attentat" i en sökning kopplades samman med vissa nyanser kan ha att göra med vad NE skriver om snarare än vad ordet betyder, så i fall där bombdåd blir fel kan attentat kanske vara lämpligt. Hur som helst håller jag med om att "terror" skall undvikas, då det ordvalet i olika uttalanden oftast handlar om politik, i andra hand om gissningar kring motivet och först i sista hand fakta. Jag är övertygad om att USA:s bombning av Kinas Serbienambassad handlade just om terror (ursäkten att man använt historiska kartor för att identifiera en vapendepå lät inte särskilt trovärdig, och följden blev att de flesta västländer utrymde sina ambassader), men den tolkningen hittar man knappast i mainstreammedia. --LPfi (diskussion) 24 maj 2017 kl. 13.35 (CEST)

Som Julle. Att i rubriken förstärka ett attentat med terror fyller ingen annan funktion än att skriva på näsan och gradera dådet. Frågan är väl om det finns några attentat som inte är terrorattentat, så jag ser det som en tautologi.--LittleGun (diskussion) 24 maj 2017 kl. 13.49 (CEST)

"Terror" har viss bismak av värdering: "den enes terrorist, den andres frihetshjälte". Jag har inget emot att man använder "terror" obetonat, betonat, som det blir i t. ex. artikelnamnet är det mindre lämpligt. Användingen i Amaltheadådet och Attentatet mot Norrskensflamman verkar bra. Edaen (diskussion) 24 maj 2017 kl. 14.01 (CEST)

Och i 20 juli-attentatet, som vi nog inte skulle kalla för terrorattentat. /NH 24 maj 2017 kl. 14.06 (CEST)

20 juli-attentatet var inte ett terrordåd. Jag tycker det är bättre att kalla saker vid sina riktiga namn. Om det är ett terrordåd så är det. Är det bara ett attentat så är det. Jag tycker inte att vi ska manipulera fram artikelnamn utan hålla oss till sanningen av det egentligen är. --Vannucci (diskussion) 24 maj 2017 kl. 16.20 (CEST)

LittleGun ställde frågan om det finns attentat som inte också är terrorattentat. Jag visade ett exempel. Man kan nog också tänka sig terrordåd där det vore språkligt tveksamt att använda ordet "attentat". /NH 24 maj 2017 kl. 17.49 (CEST)

Det känns mer som att vi försöker gissa oss fram, det är ingen bra grund för konsensus. Det är inte första gången det händer. Kan vi inte bara ta fram tunga källor och faktaargument? Vad menas egentligen med terrordåd, bombdåd, attentat (finns ordet terrorattentat ö.h.t.) o.s.v.? --Vannucci (diskussion) 24 maj 2017 kl. 20.59 (CEST)

Det handlar om ordens stil, valör och färg och vilka associationer man gör. Det är något vi bestämmer över och inget vi där vi kan slå upp vad som är rätt. SAOB ger några exempel:

Att H. K. M:t sigh Fädherneslandzens konungzlige crone opå taga wille . . dädh måtte skee . . dette Rijketz fiender alle samptligen till terror och förskreckelse.

Den nazistiska terrorn i Hitlertidens Tyskland.

Den terror, som i september 1918 sattes i gång som repressalier för attentatet mot Lenin.

Den verbala terrorn återfinns oftast i statliga utredningsbetänkanden och i remissvar på sådana.

Dom sa att nu har dom förstått att SJ anser att idealtillståndet på arbetsplatsen är anarki, att trakasserier och terror främjar produktiviteten.

Vi avslutar . . med att resa till massgravarna i skogen, där offren för säkerhetspolisens terroraktioner ligger begravda.

Edaen (diskussion) 24 maj 2017 kl. 21.03 (CEST)

Det är klart att det handlar om ett terrordåd. Inte tu tal om saken. Vi behöver inte uppfinna hjulet på nytt, det räcker med att läsa vad som står i etablerade tidningar och vad brittiska myndigheter gått ut med. Vi riskerar att bli helt irrelevanta om vi inte kan hålla oss till ett normalt språkbruk.--ボスニア (diskussion) 24 maj 2017 kl. 21.33 (CEST)

Ett närliggande begrepp som allt mer sällan verkar användas är vansinnesdåd. Det viktiga för wikipedia är väl att gå på vad källor säger. Råder det bland källor delade meningar kring vad något ska benämnas som(terrordåd, vansinnesdåd, etc) borde väl även det vara relevant att få med i artikeln. Att något kallas vansinnesdåd, istället för terror, förtar väl inte allvaret och magnituden i det hela? DavidIvar (diskussion) 25 maj 2017 kl. 12.50 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ DavidIvar Begreppet vansinnesdåd är inte beskrivande för dåd som noggrannt planerats i förväg och fått logistisk hjälp av internationella militanta nätverk. Ord som "utstuderade", "organiserade" och "ideologiskt motiverade" är mycket bättre än "vansinne". Ordet "vansinne" trivialiserar faktumet att det rör sig om en välorganiserad, internationell och långsiktig kampanj med strategiska mål. Så jo, det förtar allvaret i det hela. AadaamS (diskussion) 25 maj 2017 kl. 13.07 (CEST)

AdaamS, jag är inte insatt i den aktuella händelsen och min kommentar var mer en reflektion på det Lurifax skrev "att det är väldigt svårt hålla en objektiv och opartisk ton". Självklart, om man via källor vet att något är ett terrordåd, bör det skrivas ut. Vansinnesdåd kan dock ha relevans för wp, och där kan ju källor tidigt skilja sig åt i hur de spekulerar/benämner något. DavidIvar (diskussion) 25 maj 2017 kl. 13.13 (CEST)

Det finns ingen anledning att beskriva något som ett "vansinnesdåd" om gärningsmannens motiv till dådet hade sin upprinnelse i något annat än psykisk sjukdom. Själv använder jag ordet attentat i artiklarna. En snabb googling indikerar attt det är främst politiker och aktivister som till varje pris vill undvika en debatt om terrorismens egentliga orsaker och trivialiserar existensen av internationella terroristnätverk som använder termer som "vettlös" och "vansinne". Det anser jag vara vilseledande för noggrant planerade massmord. AadaamS (diskussion) 25 maj 2017 kl. 14.04 (CEST)

SvWP har en tradition av att använda "attentat" som beskrivning då det betraktas som mer neutralt än "terrordåd". Jag tycker dock att attentat används för lättvindigt. Attentat riktas mot en väldefinierad och avgränsad måltavla. Inte ett dödande utan väldefinierad och avgränsad måltavla (alltså något mer generellt dödande). Det som är avgörande är om det finns politiskt motiv bakom det hela varför exempelvis en mordbrand mot ett diskotek där 50 dör och bostadshus där folket brinner inne inte nödvändigtvis är en terrorhandling. Om någon vid Kimiten spränger en bomb bara för att han kan eller om han gör det för att han är missnöjd med anställningsvillkoren och skrämma företagsledningen till att göra som han vill, gör hela skillnad mellan om handlingen är att betrakta som terrorism eller inte. Kortfattat: Benämn saker vid dess rätta namn. Exempelvis är bombdåden som NRM riktat mot politiska organisationer, politiker, mediehus med flera mycket tydliga uttryck för terrorism även om den är inhemsk. Nu tycks definitionen av terrorism endast avgöras av om personen är muslim eller inte, vilket är en bisarr situation. dnm ^{(d | b)} 25 maj 2017 kl. 14.54 (CEST)

Vansinnesdåd torde inte vara helt ovanliga och strax efter en händelse är det svårt att veta om det var ett vansinnesdåd eller ett terrorattentat. Då är det bättre att skriva bombdåd om det var en bomb som användes, och den titeln kan stå kvar åtminstone om det inte är tydligt att det handlade om terror (och bombdåd kan också vara exaktare, då vet man att det inte var dådet med lastbil). I själva artikeln kan vi bättre förklara vad olika instanser anser att det handlade om (eller vad det var, om vi har tillräckliga källor).

Vi har också problemet att de källor vi vanligen använder inte är så neutrala och trovärdiga som vi skulle önska. Tidningen skriver lätt terrordåd t.o.m. innan polisen och politikerna betecknar det som sådant, och ens dessa är knappast neutrala och pålitliga dagarna efter dådet. Därtill har vi problem med neutraliteten: så länge vi inte kan beteckna ambassadbombningen som terror måste vi vara försiktiga med att kalla allt vad muslimska fundamentalister gör för terror (för att inte tala om dåd av regimer: t.ex. Irans handlingar kan lätt bli stämplade av USA närstående källor).

--LPfi (diskussion) 25 maj 2017 kl. 14.48 (CEST)

De som sympatiserar med attentatet tycker nog att det var en modig och en väl utförd god gärning. Att karakterisera det som ett vansinnesdåd torde alltså vara POV.-Wvs (diskussion) 25 maj 2017 kl. 15.02 (CEST)

Är inte begreppet "terror" det som mest följer POMMF för den tyd av händelser som vi pratar om? Många länder, inklusive Sverige, har ju också speciella lagar om just terroristbrott, så jag ser inga större problem att använda ordet för fall som Attentatet i Stockholm 2017 och Attentatet i Manchester 2017. Uttrycket får även stöd av att polismyndigheterna betecknar brotten som just terror. Mvh --Bairuilong (diskussion) 25 maj 2017 kl. 15.17 (CEST)

Oavsett motivet till varför USA bombade Kinas ambassad i Belgrad så talar vi om en handling under krigstillstånd mellan två eller tre suveräna stater. Jag begriper inte varför den händelsen tas upp i detta sammanhanget.

Det som framkommit hittills är att en privatperson med hjälp av andra privatpersoner utlöst en välkonstruerad sprängladdning i avsikten att döda så många barn och småtjejer som möjligt i det uttalade politiska syftet att sprida skräck och polarisering i det brittiska samhället. Om vi vill vara en encyklopedi som läses av normalt funtade läsare så använder vi det ord som nu används av etablerade medier och av brittiska myndigheter: terrordåd.--ボスニア (diskussion) 25 maj 2017 kl. 16.54 (CEST)

Brittiska myndigheter kallade konflikten på Nordirland "The truobles" för att tona ner saken. Man kan inte utgå ifrån att myndigheter inte spelar på ords värdeladdning. Edaen (diskussion) 25 maj 2017 kl. 17.06 (CEST)

Konflikten kallades för The Troubles, men enskilda terrordåd beskrevs just som sådana. Wikipedia är i vilket fall inte en plattform för att debattera terrorism, vi återger verkligheten genom trovärdiga källor.--ボスニア (diskussion) 25 maj 2017 kl. 17.27 (CEST)

Vi använder vilken av flera synonymer vi vill. Det går inte att avgöra sådana här frågor genom att hänvisa till källor. Edaen (diskussion) 25 maj 2017 kl. 17.34 (CEST)

Det som spökar här naturligtvis att terrordådet har en tydlig koppling radikal islamism och vi absolut inte vi nämna motivet vid sitt rätta namn. Det är vad denna diskussion handlar om egentligen. Vi klarade inte ens av att ta upp det troliga motivet bakom Attentatet i Nice 2016 i de första styckena. Ynkedom är vad det är.--ボスニア (diskussion) 25 maj 2017 kl. 18.02 (CEST)

Jag antar att det var frågan om terrorism, men jag förstår inte hur du kan kräva att man utgår från ett visst uttalat syfte när artikeln talar om att man misstänker en viss man. Har den misstänkte uttalat sig om syftet? Eller utgår du från IS' uttalanden? --LPfi (diskussion) 25 maj 2017 kl. 21.15 (CEST)

Det råder en inkonsekvens beträffande artikelbenämningarna, då vi har ett antal artiklar som benämns "terror-": Terrordåden i Bryssel 2016, Terrordådet i Orlando 2016, Terrorattentatet i Garissa 2015, Terrorattentaten i Norge 2011 och Terroristattackerna i Bombay 2008.--Historiker (diskussion) 25 maj 2017 kl. 21.33 (CEST)

Här är en alfabetisk lista på alla 138 artiklar i kategoriträdet Terrordåd (exklusive personer och filmer). --Larske (diskussion) 25 maj 2017 kl. 22.09 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ LPfi hej, att vår artikel om Attentatet i Nice 2016 skriver "misstänker" är i princip irrelevant. Den springande punkten är om vår artikel återger i inledningen inom säkerhetspolis sagt i intervjuer till BBC, Der Spiegel och Le Monde om gärningsmannen. AadaamS (diskussion) 27 maj 2017 kl. 10.25 (CEST)

Historiker jag kan bara hålla med om att svwp är inkonsekventa med namngivningen. En anledning till att terrordåd inte kommit med i artikelnamnen är att det i inledningsskedet är mycket enklare att se att något inte rört sig om en olycka, alltså ett attentat. Ett antal omdirigeringar skulle hjälpa upp situationen. Men jag håller också med Wvs det som vi Europa kallar för "terrordåd" firas och hyllas som goda gudomliga gärningar i andra delar av världen. AadaamS (diskussion) 27 maj 2017 kl. 10.25 (CEST)

@AadaamS: m. fl. Vi kan inte använda myndigheter som auktoritativa källor när det gäller ordet "terror-". Det finns exempel när det blir väldigt konstigt, viktigast kanske förhållandet till ANC. Sverige stödde ANC. USA och Storbritannien med flera betraktade organisationen som en terrorliga: "The ANC and its members were officially removed from the U.S. terrorism watch list in 2008."[2] Om vi nu överlämnar till polis och säkerhetstjänst att bestämma, ska det då vara amerikansk, brittisk eller svensk? När det gäller ANC hamnar man på olika ställen beroende på vilken man väljer. Det kan även vara beroende på tidpunkt. Edaen (diskussion) 27 maj 2017 kl. 11.27 (CEST)

Edaen Ok nu har du klargjort att du inte anser att säkerhetspolismyndigheter inte är experter på terrordåd - men vilka tycker du är auktoriteter på terrordåd? Vi skulle absolut kunna skriva som att "den militanta organisation ABCDEF ansågs vara en terrororganisation av säkerhetstjänsterna i länderna X Y och Z men inte i landet B som stödde dem." Terror- är ju inte den enda karaktäriseringen på en organisation som kämpar för/mot något. Finns andra epitet som "militant", "ickevåld" mfl AadaamS (diskussion) 27 maj 2017 kl. 21.30 (CEST)

Det har jag inte sagt. Man kan inte utgå från att de är neutrala, ointresserade bedömare. Det hindrar inte att de är experter. Exemplet borde göra det klart. "Terror-" är ett värdeladdat ord och hur man än vänder på det är det svårt att hitta uttryck som inte innebär en värdering. Vilken färg de ord vi använder har är vår ensak och det får vi göra upp om på diskussionssidorna och det går inte att ha fyrkantiga generella regler här. Edaen (diskussion) 27 maj 2017 kl. 22.06 (CEST)

Hej, källor måste inte vara neutrala eller ointresserade. Det är vår återspegling av källorna som ska vara neutral och ointresserad. Om 15 säkerhetstjänster anser ABCDEF är terrorister och 4 länders säkerhetstjänster stödjer dem är det vad vi ska skriva. AadaamS (diskussion) 28 maj 2017 kl. 08.37 (CEST)

Så om året vore före 2008 så skulle vi skriva "ANC är en terrororganisation.[USA:s, UK:s m.fl. regeringar] ..." Det här blir bara tramsigt. I många fall är "terrorist" en underavdelning av "fiende". En terrororganisation är en icke-statlig aktör som den statliga aktören, som står för utnämningen, menar sig vara i krig med. Edaen (diskussion) 28 maj 2017 kl. 08.47 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Det är aldrig tramsigt att korrekt ange vad olika länder anser om en organisation som uppenbart har fått internationell uppmärksamhet. Tvärtom är blotta faktumet att andra länder uppmärksammat organisationen en av anledningarna till att organisationen förtjänar en större fristående artikel. Jag har redan tidigare efterfrågat vilka du tycker är auktoriteter angående terrororganisationer - vilka källor anser du vara auktoriteter som vi borde återge? AadaamS (diskussion) 28 maj 2017 kl. 09.30 (CEST)

Det tramsiga är att anse att de ord en stat använder för att klassificerar någon som motståndare skulle vara någon slags objektiv sanning. Relevansen är självklar. Några självklara neutrala auktoriteter finns inte och som jag sa ovan, det innebär inte att de inte är auktoriteter. I slutändan är det vi som bestämmer hur vi ska utforma våra artiklar. Alltså, det jag argumenterar för är att denna diskussion borde tas på artikelns diskussionssida och inte på bybrunnen. Edaen (diskussion) 28 maj 2017 kl. 09.50 (CEST)

Enligt min mening är det en skillnad mellan att vi skriver org ABCDEF är en terroristorganisation och att skriva org ABCDEF anses av länderna X Y och Z men inte P och Q vara en terroristorganisation och det är det senare jag förespråkar. ABCDEF presenteras alltså inte i absoluta ordalag som terroristorganisation, utan att olika länder har olika syn. AadaamS (diskussion) 28 maj 2017 kl. 10.47 (CEST)

Vad bra, då är vi ju överens. Edaen (diskussion) 28 maj 2017 kl. 10.57 (CEST)

Veckans tävling - Källor 2017 II

Vid midnatt startar en ny Veckans tävling. Det är en ny tävling om att källbelägga Wikipedias artiklar. Just nu finns det över 30 400 artiklar, som är uppmärkta med att de saknar, eller behöver fler, källor. Välkomna att deltaga i det viktiga kvalitetsarbete!--Historiker (diskussion) 28 maj 2017 kl. 18.21 (CEST)

ae till ä - staenga av?

När jag skriver "ae" finns någon hjälpfunktion som gör om till "ä", går den att stänga av i "Inställningar"? Den är problematisk om man vill editera en artikel som Holbaek. Men den är förstås bra för alla som vill editera svwp med icke-svenska tangentbord, även om datorer ofta har inställningar för att ändra tangentbordslayout. AadaamS (diskussion) 31 maj 2017 kl. 08.44 (CEST)

Tryck på CTRL+m. --Larske (diskussion) 31 maj 2017 kl. 08.45 (CEST)

Just den sidan måste flyttas till Holbæk (olika betydelser) med Holbaek som omdirigering. /Ascilto (diskussion) 31 maj 2017 kl. 11.17 (CEST)

En bättre lösning var att bara omdirigera. Vilket nu är fixat. /NH 31 maj 2017 kl. 16.10 (CEST)

Tack till Larske. AadaamS (diskussion) 2 juni 2017 kl. 08.44 (CEST)

Mall för valutaomvandling?

Jag skulle önska att det fanns en mall som fungerade för valutaomvandling, från andra valutor till svenska SEK. I dag anges väldigt inkonsekvent vilken valuta som beskrivs när man anger investeringars storlekar med mera. Dessutom är den konvertering ibland som görs i artiklarna felaktiga: Det kanske står amerikanska dollar exempelvis och så står det en summa på 10 miljoner och att detta var 1995, men när summan konverteras görs det med dagens växelkurs. Det skulle vara bar om man kunde skriva in valutans beteckning, summan, och årtal: {{valutaomräknare|USD|150000|2015}} och genom detta skrivs det ut "NN kronor". Jag tänkte att man kanske kunde kolla av det mot en tabell som är på årsbasis, om det finns tillgängligt någonstans? dnm ^{(d | b)} 30 maj 2017 kl. 17.39 (CEST)

Jättebra idé, som jag dessvärre inte kan hjälpa till med. Jag skulle gärna se lokalvalutan också om det är möjligt, kanske som tillval. Typ om priset på en viss hamburgare 1992 i USA: 2 USD (16 SEK, 1992) eller liknande.--LittleGun (diskussion) 30 maj 2017 kl. 17.47 (CEST)

Vilken valuta är npov? -- Innocent bystander (diskussion) 30 maj 2017 kl. 17.55 (CEST)

@LittleGun: Det tycker jag låter som ett rimligt tilläggsförslag. Helt klart är det bra. Egentligen hade jag önskat se att konverteringen också kompletteras med Prisomräknaren som SCB har så att man får se vad investeringen motsvarar i dagens värde också. Det är ofta av intresse att veta detta. Vad säger det egentligen en läsare om det står att "År 1922 köpte han en gård och betalade 200 kronor för för hästen" eller liknande. Där borde det finnas en parentes efteråt som anger det dagsaktuella värdet enligt: "År 1922 köpte han en gård och betalade 200 kronor (5 106,52 SEK, 2017) för för hästen" eller något liknande. En tänkbar mall där är väl {{prisomräknare|SEK|200|1922}} som ger svaret 5106,52 SEK, 2017. När det blir 2018 så hänger mallen automatiskt med och omräknar då till värdet som gäller 2018. Dock är det att kanske gå lite väl långt även om jag ser mycket bra användningsområden för en sådan mall där siffror idag inte säger något för den vanlige läsaren.

@Innocent bystander: NPOV är den valutan man väljer att ange det i. Det viktiga är att läsarna begriper och kan relatera till det som står. Därför kan det vara percis som LittleGun förelår att den lokala valutan också anges. dnm ^{(d | b)} 30 maj 2017 kl. 18.16 (CEST)

@Dnm: Att ange den valuta källan anger är väl gott nog, men vilken valuta vill läsaren ha? Vår målgrupp (svenskspråkiga) finns främst i länder där man använder SEK och EUR. Jag fakturerar själv varje månad i Euro. Med ojämna mellanrum i USD, CAD och NOK, mer sällan i GBP och DKK. -- Innocent bystander (diskussion) 30 maj 2017 kl. 18.44 (CEST)

@Innocent bystander: Det här är en pseudodiskussion jag inte tänker ta. dnm ^{(d | b)} 30 maj 2017 kl. 19.15 (CEST)

Men finns det något entydigt svar på vad, säg, 1000 amerikanska dollar den 1 januari år 1940 motsvarar i svenska kronor idag? (Vad är det, isåfall?) Annars blir ju beräkningarna missvisande i sig. /NH 30 maj 2017 kl. 18.56 (CEST)

@NH: Det finns officiella databaser som säger vad 1 dollar handlades för 1940 (det finns säkert månader och även enskilda dagar också). Jag tänkte väl att man förenklar det hela och tar det på årsbasis istället för månatliga förändringar (även om det naturligtvis går om man vill jobba fram en så detaljerad databas, men det blir mycket jobb för lite utdelning; istället för kanske 100 rader blir det 36500 rader om vi tänker oss 100 år bakåt i tiden). Någon exakt vetenskap behöver det inte vara. Jag tycker dock att det skulle vara ett steg i rätt riktning (som leder bort från vilda västern av felaktiga omräkningar, ouppdaterade siffor/omräkningar, intetsägande värden osv). Det är en bra service till läsarna som ger ökad kvalitet utan större ansträngning från vår sida.

Jag skulle gissa att denna typ av uppgifter skulle man kunna få via Riksbanken. Själv har jag läst om växelkurser långt bak i tiden i ekonomisk-historisk litteratur, men det var typ 10 år sedan så jag minns inte någon titel. dnm ^{(d | b)} 30 maj 2017 kl. 19.10 (CEST)

Väldigt bra ide, tycker jag. Det behöver inte vara svårt stt utforma. Tabeller för detta och omvandling mellan alla världens valitor finns långt bak i tiden. Detta skulle inte utformas här på svwp utan borde ske via wikimedia, för att kringå vilken valuta dom är npov. Gör de själva kodningen så räker det att vi lägger in ursprungsvaluta och år, sedan kan mallen (med lite programering) skriva den valuta som ipnumret är inom, eller om anvöndaren skrivit land man kommer från. Alla får den valuta de för nörvarande använder. Tabeller för detta borde kunna importeras till wikidata. Adville (diskussion) 30 maj 2017 kl. 19.38 (CEST)

Som exempel, tag 1 USD år 1940. Enligt en tabell jag hittar på nätet var den år 1940 värd 4.20 "SEK". Omräknat till dagens penningvärde i Sverige är det ungefär 100 SEK.

Om man istället använder amerikanskt konsumentprisindex motsvaras 1 USD år 1940 av ungefär 16 USD idag. Med dagens växelkurs blir det ungefär 140 SEK.

Vilket av dessa sätt är mest relevant när det gäller t ex en investeringskostnad eller en lönesumma? Här slår det "bara" 40%, men man kan hitta exempel med andra länder där det blir mycket, mycket större avvikelser. En mall kanske kan vara bra, men jag tror Vilda västern delvis har uppstått på grund av att man felaktigt tror att man enkelt kan räkna om.

/NH 30 maj 2017 kl. 19.41 (CEST)

@NH: Det stämmer det du tar upp. Det är därför man får presentera 1 USD 1940 i SEK 1940 och inte i SEK idag. Vill man sedan visa på vad NN SEK 1940 motsvarar idag i SEK så kan man ju göra det. Huvudsaken är dock inte den. Huvudsaken är det första ledet (som är det jag tar upp inledningsvis). Det andra steget som jag tar upp senare är väl mer som referenspunkt för att visa på vad värdet i SEK då motsvarar i SEK idag. Att inflationen ser olika ut i olika länder kan man inte göra något åt. Vill man göra någon annan typ av jämförelse där man korrigerar för köpkraft så går ju det att göra för att ge en mer utjämnad bild av värdeförändringen (eller hur man nu ska förklara det... är lite trött i skallen), men det var inte riktigt det jag var ute efter.

Jag tror det viktiga när man gör en mall av detta slag är att man bestämmer sig för en standard utifrån det som siffrorna ska visa för att göra svårbegripliga/intetsägande siffror mer begripliga. Det finns ju lika modeller som kan användas. En intressant är när man relaterat en summa till hur många timmars arbete som var tvungen att utföras för att få den lönen ett visst år och vad motsvarande antal timmar för samma yrke skulle ge idag och hur mycket som kunde köpas för pengarna då och vad värdet motsvarar idag. Då får man fram en relation som är riktigt intressant och säger väldigt mycket, men det skulle vara oerhört osmidigt. Jag är dessutom tveksam om vi kan få fram uppgifter som sådant här internationellt. För svensk del finns sådana tjänster tillgänglig online (det blir mer av en fotnotsinformation om man ska ha en så avancerad redogörelse). dnm ^{(d | b)} 30 maj 2017 kl. 20.17 (CEST)

Fast Innocent bystander har en poäng: Lokal valuta är normalt inga konstigheter, vi redogör för valutan där finansieringen gjorts. Men att per default översätta till SEK, som jag tänkte med reptilhjärnan, gör att vi hamnar utanför globalt perspektiv. Å andra sidan använder vi Gregorianska kalendern, men den är inte bara använd i Sverige, utan också den som används av flest människor. Eller så är det att sila mygg och svälja kameler.--LittleGun (diskussion) 30 maj 2017 kl. 20.50 (CEST)

Vilken valuta är det mest sannolikt att en läsare av svenskspråkiga Wikipedia har lättast att relatera till? Mvh --Bairuilong (diskussion) 30 maj 2017 kl. 21.28 (CEST)

På Wikidata föredras i vissa sammanhang något man kallar Geary–Khamis dollar. Finns det ngn icke-nationalekonom som kan relatera till det? -- Innocent bystander (diskussion) 30 maj 2017 kl. 21.35 (CEST)

Utgör Wikidata-användarna något snitt för den generella läsaren av svenskspråkiga Wikipedia? Om svaret på frågan är Nej så förstår jag inte kommentarens relevans. dnm ^{(d | b)} 30 maj 2017 kl. 21.49 (CEST)

@Dnm: Geary–Khamis dollar borde åtminstone vara NPOV, eftersom egentligen ingen använder dem. Men jag tror ingen begriper vad det är, inte ens Wikidata-användare. Är det så här spydig du blir så fort dina åsikter blir ifrågasatta som pov, så förstår jag varför det ibland blir stormigt runt dig!!! -- Innocent bystander (diskussion) 31 maj 2017 kl. 08.11 (CEST)

@Innocent bystander: Istället för affektiva påhopp tycker jag att vi håller oss till sak. Jag ställe mig frågande till ditt förslag då du föreslår att hänvisa till en "valuta" ingen har någon relation till, alltså fyller den ingen funktion att hänvisa till då den skapar förvirring snarare än insikt och kunskap. Det är inte POV att på svenskspråkiga Wikipedia parallellt med originalvalutan även visa på vad summan motsvarade i svenska kronor vid tidpunkten. Jag tycker inte ens att det krockar med det globala perspektivet. Vi översätter allt möjligt hela tiden, inte minst språk.

Att ange något (Geary–Khamis dollar) som ingen kan relatera till är att jämföra med att inte ange beskrivningar i ingresser som kontextsätter artikelns ämne ifall det anses kontroversiellt av någon att kontextsätta. I båda fallen skapar man innehåll som inte säger läsaren något. Och samma problem uppstår när man bara ange originalvalutan. För vad säger exempelvis 15 000 Japanska yen, 300 000 brasilianska real eller 500 sydafrikanska rand den genomsnittlige läsaren? Inget. Det kan vara mycket, det kan vara lite, de kan vara inget av det. Informationen kommer bara förvirra och irritera. Idag har vi en situation där någon annan redan konverterat det till oftast amerikanska dollar, och är det NPOV att den originalvalutan inte anges men dollar anges? Jag tycker sammantaget att det finns vinster när det kommer till läsarförståelse och service att tillhandahålla detta innehåll. dnm ^{(d | b)} 31 maj 2017 kl. 13.48 (CEST)

Den valuta det är mest sannolikt att flest läsare av svenskspråkiga Wikipedia kan relatera till är såklart SEK. Men det bryter ändå mot wp:Globalt perspektiv. Men, som sagt, i det här fallet kanske det är värt det.--LittleGun (diskussion) 31 maj 2017 kl. 08.56 (CEST)

Som jag försökte antyda ovan så är en del av oss svenskar ganska välbekanta med Euron, men hur många finnar är välbekanta med kronor? -- Innocent bystander (diskussion) 31 maj 2017 kl. 09.15 (CEST)

Ja, du antyder en del. Bättre att vara tydlig. Visst kan Euro och även dollar vara aktuell, men "ganska välbekant" är mindre än "flest kan relatera till" och fortfarande problematiskt i förhållande till globalt perspektiv..--LittleGun (diskussion) 31 maj 2017 kl. 10.08 (CEST)

Kan "priset för en Big Mac" användas som "global valuta"? Se Big Mac-index och artikeln i The Economist. Men det fungerar förstås inte för priser före 1986. Bitcoin (BTC) är en annan "global valuta", se Valutaomvandlaren. --Larske (diskussion) 31 maj 2017 kl. 10.40 (CEST)

[till marginalen]

Relevansen torde bestå däri att jag har ungefär lika svårt att relatera till 1920-talets svenska kronor som till Geary–Khamis dollar. För dagens penningvärde utgår jag från att en krona är tio cent, men man kanske inte kan utgå från att svenskspråkiga överallt har ens sådan koll på växelkursen. En möjlighet vore att använda några valutor; med kronor, euro och dollar skulle antagligen de flesta läsare ha någon valuta de kan relatera till.

Huvudproblemet är dock det med konvertering över tid, vilket på olika sätt visats ovan. Jag vet inte vad man fick för en finsk mark på 1920-talet, och jag antar att få svenskar vet vad man fick för en krona. Ett belopp i dåtida valuta, vilken som helst, blir då rätt meningslös – utom den ursprungliga, som kan relateras till andra priser då och där, och eventuella genomtänkta jämförelser i goda källor.

Frågan är om det är bättre med en standardiserad konvertering som tolkas fel av de flesta läsare eller diverse ad hoc-konverteringar som är helt åt skogen. Mallen ger sken av att ge en entydig summa, trots att den kunde vara helt annan med ett annat val av index eller konverteringsordning. Då är frågan om vi skall sprida information som tolkas fel eller hellre tiga. Eller finns det något index som ger vettigt resultat för de flesta situationer? Dagslönen låter bra, men den är antagligen för känslig för vems dagslön man väljer.

--LPfi (diskussion) 30 maj 2017 kl. 22.29 (CEST)

Vore det inte bättre att istället för en mall ha en specifik sida för valutakonvertering på något sätt? Den skulle då kunna ha t.ex. historiska växelkurser, KPI, inflationsjustering eller vad man vill. Mindre meckig att unerhålla än en mall och mer nyanserad.

andejons (diskussion) 31 maj 2017 kl. 08.00 (CEST)

Jag lurade också på det, och kanske länka beloppet dit. Och genomgående använda lokal och för betalningen aktuell valuta. Kanske en automatgenererad artikel från Wikidata? Sen kan ju respektive artikel ha egna poänger i att jämföra mellan olika valuter/tider direkt i brödtexten fortfarande.--LittleGun (diskussion) 31 maj 2017 kl. 10.09 (CEST)

På Wikidata har vi haft en del problem med just valuta-kurser. En sida med dagliga kursuppdateringar, även om den bara beskrev relationen mellan två enskilda valutor, visade sig bli större än systemet var konstruerat för. -- Innocent bystander (diskussion) 31 maj 2017 kl. 10.20 (CEST)

Där ser man. Finns det någon historisk jämförelsedata, baserad på årsgenomsnitt eller nåt?--LittleGun (diskussion) 31 maj 2017 kl. 10.25 (CEST)

Jag tycker att jag sett in del liknande förfrågningar, men vet inte om jag generellt sett tycker att KPI och liknande är särskilt bra sätt att förklara vad en enhet varit värd historiskt. För 100-150 år sedan var varor mycket dyrare medan arbetskraft var mycket billigare. Jämförelser med varans värde i arbetstimmar blir också lätt missvisande då löneskilnaderna då var mycket större och det beror på vilket yrke man jämför med, alla yrken är ju inte heller kvar i samma position lönesmässigt till andra yrken som de hade tidigare.FBQ (diskussion) 31 maj 2017 kl. 19.40 (CEST)

Nej, de är inte särskilt bra. I själva verket är det ett problem som forskare i ämnet inte hittat någon bra lösning på (och frågan ligger litet på sidan om för de flesta forskare, så ämnet är styvmoderligt behandlat). Förslaget med en sida om valutakonvertering låter väldigt bra. En artikel om själva problematiken behövs (med länkar till relaterade artiklar), och om möjligt kunde man länka till en artikel om den mer specifika problematiken i enskilda fall. Tabeller och räknare är bra, åtminstone om de kan infogas eller länkas från en sida som ger förståelse för problematiken.

Jag tror att vi inte klarar av att skapa täckande tabeller, men för dollar, pund, nordiska kronor, finska och tyska mark etc. kunde det vara möjligt. Om summor ges i ursprunglig valuta med en konvertering inom parentes till en vid tidpunkten lokalt relevant och globalt gångbar valuta (ofta t.ex. pund, dollar eller franc) borde den intresserade läsaren kunna skaffa sig en hygglig bild av värdet. Det vore viktigt att eventuella räknare ger några olika svar, som skiljer sig så mycket som möjligt med rimliga utgångspunkter.

--LPfi (diskussion) 1 juni 2017 kl. 10.54 (CEST)

Bland annat av ovan framförda argument är det här en form av egen forskning som vi inte bör ägna oss åt. Vill man jämföra priser vid olika tider eller platser får man göra beräkningarna själv. Edaen (diskussion) 1 juni 2017 kl. 11.58 (CEST)

Jag menade inte att vi skulle skriva artiklar och skapa räknare enligt eget huvud, utan att skriva en artikel om att jämföra pris mellan olika länder och tider, och andra om specifika valutors värdeutveckling. Jag antar att det finns hur mycket som helst litteratur om båda, och delar av den beskriver etablerad kunskap. Det enda speciella med dessa artiklar (om man inte lägger till räknare för att slippa skrymmande tabeller – inte heller en räknare som bygger på konsumentpris- eller lönekostnadsindex skulle vara egen forskning) skulle vara att de skulle länkas flitigt från artiklar där man nämner penningsummor. Att konvertera ett pris till franc (inom parentes alltså, inte i stället för ursprungssumman), då det gäller en plats med omfattande handel med Frankrike, ser jag inte heller som sådan egen forskning som vi skall undvika. --LPfi (diskussion) 2 juni 2017 kl. 23.26 (CEST)

Månadens artiklar

"Karelens historia" och "Norska".

Karelens historia valdes till den bästa nya artikeln under april, medan Norska utsågs till bästa artikelutökning.

Nu är det juni, och vi kan rösta på maj månads bästa nya respektive utökade artikel. Där finns nu 23 respektive 25 framnominerade artiklar i de båda röstlistorna att välja bland. Välkommen att bidra med röster eller att lista artikelbidrag. Eller att bara titta in – möjligen hittar du en och annan trevlig artikel som förtjänar att läsas, granskas eller kanske till och med rekommenderas. Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 3 juni 2017 kl. 18.52 (CEST)

Översättningshjälp av nya referensmallar eller upprensning bland referensmallarna?

I artikeln Jehovas vittnens hantering av sexuella övergrepp på barn finns det två mallar som skulle behöva en svensk motsvarighet. Finns det någon med kompetens som känner sig manad till detta? Mina tidigare äventyr med en typen av teknik var inte helt lyckosam. Så istället för att jag genomför ett nytt misslyckande av episka mått så kanske en kompetent hand kan skapa något som fungerar? Vänligen, dnm ^{(d | b)} 30 maj 2017 kl. 20.27 (CEST)

Behöver vi en lokal motsvarighet till varje mall som finns på varje annat projekt vi brukar översätta artiklar från? Varför inte bara skriva ut i ren text det mallen är avsedd att skriva ut? Det borde vara synligt hur det är tänkt att se ut i ursprungsartikeln! -- Innocent bystander (diskussion) 30 maj 2017 kl. 20.58 (CEST)

@Innocent bystander: Det är nog bra om antalet varianter av källmallar kunde minskas, men det är ett globalt projekt. Du drar det för långt om du vill avskaffa källmallarna helt. Tyvärr är det olika sätt att skriva datum i olika länder. Det är ett exempel på något som det inte i ursprungsartikeln (t ex enwp) "är synligt hur det är tänkt att se ut" här på svwp. --Larske (diskussion) 31 maj 2017 kl. 11.14 (CEST)

@Larske: Nej, jag vill inte avskaffa källmallarna helt. MEn jag ser det som lite onödigt att importera två nya käll-mallar för enbart en enda artikel. Då känns det bättre att antingen försöka konvertera mallarna till exempelvis bokref direkt när man gör artikelimporten. Ett enklare steg kan vara att skippa källmallarna helt i dessa enstaka fall. -- Innocent bystander (diskussion) 31 maj 2017 kl. 14.09 (CEST)

@Innocent bystander: Jag tycker det är bra om våra källhänvisningar är hyfsat standardiserade. Om du inte vill ha en mall behöver du inte hjälpa till med att skapa mallar för dessa saknade, men så länge inte mallarna finns kommer de där röda markeringarna finnas i många artiklar då våra referensmallar inte täcker in alla olika former av referenser. Sedan, om jag ska vara ärlig, förstår jag inte varför vi har så många olika referensmallar överhuvudtaget. Det borde räcka med en eller två stycken då mallarna innehåller i stort sett samma typ av parametrar. Så om någon vill skapa en generell referensmall man kan börja övergå till så kommer jag inte streta emot en sådan utveckling utan snarare bejaka upprensningen i referensmallsträsket. Är däremot detta ogörligt av någon för mig okänd anledning (alltså att skapa en generell mall) så efterfrågar jag fortsatt de två mallar som saknas.

@Larske: Du är väl bra på sådant här? Vad tror du om att skapa en generell mall enligt det jag skrev ovan? Jag börjar bli rätt trött på att vi saknar så många olika referensmallar hela tiden. Om du behöver hjälp med att ta fram vilka parametrar vi behöver så kan vi tillsammans skapa en undersida där vi diskuterar detta. Bedömer du däremot att detta inte går så kanske du kan tänka dig att hjälpa till att skapa dessa två mallar som just nu saknas? dnm ^{(d | b)} 30 maj 2017 kl. 21.19 (CEST)

@Dnm: Det ser ut som om Boivie redan har skapat de två mallar som saknades. --Larske (diskussion) 31 maj 2017 kl. 11.01 (CEST)

Jag har bara gjort redirect till {{Citation}}, så det funkar ju bara så länge alla parametrarna som används finns med där. ⛐Boⅰⅵᴇ (🖉) 31 maj 2017 kl. 11.24 (CEST)

Tack för informationen, Larske, och tack för den lösningen, Boivie! Det var smidigare och bättre än att skapa nya mallar. dnm ^{(d | b)} 31 maj 2017 kl. 13.26 (CEST)

@Dnm: Det är just det att jag inte heller förstår varför det ska vara så många mallar. Nu introducera två nya, eller tom fyra mallar om det måste finnas svenska varianter på dessa också, känns kontraproduktivt. Det finns några standardiserade sätt att sätta ihop Wikipedia-källor och alla går att åstadkomma utan mallar. -- Innocent bystander (diskussion) 30 maj 2017 kl. 21.26 (CEST)

Nej det finns ingen standard idag. Alla gör lite som de själva vill när de inte använder mallar. Jag tror också många undviker mallar då de inte vet vad alla femtioelva heter (jag brukar själv fuska och använda "fel" mall för att komma runt att vi saknar en specifik mall för en specifik typ av källa). En generell mall kanske kan lösa det hela, och därefter kan de gamla mallarna museemärkas. Det är i alla fall en förhoppning från min sida. Då behöver man i framtiden bara ändra mallnamnet så är allt rätt även vid översättningar. dnm ^{(d | b)} 30 maj 2017 kl. 21.29 (CEST)

Standardisering är oftast av ondo. Organiskt framvuxen praxis brukar reglera det mesta efterhand. Den spontana utvecklingen är det som gör det roligt att skriva här. Tostarpadius (diskussion) 30 maj 2017 kl. 23.08 (CEST)

Jag tror du missförstår vad detta handlar om. Det här handlar om formateringen av källor för de som väljer att använda mallar. Inte själva artikelförfattandet. Min "spontana, organiska, framvuxna" vilja är att efter att ha ramlat runt i flera onödiga mallar att dessa kan sammanföras till en mall som underlättar användningen av källmallar. Hur detta är av ondo eller förstör det roliga i att skriva artiklar begriper jag inte. dnm ^{(d | b)} 30 maj 2017 kl. 23.15 (CEST)

Jag tycker nog att det är att föredra att använda ett fåtal standardiserade mallar för källhänvisningar. Bokref, Webbref, Tidningsref och i enstaka fall Pressmeddelanderef är de mallar jag använder och de har jag klarat mig väldigt långt med. Specifika mallar för vissa källor som {{NE}} kan också vara berättigade, men de är vad som inom programmering brukar kallas för "socker", dvs de erbjuder ett förenklat sätt att anropa någon av standardmallarna. Att skriva källhänvisningar på "fri hand" utan mallar är sämre eftersom den semantiska informationen går förlorad vilket gör att man inte kan göra sökningar som "vilka artiklar använder någon av Henrik Arnstads böcker som källa?" /ℇsquilo 31 maj 2017 kl. 11.44 (CEST)

I alla fall när det gäller bokref och webbref så är VE mycket bra. Funktionen kan kommas åt genom 2017-redigeraren också, då förlorar man inte wikitexten... För böcker kan man klistra in länken till google books så genereras ISBN, författare... rubbet fram. Webbref samma princip. Behövs lite småändringar ibland men i stort så sparar man mycket tid, och det blir inte "krångligt" heller. Tidskrifter däremot blir att skriva manuellt för det mesta, tror jag... Avskyn för VE är kanske utbredd, men den har sina ljusa sidor - i synnerhet i 2017-redigeraren som är en "blandning". Skottniss (diskussion) 31 maj 2017 kl. 13.32 (CEST)

Jag använder så gott som enbart runeberg.org. Den lär inte gå att få att fungera med Visual Editor. Tostarpadius (diskussion) 1 juni 2017 kl. 13.29 (CEST)

@Tostarpadius: Får jag ta det som en utmaning? -- Innocent bystander (diskussion) 2 juni 2017 kl. 20.30 (CEST)

Det kan Du få göra, men hela nöjet med att redigera här försvinner om man inte får skriva koden för hand. Det är min största drivkraft. Tostarpadius (diskussion) 3 juni 2017 kl. 01.20 (CEST)

Intressant drivkraft. --Bairuilong (diskussion) 3 juni 2017 kl. 09.51 (CEST)

Jag uttryckte mig tillspetsat, men det är det stora nöjet med att redigera här. Det är så oerhört mycket roligare än att skriva andra dokument just på grund av detta. Tostarpadius (diskussion) 4 juni 2017 kl. 00.32 (CEST)

VE för Runeberg.org

@Tostarpadius: Jag har nu skapat Mall:Runeb. Den är långtifrån en fullvärdig kopia av Mall:Runeberg.org ännu, men vissa funktioner stöds. Jag provade nu att lägga in den i Ragnar Alström med hjälp av just VE. Med tanke på hur fumlig jag är i VE så gick det bra. Observera att du ska lägga till "mall" inte "källa" här. Det kanske går att fixa det också, men det vet jag inte hur man gör. @Ainali: Jag har inte skapat någon dokumentation till den ännu, men det framgår nog i wikitext-läge hur det är tänkt att fungera med parametrarna "url" och "titel". Och som sagt så kan du inte länka hela Runeberg ännu, bara Runeberg.org/authors, /adelskal, /anrep, /biblblad och /bioprast. Andra delar går att lägga in, men det är en del arbete att få in varje del. -- Innocent bystander (diskussion) 3 juni 2017 kl. 10.52 (CEST)

Ja, det är ju bara att byta ut den mot den riktiga efterhand. Tack! Tostarpadius (diskussion) 3 juni 2017 kl. 11.37 (CEST)

@Innocent bystander, Tostarpadius: Jag har lagt in lite aktuell statistik, den tidigare var sju år gammal, över vilka "verk" (första parameter) som anges vid de nästan 40 000 användningarna av mallen {{runeberg.org}} på malldiskussionssidan. Det är väldigt många olika verk. Även om de vanligaste 100 verken står för 98 procent av alla anrop finns det nästan 300 andra "udda" värden på den första parametern. --Larske (diskussion) 4 juni 2017 kl. 13.54 (CEST)

Jag har fortsatt lägga in stöd för fler parametrar, men är långtifrån klar. Det är inte överdrivet svårt att lägga in stöd även för parametrar med ganska liten exponering. -- Innocent bystander (diskussion) 4 juni 2017 kl. 14.02 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Rosenberg ligger på plats 100 med bara 19 anrop, i själva verket är rosenberg källa till säkert tusentals uppgifter men adresserad http://runeberg.org/rosenberg/. Ofta är dock källorna anropade med en egen mall {{Sn-Rosenberg|band=X|sidnr=X}}. Så statistiken är tyvärr ganska missvisande om hur ofta verk på runeberg.org används som källa på svwp. Inte mig emot om detta skulle gå att standardisera med bothjälp. /Ascilto (diskussion) 4 juni 2017 kl. 14.10 (CEST)

Min avsikt var inte att visa vad som används som källa "på något sätt" utan vad som används i anrop av mallen {{runeberg.org}}.

De ovan nämnda verken kommer på platserna 57, 95, 81, 116 och 65 på topplistan över användning och står sammanlagt endast för cirka 0,6 procent av anropen. Det fem vanligaste verken är "vemardet", "statskal", "spg", "salmonsen" och "vemarvem" som sammanlagt står för mer än 27 procent av anropen. --Larske (diskussion) 4 juni 2017 kl. 14.14 (CEST)

Baneret längst upp

Jag har funderat på de reklamliknande baneren (som den i dag Wiki Loves Earth ...), jag tycker att den "reklam"platsen ska vara förbehållet för fundraising (för donationer det vill säga). Dock ser jag inga hinder för den typen av "reklam"(engagemangsmeddelande) för inloggade användare. I annat fall är den otrolig irriterande, även om man döljer den poppar den upp igen. Det torde skrämma framtida insamlingar av donationer genom att vara överflödig. Se till att engagemangsmeddelanden endast visas för inloggade användare! Vi behöver inte fuska till oss engagemang från icke-användare. --Vannucci (diskussion) 3 juni 2017 kl. 14.56 (CEST)

Just detta meddelande är en notis för flera projekt så vill du påverka dessa riktlinjer görs det nog lättast på meta. Här har vi redan Wikipedia:MediaWikinotis, är det något speifikt i denna du tycker borde ändras? Men, jag håller inte med dig och tycker att du missuppfattar om du tror att det skulle var ett sätt att "fuska" (inför vem?). Att locka in nya användare är viktigt och data från Wiki Loves Monuments (som är en liknande tävling) visar att det är ett av de mer effektiva sätten att göra det på. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 3 juni 2017 kl. 16.55 (CEST)

Jag håller med Ainali om att det är viktigt att locka nya användare att engagera sig i gemenskapen och att det är ett effektivt sätt göra det genom att annonsera om tävlingar, så som Wiki Loves Monuments och Wiki Loves Earth. Det kan inspirera läsare, som annars inte tänkt på att de kan bidraga till att utveckla Wikipedia och dess systerprojekt, att faktiskt göra det.--Historiker (diskussion) 3 juni 2017 kl. 20.01 (CEST)

Det må vara sant, min fråga är väl menad, men frågan är om det försämrar benägenheten av insamlingen av pengar för Wikipedias fortlevnad och kan uppfattas som störande bland många besökare? Mitt sätt att lösa det vore genom att visa engagemangsmeddelande endast för inloggade användare medan kampanjer för pengainsamling ska visas för alla. Den frågan bör åtminstone tas upp av den svenska sektionen av Wikimedia Foundation. Jag har inte så mycket mer att bidra i denna diskussion. --Vannucci (diskussion) 3 juni 2017 kl. 20.22 (CEST)

Nå, Historiker är ordförande för Wikimedia Sverige så du kan nog anse frågan upptagen. Å andra sidan är jag helt säker på att om Wikimedia Foundation tyckte att de inte fick in de medel de behöver via baneren på grund av överanvändning så skulle de sätta gränser. Ingen idé att oroa sig för något som inte upplevs som ett problem för dem. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 3 juni 2017 kl. 20.37 (CEST)

Frågan om mängden banners och utformningen av insamlingsbanners brukar engagera gemenskapen. Jag tror inte att banners om dessa tävlingar konkurrerar med insamlingen, särskilt inte om annonseringarna sker vid olika tidpunkter. En annan sak är om många banners över tid anses störande och irriterande.--Historiker (diskussion) 3 juni 2017 kl. 20.51 (CEST)

Liten parentes: Det finns inte riktigt någon svensk sektion av Wikimedia Foundation. Wikimedia Sverige är en mer självständig förening än det begreppet skulle antyda, vill jag påstå – har ett bredare fokus på fri kunskap än Wikimedia Foundation, till exempel, som är mycket fokuserat på Wikimediaprojekten, och Wikimedia Foundation får inte i någon större utsträckning sin återkoppling kring vad som händer här genom Wikimedia Sverige. WMSE ansvarar inte heller för insamlingskampanjen på svenskspråkiga Wikipedia, och det är inte riktigt upp till WMSE vad vi har för banners här. /Julle (disk.) 4 juni 2017 kl. 15.52 (CEST)

Jag försökte mig för ett tag sedan på att skriva en en liten förklaring om skillnaderna som kanske kunde vara av intresse, förresten. /Julle (disk.) 5 juni 2017 kl. 00.09 (CEST)

Merge needed: Walsertal

• Kleines Walsertal & Kleinwalsertal
• Grosses Walsertal & Großes Walsertal

Please merge on Wikidata too. Thanks. --Tobias1984 (diskussion) 4 juni 2017 kl. 22.18 (CEST)

Kleinwalsertal är en dal och en kommun i delstaten Vorarlberg. Suck, vad blir det härnäst: Schwarzwald är ett bakverk, bergskedja, häst, rollspel, fotbollsarena och en skog. -- Innocent bystander (diskussion) 5 juni 2017 kl. 19.33 (CEST)

Veckans tävling besöker Nordafrika

Vänster: Det "lilafärgade" Nordafrika (FN:s definition) är veckans ämne. Höger: De tre första får olympiska medaljrosetter, och alla deltagare får varsitt deltagarpris.

5–11 juni besöker vi Nordafrika i Pyeongchang! II – Nordafrika. Välkommen att delta i andra delen av vår etapptävling, som började förra månaden och inte avslutas förrän i februari, då vi nått fram till Korea i tid för olympiska vinterspelen 2018.

Under resans gång ska vi bland annat ta oss runt Afrika, en kontinent som även i Wikipedia-sammanhang tyvärr i mångt och mycket är ett oskrivet kort. Under hösten tar vi oss runt Indiska oceanen för att sedan slutspurta i de östra delarna av Asien.

Varmt välkommen att vara med på resan, antingen du vill skriva, tipsa (alla kan bidra med förslag till vår "tipshörna") eller bara se på vad som händer. Nordafrikanska hälsningar! --Paracel63 (diskussion) 4 juni 2017 kl. 23.57 (CEST)

Kvalitetsmätningen juni

Kvalitetsmätningen juni för åtgärdsmallar

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %
2024-05-05	32	115	63	8	46	1	63	304	364	4	179	339	425	2 128	33	4 104	62 299	66 403	2,57 %
2024-06-02	31	112	63	13	51	1	58	319	370	0	187	341	428	2 140	45	4 159	62 706	66 865	2,59 %
2024-07-03	31	113	68	12	56	1	65	316	379	3	181	344	429	2 186	33	4 217	63 194	67 411	2,6 %
2024-08-01	32	115	67	14	59	2	42	302	382	4	147	350	428	2 188	14	4 146	63 499	67 645	2,61 %
2024-09-01	30	118	70	16	59	0	23	301	382	2	150	343	428	2 207	0	4 129	64 065	68 194	2,63 %
2024-10-02	32	153	75	20	68	0	30	305	401	0	153	351	431	2 222	0	4 241	64 234	68 475	2,64 %
2024-11-02	35	126	75	21	66	1	39	285	361	0	157	295	432	2 232	0	4 125	64 435	68 560	2,64 %
2024-12-01	35	136	76	21	70	1	27	268	366	2	163	295	433	2 245	0	4 138	64 763	68 901	2,65 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Mycket glädjande minskning av Språkvård och imponerande minskning av POV-mallade artiklar. Lite upp av Fluff, Relevanskontroll och Städamallade.Yger (diskussion) 1 juni 2017 kl. 06.58 (CEST)

Det skulle vara glädjande om vi fick ner POV till 0. Då blir det lättare att hålla kategorin i schack även om nuvarande nivå också är tillfredsställande. Det är den lägsta nivån sedan kvalitetsmätningen började. Vilken kategori blir huvudsakligt fokus denna månad? dnm ^{(d | b)} 1 juni 2017 kl. 12.50 (CEST)

Jag har inte förstått mig på det där att få ner en kategori till noll. Den lär ändå inte ligga kvar på noll särskilt länge ändå, och blir det några artiklar kvar efter månaden kan det lätt ses som ett misslyckande. Samtidigt finns det andra behov som är större och annars fortsätter växa. Rent generellt anser jag att det är bättre att antingen satsa på att få ned en kategori som ligger högt eller att stoppa en som är på väg att skena uppåt. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 1 juni 2017 kl. 13.17 (CEST)

Det finns en psykologi bland oss som använder mycket tid att åtgärda. Jag tex åtgärdar per artiklar för som mallats fören viss tidsperiod, och känner då stor tillfredsställelse att "tömma" en sådan åtgärdskategori. Och jag jagar personligen varje dag de som mallats för wikifiering. Det skulle känna hopplöst och icke stimulerande att ha över 40000 icke-wikimallade artiklar som enwp har och jag skulle då troligen avstå från att göra ens den handfull jag betar av per dygn, som är mycket överkomligt. (Ickewikiw per version kan hittas via iw-länkarna på Kategori:Artiklar_som_behöver_wikifieras.Yger (diskussion) 1 juni 2017 kl. 13.40 (CEST)

Jag förstår att det måste handla om personlig tillfredsställelse, men det som prioritet är inte förenat med optimalt resultat. Den lilla vinsten i att få ned siffrorna från exempelvis 19 till 0 blir en jätteförlust i någon annan av åtgärdskategorierna, för att man prioriterar med hjärta istället för hjärna. Det är ingenting som går att fly ifrån, utan blir allt mer omfattande och svårare att ta tag i för varje månad som går. Sedan kan man förstås ha en favorit som man regelbundet ägnar lite tid åt, men det är något annat. I de stora och växande åtgärdskategorierna krävs samlade insatser. Det räcker inte med enskilda insatser där. Vid städning av en lägenhet hade det varit som att exempelvis städa sovrummet så att det blänker, även om det redan är rent i jämförelse med andra rum, och strunta fullständigt i badrummet eftersom det är tråkigare att städa eller kräver större insatser. För varje vecka och månad som går lär det både mentalt och praktiskt bli svårare att städa badrummet. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 1 juni 2017 kl. 14.25 (CEST)

Mja, vi måste nog ta de kickar vi får, även om det går ut över helheten. Vi får inte betalt för att städa här och då får vi finna oss att det städas där vi finner motivationen. Själv städar jag nu i en artikelmängd som i sig är eftersatt, men nästan aldrig mallad. -- Innocent bystander (diskussion) 1 juni 2017 kl. 14.32 (CEST)

Jag instämmer helt med Innocent bystander. Om personlig tillfredsställelse underkänns som drivkraft skulle det nog inte bli mycket gjort på Wikipedia. Tostarpadius (diskussion) 1 juni 2017 kl. 16.00 (CEST)

När man går ihop många och gör det som inte är kul blir det ofta lättare och ger resultat. Sådant som är kul att göra blir säkert gjort ändå. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 1 juni 2017 kl. 16.20 (CEST)

Visst är det så, men ingen användare har plikter. Ditt tidigare inlägg gav närmast intrycket att Du såg insatser av det slag Yger beskrev som kontraproduktiva. Dessutom tycker vi olika saker är roliga, så vi i gemenskapen kompletterar varandra. Tostarpadius (diskussion) 1 juni 2017 kl. 16.55 (CEST)

Jag anser att det har ett värde att hålla antalet artiklar i vissa kategorier på noll av rena hygienskäl. Det gäller Ickewiki och Plagiat.--Historiker (diskussion) 1 juni 2017 kl. 22.24 (CEST)

Men utesluter det ena det andra? De som vill försöka hålla höga siffror inte fullt så höga kan väl göra det och de som vill hålla låga siffror nollade kan väl göra det? Alla måste inte hålla på med samma saker. Ibland kan man göra en samlad insats på ena fronten, ibland på den andra. Jag ser inte riktigt problemet här. --MagnusA 1 juni 2017 kl. 22.34 (CEST)

Det verkar inte som att det är någon här som är med på att få ned höga siffror, och poängen är att det behövs samlade insatser för att lyckas med det. Det är knappast något som någon gör ensam. Låter vi bli månad efter månad lär flera av kategorierna skena i höjden. Det är bra att flera kategorier har låga siffror och att hålla de låga siffrorna nere, och det kan man förstås jobba med kontinuerligt och på egen hand när man känner för det. 19, 1 och 0 är alla låga siffror i sammanhanget. Men det är som med städningen i hemmet. Om alla bara tycker om att putsa fönster så att de glänser och det inte finns några pengar för att anlita någon annan, vem tänker ni då ska ta hand om exempelvis diskberget, tvätthögen och dammråttorna på golvet? Din mamma jobbar inte här. Visst kan man ha kul ibland, men ofta finns det tråkiga uppgifter även i ett ideellt arbete. Min erfarenhet är att det går att utföra och dessutom blir lättare/roligare när man är många som hjälps åt. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 2 juni 2017 kl. 00.06 (CEST)

Kyllo, om du tittar på förra månadens diskussion om just detta så var det någon som sa det är bättre försöka få ner dem till noll (jag föreslog 100), för då är det lättare att hålla dem kvar nere. Det är det som Dnm gjort med pov (fortsatte där jag började förra månaden), om man nu kan fortsätta göra som dnm i en annan kategori så kan vi få ner det med. Beta av en kategori åt gången så den ligger nära noll. Då är det nog lättare att få andra att tycka det är kul att hålla det nere, som Yger gör. Frågan är vilken kategori denna månad. Adville (diskussion) 2 juni 2017 kl. 07.13 (CEST)

Det går inte heller att underskatta enstaka användares insatser. För ett antal år sedan städade och avstubbade jag alla artiklar om asteroider. Sådana projekt pågår lite varstans här, även om dessa kategorier inte alltid finns i kvalitetsmallen ovan eller omtalas på Bybrunnen varje månad. -- Innocent bystander (diskussion) 2 juni 2017 kl. 07.41 (CEST)

Det var jag som föreslog förra månaden att det vore bra att få ner fler kategorier till 0. Båda synsätt på arbetet med åtgärdskategorier är korrekta: det är jobbigare och svårare att ta tag i kategorier som innehåller många artiklar och då behöver man gå ihop och göra en insats, men det är också sporrande och en morot att få ner en mindre kategori till 0. Om vi ska fortsätta med städ-allegorin: Om man har flera stökiga rum som man städar lite grann i, och så ett extra smutsigt rum. Man går ihop med några kompisar och städar det extra smutsiga rummet så att det blir lite bättre, men det blir inte helt rent. Det kan då kännas som att man fortfarande har flera ostädade rum och även om man gör lite i varje så känns det inte som att man kommer framåt och man tappar sugen och vet inte vad man ska fokusera på. Om man däremot städar ett rum så det är skinande rent vet man att man inte behöver fokusera på det rummet längre, och man kan istället gå vidare till nästa. Om det rena rummet börjar bli smutsigt igen är det snabbt åtgärdat.

Det är mycket roligare att jobba med en åtgärdskategori när man märker att andra också hjälper till, och för att ta itu med de större kategorierna behövs det nog precis som Kyllo säger att vi går ihop flera stycken och gör en insats. Dock ser jag ytterligare ett värde i att försöka få ner kategorier till noll: att personer som kanske inte alls brukar jobba med en viss kategori gör det just för att hålla nere den. För att ta ett högst personligt exempel: Jag jobbar i princip enbart med språkvård, för det är det jag tycker är roligt och det jag kan bäst. POV är en kategori jag nog nästan aldrig har gjort något i. Nu när jag såg att den var nere i 19 artiklar tog jag mig en titt för att se om jag kunde hjälpa till och hittade en artikel som jag kunde åtgärda. Den kollen hade jag aldrig gjort om det fortfarande låg kvar 90 artiklar i kategorin.Icea (diskussion) 2 juni 2017 kl. 08.33 (CEST)

Jag tror inte vi ska underskatta kraften i Wikipedia:Veckans tävling och Wikipedia:Månadens uppdrag. Jag är ganska säker på att om vi då och då körde en Veckans tävling med ett tema mot någon av våra kvalitetskategorier, och även portionerar ut enskilda artiklar som Månadens uppdrag så kommer det att ge resultat. Mvh --Bairuilong (diskussion) 2 juni 2017 kl. 11.19 (CEST)

Jag anser inte att det ligger något motsatsförhållande i att hålla kategorier nära noll, respektive att minska kategorier med många artiklar att åtgärda. Principen är att vi hjälps åt, och då kan man ha olika fokus i olika månader, för att därigenom få ner de stora kategorierna. Kategorier med nära noll sköter sig nästan själva, då det alltid finns någon som finner det irriterande att den inte är noll. Bairuilong har en poäng i att Veckans tävling och Månadens uppdrag är bra sätt att åtgärda kvalitetsbristerna. Jag brukar ordna källtävlingar ett antal gånger om året för att hålla nere den kategorin, men kan naturligtvis ordna någon annan åtgärdstävling framöver. Det kanske finns fler som vill vara tävlingsarrangörer?--Historiker (diskussion) 2 juni 2017 kl. 20.11 (CEST)

Om det är det bestämda målet noll som är moroten skulle man väl kunna sätta ett jämnt tal som första mål för åtgärdskategorier med många artiklar, exempelvis 100 eller 1000. Det borde väl också fungera. Är målet 100 och det hamnar under 100 kan vi se det som en extra bonus. Det är det som jag tror att Adville är inne lite på. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 3 juni 2017 kl. 17.56 (CEST)

En möjlighet är också att sätta målet i termer av "nolla åtgärdskategori:X 20YY-ZZ". Det är ofta en överkomligare åtgärd än att nolla hela kategori:X, isht som den kanske fylls på i andra änden! -- Innocent bystander (diskussion) 3 juni 2017 kl. 18.39 (CEST)

Jag tycker som Magnus A och Historiker m.f. att det inte finns något motsatsförhållande i att försöka få ner en viss kategori till noll och att arbeta ner höga siffror, samt som flera ovan att det är helt naturligt att det finns olika ämnen och saker som motiverar. Vi kan t.ex betrakta substubbar och wikifiering som väldigt framgångsrika projekt, där höga siffror arbetats ner till noll och numera håller de sig nere på bara 0-5 st per månad, tack vare motivation att hålla nere dessa kategorier. Arbetet med POV-artiklar har varit jättebra! Uppdatering har onekligen dra iväg, här behövs gemensamma insatser för att motivera åtgärdade av dessa artiklar. De är inte alltid så svåra, men ibland rör det sig om väldigt specifik statistik, fylla i listor, tabeller etc vilket ibland är lite pilligt och kanske inte det första en ovan redigerare ger sig på, eller som en måttligt intresserad av ämnet fäster så stor vikt vid. De höga siffrorna för infogning är delvis ett resultat av botprojekt, det får accepteras att det kommer vara tidskrävande att åtgärda, speciellt med tanke på att det dessutom finns en stor mängd "dolda" sådana sidor i kategorin för robotidentifierade potentiella dubbletter‎. Är någon med på det kanske uppdatering kan vara månadens kvalitetsprojekt? Höstblomma (diskussion) 4 juni 2017 kl. 09.46 (CEST)

Låter bra tycker jag, vi kör på uppdatering! Icea (diskussion) 4 juni 2017 kl. 12.27 (CEST)

Kvalitetsmätningen juni för felaktig flaggning

Kvalitetsmätning: Felaktig flaggning på interwiki (via badge i Wikidata) Datum Antal med fel kategori eller badge Av totalt Andel med fel Utm. Bra Rek. Totalt 2017-05-01 15 52 64 131 ~1 500 ~8,73 % 2017-06-01 15 46 40 101 1 538 6,57 % 2017-06-05 0 23 34 57 1 538 3,71 % Nu A + B C + D E + F

Förklaring Artiklar i listorna som skapas av länkarna på raden "Nu": A: Flaggas som Utmärkt, men inte kategoriserad som Utmärkt på svwp B: Flaggas inte som Utmärkt, men kategoriserad som Utmärkt på svwp C: Flaggas som Bra, men inte kategoriserad som Bra på svwp D: Flaggas inte som Bra, men kategoriserad som Bra på svwp E: Flaggas som Rekommenderad, men inte kategoriserad som Rekommenderad på svwp F: Flaggas inte som Rekommenderad, men kategoriserad som Rekommenderad på svwp

En glädjande minskning av antalet svwp-artiklar som flaggas som rekommenderade mot andra språkversioner men inte här på svwp. För Utmärkta artiklar och Bra artiklar är det ingen större nedgång under maj. Andelen med fel, mellan 6 och 7 procent för de tre kategorierna sammantaget, är emrå fortfarande alldeles för hög. --Larske (diskussion) 1 juni 2017 kl. 08.56 (CEST)

Hur åtgärdar man detta? Ska det ske automatiskt via wikidata på något sätt eller måste man manuellt gå in och rätta till de som visar fel (och vart gör man det isåfall)? Icea (diskussion) 1 juni 2017 kl. 10.27 (CEST)

Gå till den sida det berör! Klicka på "Wikidataobjekt" i verktygslådan till vänster. Leta reda på rutan med interwiki till Wikipedia. Klicka på [redigera] och scrolla ner till den svenska (sv) artikeln. Där direkt till höger om namnet på svenska artikeln ser du ett "emblem" som du kan klicka på för att lägga till eller ta bort dessa. När du är nöjd, klickar du på "spara". Strular det till sig ska du inte vara blyg för att be om hjälp, här eller på d:WD:PC. Det kan vara knöligt för de flesta i början. -- Innocent bystander (diskussion) 1 juni 2017 kl. 13.47 (CEST)

Det tog inte så lång tid för att "nolla" antalet fel beträffande "Utmärkta", att halvera antalet fel beträffande "Bra" och att ytterligare reducera antalet fel beträffande "Rekommenderade" artiklar, se raden 2017-06-05 i tabellen ovan. Tack till den/dem som bidragit till denna kvalitetsförbättring. --Larske (diskussion) 5 juni 2017 kl. 09.57 (CEST)

Jag kan nog ta åt mig en hel del av den äran, jag har legat hemma i sjuksängen och inte mäktat med något krävande redigeringsarbete och då passade den här uppgiften utmärkt för att slå död på lite dödtid. Men nu är jag på benen igen och kommer ha svårt att hitta tid de närmaste dagarna för att fortsätta. //Vätte (diskussion) 6 juni 2017 kl. 02.39 (CEST)

Långa avsnitt om "handling"

En ny kompetent och ambitiös bidragsgivare vill utöka handlingsavsnitten om Selma Lagerlövs böcker, och börjat med Jerusalem (roman). Men blir det originalforskning, när själva boken är enda källan?Yger (diskussion) 3 juni 2017 kl. 10.57 (CEST)

Något som skulle intressera Tournesol, och ett ypperligt tillfälle att en gång för alla kunna få konsensus i frågan även vad gäller filmer/serier? /Mvh Vostok (disk.) 3 juni 2017 kl. 11.46 (CEST)

Jag tror vi måste acceptera att handlingsreferat har föremålet för artikeln som källa eftersom det oftast är vad som ligger närmast till hands. Jag tycker inte det kan jämställas med egen forskning, det vore att dra principerna väldigt långt. Jag har skrivit några referat utifrån andrahandskällor och det är ganska svårt om man vill undvika plagiat. Då är det lättare att skriva referat utifrån förstahandskällan. /Ascilto (diskussion) 3 juni 2017 kl. 13.12 (CEST)

Bra fråga och instämmer med Ascilto. För att hänvisa var uppgifterna kommer ifrån så att andra kan kontrollera att de är korrekta tycker jag att det räcker med boken som källa. Mer kritiskt är att bedömma vad ur bokens innehåll som bör vara med i handlingsavsnittet, men det är inte egen forskning, utan bör jämnställas med att vi också måste bedömma vad som skall inkluderas i en artikel om exemplevis Haparanda, margarin, bofink eller Selma Lagerlöf. Däremot blir det egen forsking om man drar slutsater om vad författaren menar eller vill visa med boken, och då bör vi kräva andra källor. Något sådant såg jag inte artikeln om Jerusalem (roman) och jag håller med Yger att AnjaH17 är en mycket kompetent och ambitiös bidragsgivare, som jag hoppas vi får många fler bidrag från. Martinogk (diskussion) 3 juni 2017 kl. 18.46 (CEST)

Hade tänkt skriva ett svar här, men Martinogk tog orden ur munnen på mig. Det är först när texten ska börja analyseras och diskuteras som det kan krävas en annan källa. -- Innocent bystander (diskussion) 3 juni 2017 kl. 18.51 (CEST)

Tack för komplimangerna, Yger och Martinogk. (Jag använder nu för första gången diskussionssidan så jag hoppas att det här blir korrekt.) Jag har även lagt in handlingssammanfattningar i Lagerlöfs trilogi Löwensköldska ringen (Löwensköldska ringen, Charlotte Löwensköld och Anna Svärd), samt skapade sidan för Bannlyst (bok) som jag har för avsikt att fortsätta bygga ut. Jag håller med om att det blev ganska lång sammanfattning på handlingen i Jerusalem, samma problem uppstod med trilogin (särskilt Anna Svärd som är riktigt händelserik och nästan allt är viktigt!), men som det sägs nedan av Tostarpadius är det omfattande handlingar i Lagerlöfs alster. Jag redigerade bort en hel del i texterna jag skrev ihop innan jag publicerade dem, men kolla gärna på dem och se vad ni tycker. AnjaH17 (diskussion) 3 juni 2017 kl. 20.38 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Jag instämmer helt med Ascilto. Däremot anser jag att referaten inte bör vara alltför utförliga. Det beror kanske på att jag sett så många avskräckande exempel i den vägen. Men många av fröken Lagerlöfs romaner har en omfattande handling, så det kan säkert göras på ett bra sätt. Tostarpadius (diskussion) 3 juni 2017 kl. 18.55 (CEST)

Långa referat torde man kunna få till, på ett eller annat sätt, så länge innehållet blir encyklopediskt relevant – dvs. "inbjudande" för Wikipedialäsare. /Mvh Vostok (disk.) 3 juni 2017 kl. 21.22 (CEST)

Jag tycker helst inte att böcker skall användas som källor till handlingen. Mest för handlingens beskrivning sällan är helt entydig, ibland kan handlingen tolkas på flera sätt, vanligen sägs mycket av den mellan raderna, även när den är entydig är det fråga handelser och beskrivningars vikt och betydelse för handlingen som skall tolkas. Men det är inget jag kommer att föra strid kring så länge det förbättrar artiklarna, det är möjligt att det kommer att uppstå problemfall med tiden.FBQ (diskussion) 3 juni 2017 kl. 21.27 (CEST)

Jag ser inte encyklopedisk relevans som liktydigt med att innehållet är inbjudande. Det senare är en smaksak, det förra handlar om rent principiella överväganden. Vad gäller FBQ:s invändningar är det viktigt att sådant som endast står "mellan raderna" inte kommer med i våra referat. De får inte vara tydligare än själva boken, om det saknas andra tolkande källor. Även när sådana finns är det angeläget att det framgår vad som uttalas explicit i texten och vad läsaren kan förväntas upptäcka. Tostarpadius (diskussion) 4 juni 2017 kl. 00.23 (CEST)

Jag kunde inte komma på ett bättre ord för vad jag menade, men kanske folk förstod ändå? /Mvh Vostok (disk.) 4 juni 2017 kl. 18.24 (CEST)

Jag håller fullt med om att man inte ska skriva in egna tolkningar av händelserna, symboliken och författarens avsikter i en handlingsbeskrivning, men jag förstår inte riktigt hur man ska undvika att ha boken som källa för att beskriva handlingen? Det är ingen kritik, jag undrar bara hur man utan att använda boken ska kunna säga vad som händer i den? Jag ser ingen teknisk skillnad på att beskriva handlingsförloppet i en bok och en film (även om en bok kan gå på djupet med karaktärerna och mer utrymme lämnas till tolkning), så länge man bara håller sig till en strikt "först händer detta och då gör huvudpersonen si och så...". Själva mediet är ju det enda man har att förhålla sig till när man beskriver en handling, och om det finns relevanta sidospår att ta upp bör det i mina ögon göras vid sidan av. Vad gäller Jerusalem finns det exempelvis mer att säga om den verkliga berättelsen som verket bygger på, men det ska naturligtvis inte stoppas in i handlingsbeskrivningen. AnjaH17 (diskussion) 4 juni 2017 kl. 08.10 (CEST)

Boken är enligt min mening en fullgod källa till handlingen, så länge som man inte lägger in tolkningar som inte finns i boken. Att Aslan är ett talande lejon i Berättelsen om Narnia är oK att skriva, men inte att han är en Kristussymbol utan kompletterande källor (även om det är övertydligt för den som läser boken eller ser filmen). För övrigt tycker jag att längden på handlingsavsnittet måste balanseras mot resten av artikeln, så att det inte tar överhanden. Och inte minst ska handlingsavsnittet innehålla allt väsentligt, inklusive eventuella "spoilers" om vi ska ge en komplett bild av artikelämnet. Sjö (diskussion) 4 juni 2017 kl. 09.35 (CEST)

Oftast är det ju knepigare än så - om någon i en bok skruvar på sig och svarar svävande på en fråga kan man då säga att personen tvekar att svara även om det inte står så i texten? Och om svaret innehåller pauser och hm-anden kan det då sägas vara ett tvekande eller svävande svar fast det inte sägs så i texten? Och Aslan sägs väl i texten uttryckligen vara ett talande lejon, men om han inte hade kallats det, utan enbart sagts vara ett lejon och haft talade dialoger, kan man då verkligen säga att han är ett talande lejon med boken som källa? I en film uttrycks ju för övrigt större delen av handlingen i bilder och där kan det bli ännu svårare. Om det aldrig sägs att det är ett lejon som dyker upp på filmduken, kan man då använda filmen som källa för att det verkligen är ett djur av arten Panthera leo som dyker upp? Om det är ett tecknat lejon? Då är det ju vanligen inte särskilt likt ett verkligt lejon utan har främst vissa överdrivna detaljer som får oss att förknippa det tecknade djuret med ett lejon och därmed identifiera det som ett sådant. Nu känns det här som sagt inte som en viktig fråga för mig så länge det inte finns problem, men jag misstänker att det kan bli det.FBQ (diskussion) 4 juni 2017 kl. 12.37 (CEST)

Ceci n'est pas une pipe Caztorp (diskussion) 4 juni 2017 kl. 12.47 (CEST)

På Wikidata är det FBQ beskriver något vi måste ta hänsyn till. "X är ett fiktivt lejon" eller "Y är en fiktiv människa" är begrepp vi tvingas svänga oss med där. Fiktiva personer kan dö många gånger, det märker jag särskilt när jag läser StarTrek-romaner. -- Innocent bystander (diskussion) 4 juni 2017 kl. 12.54 (CEST)

Nej, det slår mig ju att det här gränsar till ett annat problem på wikipedia som är av liknande karaktär. En del menar att om något står i en bok så förtjänar det att läggas in på wikipedia. Om 268 böcker påstår en sak, 134 en annan och 168 ett tredje med de förra motstridigt faktum så lägger vi bara in dessa uppgifter utan vidare värdering. Det skulle ju göra det hopplöst för en läsare oinsatt i ämnet att tolka och förstå vilka uppgifter som är rimliga och troliga och vilka som inte är det (på just wikidata uppfattar jag det just nu som ett stort problem). I wikipediaarbetet måste ingå tolkning och källkritik, även om vi egentligen inte bör ägna oss åt egna tolkningar. Sedan tycker jag väl i det här fallet att om det uppstår kontrovers känns det viktigt att det finns tillförlitliga källor att hänvisa till. Om filmen/boken inte är tillräckligt uppmärksammad för att det skall finnas några källor är det kanske inte värt att bry oss om att ha med uppgifterna.FBQ (diskussion) 4 juni 2017 kl. 13.34 (CEST)

En film eller bok kan få stor uppmärksamhet i form av omfattande och uppskattande recensioner, men det är ändå sällsynt att dessa recensioner innehåller uttömmande handlingsreferat, så förekomsten av eventuella uttömmande referat kan inte vara ett mått på relevans. Inte heller när en film eller bok blir prisbelönt och i samband med det blir ännu mer omskriven är det vanligt med uttömmande referat i dagspressen eller ens i fackpressen i den mån det finns någon sådan längre. Inte ens när ett verk med ganska många år på nacken hamnar i fackhistorieböcker blir referaten i allmänhet särskilt uttömmande. Först när det skrivs monografier om ett helt författarskap som med Erik Frykmans Shakespeare och Gunnar Olléns Strindbergs dramatik förekommer det referat som är tillräckligt utförliga för att bygga artiklar på. Och att ställa så smala krav på relevans strider ju mot allt vi ägnar oss åt. /Ascilto (diskussion) 4 juni 2017 kl. 13.50 (CEST)

Nej, och bland annat därför kan jag tänka mig att låta det passera i viss mån, men tycker att man då bör vara mycket försiktig och endast återge sådant detaljer som är helt okontroversiella och akta sig för att lägga in något som inte är helt otvetydigt. Och artikeln måste ju inte beskriva handlingen i boken eller filmen. I de flesta fall finns ändå källor som i alla fall rudimentärt beskriver handlingen. FBQ (diskussion) 4 juni 2017 kl. 14.23 (CEST)

(utdrag) Intressant och viktig diskussion! Inte heller jag har något emot att en bok kan användas som källa till en tydlig beskrivning av händelserna i densamma bok. Jag bruka i mina större artiklar om filmer skilja mellan handling och teman – den senare rubriken bygger mer på tolkningar av vad filmskaparen/-na menat med historien, vilka underliggande teman som kan finnas, vad som använts som inspiration till filmen etc. Det kristna temat i Narnia är en sådant typexempel. Och en sådan rubrik måste bygga på sekundärkällor. Sedan är jag ingen vän av riktigt långa handlingsbeskrivningar, inte ens i "viktiga" verk. Ett exempel är Mio min Mio (där är för övrigt rubriken "Litterär stil" ett exempel på den senare typen av kapitel). Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 5 juni 2017 kl. 01.12 (CEST)

Detta är ett av de avskräckande exempel jag syftar på i mitt inlägg ovan. Löwensköldska ringen ser betydligt bättre ut. Tostarpadius (diskussion) 5 juni 2017 kl. 09.31 (CEST)

Farhågan att ett kort referat av handlingen i en roman skulle vara "egen forskning" ser jag som ogrundad. Självklart kan man inte referera handlingen utan att tolka texten, men detta gäller även om man använder en sekundärkälla. Om jag vill referera ett referat av handlingen, så måste jag tolka referatet, vilket i vissa fall kan vara svårare eftersom referatet är komprimerat. Eventuella luddigheter i referatet skulle således i min tolkning kunna eskalera till rena felaktigheter. Ett referat av primärkällan kan i så fall vara tillförlitligare. (Men det gäller förstås inte alltid. Om primärkällan är en ytterst komplicerad text, som överstiger mitt förstånd, så skulle nog ett referat av ett referat, skrivet av någon som begrep texten, vara att föredra.)

Det mesta som på wp beskylls för att vara "egen forskning" är kannstöperier, missförstånd och bristande läsförståelse. Varför ska samlingsbeteckningen för detta vara "forskning"? Är det ironi? /Dagsuddare (diskussion) 5 juni 2017 kl. 09.31 (CEST)

Utan att ha hunnit läsa igenom allt ovan vill jag ta upp ett par saker:

• Wikipedia är ett snart 20 år gammalt projekt med tydligt uttryckta grundprinciper på vilka riktlinjer vilar. De sistnämnda kan utvecklas över tiden, men det skall vara ett hyggligt mått av tröghet i bilden. De ändras inte för att ett dussin personer (vi) haft en några dagar lång diskussion på en sida (denna).

• Vad som skall anses vara en godkänd källa till ett visst påstående skall inte blandas ihop med frågan om vilken grad av källbeläggning som gör att något anses relevant att ta upp i en artikel.

Vad detaljreferat beträffar menar jag att alla referat handlar om urval, att välja vad i handlingen som är signifikant och vad som bara är sekundära detaljer. Det urvalet skall i idealfallet inte den individuella Wikipedia-skribenten ha mandat att göra, för det blir originalforskning eller åtminstone -filtrering. Om ett moment i en handling i ett fiktivt verk uppmärksammats i ett antal oberoende källor (av hygglig kondenserande karaktär, till dess hör naturligtvis inte privata webbsidor eller wikiplatser med fokus på artikelsubjektet) får den anses signifikant, om den inte uppmärksammats av någon utan måste läsas ut från originalet är den inte det. Att hitta källor som gör att man kan referera Hamlet i hygglig detalj blir inga svårigheter, att hitta källor som beskriver specifika avsnitt av Rederiet på samma detaljnivå blir säkert avsevärt svårare. - Tournesol (diskussion) 5 juni 2017 kl. 09.54 (CEST)

Jag lutar åt samma ståndpunkt som Tournesol. Jag tror jag läst Jerusalem tre gången med 15 års mellanrum och jag blir inte klok på den, eller förstår riktigt vad den handlar om. Den bygger ju på en riktig händelse så stommen är given, men medan början ger en levande beskrivning av livet i Nås och människorna där så är mittendelen mest en logistisk berättelse med svaga personteckningar, och slutet är rent uselt, som en enkel historia ur en söndagsskoletidning. Att beskriva handlingen i två tre stycken och ungefär 1/3-1/4 av vad som nu är där tycker jag är OK, det är att skriva om VAD den handlar om, men längre och som ett referat? Tex att det födda barnet av den blinde var seende tycker jag är tveksamt, det är pålagt sötsliskigt fluff och inte en del av huvudberättelsen. Och om jag själv skulle göra ett längre referat så skulle jag absolut dela upp den i tre delar enligt ovan. Men hela detta är subjektiva urval, filtrering, jag skulle för längre referat vilja ha sekundärkällor av den för att ge bättre stadga.Yger (diskussion) 5 juni 2017 kl. 12.04 (CEST)

Bra grundregel, som vi ska sikta på. Det bygger på att allt i en Wikipedia-artikel ska kunna styrkas, och även ett urval kan i värsta fall vara skevt. Förhoppningsvis blir det bättre ju mer Wikipedia utvecklas. Jag passerar dagligen drivor av artiklar om bland annat filmer som helt saknar källhänvisningar, så vi har ju lite att göra här… Avvägningen är som vanligt var vi lägger tyngdpunkten i vårt wikiarbete och vilka uppgifter/referat som anses viktigare än andra, dvs ska flaggas för att behöver bättre källbeläggning. Där tycker jag enwp ofta brukar föregå med gott exempel, i ifrågasättanden av (över)långa referat, flaggning av källbehov etc. Att den 50 gånger högre skribenttätheten på enwp ofta leder till multipla källbeläggning av enstaka uppgifter är en avigsida av just deras mer "brusiga" samarbete, och dit hoppas jag inte att vi kommer på ett bra tag. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 5 juni 2017 kl. 12.07 (CEST)

Nu var det länge sedan jag läste "Jerusalem" men som jag minns det var den i dess helhet ett mästerverk. Skildringen av livet i det Heliga Landet gjorde starkt intryck på mig, liksom historien med barnet. Det senare hör verkligen till huvudhandlingen. Det ensamt skulle kunna motivera ett Nobelpris till författaren. Men det är givetvis min subjektiva uppfattning. Det hindrar mig inte från att anse att dessa referat inte utgör några problem så länge handlingen återges rakt upp och ned på ett njutbart språk. Tostarpadius (diskussion) 5 juni 2017 kl. 12.15 (CEST)

Jag skriver en del handlingsavsnitt och tycker inte att det behöver vara lika hårda källkrav där som i resten av artiklarna. De artiklar som innehåller handlingsavsnitt lider i min mening inte så mycket av för långa skildringar eller av vinklade/tolkade beskrivningar. Jag tycker snarare att det vi behöver vända oss emot är a) undermåliga handlingspresentationer med ellipser för att markera spänning i slutet och språklig styltighet, etc, samt kort text som inte täcker mer än grunden av vad intrigen går ut på, och b) det lilla intresset för artiklar där handling behöver vara en rubrik. Jag försöker se det hela i ett längre perspektiv. Till att börja med behöver uppslagsverket vara användbart. Den som söker en relevant berättelses handling ska kunna gå till Wikipedia och få en sådan, som är mer välskriven än kompisens halvt ihågkomna förklaring. Sedan behöver uppslagsverket fler användare. De användare som får smäll på fingrarna för att deras första redigeringar inte är enligt någon oskriven regel, eller enligt någon dold regel, kommer inte tillbaka och får i allmänhet ett dåligt intryck av Wikipedia. Därför behöver vi hjälpa till genom att skriva om varsamt, så att personen kommer tillbaka och så småningom lär sig reglerna. Det här kanske betyder att artiklarna i vissa fall inte blir så bra i mittentiden, men det betyder att fler användare återkommer för att göra artiklarna bättre på längre sikt. Det här var inte meningen att orsaka någon konflikt här, utan bara mina två ören.//Hannibal (diskussion) 5 juni 2017 kl. 12.44 (CEST)

Delar det mesta i Hannibals uppfattning. Dock kan man finna ett liknande problem i diverse sportartiklar, som jag inom ishockey och fotboll försökt NPOV- och fluffstäda sedan snart 2 år tillbaks (går lite trögt). Sporadiska användare redigerar om sitt favoritlag, så kanske det är samma med sådana här ämnen (dvs. sina favoritböcker eller -filmer) så det dessvärre blir lätt att skriva för mycket och på fel sätt? Oavsett om det är klubbens egna noteringar eller exempelvis tidningar som uppgifterna bygger på, om skribenten använder sig av källor, återstår det kanske svåraste därefter (utöver att tolka källorna): att anpassa innehållet utifrån Wikipedias riktlinjer. Ibland är det en jäkla process att vara Wikipedian...! /Mvh Vostok (disk.) 5 juni 2017 kl. 17.40 (CEST)

Kloka ord av Hannibal, värda mycket mer än två ören! Martinogk (diskussion) 6 juni 2017 kl. 06.56 (CEST)

Ping. Japp, guld värda!--LittleGun (diskussion) 6 juni 2017 kl. 08.11 (CEST)

Vad är Gpedia?

För första gången i mitt liv råkade jag hamna på något som heter Gpedia. Bortsett från namnet verkade det vara detsamma som Wikipedia. Förgäves försökte jag hitta någon förklaring till skillnaden. Till slut gick jag till Bybrunnen för att skriva en fråga. Men fann då att min IP-adress var blockerad sedan två dagar och fram till 2020! Vad menas? Kan någon förklara? Hyperboré (diskussion) 6 juni 2017 kl. 16.28 (CEST)

Det ser ut som en av många sajter som speglar Wikipedia utan något eget innehåll. /Ascilto (diskussion) 6 juni 2017 kl. 17.10 (CEST)

Ja, det ser ut att vara en "read only" version av Wikipedia som har reklam, men knappt några besökare.

• Gpedia på hypestat.com (2 340 sidvisningar per dag)
• Wikipedia på hypestat.com (167 152 000) sidvisningar per dag)

--Larske (diskussion) 6 juni 2017 kl. 17.17 (CEST)

Tack, då förstår jag. Det är alltså någon som har kopierat hela Wikipedia och hoppas tjäna pengar på reklamintäkter för att någon/några ska välja att gå dit i stället för till riktiga Wikipedia.Hyperboré (diskussion) 6 juni 2017 kl. 20.48 (CEST)

Det är ganska vanligt, innehållet står en ju fritt att kopiera om man följer licensen, så det finns ett gäng sådana här sajter. Några större besökarhorder brukar det inte ge. /Julle (disk.) 6 juni 2017 kl. 21.49 (CEST)

Men stämmer det verkligen? Jag googlade Gpedia och hamnade bl.a. här: http://www.gpedia.com/www/ Jag skrev in ett uppslagsord som jag vet finns på wp, och hamnade på det vanliga wikipedia. Inga annonser såvitt jag kan se. /Dagsuddare (diskussion) 6 juni 2017 kl. 23.31 (CEST)

@Dagsuddare: Sökrutan på den sida du kom till ger träffar som leder direkt till den Wikipedia som är angiven i rullgardinen, men om du klickar på någon av alla språkutgåvorna under sökrutan kommer du in i reklamträsket. --Larske (diskussion) 6 juni 2017 kl. 23.51 (CEST)

Gpedia har även en kopia av denna Bybrunn, vilken försetts med reklam: [3] /Annika (diskussion) 6 juni 2017 kl. 23.46 (CEST)

Aha! Tack Larske och Annika för detta klargörande. /Dagsuddare (diskussion) 7 juni 2017 kl. 00.44 (CEST) Tillägg: Gpedia uppdateras snabbt. Programmet tycks dessutom ha en inbyggd funktion som överallt byter ut ordet Wikipedia mot Gpedia, men endast om wikipedia stavas med stor bokstav. /Dagsuddare (diskussion) 7 juni 2017 kl. 00.58 (CEST)

Det är inte egentligen en kopia Wikipedia utan en m:Live mirrors. När man besöker Gpedia hämtar de direkt den aktuella sidan från Wikipedia, lägger till reklam och gör lite andra ändringar som de visar för besökaren. De har t.ex. en uppdaterad Senaste ändringarna. 90.227.175.244 7 juni 2017 kl. 18.02 (CEST)

Wiktionary + Wikidata = halvsant

Enligt ett meddelande på Wikidatas Bybrunn så kommer Wiktionary att börja anslutas till Wikidata den 20:e juni. Huvudnamnrymden ingår dock INTE. För det krävs det först att Wikidata byggs ut med lite nya namnrymder och verktyg. -- Innocent bystander (diskussion) 6 juni 2017 kl. 21.02 (CEST)

Vårdkase

Hei! via Wikidata har jeg avlenket Vårdkase fra engelsk en:Beacon til nåværende språklenker. Kan noen se på dette og gi beskjed dersom de finner at dette ikke er riktig. Med vänlig hälsning --Pmt (diskussion) 31 maj 2017 kl. 20.20 (CEST)

Engelska grensidan en:Beacon (disambiguation) har en definition "Beacon, traditionally a fire lit on a hill to attract attention" som stämmer ganska bra med vårdkase. Artikeln en:beacon som länkas till verkar inte handla om exakt den definionen. Så det kanske kanske är rätt att inte länka vårdkase dit. Men att länka till en:Phryctoria är definitivt fel, det är något antikt grekiskt. Förutom felaktiga wikipedialänkar innehåller d:Q702472 (Fryctoria) felaktiga labels för en massa språk. 90.227.175.244 31 maj 2017 kl. 21.13 (CEST)

Er enig i at en:Phryctoria blir feil. De to språkene jeg finner som har tilsvarende betegnelse for en signalild/signaleld er da:Bavne og nb:Vete, så kanhende de andre språkene bør avlenkes?. Med vänlig hälsning Pmt (diskussion) 31 maj 2017 kl. 23.12 (CEST)

Jag tog bort länken från Phryctoria till den svenska artikeln vårdkase. Egentligen tror jag inte inledningen på den engelska artikeln en:Beacon är riktigt bra: "an intentionally conspicuous device". Det är inte den huvudsakliga betydelsen. /NH 2 juni 2017 kl. 10.22 (CEST)

@NH: Det var nog rätt att ta bort länken till svwp/Vårdkase, men...

• om Q702472 (Phryctoria=?) inte ska länkas till den svenska artikeln Vårdkase bör den svenska etiketten för det objektet ändras till något annat.
• om Q17484395 (beacon=?) inte anses vara det som på svenska går under benämningen och beskrivs i artikeln Vårdkase bör den svenska etiketten för det objektet ändras till något annat.

Hur förhåller sig "beacon" till d:Q39715 (lighthouse=fyr)? Båda är navigationshjälpmedel och sjömärken, men en "beacon", vad det nu heter på svenska, kanske inte behöver vara en ljuskälla.

Hur förhåller sig "beacon" till d:Q7321258 (seemark=sjömärke)? Båda är "navigationsintrument" och "markeringar", men en "beacon", vad det nu heter på svenska, kanske inte är begränsad till att hjälpa sjöfarten.

		Språkutgåvor
Wikidataobjekt	Etikett	#	svwiki	enwiki	dewiki	frwiki	eswiki	nlwiki	nowiki	dawiki	fiwiki	iswiki
d:Q702472	vårdkase	11	Vårdkase	Phryctoria	Kreidfeuer	Phryctorie	Phryctoria	-	Vete	Bavn	-	-
d:Q17484395	signalanordning	25	Signalanordning	Beacon	Bake (Seezeichen)	Balise (transport)	Baliza	Baken	-	-	-	Vegviti
d:Q11723142	balis	12	Balis	Balise	Balise	-	-	-	Balise	Balise	Baliisi	-
d:Q7321258	signalanordning	25	Signalanordning	Beacon	Bake (Seezeichen)	Balise (transport)	Baliza	Baken	-	-	-	Vegviti
d:Q39715	fyr	120	Fyr	Lighthouse	Leuchtturm	Phare	Faro	Vuurtoren	Fyr	Fyr (navigation)	Majakka	Viti
d:Q10500612	fyrbåk	1	Fyrbåk	-	-	-	-	-	-	-	-	-
d:Q568424	Racon	15	Racon	Radar beacon	Radarantwortbake	Racon	RACON	Radarbaken	Radarfyr	-	RACON	-
d:Q804292	dagmärke	13	-	Daymark	Tagessichtmarke	Amer (navigation maritime)	-	Dagmerk (constructie)	Dagmerke	-	Tunnusmajakka	-
d:Q10550100	kummel	2	Kummel (sjömärke)	-	-	-	-	-	-	-	Kummeli	-
d:Q30026	boj	56	Boj	Buoy	Boje (Schifffahrt)	Bouée	Boya	Boei (water)	Bøye	Bøje (sømærke)	Poiju	Bauja
d:Q13499605	spar buoy	9	-	Spar buoy	Spierentonne	-	-	-	Sparbøye	-	-	-
d:Q26221553	vakare	3	Vakare	-	-	-	-	-	-	Vager	-	-
d:Q13499616	prick	4	Prick	-	Pricke	-	-	Prik (scheepsbaken)	-	-	-	-

--Larske (diskussion) 2 juni 2017 kl. 11.13 (CEST)

Engelskspråkiga Wiktionary beskriver vårdkase som "bonfire used for signalling" [4]. Det är (tyvärr?) inte alla ord som det går att göra en rak översättning av. //Vätte (diskussion) 2 juni 2017 kl. 11.50 (CEST)

Precis. I en engelsk ordbok (Norstedts) nämns följande betydelser av substantivet beacon: Landmärke, (mindre) fyr, sjömärke, båk, prick, signalstation, flygfyr, signaleld, vårdkas, (bildligt) fyrbåk, ledstjärna, varning, riktad radiovåg. Det ska inte förstås som att det engelska ordet har väldigt många olika betydelser – för de flesta av dem är ju egentligen ganska nära besläktade. Istället är det så att svenskan helt enkelt inte har något liknande ord. /NH 2 juni 2017 kl. 13.44 (CEST)

Vad jag vet om beacon-burning är att det mostsvaras av frisiska biikebrennen, dvs årseldar som våra påskbrasor respektive majbrasor och danskarna midsommareldar, alltså eldar i kultsyfte snarare än som vårdkasar/fyrbåkar. /Ascilto (diskussion) 2 juni 2017 kl. 16.12 (CEST)

Jag har lagt in Båk, Fyrbåk och da:Vager i tabellen. Q10500612 (Fyrbåk) är idag endast kopplat till svwp och Q26221553 (Vager) är endast kopplat till dawp. --Larske (diskussion) 2 juni 2017 kl. 16.38 (CEST)

Slik jeg ser det er Beacon et samleord som ikke har sitt tilsvarende i skandinaviske språk. Det er foreslått å oversette det med ordet signal men dette er jo både på svensk og norsk Wikipedia Särskiljning/pekerside. Med vänlig hälsning Pmt (diskussion) 2 juni 2017 kl. 16.45 (CEST)

Kan texten från svwiki Nidingen vara hjälp på vägen (kan ju vara en blandning av danska och svenska begrepp): "En annan förklaring är namnet kommer av ön där man tänder stockeldar eller nyingar. Några belägg för att man använt ön som fyrplats så tidigt finns dock inte. Nidingen var dock plats för en mängd strandningar och skeppsbrott och 1622 ålade danske kungen slottsherren på Varbergs fästning att anlägga en fyrbåk på Nidingen. 1624 beslutades att göra om båken till en dubbel vedeldad vippfyr. Att fyren blev dubbel antas bero på att man ville skilja den från de närbelägna fyrplatserna på Skagen och Anholt. 1635 blev vippfyrarna koleldade". Fast skillnaden kvarstår nog mellan ett sjömärke och en i första hand "landsignalering" (EJ klart sjörelaterad optisk kommunikation).
Texten på dawiki om da:Vager för åtminstone mina tankar till svwiki Prick och nlwiki nl:Prik (scheepsbaken) (fast det finns säkert andra som har mer detaljerad kunskap om det). Vame (diskussion) 2 juni 2017 kl. 17.14 (CEST)

Tyvärr är det ingen 1-till-1 matchning mellan svenska och engelska termer på det här området. Lighthouse är snarast en fyrbyggnad medan mindre fyrar kallas beacon. Beacon är även en mer generell term som jag skulle översätta till "varningsljus" på svenska. /ℇsquilo 3 juni 2017 kl. 11.13 (CEST)

Nja, enligt en:Beacon: "Lighted beacons are called lights; unlighted beacons are called en:daybeacons".
Därtill finns det bland mycket annat en:Airport beacon, "beacon fires", "beacon lights", en:Emergency position-indicating radiobeacon station, en:Radio beacon, en:Radar beacon (racon), en:Weather beacon och en:iBeacon, samt en lång rad annat på en:Beacon (disambiguation). För mig låter signal (i mer abstrakt form) som närmaste översättningen. Vame (diskussion) 3 juni 2017 kl. 12.50 (CEST)

Enligt Norstedts stora engelsk-svenska ordbok (1983) betyder substantivet beacon 1. landmärke 2. sjömärke, båk, prick, signalstation, flygfyr 3. signaleld, vårdkase 4. trafikmärke, trafikljus 5. signal, fyrbåk, ledstjärna, varning 6. radiovåg, radiosignal, radio beacon = radiofyr; och verbet beacon 1. lysa, leda 2. förse med fyrar, märka ut farled 3. signalera. /Ascilto (diskussion) 3 juni 2017 kl. 13.05 (CEST)

Enligt Collin´s graphic english dictionary: Beacon: a signal fire or light on a hill top; a mark near the shore, or in a shoal water, as a guide to mariners; a light house.-Wvs (diskussion) 3 juni 2017 kl. 13.13 (CEST)

Så finns det också uttryck som "beacon of light", "beacon of hope", "beacon of life" m.fl. //Vätte (diskussion) 4 juni 2017 kl. 00.39 (CEST)

Det finns alltså beskrivningar av objektet i Wikidata, såväl på engelska som på tyska, och jag har nu lagt till en svensk beskrivning, se tabell nedan. Frågan är alltså vilken "etikett" som är lämplig för denna generella anordning i stället för "vårdkase". Vad tror ni om "lokaliseringsmarkering", "orienteringsmärke" eller "orienteringssignal"?

Språkutgåva	Etikett	Beskrivning
enwp	beacon	intentionally conspicuous device designed to attract attention to a specific location (on land or water)
dewp	Bake	auffällige Einrichtung zur Ortsmarkierung oder Orientierung an Land oder auf dem Wasser
svwp	vårdkase lokaliseringsmarkering? orienteringsmärke? orienteringssignal?	avsiktligt iögonfallande anordning avsedd att dra uppmärksamhet till en särskild plats (till lands eller till sjöss)

--Larske (diskussion) 2 juni 2017 kl. 13.49 (CEST)

Eller Signaleringsanordning (som också går att hitta på Google)? Alternativt Signalanordning? Lokaliseringssignal? Vame (diskussion) 3 juni 2017 kl. 15.22 (CEST)

Vad är det för konstig idé att det måste gå att hitta ett enda ord som perfekt motsvarar "beacon"? Ordböckerna ger ju en hel drös översättningar. Vilken av dem som är korrekt beror på sammanhanget. Sådant kan inte Wikidata hantera.

andejons (diskussion) 5 juni 2017 kl. 10.59 (CEST)

Nej, precis. Det finns ingen lämplig svensk etikett för beacon. /NH 5 juni 2017 kl. 11.06 (CEST)

Det vore ju trevligt om vi kunde enas om en hyfsat välbeskrivande etikett för d:Q17484395. /ℇsquilo 5 juni 2017 kl. 11.17 (CEST)

Jag tycker signalanordning ligger närmast till hands utifrån vad som kommit fram ovan. /Ascilto (diskussion) 5 juni 2017 kl. 11.20 (CEST)

Vad är det för vits att sätta en etikett? Vederbörande kan läsa ovanstående och själv bilda sig en uppfattning om beacons betydelse på svenska. Jag tycker wp har slösat tillräckligt med krut på detta.-Wvs (diskussion) 5 juni 2017 kl. 11.32 (CEST)

Att några slösar krut, får man förstås också tycka om man vill. På samma sätt har jag nog tänkt tidigare om andre ämnen som har diskuterats i det oändliga. Jag tycker att den aktuella diskussionen har varit högintressant, att vi på svenska saknar en enkel översättning för ett på engelska uppenbarligen vanligt uttryck/ord (men jag vet också att engelska många gånger är mer mångfacetterad än svenska). Jag noterar även att "signalanordning" redan finns i våra svwiki-texter, nämligen i 12 artiklar, dock hittills inte som en egen artikel. Vame (diskussion) 5 juni 2017 kl. 21.30 (CEST)

Jag tycker också att det har varit intressant att diskutera "beacon"! Men måste vi sätta en svenskspråkig etikett på WD-objektet, när vi inte ens kan länka den till en svenskspråkig artikel? När jag stöter på svenskspråkiga etiketter på Wikidata så förväntar jag mig att objektet ska länka till en svenskspråkig artikel. //Vätte (diskussion) 6 juni 2017 kl. 02.34 (CEST)

Det är faktiskt en ganska orimlig förväntning. Det finns långt fler objekt på Wikidata än det finns artiklar på svwp. Även om objektet saknar artikel på svenska så bör det ha en svensk etikett om det är möjligt. Artikeln prick har ingen artikel på engelska, men enligt INT-1 heter det "spar bouy" på engelska och det är också den etikett som det objektet har på engelska. /ℇsquilo 6 juni 2017 kl. 06.36 (CEST)

@Esquilo: Det är ingen förväntning som jag haft från början, alls, utan en ofrivillig/inlärd förväntning som formats av att jag än så länge, mig veterligen, inte stött på ett WD-objekt som haft etikett på svenska men som inte länkat till en svenskspråkig artikel. Så oavsett om jag tycker att det är bra eller dåligt, oavsett om jag håller med i ditt resonemang eller inte, så har jag svårt att värja mig från den förväntningen som växt fram (och jag tror inte jag är ensam om att fungera på det viset). //Vätte (diskussion) 7 juni 2017 kl. 00.16 (CEST)

@Väsk: Om ngn på WD har en "sysselsättning" som saknar svensk label på WD, så kommer infoboxen här på WP att använda de språk som finns tillgängliga. Oftast engelska i första hand, men även andra språk kan visas. Om den enda labeln som finns är på Svartfotiska så visar just den. Den här lösningen är ofta tillräcklig för namn på personer och platser, men är mindre lämplig för sådant som sysselsättning. Det finns fler exempel än sysselsättning, exv utmärkelser. -- Innocent bystander (diskussion) 6 juni 2017 kl. 20.33 (CEST)

Vill minnas att vi för länge sedan diskuterade en åtgärdskategori för statements utan svensk etikett. Det kan ju även vara bra för namn som behöver transkriberas till svenska, så om du tror en sådan skulle vara genomförbar får du gärna prova. Jag har någon gång gått igenom använda sysselsättningar för att fixa översättningar, men en kategori skulle underlätta arbetet. Väsk ✎ 7 juni 2017 kl. 19.01 (CEST)

@Väsk: En möjlighet som redan finns är att du kopierar över detta till din egen motsvarande sida. Då kommer text som är skriven på främmande språk (vet inte hur den reagerar på engelska) att bli markerad med gul bakgrund och du får en direktlänk till rätt WD-objekt direkt efter namnet. Du får dock i nuvarande utförande ingen kategori. Det kan vara värt att diskutera vidare. -- Innocent bystander (diskussion) 7 juni 2017 kl. 20.49 (CEST)

@Väsk, Innocent bystander: En hjälp för att hitta saknade etiketter för "sysselsättningar" kan vara med Wikidata Query. Den här frågan ger en lista på, just nu, 237 olika sysselsättningar som nordiska medborgare med artiklar i svwp påstås ha och som saknar svensk etikett. Några smakprov från listan är "acrobat", "aphorist", "encyklopedist", "neurosurgeon", "wheelchair tennis player" och "woodcutter". Man stöter på en del objekt som aldrig borde ha skapats, till exempel d:Q14437729 som nog bör slås ihop med d:Q10655118 istället för att förses med någon svensk etikett. --Larske (diskussion) 7 juni 2017 kl. 22.39 (CEST)

@Larske: "Riksantikvarie i Norge" och "Riksantikvarie i Sverige" ska nog inte dela objekt. Däremot är de nog båda underklasser till samma objekt. En annan delikat fråga är om "Riksantikvarie" är ett "ämbete" eller en "sysselsättning". -- Innocent bystander (diskussion) 8 juni 2017 kl. 08.26 (CEST)

@Innocent bystander: Riksarkivarie (chef för Riksarkivet) och Riksantikvarie (högste chef för myndigheten Riksantikvarieämbetet) är väl inte samma sak, även om en och samma person skulle kunna finnas på båda posterna. Det vore nog bra om objekten hade beskrivningar som klargjorde vad som avses och om det gäller ett specifikt land. Att den enda personen som är länkad till d:Q10655118, Jonas Bure enligt artikeln var verksam som Riksantikvarie skapar lite förvirring. Han borde väl, om det nu var riksantikvarie han var, vara kopplad till d:Q10655117 (som är ett ämbete) istället. Vad säger @Salgo60: som gjorde kopplingen? --Larske (diskussion) 8 juni 2017 kl. 08.55 (CEST)

Bättre beskrivningar är alltid nyttigt, absolut! Det här är en bit från mitt specialområde. Jag har inte engagerat mig jättemycket i objekt och Propertys runt biografier. Och hur riksantikvarien i olika länder är organiserade har jag ingen koll på alls, inte ens i Svedala. -- Innocent bystander (diskussion) 8 juni 2017 kl. 09.02 (CEST)

@Larske: har tyvärr inte några djupare tankar. Jag kopplar SBL poster just nu för hand till artiklar på Wikidata/WIkipedia och d:Property:P3217 och yrken är något som jag har på min lista att ta tag i. Min tanke är att ta fram en lista av alla yrken som finns i SBL och sedan fundera hur detta skall matchas mot Wikidata idag dvs. sysselsättning/ämbete....och om vi skall skapa nya objekt. Bure finns som post 17157 i SBL och har där Diplomat, Riksarkivarie, Kanslisekreterare.....

Skapade exempelvis Kvinnosakspolitiker d:Q28692502 tidigare i år och direkt blev det mergat med feminist av en fransman... har kollat vidare på just ordet/yrket kvinnosakspolitiker och det var vid tiden då dessa kvinnor (se lista) var aktiva inte det samma som dagens ord feminism. Så efter en dialog så återskapades just kvinnosakspolitiker...

Lista med yrken i SBL som jag har tänkt att fundera över hur de skall kunna kopplas in i Wikidata. Alla synpunkter mottages.... - Salgo60 (diskussion) 8 juni 2017 kl. 14.41 (CEST)

Jag kollade en gång till härovan, främst i den övre tabellen. Javisst ja, det franska fr:balise (kan tydligen förekomma i olika sammanhang inkl "Transport" med flera underavdelningar) och det finns också som järnvägsterm på exempelvis engelska en:balise och även på svenska sv:balis! För tydlighets skull lägger jag in även det i tabellen. Vame (diskussion) 6 juni 2017 kl. 18.17 (CEST)

Ang politiska partier på svenska Wikipedia

Wikisidan för Medborgerlig samling beskriver ganska utförligt ett parti med det namnet som var verksamt på 60-talet. Det finns idag ett annat parti, med samma partibeteckning, som är registrerat hos Valmyndigheten efter att ha samlat in de 1500 namnunderskrifter som behövs. Företrädare för partiet publiceras regelbundet i etablerad media, och det finns medlemmar på valda mandat i kommunfullmäktige (dvs medlemmar som bytt parti sedan valet.)

Redigeringar som har syftat att beskriva det nya partiet har backats av moderatorer. En modereringskommentar var "Wikipedia är inte en reklamplats för nystartade partier".

Jag läser i historiken att såväl Feministiskt Initiativ som Piratpartiet tidigt beskrevs som politiska partier på Wikipedia, innan de kunnat ställa upp i val. Likaså har Kalle Anka-partiet sin egen sida, utan att någonsin erövrat mandat. Emmanuel Macrons nya parti En Marche! beskrivs på svenska Wikipedia som en politisk rörelse, men på engelska som ett politiskt parti. Det är ett yngre parti än Medborgerlig samling, och ännu har det inte vunnit mandat i val.

Sett i det ljuset så känns backningarna godtyckliga.

Nog är det rimligt att Wikipedias läsare ska kunna läsa sig till skillnaden mellan ett historiskt parti, och ett aktuellt parti, som nått ribban som Valmyndigheten sätter för valbeteckning?

Claes Holmerson (diskussion) 7 juni 2017 kl. 23.38 (CEST)

Hej! Tack för ditt tydliga och sansade inlägg. Mycket på Wikipedia kan uppfattas som godtyckligt och det är inte så konstigt då vem som helst kan redigera. Några "moderatorer" finns inte på Wikipedia utan vad som ska stå här bestäms av oss alla tillsammans. En grundregel är att vi inte ställer artiklar mot varandra; varför får jag inte skriva om X när det finns en artikel om Y? I stället finns det riktilinjer och relevanskriterier som är rådgivande för vad som bör finnas med. En sådan hittar du här: Wikipedia:Att skriva om politik. Läs den noga i sin helhet. Om du finner att det du vill komplettera artikeln med är relevant så skriv det, men var noga med att ange neutrala, oberoende källor för det du skriver. Fatta dig kort. Om du själv är engagerad i partiet är det olämpligt att du skriver. Det bör i stället göras av en oberoende skribent. Vänligem Rex Sueciæ (disk) 8 juni 2017 kl. 00.18 (CEST)

Vidare diskussion bör föras på Diskussion:Medborgerlig samling. Rex Sueciæ (disk) 8 juni 2017 kl. 00.52 (CEST)

Tack. Jag tar diskussionen vidare där. Claes Holmerson (diskussion) 8 juni 2017 kl. 17.11 (CEST)

Artikelkopior i massor

Som det verkar så har vi på Wikipedia en hel del artiklar baserad på större arbeten såsom Nordisk familjebok, Svensk uppslagsbok, Svenskt konstnärslexikon m fl. För artiklar från Nordisk familjebok har vi åtminstone en mall för, men inte för (men borde även ha) t ex Svensk uppslagsbok. De här artiklarna är mer än en källa, de är snarare textkopior. Jag tycker att vi måste ha mall med kategori för dessa därav, t ex Kategori:Nordisk familjebok, Kategori:Svensk Uppslagsbok o.s.v. Det blir "mer vägledande och mindre vilseledande" för Wikipedia som ett uppslagsverksprojekt, lättare att hitta fram, trovärdigare, tillgängligare med mera. --Vannucci (diskussion) 26 maj 2017 kl. 15.36 (CEST)

Det finns ett antal mallar, som gör att artiklarna kategoriseras i någon underkategori till Kategori:Wikipedia-källor. Där finns såväl Kategori:Ugglan som Kategori:Svensk uppslagsbok.--Historiker (diskussion) 26 maj 2017 kl. 19.01 (CEST)

Hur hamnar artiklarna i kategorierna? --Vannucci (diskussion) 26 maj 2017 kl. 20.20 (CEST)

Det brukar Tostarpadius sköta. /Annika (diskussion) 26 maj 2017 kl. 20.22 (CEST)

De har dock inget med trovärdigheten att göra. Dessa artiklar, särskilt de med Nordisk familjebok som källa, tillhör de bästa artiklar vi har i det kortare formatet. Tostarpadius (diskussion) 26 maj 2017 kl. 20.29 (CEST)

Artiklarna hamnar i kategorierna, antingen genom att någon källmall använts, till exempel mall:Ugglan, eller genom att de lagts in som (dolda) kategorier i artiklarna.--Historiker (diskussion) 26 maj 2017 kl. 20.58 (CEST)

@Vannucci: Kan du utveckla lite hur du menar att det blir "mer vägledande och mindre vilseledande" om artiklarna kategoriseras på detta sätt? På vilket sätt blir det trovärdigare?--Historiker (diskussion) 26 maj 2017 kl. 21.02 (CEST)

Det är klart att om en artikel inte är en originalartikel för Wikipedia utan har annat ursprung så måste detta på ett tydligt sätt talas om, gärna med en grafiskt lätt igenkännbar mall. /Ascilto (diskussion) 26 maj 2017 kl. 21.06 (CEST)

För ett antal år sedan fördes en diskussion om att fasa ut Ugglanmallen. Där framfördes synpunkter om att mallen såg ut som en stubbmall. Mallen kom att behållas, men jag ser inte att den används i nya artiklar med Nordisk Familjebok som källa, utan istället används Runebergsmallen (utan symbol).--Historiker (diskussion) 26 maj 2017 kl. 21.17 (CEST)

Jag avsåg inte artiklar med t.ex. Nordisk Familjebok som källa, utan artiklar som till betydande del är kopior av deras artiklar. Det är då mallen måste komma till användning. /Ascilto (diskussion) 26 maj 2017 kl. 21.50 (CEST)

Jag förstod att du avsåg artiklar som till största delen är avskrifter av annat uppslagsverk, men jag uppfattar att i de fall artiklar numera skapas utifrån Nordisk Familjebok, så används inte Ugglanmallen. Å andra sidan, så har artikelskapandet utifrån NF minskat.--Historiker (diskussion) 26 maj 2017 kl. 22.20 (CEST)

Beklagligtvis har den minskat, men en del av förklaringen är att mycket redan förts över hit. Det finns för övrigt inga kopior i egentlig mening. Allt har bearbetats för att passa in i ett modernt uppslagsverk. Tostarpadius (diskussion) 26 maj 2017 kl. 22.25 (CEST)

Viktigt påpekande av Tostarpadius. OM någon artikel "till största delen är avskrift" bör den hamna i giftskåpet som ett plagiat. Även texter som är fria bör inte skrivas av okritiskt. Deryni (diskussion) 27 maj 2017 kl. 09.39 (CEST)

Om det vore ett plagiat, på vilket sätt skulle det vara problematiskt? Så länge man anger källa och man har rätt att kopiera texten så gäller knappast några särskilda ytterligare krav jämfört med vilken annan text som helst.

andejons (diskussion) 27 maj 2017 kl. 10.30 (CEST)

Jag håller med andejons här. Det var så svenskspråkiga Wikipedia byggdes upp i början, genom att utgå från Ugglan och göra lämpliga anpassningar.--Historiker (diskussion) 27 maj 2017 kl. 19.08 (CEST)

Detta är en diskussion som förts på Wikipedia sedan 2003. Varför måste vi älta den ännu en gång? /Grillo (diskussion) 28 maj 2017 kl. 12.07 (CEST)

Därför att Wikipedia är ett levande uppslagsverk i ständig förändring. De aktiva är andra nu än 2003 och de som är kvar kan ha modifierat sina ståndpunkter, just eftersom uppslagsverket är statt i ständig förändring. /Ascilto (diskussion) 28 maj 2017 kl. 12.12 (CEST)

Den fördes inte sist 2003. Den har förts i omgångar och jag ser inte riktigt vad mer som vi kan uppnå av att det här dras ännu en gång, speciellt inte med tonen i inlägget som startade tråden. /Grillo (diskussion) 28 maj 2017 kl. 12.36 (CEST)

@Grillo: Vi diskuterar inte tonen i inlägget utan det faktiska läget och om hur vi kan bättre vägleda läsare och göra Wikipedia "mer navigerbar". Det vill säga så att man kan dela upp vad som är skrivet av wikipediaanvändare och vad som är hämtat från andra böcker rakt av. Jag ser inget problem med varför vi inte kan göra på det viset, vi har inget att dölja för läsarna. Tvärtemot vore det nyttigt när privatpersoner, organisationer och företag citerar Wikipedia. Det vore olyckligt om de istället citerar Nordisk familjebok o.s.v. i tron på annat. Det är ett sannolikt scenario. --Vannucci (diskussion) 2 juni 2017 kl. 20.26 (CEST)

Har de hämtat texten här är det Wikipedia de citerar. Vi skall inte krångla till saker i onödan. Tostarpadius (diskussion) 4 juni 2017 kl. 00.29 (CEST)

2003-2007 ungefär var detta ett problem som diskuterades och åtgärdades. Kan du visa på att detta fortfarande är ett problem 2017? Vad jag upplevt har de flesta Ugglanartiklar städats upp under de senaste 15 åren. /Grillo (diskussion) 5 juni 2017 kl. 20.46 (CEST)

Om Wikipedia har en avskrift ur ett äldre uppslagsverk, så kan det vara sämre än vi önskar oss. Men detta blir inte bättre av någon mall/kategori/varningsruta som i princip talar om för läsaren att detta är något som är sämre än vad vi önskar oss. Det som förbättrar sakläget är att skriva bättre artiklar, inte att märka upp skräpet som skräp. --LA2 (diskussion) 10 juni 2017 kl. 21.54 (CEST)

Under de gångna åren har med hänsyn till vetenskap, ny kunskap, historisk relevans med mera fått radera betydande innehåll ur uggle-artiklar då det som stått varit såpass undermåligt och felaktigt att någon justering inte hade hjälpt. Det är dock ett påpekande som ligger något vid sidan av, men tycker att det knyter ann till Grillos upplevelse som kan mycket väl stämma men jag tycker oerhört stora problem fortfarande kvarstår med anledning av just den "källan". dnm ^{(d | b)} 10 juni 2017 kl. 22.00 (CEST)

Det är en av de bästa källor vi har, men den måste användas med urskiljning. Det finns ämnesområden där den inte bör brukas alls eller möjligen för att lyfta fram dåtidens syn. Tostarpadius (diskussion) 11 juni 2017 kl. 00.12 (CEST)

Översikt över ...

På engelskspråkiga Wikipedia finner man denna typ av sammanställning eller översikt Outline of Albania och Outline of Sweden med flera och undrar nu om intresset finns för samma typ av sammanställning eller översikt här på svenskspråkiga Wikipedia? --Vannucci (diskussion) 6 juni 2017 kl. 22.38 (CEST)

Jag ser inget "problem" med sådana, listor(?) men en tanke är väl att... Det blir extremt långa artiklar/listor, lär ta kopiöst mycket tid för varje sida. Tid som jag då tycker kan spenderas på "riktiga" artiklar istället... men, ja, det kanske är någon som skulle nyttja sådana översiktssidor. Skottniss (diskussion) 7 juni 2017 kl. 01.24 (CEST)

Den här typen av listartiklar fyller åtminstone ett behov… Jag gissar att de översiktligt och hierarkiskt kan lista alla artiklar som finns i ett sammanhållet ämne (typ land), där artiklarna hunnit bli väldigt många. Det är ibland svårt att göra i en enda navigationsruta och väl omöjligt i kategoriträdet. Däremot tror jag kvaliteten på en sådan listartikel kan behöva löpande uppdateringar. Jag noterar också att Outline of Albania inte har överdrivet många källhänvisningar.--Paracel63 (diskussion) 9 juni 2017 kl. 18.27 (CEST)

Hur skapas denna outline, är det genom att traversera kategori-träd? mvh AadaamS (diskussion) 11 juni 2017 kl. 14.34 (CEST)

Ny faktamall för hälsotillstånd

Hej, som några av er sett sitter jag återigen med sommarjobb åt SBU och skriver om diverse medicinska ämnen här på svenska Wikipedia. Det är jätteroligt, och jag hoppas att det uppskattas att dessa artiklar får lite välbehövlig kärlek.

Hursomhaver, så har jag även använt tiden för att få in lite andra gosaker här på sv-wiki. Vi har på engelska Wikipedia under en tid arbetat fram en ny faktamall för medicinsk artiklar, som jag precis fört över till svenska Wikipedia under Mall:Faktamall hälsotillstånd ny. Som det ser ut nu är denna live på 1 artikel: Gallblåseinflammation, och vi är tredje efter en-wiki och ja-wiki att ha mallen installerad och live någonstans.

Målet är att faktamallen skall ge information (med källor) som är med begriplig och behövlig för läsaren. T.ex. så är det mycket få som faktiskt vet eller vill veta vad ICD-nummer betyder. Därför paras även mallen ihop med en annan mall (som till viss mån bygger på Wikidata): Mall:Medicinska resurser som läggs i externa länkar avsnittet.
Ex. från före och efter artikeln ändrades:

Ny

Kolecystit
Akut kolecystit på CT-avbildning. Märk den stråkiga (inflammerade) fettväven som omger den förstorade gallblåsan.
Medicinsk specialitet	Allmänkirurgi, gastroenterologi
Symptom	Övre högersidig buksmärta, illamående, kräkning(ar), feber
Varaktighet	Kortvarig eller långvarig
Orsaker	Gallsten(ar), allvarlig sjukdom
Riskfaktorer	P-piller, graviditet, kolecystit i familjen, fetma, diabetes, leversjukdom, snabb viktnedgång
Diagnostik	Ultraljud buk
Liknande diagnoser	Hepatit, magsår, pankreatit, lunginflammation, angina pectoris
Behandling	Kirurgi för att ta bort gallblåsan, kolecystostomi
Prognos	Generellt god med behandling
[redigera på Wikidata]

Kolecystit eller cholecystit (även kallat gallblåseinflammation) är inflammation i gallblåsan.………

Externa länkar

Gammal

Gallblåseinflammation
Latin: cholecystitis
Akut kolecystit på CT-avbildning. Märk den stråkiga (inflammerade) fettväven som omger den förstorade gallblåsan.
Klassifikation och externa resurser
ICD-10	K81
ICD-9	575.0, 575.1
DiseasesDB	2520
Medlineplus	000264
eMedicine	med/346
MeSH	svensk engelsk

Kolecystit eller cholecystit (även kallat gallblåseinflammation) är inflammation i gallblåsan.………

Källor

Kom gärna med synpunkter och tyck till.
(Någon till och med kanske kan förklara för mig varför bottenmallen {{Medicinska resurser}} inte korrekt tillämpar {{hlist}}, trots att jag installerade min egen version enkom för att det skulle fungera)
P.S. Detta gör jag alltså inte som del av mitt arbete vid SBU, utan mer som en extra grej när jag ändå håller på.

Carl Fredrik 💌 📧 8 juni 2017 kl. 09.56 (CEST)

Nya mallen ser mycket bättre ut. Mer informativ. Adville (diskussion) 8 juni 2017 kl. 10.28 (CEST)

Mycket bra, och jag har också sett du med omsorg utökat flera artiklar inom ämnet, jättekul.Yger (diskussion) 8 juni 2017 kl. 10.32 (CEST)

Ser bra ut (även om jag hellre skulle skriva "Högersidig övre buksmärta"). Vame (diskussion) 8 juni 2017 kl. 10.36 (CEST)

Okej, jag skrev om det eftersom för mig tycks det naturligare att smärtan i detta fall sitter högt upp än att den sitter till höger. Detta är dock bara att ändra. Carl Fredrik 💌 📧 8 juni 2017 kl. 19.54 (CEST)

Klart steg framåt – innehåller information som läsaren faktiskt har en chans att förstå. Den gamla mallen är helt meningslös för de flesta läsare. /Julle (disk.) 8 juni 2017 kl. 15.16 (CEST)

Jag tycker att den är problematisk. Rubriker som orsaker, behandling, liknande tillstånd m.m. kan tyckas oproblematiska men behöver i själva verket ofta utredas för att vara begripliga. Jag förstår inte hetsjakten mot latin. Länkarna till ICD-10 och de svenska som dock inte genomförts bör vara kvar för att visa på skillnaden mellan sjukdomar och "sjukdomar" ("hypotyreos typ 2" och dylika påfund som gärna smyger sig in som artiklar men som gärna kan få vara kvar för att upplysa om det kvasivetenskapliga. Men mest för att de föreslagna rubrikerna är mycket mera kontroversiella att fylla med innehåll än vad man kan tro.Klementin (diskussion) 8 juni 2017 kl. 18.18 (CEST)

Aha, där var jag i så fall inte helt med, var tanken alltså en ny "faktamall" och en enklare "brödtext" utan, eller med färre, rubriker (och inte med underrubriker som exempelvis: 1 Symptom / 2 Diagnos / 3 Behandling / 4 Läs mer eller 1 Historia / 2 Utseende / 3 Förekomst i Sverige / 4 Sjukdom / 5 Patogenicitet / 6 Mottaglighet / 7 Källor till smitta och spridningsvägar / 8 Komplikationer / 9 Behandling / 10 Förebyggande / 11 Källor)? Beskriv mer hur målet med detta är. Är Gallblåseinflammation representativt som exempel? Vame (diskussion) 8 juni 2017 kl. 18.53 (CEST)

• Innehållet i artikeln skall ju självklart vara kopplat till innehållet i faktamallen, men jag menar inte alls att det på något sätt skall styras av det. Faktamallen styrs istället precis som vanligt av artikelinnehållet. (Att de rubriker som finns kan ge vägledning till vad som kan vara relevant innehåll, är en annan sak.)
  Alltså föreslår jag inte att faktamallen har någon som helst påverkan på artikelinnehållet. Att gallblåseinflammation saknar flertalet underrubriker är för att det endast är lite mer än en stubbe.
• Faktamallen (som ännu inte har någon dokumentation) är helt enkelt till för att innehålla information som är begriplig och användbar för gemene man (vilket jag påstår att den gamla inte var).
• Ingenting har tagits bort från artikeln, utan den lite mer obskyra informationen har flyttats ner till ett ställe där de som är erfarna redigerare lätt finner den (och den dyker upp på Google), samtidigt som faktamallen innehåller sådant som faktiskt är relevant. Huruvida ICD-10 koden skulle kunna flyttas upp och ligga precis under titeln (innan bilden) är eventuellt ett rimligt förslag (dock bara för att läkare och annan vårdpersonal söker efter det – dock har jag aldrig varit med om någon som använt Wikipedia på detta sätt förutom jag själv – andra använder icd.nu).
• Det finns ingen som helst hets mot medicinsk terminologi, men när man slänger in latinska namn, inte för att de används, utan för att de finns med i en databas: så hör de hemma i en resurslista snarare än i sådant innehåll som gemene läsare tar del av. Det torde finnas en anledning att inga andra Wikipedia versioner (eller några andra källor överhuvudtaget, förutom finska MeSH) använder sig av dessa latinska namn i något sammanhang. Se t.ex. "perturbationes edendi" (ätstörning) eller "Perturbatio modi se gerendi oppositionalis" (trotssyndrom) — dessa begrepp är "påhittade" och förekommer inte utanför denna katalog som ämnade att översätta engelska namn (i bruk endast på engelska) till latin.
• Att tro att gemene läsare kommer se att hypotyreos typ-2 och hypotyreos har samma ICD-kod är nog att ha en viss övertro på intresset bland gemene läsare för kategorisering av sjukdomar. Att se till att pseudovetenskapligt innehåll hålls borta från Wikipedia är vårt ansvar, och visst skall vi ge läsaren verktyg att upptäcka sådant som är tvivelaktigt, men ICD-koden är i ärlighetens namn inte ett sådant verktyg.
• Att det är svårt att fylla i en ruta är inte argument för att den inte skall finnas – i alla fall så länge det finns tillgång till ytterligare information i artikeln, eller så länge som den erbjuder funktion i en del av fallen. Går det inte att fylla en ruta utan att det är obegripligt är det bättre at den står tom än att det finns länkar till material som för de allra flesta är fullkomligt irrelevant. För det mesta tror jag att dessa rubriker är oproblematiska.

Hoppas att dessa svar reder ut de frågor som rests och de missförstånd som verkar ha skapats. Carl Fredrik 💌 📧 8 juni 2017 kl. 19.33 (CEST)

Snygg mall, mycket bra gjort. Håller med i dina resonemang du fört ovan också; tror inte icd koder och liknande är särskilt begripligt för gemene man. Har gjort lite småfixar och infört DSM-4/5 i den horisontella mallen. Skottniss (diskussion) 9 juni 2017 kl. 09.32 (CEST)

Hm... Försökte införa den nya i borderline personlighetsstörning men det känns som att det kan bli väldigt tokigt att använda den för psykiatriska diagnoser. Det känns som det kan vara missvisande att lista symptom exempelvis, eftersom de dels varierar från person till person och att man behöver uppfylla ett visst antal för att diagnosticeras med diagnosen, och så vidare. Kanske går att gå runt på något vis, eller ska vi bara strunta i att använda den nya faktamallen i artiklar inom psykiatriområdet? Skottniss (diskussion) 9 juni 2017 kl. 09.55 (CEST)

Om det blir svårt eller konstigt att fylla i vissa parametrar är mitt förslag ändå att använda mallen, men hålla parametrarna tomma (ev. fylla i en kommentar med <!-- Behåll tom, se diskussionssida--> eller dyl.).

Ett exempel från en-wiki är att som på en:Borderline personality disorder endast ange de allra vanligaste, okontroversiella symptomen som:

• Instabila sociala relationer, känslor och självkänsla; självskadebeteende.

P.S.Tack för hjälpen med DSM.

Carl Fredrik 💌 📧 9 juni 2017 kl. 11.51 (CEST)

Den nya faktamallen är ett stort framsteg. För mig som läsare kan det leda till att en artikel blir läst istället för att den inte blir det. Faktamallen är en viktig ingång i en artikel, och rätt utnyttjad behöver den inte bli ett slagfält mellan olika förespråkare utan en tydlig och lättläst sammanfattning av en artikels innehåll. Det målet når inte "den gamla" faktamallen, som däremot är full av länkar ut från Wikipedia (ökar inte möjligheten att en artikel blir läst). Jag tror också att vissa andra faktamallar också skulle gynnas av en förenklad struktur, mindre obskyra facktermer och färre externa länkar (exempelartikel). Däremot är jag inte säker på att vi i gemen är mogna att övergå till att redigera våra faktamallar på Wikidata (en faktaruta full av notsiffror har sina sidor).--Paracel63 (diskussion) 10 juni 2017 kl. 20.43 (CEST)

Om "på" och "i" för kategorinamn relaterade till TV-program

Efter att ha klickat runt en stund i kategoriträdet Kategori:TV-program tycker jag mig se att följande regel/princip har tillämpats på svwp:

• Vi skriver "<något> på TV" när ingen specifik kanal avses. Exempel: Kategori:Kulturprogram på TV, Kategori:Samhällsprogram på TV och Kategori:Underhållningsprogram på TV.
• Vi skriver "<något> i <TV-kanal>. Exempel: Kategori:Kulturprogram i Sveriges Television, Kategori:Samhällsprogram i TV3 och Kategori:Underhållningsprogram i TV4 samt Kategori:TV-program i BBC och Kategori:TV-program i MTV.

Denna regel verkar gälla för de flesta av kategorierna i trädet med följande undantag som jag vill ha gemenskapens stöd för att ändra:

Nuvarande kategori	Flyttas till	Kommentar
Kategori:Historieprogram i TV	Kategori:Historieprogram på TV	se Kategori:TV-program efter genre
Kategori:Inredningsprogram i TV	Kategori:Inredningsprogram på TV
Kategori:Naturprogram i TV	Kategori:Naturprogram på TV
Kategori:Nyhetsprogram i TV	Kategori:Nyhetsprogram på TV
Kategori:Religionsprogram i TV	Kategori:Religionsprogram på TV
Kategori:Sport i TV	Kategori:Sport på TV
Kategori:Barn- och ungdomsprogram på Sveriges Television	Kategori:Barn- och ungdomsprogram i Sveriges Television
Kategori:Nyhetsprogram på Sveriges Television	Kategori:Nyhetsprogram i Sveriges Television
Kategori:TV-program på Special Broadcasting Service	Kategori:TV-program i Special Broadcasting Service	se Kategori:TV-program efter kanal där de svenska TV-kanalerna, förutom TV8, avviker från övriga länder.
Kategori:TV-program på Kanal 5	Kategori:TV-program i Kanal 5
Kategori:TV-program på Sjuan	Kategori:TV-program i Sjuan
Kategori:TV-program på SVT	Kategori:TV-program i SVT
Kategori:TV-program på TV3	Kategori:TV-program i TV3
Kategori:TV-program på TV4	Kategori:TV-program i TV4
Kategori:TV-program på TV4 Plus	Kategori:TV-program i TV4 Plus
Kategori:TV-program på TV6	Kategori:TV-program i TV6
Kategori:TV-program på ZTV	Kategori:TV-program i ZTV
Kategori:TV-program på Mnet	Kategori:TV-program i Mnet

Bör flyttning ske med eller utan omdirigering från det gamla namnet? Alla länkar till de gamla namnen kommer givetvis att ändras. --Larske (diskussion) 31 maj 2017 kl. 08.02 (CEST)

Skillnaden mellan på och i är nog en av de svåraste aspekterna av svenska språket, men jag tycker nog att vi genomgående borde använda "i TV". Om inte annat för konsekvensens skull. /ℇsquilo 31 maj 2017 kl. 11.34 (CEST)

Bra att du tar upp det, jag har också noterat den inkonsekventa namngivningen där. Sedan finns ju även specialfallen Kategori:TV-program av Netflix‎ och Kategori:TV-program av Sky plc. /Ariam (diskussion) 31 maj 2017 kl. 12.58 (CEST)

Jag stöder Larskes ursprungliga förslag, om det är det enklaste sättet att uppnå konsekvens. Helst hade jag sett "på" överallt. Det överensstämmer bäst med min språkkänsla. Tostarpadius (diskussion) 31 maj 2017 kl. 13.04 (CEST)

Jag stöder också Larskes förslag. Vad beträffar Ariams riktiga påpekande om "TV-program av Netflix" gäller det produktioner och avser därför något helt annat. Deryni (diskussion) 31 maj 2017 kl. 21.50 (CEST)

Det är bra med en konsekvent namngivning för kategorierna så långt det är möjligt. Det underlättar när man ska hitta kategorier via sökfönstret och ger ett mer enhetligt intryck i kategoriträd. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 11 juni 2017 kl. 14.51 (CEST)

Det låter som om artikeln i eller på skulle behöva utökas. --LA2 (diskussion) 11 juni 2017 kl. 20.21 (CEST)

Wiki Loves Earth

Efter en lite långsam och smygande inledning är vi igång med Commons:Wiki Loves Earth i Sverige nu, och fototävlingen som går ut på att få in nya fina bilder på naturreservat och nationalparker pågår under hela juni. Vi är inte riktigt klara med allt som behövs, men hjältarna Alicia och Andre håller på att färdigställa import av alla områden till Wikidata för att sen skapa Wikidatalistor att ha som grund för tävlingen. Listorna kommer inledningsvis att placeras på undersidor till Wikipedia:Projekt naturgeografi (eller annat bättre förslag om det finns) och kan sen om intresse finns användas för att ersätta dom punktlistor (se till exempel Lista över naturreservat i Blekinge län) som finns i dagsläget. När listorna är på plats kommer uppladdningarna kunna gå till på samma sätt som under Wiki Loves Monuments, att bilderna automatiskt förses med dom ID-nummer Naturvårdsverket har på parker och reservat, men vi är inte riktigt där än. Än så länge har det kommit in 26 bilder till kategorin där tävlingsbidrag hamnar, och all hjälp med att förbättra beskrivningar, lägga till naturskyddsområdesmallen, kategorisering och annat mottages tacksamt. Tillägg av bilder till artiklar och i wikidataobjekt uppmuntras också, då listorna plockar bilderna direkt från wikidata.

Om någon med god blick för det som gör en bild bra, både rent fotografiskt men också i att vara en bra illustration till artiklar, känner sig manad att vara med i juryn för tävlingen går det bra att kontakta mig. Det juryverktyg som används för tävlingen gör det enkelt att bedöma bilderna och välja ut vinnare och kandidater till den internationella finalen. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 2 juni 2017 kl. 15.58 (CEST)

Efter att äntligen fått godkännande av den Bot som gör importen håller listorna nu på att skapas och kommer att fyllas på med data tills importen är klar (om ungefär 48 timmar). Kolla gärna in på listorna då och då (men uppdatera med försiktighet för att inte sänka ListeriaBot helt) och pinga mig, Alicia eller André om det är några konstigheter. Kända egenheter än är till exempel att kommuner med endast ett naturreservat hamnar under Misc och att naturreservat som ligger i flera kommuner bara kommer under den första kommunen. Kolla gärna på dom redan uppladdade bilderna och se om det går att lägga till naturskyddsområdesmallen eller om det går att lägga in bilden på Wikidataobjektet. Fortfarande gäller också att någon eller några som gillar att titta på bilder får anmäla sig som jury. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 8 juni 2017 kl. 15.09 (CEST)

@Axel Pettersson (WMSE): Om du inte vill ha kommuner med bara ett naturreservat under "Misc" kan du ändra min_section = 2 till min_section = 1, se exempel Hallands län. --Larske (diskussion) 8 juni 2017 kl. 15.19 (CEST)

Tack Larske, fixat nu. Dessutom är importen klar och listorna uppdaterade, hojta eller uppdatera Wikidata om ni hittar några konstigheter. Med den här sökningen går det att hitta alla hittills uppladdade bilder som saknar mall och ID-nummer, hjälp gärna till att nolla den så att det går att hitta var alla bilder är från. På den här sökningen finns det dessutom en bunt naturskyddsområden där det behövs lite handpåläggning för att reda ut vad som gäller (till exempel en artikel om en ö som också är ett naturreservat eller ett naturreservat som ligger i två län) så att den kan närma sig, men inte nödvändigtvis bli, noll. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 12 juni 2017 kl. 11.34 (CEST)

För att förtydliga: det finns flera fall där ett naturreservat på Wikipedia egentligen är två i Naturvårdsverkets register, med varsitt ID-nummer. Till exempel Järvafältets naturreservat som består av d:Q30204726 och d:Q30158554, samt de ovannämnda som spänner över flera län, såsom Sandsjöbacka (d:Q30169832 och d:Q30173729). Det verkar även finnas en del artiklar som inte borde ligga i en reservat-kategori, tex. Korpberget biotopskyddsområde, samt artiklar om reservat som av någon anledning inte fanns med i den data vi använt, tex. Broälvens naturreservat som enligt Kartverket Skyddad Natur endast är ett Naturvårdsområde. --Alicia Fagerving (WMSE) (diskussion) 12 juni 2017 kl. 13.28 (CEST)

Lsjbot sex månader senare

Det är nu sex månader sedan den stängdes. I diskussionen i anslutning till detta var det konsensus att inte radera det som skapas, även om där fanns stora brister i de skapade artiklarna och Wikipedia:Projekt alla platser-städning startade. Jag har sett att det gjort mycket bra i detta arbete och att i speciellt våra nära länder Finland och Estland botresultaten vidareförädlats. Jag tycker det vore intressant att höra av de som jobbat med dessa frågor om deras uppfattning om Lsjbots artiklarnas värde i de områden som inte bearbetats. Behöver vi ha dåligt samvete för det flyter omkring över 1,5 M artiklar vi inte riktigt har koll på, eller har erfarenheten visat på att dessa har tillräcklig substans för att ge värde? Yger (diskussion) 16 maj 2017 kl. 08.45 (CEST)

Själv ser jag någon gång i månaden något som denna begäran. I det fallet gav lsjbot artikeln stort värde jämfört med den som låg där, men inte om "felet" uppträder mer än sporadiskt.Yger (diskussion) 16 maj 2017 kl. 09.11 (CEST)

Jag tycker inte att lsjbots version ger så mycket mer information än den äldre artikeln. Att folkmängden tillkom var en klar förbättring, men i övrigt är "förbättringarna" tveksamma, i synnerhet klimatinformationen som har varit mer eller mindre vilseledande i alla artiklar där jag har haft möjlighet att verifiera den. /ℇsquilo 17 maj 2017 kl. 16.53 (CEST)

Min erfarenhet från Nicaragua är att det finns faktafel i nästan alla robotskapade artiklar. Jag har tagit bort faktafel och fluff i alla ortsartiklar men de korrigerade artiklarna är av låg kvalité med mycket lite infomation av intresse. Det är enklare, effektivare, roligare och ger bättre slutresultat att skriva nya artiklar från början än att kämpa med att korrigera botartiklarna. Som princip är jag dock positiv till robotskapade geografiartiklar, men då bör vi använda tillförlitliga officiella källor från varje land istället för det mycket bristfälliga Geonames. Martinogk (diskussion) 17 maj 2017 kl. 17.48 (CEST)

Jag bearbetade ju ett antal länder. Det positiva med boten var att en grundartikel med namn, position och folkmängd skapades. Det negativa var dels allt fluff-fluff som lades till; dels att det blev för detaljerat för vissa objektstyper. Varje namngiven udde, kulle, vik och bäck i världen är inte relevanta för svwp. Det blev ännu värre genom att Geonames användes. Arbetet med att ta till vara det goda i botens artiklar blev dock för svårt till slut på grund av artikelkramarfundalisterna som inte vill ge samtycke till ens en varsam städning av artikelfloran. Allt skapat är relevant enligt dessa. En udde eller ett rev som knappt finns på lokala kartor är relevant, samtidigt som stora diskussioner kan uppstå om en svensk författare/musiker är relevant. Sila mygg, svälja kameler. Kitayama (diskussion) 17 maj 2017 kl. 20.02 (CEST)

Men är den frågan annorlunda nu än vid diskussionen för sex månader sedan?Yger (diskussion) 17 maj 2017 kl. 20.14 (CEST)

Det var rätt att stoppa boten med de "artiklar" som skapades då. Under tiden som gått har jag konstaterat dels att "artiklarna" är tveksammare än vad vi trodde när boten stoppades, dels att konsensus saknas för att göra något bra av det boten skapade. Jag anser själv att alltför många artiklar är tveksamma och att de i nuvarande omfattning och skick sprider ett löjets skimmer över hela svwp. Kitayama (diskussion) 17 maj 2017 kl. 20.29 (CEST)

Eftersom frågan väcktes om en utvärdering kan jag inte underlåta att framhålla att jag alltjämt beklagar att boten inte kunde fortsätta sitt arbete. Cebwp är att gratulera! Tostarpadius (diskussion) 17 maj 2017 kl. 18.21 (CEST)

Allt granskningsarbete som utförts har övertygande visat att GeoNames är en undermålig källa. Som Användare:Martinogk skriver bör framtida botarbete inom geografi utgå från officiella nationella databaser. /Ascilto (diskussion) 17 maj 2017 kl. 19.15 (CEST)

Håller med User:Martinogk, men då hänvisar jag till alla växtartiklar. Många av dem är så knasiga att man inte vill ta i dem med tång ens. Man bara suckar djupt och försöker glömma att de finns, tyvärr. Christer T Johansson (diskussion) 17 maj 2017 kl. 19.33 (CEST)

Vad gäller geografiprojektet kan även jag se att det fanns problem. Biologiprojektet har däremot tillfört artiklar av stort värde. Jag har inte upptäckt några konstigheter ö h t (bortsett från auktorsnamn som behöver gås igenom och kompletteras). Tostarpadius (diskussion) 17 maj 2017 kl. 20.12 (CEST)

Min mening var inte att starta om diskussionerna om Lsjbot igen, utan bara få fram vad nytt vi lärt oss de senaste sex månaderna, var det värre eller bättre än vi trodde). Martinogk redogör tex för en handfast erfarenhet hn lärt sig denna tid.Yger (diskussion) 17 maj 2017 kl. 19.56 (CEST)

Då får jag ursäkta att jag kommenterade. Kommer inte att ske igen. Christer T Johansson (diskussion) 17 maj 2017 kl. 19.58 (CEST)

@Christer T Johansson: Ingen fara. Det du skrev tycker jag ändå var relevant - och det är nog mycket, mycket sällan som ett inlägg i en diskussion eller dylikt är så särskilt olämpligt om det inte är personangrepp eller dylikt... Om det är off-topic eller liknande lär det bara inte få några svar - jag tror Ygers mening var att förhindra en ny evighetsdiskussion kring lsjbot - inte att tillrättavisa någon. mvh Skottniss (diskussion) 17 maj 2017 kl. 20.07 (CEST)

Jag har inte lagt jättemycket möda på dessa artiklar de senaste sex månaderna. Men det jag ser i bevakningslistan är att det finns användare som jobbar häcken av sig för att få begränsade mängder artiklar vettiga. Hur vi ska få fram användare som vill ta sig an Sydsudan och andra mer obskyra del av världen ser jag inte. Att det finns artiklar med samma problem på cebwiki är en stor huvudvärk när man ska reda ut länkhärvorna på WD. -- Innocent bystander (diskussion) 17 maj 2017 kl. 21.17 (CEST)

Ja det är lite så jag börjar undra. Är det ett mindre sortiment på 100-200 tusen artiklar som tagits om hand/kvalitetssäkrats och som nu är en tillgång, medan det är över 1,5 miljoner som ingen orkar ta itu med och som är potentiella problemartiklar. Och att vi då om ungefär ett år eventuellt borde identifiera och radera dessa lösliga artiklar (efter intelligent analys av vad som utgör löslighet).Yger (diskussion) 17 maj 2017 kl. 21.31 (CEST)

En riktigt stor huvudvärk är att det visat sig otillräckligt att finna ett namn utsatt på kartan för att bekräfta att något existerar. Beyne-Heusay (ort) som vi diskuterade är ett gott exempel på där det tolkats för mycket utifrån ett namn på en karta. -- Innocent bystander (diskussion) 18 maj 2017 kl. 08.30 (CEST)

När boten skrämdes iväg försäkrades det att ingen massradering var på gång. Nu låter det annorlunda. Det känns inte uppmuntrande att vara aktiv på en språkversion som riskerar att nästan halveras i storlek. Låt det ta sin tid att komplettera artiklarna och ta bort eventuella tveksamheter! Tostarpadius (diskussion) 18 maj 2017 kl. 21.49 (CEST)

Antalet artiklar är inget mått på kvalitet. Tvärtom om. Om vi massraderar de robotskapade geografiartiklar som ingen orkar ta itu med kommer kvalitetsnivån att öka väsentligt. /ℇsquilo 21 maj 2017 kl. 07.33 (CEST)

Rom byggdes inte på en dag. Det är alldeles för tidigt att säga att ingen orkar ta itu med dem. När det gäller biologiprojektet har det gjorts stora framsteg. Tostarpadius (diskussion) 22 maj 2017 kl. 22.41 (CEST)

Jag är ambivalent. Okontrollerade artiklar kan vara riktiga, men då så många inte är det, kan man ändå inte lita på dem. Jag har lagt ner mycket ansträngningar att reda upp en del av Finland, men det har krävt mer programmering (och väldigt mycket handpåläggning därtill) för att hantera befintliga artiklar. Att skapa artiklar direkt från de källor (främst Lantmäteriverket) jag nu använder för att komplettera, korrigera och sovra de befintliga, hade antagligen krävt en mindre arbetsinsats för att skapa motsvarande artiklar utan att behöva ta hänsyn till ett botskapat artikelbestånd, men då utifrån mer välinformerade urvalskriterier. Mycket kraft måste nu läggas på exempelvis öar så små att de saknas på 1:100000-kartan, eller små f.d öar sammanvuxna med stora, eller tveksamt kategoriserade objekt, och därtill berg och vattendrag med dåliga koordinater och ofta därigenom felaktiga uppgifter som alltså framtagits genom deduktion med felaktiga premisser. De är dessutom ofta nästlade med varandra genom ömsesidiga länkningar, vilket gör att ett fel påverkar ett stort antal artiklar. När man går igenom stora artikelkategorier (av hög kvalité) är det lätt att korrigera en stor del av artiklarna, men de svåra artiklarna blir kvar. Jag botkorrigerade/kompletterade exempelvis ca 11000 finländska havsöar, men ca 3000 som jag identifierat som liggande i havet återstår, och jag vet inte om jag kommer att göra något åt dem. Det kan vara delar av sammanvuxna öar, öar så små att de saknar polygon på 1:100000-kartan, har både felaktiga koordinater och namn. Därtill finns ett antal tusen som saknar polygoner av andra skäl, t.ex eftersom de ligger mellan vattendrag och sjö/hav, eller ligger i vattendrag (som jag ännu inte gått igenom), eller på land, men kallas öar ändå av olika skäl. Så det kommer säkert säkert ligga åtskilliga tusen overifierade finländska öartiklar och "skvalpa" i all överskådlig tid: Globalt, där det kanse inte ens finns användbara kvalitativa referenser att tillgå, kommer vi att ha många 100000-tals artiklar avspeglande blott hur Geonames såg ut ca 2015. Jag är också bekymrad över klimatuppgifterna, som i varje fall avser något annat än motsvarande brukar avse - marktemperaturer istället för lufttemperaturer (kan man förresten verkligen mäta marktemperatur från satellit genom molnen? Annars är det dessutom marktemperatur vid klar väderlek...) - eller är alltför grova/globala indelningar, så att de åtminstone för skandinaviska förhållanden ofta blir förvirrande/ickeintuitiva, jag snarast lustiga - hade vi nämligen haft artiklar för Sverige, så hade göteborsområdet men inte Särna haft påstått inlandsklimat, t.ex! Så visst är det roligt att vi har hög geografisk täckning, men detta kan t.o.m visa sig vara kontraproduktivt på sikt, då det är mycket svårt att genomföra geografiska botprojekt med bra data, där Lsjbot redan lagt en matta av artiklar som varje sådant projekt måste hantera. Taxelson (diskussion) 17 maj 2017 kl. 21.43 (CEST)

Ett problem är att den tveksamma robotskapade informationen sprider sig via infogningar till andra artiklar som inte är märkta med varningsmallen om felaktig information i robotskapde artiklar. Jag har t.ex. lagt tillbaka varningen i East District, Sikkim som nämndes ovan där tveksam klimatdata och felaktigt datum för folkräkning infogats. Robotvarningen försvinner också från många robotskapade artiklar utan att informationen verifierats med pålitligare källhänvisningar än geonames. 90.227.175.244 17 maj 2017 kl. 21.50 (CEST)

Jag vill inte ha massradering av artiklar inom det område som speciellt intressrar mig, Kinas geografi, men jag skulle vilja ha en möjlighet at sätta botskapade artiklar utan tydlig lägesangivning i det som marinen kallar malpåse, för att kunna plocka fram dem om och när bättre kartor och bättre beskrivningar av administrativa tillhörigheter blir tillgängliga. Som det nu är riskerar den verkliga informationen att drunkna bland artiklar utan amvändbart innehåll. Roufu (diskussion) 19 maj 2017 kl. 14.45 (CEST)

Min erfarenhet av arbetet med Wikipedia:Projekt alla platser-städning är att det var värre än vad jag trodde. Jag jobbade aktivt under en längre tid med Island, numera rätt sporadiskt. Jag inser att mina tekniska kunskaper inte är tillräckliga för kunna göra en så kvalificerad bearbetning av artiklarna som t.ex. Taxelson har gjort med Finland. Trots min ringa insats för närvarande fick jag för någon vecka sedan av en slump se att ett större antal platser på Island, som bergstoppar, dalar, åsar, kullar m.m. har placerats i sjöar (rödlänkade sådana) istället i närheten av dessa. När jag då kontrollerade andra länder hittade jag samma fel i vissa av dem, t.ex. Montenegro, Mexiko och Sri Lanka. Min inställning till omfattande raderingar av Lsjbot-artiklar om geografi är likväl att jag, liksom Taxelson, är tveksam. Det är ju ett stort steg att ta. Men givetvis skulle, som Taxelson framhåller, de artiklar som Lsjbot har gjort vara till förfång om ett nytt botprojekt om geografi med bättre källor skulle startas. Ett projekt med officiella källor som är specifika för varje enskilt land skulle kunna ge ett mycket gott resultat. Sjunnesson (diskussion) 20 maj 2017 kl. 09.14 (CEST)

Massradering är lätt att säga. Själv har jag inte kommit dit att jag tänker i de banorna ännu, men om detta blir aktuellt, måste man betänka att det är ett komplicerat företag, först att identifiera raderingskandidater utifrån både vederhäftiga och bothanteringsmässiga kriterier, för att undvika att artiklar som tillförts väsentlig information tas bort. Jag tänker då att artiklar som antingen har källor utöver Lsjbots standardkällor ELLER har redigering av icke-bot användare som inte är flaggad som "mindre" eller är förgreningssida ska sparas i ns0. Om sidor tas bort genom att flyttas från ns0 utan omdirigering, skulle grensidorna fortfarande fungera, och borttagna artiklar kunna återfinnas och flyttas tillbaka till ns0 när de behövs. Sedan vet jag inte om det behövs någon åtgärd för att koppla bort artikeln från wd när den flyttats bort från ns0. Återstår sedan mängder av dödade omdirigeringar, som jag inte heller vet hur man skulle identifiera och hantera i så fall.

Med detta inte sagt att jag alls förordar massbortflyttning/massradering, utan snarare att detta i sig vore ett mycket komplicerat och omfattande projekt: först att säkert identifiera bortflyttningskandidaterna och sedan att med en bot genomföra rensningen (vill minnas att man kan flytta utan att lämna omdirigering med botkonto, så högre rättigheter för botkontot behövs väl inte?). Jag tror det finns några få här som har den tekniska kompetensen att genomföra första delen i ett sådant projekt: Skapa listor över raderingskandidaterna, men vet inte om någon skulle vara villig att göra det och sedan genomföra själva bortflyttandet. Det kan nog bli ett rätt otacksamt arbete? Taxelson (diskussion) 20 maj 2017 kl. 11.59 (CEST)

Går det inte att få en förenklad raderingsbegäran och även en förenklad raderingsmetod. Robbotmallen kan innehålla en knapp med uppmaning att klicka på den om man finner artikeln tveksam enligt ovan. Det skulle bli två, om än summariska, mänskliga kontroller. Edaen (diskussion) 20 maj 2017 kl. 12.06 (CEST)

När vi nu börjar tala i termer av eventuell radering måste man också ha i åtanke att det finns robotskapade artiklar som är värdefulla genom att de fått länkar som t.ex. födelseorter eller universitet där någon studerat. Även om dessa artiklar inte fått någon handpåläggning måste även dessa undantas från eventuell radering. Detta gör inte ett eventuellt framtida botprojekt mindre komplicerat. Jag har inte deltagit städprojektet men följt dess disussionssida så jag har börjat förstå vidden av bristerna hos mängder av botskapade artiklar. Men jag måste tillägga att alla botskapade artiklar jag haft skäl att besöka har varit relevanta och så vitt jag helt flyktigt kunnat bedöma korrekta. Detta handlar främst om olika orter i Europa. /Ascilto (diskussion) 20 maj 2017 kl. 12.20 (CEST)

Jag ser heller inte att det kan vara frågan om någon "platt" radering eller något som sker "snart". Det krävs först en avancerad analys för att identifiera de som kan var av värde (typ, förutom manuellt redigerats, är länkade till, finns på andra språkversioner, tillhör ett sortiment vi finner ge mervärde etc). Sedan tror jag att även efter det skall inte radring ske direkt, utan det kvarvarande "slasksortimentet" ges en kraftigare mall, typ den Edaen nämner. Och sedan det ges en tid på ett år eller två för att se om det ändå går att ta bort slaskvarningsmallen ur delar av det sortimentet. Så min grova tidplan, börja analaysdiskussion om 6-12 månader, ommalla om 12 -18 månader, och ev massradering tidigast om cirka 3 år. Vi har ingen anledning göra något fort eller förhastat, men i ett långtidsscenario kan de utgöra ett hinder. I mina tankar om framtiden ligger tex om en sorts masskapande av geografiartiklar utifrån Wikidata (eller motsvarande)/annan källa, och om och när något sådant kan ske får inte slaskartiklarna utgöra en bromskloss.Yger (diskussion) 20 maj 2017 kl. 12.40 (CEST)

Mitt bidrag till denna diskussion: Jag har ingen större lust att rätta till det som robotarna rör till! Se vidare om detta här: [5] Vame (diskussion) 20 maj 2017 kl. 12.44 (CEST)

Jag kan också tillägga att OM vi anser en utrensning av de värsta och mest onyttiga artiklarna (tänk kullar i Kanada) så behöver vi expertishjälp utifrån, och jag tänker då på föreningen. De kommer senare i år fråga oss i gemenskapen om det är något tekniskt vi vill ha gjort som de kan hjälpa med, och sedan att vi "röstar" fram vilket av framlagda förslag vi ser som mest önskvärt göras. Jag har i detta tidigare mest tänkt i termer som att hjälp till med införa kraftfullare verktyg för klottersanering, typ ORES, men detta är ju ett annat möjligt förslag, det kan ju dock skjutas upp ytterligare ett år om vi har annat som har högre prio.Yger (diskussion) 20 maj 2017 kl. 13.03 (CEST)

Jag stöder helt det som Yger har skrivit här ovan om analys och en kraftigare mall. Även tidsplanen verkar bra. Det behövs tid, eftertänksamhet och noggrannhet för att det ska bli bästa möjliga resultat av geografiprojektet som sådant och av städningsprojektet. Jag ser också positivt på om vi kan få experthjälp utifrån, så att vi i möjligaste mån kan få det resultat vi vill ha, efter diskussioner som visar vad gemenskapen önskar att det ska bli, samt en bedömning av vad som är möjligt att göra utan att förlora information som av gemenskapen bedöms som värdefull. Sjunnesson (diskussion) 20 maj 2017 kl. 16.06 (CEST)

Det bästa med det geografiska Lsjbot projektet är det globala perspektivet, så att vi har fått artiklar om länder där vi inte har tillräckligt många skribenter. Det största problemet var bristen på ett globalt perspektiv, då artiklarna skapades utan att konsultera personer med god lokalkännedom. Ett annat problem var att faktauppgifter togs från det otillförlitliga GeoNames. Ett tredje problem var att diskussioner om projektet inte fokuserade på att korrigera alla faktafel utan att de istället ofta fick en lite tråkig stämmning. Jag ser tre alternativ för hur vi kan gå vidare:

1. Sämsta Alternativet: Behåll artiklarna. Att mannuelt granska och korrigera alla artiklarna är omöjligt, så det betyder att vi för evigt kommer att ha massvis av artiklar med faktafel. Det är oackeptabelt för en encyklopedi, och när (inte om) dessa brister blir mer allmänt kända kommer svenska wikipedia att få minskat förtroende, och det kommer också att svärta ner förtroendet för de handskriva artiklarma. När vi jämfördes positivt med Nationalencyclopedin för några år sedan var det en stor framgång, men om någon skulle rapportera om tusentals artiklar med faktafel skulle det bli pinsamt för oss.
2. Näst Sämsta Alternativet: Radera artiklar som fortfarande har Lsjbotmallen kvar Detta borde vara tekniskt enkelt, men det robotskapande geografiprojektet var ett kollektivt konsensusbeslut som togs av wikipediagemenskapen och det vore tråkigt att ge upp bara för att det första försöket inte blev så bra som vi trott och hoppats.
3. Tänkbart Alternativ: Prova att göra det bättre Jag föreslår att vi gör ett test med två mindre länder för att se om vi kan göra det bättre, där ansvaret delas av en person som är tekniskt kunnig med att skapa robotgenerarade artiklar och en person som har god lokalkännedom. Vi raderar sedan de artiklar där Lsjbotmallen är kvar, och skapar nya robotgenererade artiklar med hjälp av officiella och andra tillförlitliga källor vad gäller befolkningstal och dyligt. Vi kan välja ett industriland, som exempelvis Island eller Estland, och ett utvecklingsland, som exempelvis Nicaragua.

Detta skall inte ses som en kritik av Lsj. Han tog ett fantastiskt initiativ och det är vanligt och naturligt att man måste prova sig fram och ibland försöka flera gånger innan man lyckas helt ut. Det vore mycket roligt om han ville återkoppla till projektet som den tekniskt kunnige personen. Om Lsj inte kan ställa upp är frågan om vi har någon annan tekniskt kunnig person som är villig. Martinogk (diskussion) 20 maj 2017 kl. 17.57 (CEST)

Som du skriver är radering av allt inte aktuellt. Och det är heller inte så att kvalitetsproblemen skall överdramatiseras. Jag som Ascilto träffar på ett åt på 20-30 Lsjbot skapade geografiartiklar, och även om de känns lite "svampiga" har jag inte träffat på direkt fel (och svampigheten, typ "löjliga" klimtadata, kan relativt lätt åtgärdas) Men mitt sätt att komma till artiklar är att jag följer interna länkar eller söker från artiklar på andra språk, dvs helt standalone artiklar kommer jag inte till, och det gör knappast några andra läsare heller. Och det är i detta "udda" sortimentet det finns mest klara tveksamheter, kullar i ett land ingen känns vid, små putte öar som heller ingen vill kännas vid etc. Dessa är det främst vi diskuterar och här finns det ingen möjlighet botskapa dessa från annan källa, för det finns inga register över "kullar" etc. Så att göra om rätt vore önskvärt, men löser inte det frågeställning vi står inför. (om du inte menar att först radera allt skapat för ett land och sedan botskapa, där "Först radera" är lika kontroversiellt som alternativ 2).Yger (diskussion) 20 maj 2017 kl. 18.52 (CEST)

Jag varnade för detta, att robotskapade artiklar är ohållbart och blev anklagad för "häxjakt" när jag hade svenskspråkiga Wikipedias bästa för ögonen. Jag har inte hunnit analysera den här diskussionstråden och undrar därför om någon kan länka till den konsensusdiskussion som ledde till robotarnas fall och om detta gäller ett stopp för alla robotskapade artiklar? Kan för diskussionens skull bidra med synpunkten att alla spår av robotskapade artiklar och data(information) måste raderas in i det längsta. Det var tråkigt att vi för det första tillät robotskapade artiklar och nu när vi har kvicknat till bör vi lära oss av misstaget och återställa svenskspråkiga Wikipedia enligt dess ursprungliga grundtanke, att individer bidrar till projektet, inte robotar, och att det är de mänskliga resurserna som vi ska ta tillvara på. --Vannucci (diskussion) 20 maj 2017 kl. 21.32 (CEST)

Vi har en lång rad av oerhört lyckade projekt med botsakapade artiklar, inklusive Lsjbot för arter. Denna tråd handlar om hur vi skall ta hand om artiklar skapade av Lsjbot för geografiska platser, där för vissa sortiment det finns problem. Om du vill starta en diskussion om botskapande av artiklar generellt så föreslår att du skapar en egen tråd om detta, så fokus för denna tråd inte tappas bort. Yger (diskussion) 20 maj 2017 kl. 21.40 (CEST)

Lsjbots första geografi-projekt med fokus på Filippinerna har inte samma problem som GeoNames-projektet har. Precis som för människoskapade artiklar, så bygger artiklarnas kvalité på källorna. Det finns delar av GeoNames som har god förankring med verkligheten, främst ADM-delen. De har dock lite för ofta tveksam interwiki. -- Innocent bystander (diskussion) 20 maj 2017 kl. 22.14 (CEST)

Jag tror mest på variant av "Prova att göra det bättre". Om man med massradering menar en maskinell bearbetning som tar bort artiklar baserat på kriterier så är jag motståndare till detta. Allt för mycket bra riskerar att gå till spillo. Däremot tror jag på att gå igenom land för land; verifiera alla artiklar som är av intresse (alla orter, hyfsat stora sjöar och berg etc) och försöka förbättra dem; radering av ointressanta objekt som inte kan verifieras eller det inte är värt att lägga ned tid på (kullar i Kanada, sjöar på 10x10 m, de flesta uddar etc). Radering ska ske baserat på en bedömning från fall till fall. Man måste kolla mot andra wikis om det finns där, om det länkas från någon artikel etc. Jag jobbade så med ett antal mindre länder; uppskattningsvis behöll jag ca 3/4 av artiklarna för de länder jag jobbade med. Jag gick dock på pumpen när jag ville tillämpa metoden för grund, s k rev, runt Jersey som inte fanns i lokala källor. Då fick jag nej som svar i SFFR. Det beslutet bör omprövas om vi ska kunna göra något bra av botartiklarna. Det går, bara vi får konsensus på att obetydliga objekt får raderas. Kitayama (diskussion) 20 maj 2017 kl. 22.24 (CEST)

Jag vill hävda att "orter" tillhör de mer svårverifierade kategorierna. -- Innocent bystander (diskussion) 21 maj 2017 kl. 08.31 (CEST)

Jag har, när jag kollat på ett så litet land som Falklandsöarna, funnit groteskt många sådana botskapade artiklar. De flesta handlar om öar, uddar, berg etc och innehåller ofta inte så mycket. Det är svårt att kolla vad som är korrekt eftersom artiklar om objekten ofta saknas på engelska, utan normalt bara finns på svenska och cebuano (!) (med förmodligen samma innehåll). Jag har försökt "normalisera" en del av dessa genom att ta information från den engelska artikeln om sådan finns. Slopar också svammel om att "i trakten kring X finns ovanligt många namngivna kullar" eller liknade. Klimatinfon vet jag inte om det går att kolla upp. Men behöver vi verkligen så många artiklar om fullständigt gudsförgätna platser "worldwide"? Det måste ju handla om hundratusentals. --Andhanq (diskussion) 20 maj 2017 kl. 23.30 (CEST)

Tre saker som har diskuterats här ovan:

1. Kullar (kanadensiska), som Yger har nämnt som exempel på vad som skulle kunna vara lämpligt att radera. Just Lsjbot-skapade artiklar med kategorier för kullar har, förutom tveksam relevans, det problemet att det kan vara nästan lika många "åsar", enligt brödtexten, som det faktiskt är "kullar" i kategorin. Till yttermera visso finns det 4 artiklar i kategorin som Kategori:Kullar i Island som dels handlar om "åsar" och dels också, felaktigt, uppges ligga i en liten rödlänkad sjö. Dessa 4 artiklar skulle jag gärna radera, bl.a. Búðarháls (ås), men jag vet hur utfallet har blivit på de två sffr-diskussioner som har handlat om Lsjbot-artiklar: att man inte ska radera.
2. Jag tycker att Kitayama har ett bra förslag här ovan - att gå igenom land för land osv., förbättra artiklarna och radera de artiklar som inte är värda att man offrar tid på (kullar i Kanada, sjöar på 10x10 m, de flesta uddar etc). Ett sådan systematiskt tillvägagångssätt skulle kunna fungera mycket bra.
3. Det som Andhanq skriver om relevans i Lsjbot-artiklarna kan jag helt instämma i. Vilka objekt ska räknas som värda att ha med, samt vilken text är relevant att ha med i artiklar om objekt som i sig är värda att ha med? Det finns "svammel" som ständigt återkommer. Till skillnad från Andhanq har jag inte velat ta bort sådant, för jag vet inte om det finns konsensus för att göra det, lika litet som jag vet om det från början har funnits konsensus för Lsj att utforma artiklarna så som han har gjort. Sjunnesson (diskussion) 21 maj 2017 kl. 10.08 (CEST)

Att ta bort svammel uppfattar jag är OK, klimatdata verkar vara helt misslyckat, "i omgivningen finns" kan kanske vara relevant men oftast just svammel, bedömningen kan nog överlämnas till om någon "tar tag" i ett sortiment. Och radering av plutt saker som är helt isolerade från länkar, i grunden ointressant objekt etc anser jag kan bli en slutsats av denna diskussion, men efter att vara beskrivet lite mer kvalificerat. Yger (diskussion) 21 maj 2017 kl. 10.27 (CEST)

Jag instämmer med flertalet övriga i att kvaliteten på geonames som källa är för låg, och i att behålla artiklar som inte fått någon mänsklig handpåläggning därför är det "sämsta alternativet". Kan man tänka sig att flytta vissa typer av botskapade artiklar från artikelrymden till någon undersida till Wikipedia:Projekt alla platser-städning? På så sätt finns det färre lågkvalitativa artiklar i artikelrymden och mer för den geografiintersserade wikipedianen att ta tag i. Det är kanske så Martinogk, Kitayama och Sjunnesson har tänkt sig att det ska fungera i Prova att göra det bättre/land-för-land-alternativet?--Gotogo (diskussion) 23 maj 2017 kl. 12.37 (CEST)

Förslaget låter bra. Då undviker man att radera problematiska artiklar, men får bort dem ur artikelrymden. Sedan kan de användare som är intresserade försöka att förbättra de artiklarna i lugn och ro. Sjunnesson (diskussion) 23 maj 2017 kl. 12.53 (CEST)

(Redigeringskonflikt) med Ygers sammanfattning nedan: Tekniskt sett torde en eventuell massradering genomföras just som en bortflyttning från ns0 till någon annan namnrymd, eftersom detta kan göras med normal botbehörighet medan regelrätt radering ju kräver adminbehörighet och skulle fylla SÄ på ett orimligt sätt. Yger har föreslagit att artiklar enligt vissa kriterier ska få en hårdare mallning i ett första steg och i ett senare steg flyttas bort. Vi behver i så fall tydliga kriterier som en bot kan avgöra, och någon som programmerar och kör denna. När en lista över artiklar som uppfyller dessa kriterier skapats kan dessa enkelt förses med mall. De kriterierna jag kommer ihåg och som samtliga skall vara uppfyllda för mallning är:

• Artikeln har robotmall
• Artikeln har ingen version utan "m" av icke-bot (kategorisering med hotkat och flyttning mm räknas alltså inte)
• Artikeln har endast de källor som Lsjbot använt (bör räcka att kolla att strängen "<ref>" saknas och att inga "name=*" utöver botens standardsortiment finns. I övriga fall faller artikeln ändå rimligen på kriterie 2)
• Artikeln har max n (hur många?) inkommande länkar från icke-botartiklar eller grensidor. (Detta kriterium kan bli svårare att algoritmisera på ett helt tillfredsställande sätt, jfr även Kategori:Kontrollbehov inkommande wikilänkar.)
• IW finns inte till mer än ceb.
• Inte ingår i någon undantagen kategori (kriterium tillagt i efterhand)

Kanske jag missat något, och kanske finns det fler kriterier, eller något av dessa som bör modifieras eller tas bort. Om det visar sig att vi verkligen vill detta (koncensus), så finns det säkert flera här som skulle kunna skriva kod för att göra det. En full genomsökning kräver flera miljoner anrop så det tar sin tid om det ska göras från en enskild dator. En del går kanske att göra med databasdump, så att antalet anrop kan minskas, men jag har aldrig arbetat med sådana. Vid nästa steg, själva undanflyttningen av då ännu "hårdmallade" artiklar i den framtid då det är dags för själva undanflyttningen tillkommer hanteringen av omdirigeringarna och WD-objekten, som kanske inte är trivial (grensidohänvisningarna bör emm vara kvar så att artiklarna enkelt kan återfinnas och rehabiliteras). Taxelson (diskussion) 23 maj 2017 kl. 14.02 (CEST)

Ren teknisk kommentar: En användare med både robotflagga OCH adminflagga fyller inte SÄ med raderingsloggar. Men det kräver ganska bred konsensus för att tillåta något sådant. -- Innocent bystander (diskussion) 23 maj 2017 kl. 15.25 (CEST)

Till de kraven du anger skulle jag vilja lägga till ytterligare ett: Att vi undantar sortiment vi vet det finns trovärdiga källor till, även om de just nu saknas. Om vi tar orter tex, så vet vi det finns i statistik mm och anser det är slänga ut barnet med badvattnet radera dessa, lika borde det väl var med sjöar som har en utbredning. Och de båda sortimenten är ofta önskvärt länka till. Motsatsen är grupper som kullar och rev, där jag mycket väl tycker de villkoren du skriver kan räcka. Och personligen tror jag inte på undanflyttning utan raderingYger (diskussion) 23 maj 2017 kl. 16.29 (CEST)

Just orter har väl visat sig inte vara okomplicerade att verifiera och just sjöars beräknade utsträckning är en av de stora problemkällorna. Utflytt utan omdirigering eller radering tåls nog att tänka på när den dagen kommer. Med radering är det kanske i praktiken bara administratörer som kan nysta i det som säkerligen kommer att behöva nystas i efter en sådan omfattande operation. Taxelson (diskussion) 23 maj 2017 kl. 16.48 (CEST)

Rent körningstekniskt bör väl en sådan här sak göras genom att först stoppa in en datumsatt "specialraderingsmall", medan själva raderingen genomförs i en annan körning ett antal månader senare. Och som jag en gång (utan effekt) rådde lsjbot när han startade, börja med en sådan grej genom att köra några okontroversiella sortiment (typ klippor rev) för att om det utfaller till belåtenhet fortsätta med mer kompliceraade som orter.Yger (diskussion) 23 maj 2017 kl. 16.56 (CEST)

Försök till summering

Lsjbt skapade geografi artiklar ger en hel del värde, inte minst att det går länka till objekt som det finns mer om på andra versioner. Dock det finns problem och jag listar tre huvudtyper här nedan:

• Att innehållet i en artikel är till del "svammel" som inte tillför värde och också kan var direkt fel (tänk klimatdata). Medan objekten mycket väl kan tillföra värde så ger "svamlet" ett oseriöst intryck. Olika sort (semi-)manuella insatser bord relativ lätt kunna ta bort denna svammelinfon
• Att innehållet är lite oprecist etc. Här finns dock en grundvärde och dessa har mycket bearbetats/förbättrats i Ta-hand-om -Projektet
• Att väldigt många artiklar är skapade om objekt som inte kan (eller kommer att kunna) verifieras av rimligt tillgängliga trovärdiga källor utanför geonames (tänk kullar, rev). Det gör inte att uppgiften behöver vara felaktig, men att objektet är obetydligt och aldrig kommer kunna föras bort från att "skvalpa" omkring här, då de inte kan bli rimligt källbelagda. Detta kan röra sig så om något mellan 0,5-1,0 M artiklar av de 1,5 skapade. Dessa artiklar tillför mycket ringa eller inget värde och upplevs skämmiga, dock är de inte mycket skadliga då ingen lär träffa på dem, mer än i exceptionella situationer

Jag uppfattar sedan att det är klar konsensus att dåligt "svammel" i artiklar kan raderas utan stora åthävor. Också att det finns en ökande insikt att artiklar om overifierbara objekt kan behöva raderar på sikt. Däremot uppfattar jag att det finns en olust (åtminstone i det tidsskede vi är i nu) inför tanken att köra mekanisk borttag (om än efter intelligent analys). Och att det snarast är så man vill med mänskliga insatser gå igenom olika sortiment för att identifiera grupper som är bäst de raderas. Och här borde det gå underlätta detta genom någon sort variant på dagens ta-hand-om projekt, där förslag på radering av grupper av artiklar tas upp och diskuteras för att sedan genomföras.Yger (diskussion) 23 maj 2017 kl. 13.35 (CEST)

@Yger: Jag förstår inte varför vi ska sjabbla, den konsensus som har lett till denna diskussion är självklar: alla robotskapade artiklar ska raderas med omedelbar verkan och all den sortens verksamhet ska upphöra. --Vannucci (diskussion) 6 juni 2017 kl. 00.04 (CEST)

Det är inte konsensus, Vannucci.//Hannibal (diskussion) 6 juni 2017 kl. 00.23 (CEST)

Nej, absolut inte. Det är Din personliga uppfattning och inget annat. Tostarpadius (diskussion) 13 juni 2017 kl. 13.33 (CEST)

Fundering

Jag som inte deltagit i första vändan (vad jag kan minnas) är lite frånkopplad kring detta. Jag undrar vad det är för typ av problem? Vissa utlägg är så allvarligt formulerade att det verkar fullständigt kompakt nattsvart. Är det verkligen så illa? Om fel ligger i enstaka detaljer finns inget skäl till alarmism och kraftord, är felen av avgörande betydelse för informationen som helhet är det såklart problematiskt. Kan någon klargöra detta med några exempel, konkreta genom diffar eller liknande, altrrnativt konstruerade exempel som visar på problemets allvar.

Det skulle vara bra om man gör ett slumpmässigt urval, kontrollerade dessa artiklar och kategoriserar typen av problem. Då lär vi få en bra översikt av 1.5 miljoner artiklar. Kan man tänka sig att göra detta med 100 artiklar? Då kan vi även se vart de robotskapade artiklarna är i störst behov av översyn. dnm ^{(d | b)} 23 maj 2017 kl. 17.52 (CEST)

Jag uppfattar att bland oss som arbetat med dessa frågor finns det nu börjar finnas en bred samsyn över hur problembilden ser ut (och som jag summerat ovan). Och det är genom att ha denna samsyn, vi nu börjar diskutera åtgärder (förutom det som redan hanteras i "städprojektet). Det är i praktiken ogörligt att tro att alla som inte jobbat med detta kan förstå allt, men att starta att starta om på det sättet du föreslår skulle ta tid och erfarenhet från tidigare sådan diskussioner är att de lätt/snabbt går in i sidospår och där spårar ut. Däremot förklarar/utvecklar jag gärna mer om problembilden. Yger (diskussion) 23 maj 2017 kl. 18.17 (CEST)

@Dnm: En sammanfattning av min syn gjorde jag här. Många andra synpunkter har framkommit som gör det ännu mer komplicerat. -- Innocent bystander (diskussion) 23 maj 2017 kl. 18.28 (CEST)

Det finns många olika problem. För att försöka sammanfatta några av de värsta:

1. Vi har artiklar om platser som egentligen inte finns, som "orter" som egentligen bara är ett kommunnamn.
2. Vi har artiklar med direkt felaktiga uppgifter (t.e.x uppgifter om tropiskt monsunklimat i engelska kanalen)
3. Vi har artiklar med vad som får sägas vara korrekta, men nonsensaktiga uppgifter (t.ex. sägs om en del orter i brittiska territorier på Cypern att de ligger i "sydöstra delen" av Storbritannien).
4. Vi har artiklar med missvisande uppgifter, som att uppgifter om bergskedjor är framtagna för en enda punkt längs dem.
5. Vi har artiklar där endast koordinaten egentligen är relevant (t.ex. skrevs en massa artiklar om "universitet", som egentligen handlade om platsen någon universitetsbyggnad låg på).

Och detta i halvannan miljon artiklar, vilka dessutom som bäst kan räknas som stubbar.

andejons (diskussion) 23 maj 2017 kl. 21.26 (CEST)

Och med tanke på att (de relevanta) koordinaterna både är trubbigt avrundade och ibland fel (som på Färöarna) så kan det vara riktigt illa ibland.

Till det kan läggas att temperaturuppgifterna i klimatdatan är marktemperaturer, inte lufttemperaturer. -- Innocent bystander (diskussion) 23 maj 2017 kl. 21.33 (CEST)

Konkret förslag: radera alla klimatavsnitt från artiklar om orter, kommuner och liknande. Några invändningar? Hur kan det smidigast genomföras? Sådan info bör hur som helst inte ligga på ortsbasis utan på landbasis eller möjligen regionbasis där infon oftast redan finns. /Grillo (diskussion) 28 maj 2017 kl. 12.11 (CEST)

Bra förslag! Gärna klimatdata på regionnivå, och snävare vid relevanta mikroklimat.--LittleGun (diskussion) 28 maj 2017 kl. 16.17 (CEST)

Instämmer med Grillo Martinogk (diskussion) 29 maj 2017 kl. 16.33 (CEST)

Den robotskapade klimatdatan från nasa tycker jag kan tas bort. Men för en del platser har klimatdiagrammen ersatts med data från väderstationer på orten, den tycker jag är relevant och kan behållas. 90.227.175.244 29 maj 2017 kl. 18.15 (CEST)

Inte heller jag har problem med att klimat-data finns i enskilda orts-artiklar. Det kan skilja en hel del mellan en kuststad och inlandet. Problemet med den här datan är främst kvalitéen, att det är markdata isf luftdata, vilket är det en väderstation mäter upp. -- Innocent bystander (diskussion) 29 maj 2017 kl. 18.39 (CEST)

Precis, snävare vid mikroklimat alltså. Men relevansen, eller VIKT:en, måste visas då.--LittleGun (diskussion) 30 maj 2017 kl. 16.53 (CEST)

Wikimedia CEE Meeting 22-25 september

Den 22-25 september 2017 hålls Wikimedia CEE Meeting 2017 i Warszawa. Det är ett forum för wikigemenskaperna i Central- och Östeuropa (CEE = Central and Eastern Europe), vilket numera även inkluderar Sverige. Det betyder att föreningen Wikimedia Sverige kan utse två delegater som får resa till mötet på stipendium från Wikimedia Foundation. Är du intresserad av Östeuropa, så är det här en unik chans att träffa likasinnade, en sorts Wikimania i miniatyr. Anmäl ditt intresse nu. För senast 15 juni måste WMSE (Axel Pettersson, tror jag) anmäla vilka delegater de tänker skicka på stipendium. Du kan även åka på egen bekostnad. Om du vill hålla ett föredrag, ska förslagen lämnas in senast 30 juni. Jag har redan anmält mitt intresse. Jag deltog på egen bekostnad sommaren 2015 då mötet hölls i Tartu i Estland och det var mycket givande. --LA2 (diskussion) 8 juni 2017 kl. 18.11 (CEST)

Se även vad jag skrev om detta i oktober. Ping Vanucci. --LA2 (diskussion) 8 juni 2017 kl. 18.15 (CEST)

Det låter trevligt. Ska kika på det. --Vannucci (diskussion) 8 juni 2017 kl. 23.44 (CEST)

Ping @Vannucci: Är du (eller någon annan) intresserad av att åka? LA2 har en plats och Boberger (som sitter i WMSEs styrelse) är intresserad annars. Säg till här eller kontakta mig på annat sätt. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 12 juni 2017 kl. 12.02 (CEST)

Jag hade velat om jag hade kunnat men har fullt upp med mitt liv. Men tack för förfrågan. Mvh --Vannucci (diskussion) 12 juni 2017 kl. 13.34 (CEST)

Jag har nu anmält mig till CEE Meeting. -- Med lite kort varsel har det dykt upp en annan resemöjlighet i österled: Wikipedianerna i Vitryssland/Belarus ordnar ett sommarläger den 11-17 juli. EU-medborgare kan numera resa till Vitryssland utan visum om man dels anländer och avreser via Minsk flygplats och dels stannar högst 5 dagar (inberäknat ankomst- och avresedagen). Här finns lite information om detta. Det finns direktflyg Arlanda-Minsk med Belavia. --LA2 (diskussion) 13 juni 2017 kl. 21.01 (CEST)

Wikimedia Commons, Twitter

Kan man använda bilder ur Wikimedia Commons på sina tweets på Twitter, vilka regler gäller och hur gör man när tweets inte får vara längre än 140 tecken? Vad för licenskrav genomsyrar Wikimedia Commons och hur funkar det? --Vannucci (diskussion) 11 juni 2017 kl. 13.24 (CEST)

Bilder på Commons har alla individuella licenser, somliga är helt fria att använda andra skall bara användas med cred till upphovsrättsinnehavaren. Det är en bedömningsfråga för varje enskild bild. AadaamS (diskussion) 11 juni 2017 kl. 13.56 (CEST)

Hur gör man då om man vill lägga upp en tweet på Twitter med en "(cred) bild" så att säga? --Vannucci (diskussion) 11 juni 2017 kl. 20.16 (CEST)

För CC-BY-SA och CC-BY räcker cred "rimligt för mediet". Jag tolkar det som att "foto: LPfi (CC-BY-SA 3.0)" skulle duga, och det ryms ju utan problem. Jag vet inte hur bildadresser hanteras i tweets, men http://commons.wikimedia.org/wiki/File:exempel.jpg är ca 50 tecken. Det ryms alltså också ganska enkelt (om filnamnet är långt får du kanske skapa egen omdirigering). För CC-bilder som har ytterligare krav (verkets namn, sponsrande institution etc.) får du eventuellt problem, och t.ex. GFDL kräver att den fullständiga licensen bifogas (länk torde räcka, men där går ytterligare ett antal tecken). --LPfi (diskussion) 13 juni 2017 kl. 15.32 (CEST)

Länkar räknas som 23 tecken oavsett längd. "Foto: Julle (CC BY-SA 3.0), https://commons.wikimedia.org/wiki/bildlänk" får alltså plats utan att äta upp så hemskt mycket plats. Det tillfredsställer nästan alla som laddar upp bilder till Commons. Sedan finns det något problem med någon användare som har gått till domstol så snart någon tagit minsta lilla steg från vad licensen kräver, men ... /Julle (disk.) 13 juni 2017 kl. 22.57 (CEST)

Bilder på fornminnen och kulturarv

Hej! I helgen laddade Wikimedia Sverige i samarbete med Riksantikvarieämbetet upp över 8 000 bilder på fornminnen och kulturarv på Wikimedia Commons. De ligger alla samlade i den här kategorin. Det finns en hel del guldkorn och det vore fantastiskt kul om de kom till användning!

KMB på Riksantikvarieämbetet håller för närvarande på att digitalisera bilderna i högre upplösning. När det är färdigt kan vi snabbt och enkelt ladda upp de högupplösta bilderna och automatiskt ersätta de lågupplösta som har kommit till användning i artiklar.

I Almedalen kommer vi att anordna en skrivstuga som går ut på att använda materialet från bland annat den här uppladdningen (där en stor del av bilderna är från Gotland) på Wikipedia. Ni får gärna vara med fysiskt eller digitalt där!

Eric Luth (WMSE) (diskussion) 15 juni 2017 kl. 09.01 (CEST)

Fototillfälle på söndag 18/6?

Vill bara tipsa om detta evenemang, som hålls på ett antal platser i Sverige: De vilda blommornas dag. Svenska Botaniska Föreningen arrangerar. Läs mer här: [6] . Zquid (diskussion) 15 juni 2017 kl. 14.32 (CEST)

Strategidiskussion - Wikimediarörelsen 2030

Inom Wikimediarörelsen pågår nu en global strategidiskussion där den stora frågan är:

Vad vill vi skapa eller åstadkomma tillsammans under de kommande 15 åren?

Schemat för strategiarbetet är följande:

Omgång 1 (generera)	Sensemaking	Omgång 2 (debattera)	Sensemaking	Omgång 3 (prioritera)	Sammanställa utkast	Fas 2
14 mars–18 april	18 april–5 maj	11 maj 11–12 juni	12 juni–21 juni	28 juni–28 juli	29 juli–8 augusti	augusti 2017–2018

I mars/april förde svenskspråkiga Wikipedia diskussionen inom omgång 1 här på Bybrunnen. Utifrån resultatet av den globala diskussionen i omgång 1 har det tagits fram fem förslag på teman, vilka nu diskuteras inom ramen för omgång 2.

Läs igenom nedanstående teman och frågor och besvara så många frågor som du vill. Inled din kommentar med en markering av vilket tema och vilken fråga du refererar till, till exempel A4 eller C2. Du kan även svara anonymt i följande undersökning.

Föreslagna utkast till prioriteringar ("Teman") (A-E)

A: Hälsosamma, inkluderande gemenskaper

Wikimediagemenskapen är rolig, belönande och inkluderande för både erfarna skribenter och nykomlingar. Vi välkomnar nya frivilliga till vår rörelse och handleder dem för att säkerställa att de har en trevlig upplevelse och fortsätter delta i projekten. Människor från alla bakgrunder känner sig delaktiga i nätverk av grupper och organisationer med djupgående relationer. Resultatet av detta är att vår rörelse växer i storlek och kvalitet, eftersom våra projekt frodas i en kollektiv skötsel.

B: Den förbättrade eran (Framsteg genom teknologi)

Wikimediagemenskapen använder aktivt teknologiska innovationer för att hjälpa frivilliga att bli mycket mer kreativa och produktiva. Vi använder maskinlärning och -design för att göra kunskap lätt att nå och använda. För att kraftigt öka kvaliteten och kvantiteten av information på fler språk, har frivilliga till exempel åtkomst till bättre maskinöversättningar. Vi presenterar och organiserar kunskap på ett sätt som underlättar för människor att delta och bidra - bortom webbläsaren, appen, och encyklopedin.

C: En sannerligen global rörelse

Vi är en sann global rörelse. I synnerhet riktar vi vår uppmärksamhet mot de regioner, där vi inte ännu fungerar tillräckligt bra, det vill säga Asien, Mellanöstern, Afrika, och Latinamerika. Vi arbetar med gemenskaper av läsare, bidragare och partners i dessa delar av världen. Vi tillgängliggör utrymmen för nya former av bidrag från dessa regioner (referenser, citering, etc.). Vi skapar medvetenhet om den fria kunskapens makt och överbygger åtkomstbarriärer. Vi konstruerar produkter som är anpassade för de behov, som dessa nya rörelsemedlemmar har.

D: Den mest respekterade kunskapskällan

Vi arbetar för att åstadkomma ännu mer korrekt och verifierbar information. År 2030 ses Wikimediaprojekt som den mest högkvalitativa, neutrala och relevanta kunskapskällan. Vi ökar djupet på den tillgängliga kunskapen och fasthåller vår standard för verifierbart och neutralt innehåll. Vi bjuder in experter att delta. Vi hjälper människor att förstå hur vår process gör våra produkter mer pålitliga. Vi visar den mest relevanta informationen som finns, när och där den behövs.

E: Engagemang i kunskapsekosystemet (Delta i kunskapsnätverket)

Vi bygger relationer med ett stort antal organisationer, vilka likaledes är hängivna anhängare till fri kunskap. Wikimediagemenskaper arbetar också med likasinnade, som de tidigare inte kände till. Vårt innehåll spelar en central roll i akademisk och annan utbildning världen över. Vi är medspelare till ledande institutioner inom utbildning, konst, underhållning, civilsamhälle, den offentliga sektorn samt den vetenskapliga och teknologiska världen. Tillsammans bjuder vi in en ny generation människor som kan ta dela av, skapa, och förvalta ett växande bibliotek med fri kunskap åt alla.

Frågor (1-5)

1. Vilken påverkan kommer vi att ha på världen, om vi följer detta tema?
2. Hur viktigt är detta tema i förhållande till övriga fyra teman? Varför?
3. Fokus kräver avvägning. Om vi ökar våra insatser inom detta område de kommande 15 åren, finns det någonting som vi gör idag som vi måste lägga åt sidan?
4. Vad skulle kunna läggas till för att ge detta tema större tyngd?
5. Vilka andra (organisationer, grupper, företag, myndigheter) kommer att arbeta inom detta område, och hur skulle vi i så fall kunna bli partner med dem?

Gemenskapen på svenskspråkiga Wikipedia uppmuntras att diskutera de olika temana och besvara de olika frågorna för respektive tema. Observera att detta är diskussionen beträffande svenskspråkiga Wikipedias synpunkter (Grupp B). Om du även/hellre vill bidra till det svar föreningen Wikimedia Sverige kommer att lämna in, är du välkommen att diskutera det på föreningens wiki (Grupp A).

Diskussionen förs nedanför följande rubrik. Svaren skall lämnas in senast den 12 juni på Meta.---Historiker (diskussion) 7 juni 2017 kl. 21.43 (CEST)

Diskussion om 15-årsmålet

Jag har kommenterat på föreningen Wiki och också skickat in ett individuellt svar enligt vad som nämns ovan. Om det ses som önskvärt kan jag upprepa vad jag skrivit på föreningens wiki här, men blir det inte lite väl dubbeldiskussion?Yger (diskussion) 8 juni 2017 kl. 16.51 (CEST)

Flertalet användare är nog inte medlemmar i föreningen så det vore till fördel om diskussionen fördes här. /Ascilto (diskussion) 8 juni 2017 kl. 18.31 (CEST)

OK läger in nedan.Yger (diskussion) 8 juni 2017 kl. 18.42 (CEST)

För den som inte känner till det: man behöver inte vara medlem i föreningen för att vare sig läsa eller redigera på den wikin. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 8 juni 2017 kl. 18.53 (CEST)

@Yger: Tack för dina inlägg, både här och på föreningens wiki. Det kan bli lite dubbelt, men det kanske är olika som deltar i de olika diskussionerna, även om föreningens wiki är öppen även för andra än medlemmar, vilket Ainali så riktigt påtalat.

Jag hoppas att fler engagerar sig i diskussionen, för att därigenom påverka den framtida strategin.--Historiker (diskussion) 8 juni 2017 kl. 20.55 (CEST)

Hi. My name is Szymon, I'm a Polish Wikipedian hired by WMF to help editors to participate in the movement strategy discussion. There are two independent "tracks" of the discussion, designed for different audiences. Track A is designed for organizations (e.g. chapters, like Wikimedia Sverige), and Track B is designed for online communities. In my personal private opinion, it's because everybody should be able to discuss comfortably. There are many editors who aren't close to any organization; that's quite obvious. But there are also some people who are closer to an organization rather than to any online community (e.g. some staffers). Eventually, all feedback will be passed on to the same point, and from that point of view, yes, Yger, repeating one's thoughts isn't needed. Unless you expect to gain some reaction from those who haven't participated or aren't likely to participate in the WMSE discussion. SGrabarczuk (WMF) (diskussion) 9 juni 2017 kl. 12.09 (CEST)

Tack till er som deltar i diskussionen. Fler är välkomna att deltaga.--Historiker (diskussion) 9 juni 2017 kl. 20.41 (CEST)

Nu är sammanfattningen inlämnad på Meta. Tack till er som deltog!--Historiker (diskussion) 12 juni 2017 kl. 20.36 (CEST)

A.Hälsosamma, inkluderande gemenskaper

Detta vill vi ju alla, det är väl snarast omöjligt argumentera emot. Men jag själv ser inte att vårt primära mål och syfte är att skapa och sprida ett nytt välfungerande samarbetsmetod, även om det är ett mycket trevligt och bra om det ändå blir så. Jag ser detta som en enabler till våra primära mål, innehåll och spridning (pkt 4 och 3 nedan). Och att ev mål inom detta är av hygienkaraktär (vi skall uppfylla att driva diskussioner så de är välfungerande och inkluderande för alla)Yger (diskussion) 8 juni 2017 kl. 18.42 (CEST)

Gemenskap - kanske först och främst i form av gott samarbete och ett positivt konstruktivt arbetsklimat, både inom ett språkprojekt och mellan dem - är naturligtvis en viktig förutsättning för ett gott resultat. Men det huvudsakliga syftet är ett annat: Att erbjuda den kunskapssökande god och kvalitetssäkrad information. Lindansaren (diskussion) 8 juni 2017 kl. 20.14 (CEST)

Samtidigt ser jag det här som en fullständigt nödvändig del i att kunna göra det, på samma sätt som vi behöver ha fungerande servrar som inte går ned hela tiden, juridiskt skydd så att Wikipedia inte kan sänkas och så vidare – det som inte heller är vårt huvudsyfte, men utan vilket vi får svårt att verka. Dessa två exempel kan Wikimedia Foundation stå för; välfungerande gemenskaper ligger på oss alla. Om vi inte gör det trevligt och välkomnande att redigera tror jag att vi snart har dömt ut oss själva. /Julle (disk.) 9 juni 2017 kl. 11.57 (CEST)

Själv ser jag det här (tillsammans med mål 2) som ett av det viktigaste. /Julle (disk.) 9 juni 2017 kl. 12.03 (CEST)

För min del är det här det viktigaste målet. Som Yger skriver ovan är det här en enabler till våra primära mål - men det är även något som möjliggör de andra målen. Vi har redan sett att , och jag är bekymrad för det. Tyvärr är det här målet svårare att göra något åt än vad vi hittills har trott, och många här verkar tro. Det mest framgångsrika programmet för att skaffa nya bidragsgivare i Wikipedias historia är Wiki Education Foundations olika projekt, och det är en massiv satsning med stora resultat. Vi skulle behöva mycket mer fokus, enligt mig, på att göra Wikipedia mer välkomnande, så att läsare förstår att de är välkomna att bidra och hur de ska göra. Problemet är att vi inte riktigt vet hur vi ska göra det utan att tumma på kvalitetskrav, etc. Jämför hur enkelt det är att starta en närvaro på i stort sett alla andra webbplatser, med hur mycket instruktioner vi ger våra nybörjare. Jag är inte helt övertygad om att det bara är en teknisk fråga, utan det kanske är en pedagogisk fråga (många läsare vet inte vad som saknas i dåliga artiklar, eller hur de skulle bidra om de ville), eller en PR-fråga (många vi pratar med vet inte om att man kan bidra till Wikipedia). Mitt förslag är därför mycket större fokus på gemenskapen, nyrekrytering och att få wikipedianer att stanna kvar. Utan gemenskapen dör Wikimedia-rörelsen.//Hannibal (diskussion) 9 juni 2017 kl. 17.07 (CEST)

Även jag ser det här som ett av de viktigaste målen, rent av livsnödvändigt för Wikipedia. Framförallt för att vi behöver fler som bidrar till projektet och inte färre – och för att detta ska uppnås behöver vi fokusera på just det här målet. Jag tror även att det här målet är något av en springande punkt för att kunna öka mångfalden på Wikipedia. //Vätte (diskussion) 10 juni 2017 kl. 17.36 (CEST)

Jag tycker också att denna del är överordnad de andra. Så länge Wikipedia är ett fritidsprojekt och vi inte kan göra allt med botar, är vi beroende av att många kan trivas med att samarbeta mot ett gemensamt mål. Genom att vara många, ökar vi också spridningen i innehållet och bidrar bara på så sätt till en ökad kvalitet. Med rimliga krav på deltagandet kan vi också både skapa kvalitet och se till så att det behåller sin kvalitet över tid (= uppdateras och kompletteras).--Paracel63 (diskussion) 10 juni 2017 kl. 20.14 (CEST)

Instämmer helt med Julle, Hannibal, Vätte och Paracel63, då en trevlig stämning är grunden som allt annat vilar på. Själv kände jag mig mycket välkommen när jag började redigera för nästan två år sedan, av bland andra Ataraxim, Hangsna, Yger, Rassdyt, Pontuz, Tostarpadius och Maundwiki. Som nybörjare blir det alltid lite fel och lite inkomplett, men det var roligt när de bemödade sig att ägna tid åt att fixa felen och kompletera det jag skrev, då det visade att de tyckte att det var värdefulla bidrag som också var värd deras tid. Samtidigt har jag sett andra nybörjare som blivit lite bryskt behandlade, när deras bidrag inte varit på tillräckligt hög nivå eller när de har uttryckt frustration över att något blev raderat. Jag tror att grundprincipen för att få nybörjare att känna sig välkomna och fortsätta sitt engegemang är dels att visa uppskattning för deras arbete genom att (i) förbättra det de skrivit, (ii) tacka dem för deras bidrag, (iii) ställa frågor när något är konstigt, och (iv) uppmuntra ytterliggare bidrag när något är inkomplett, och dels genom att gå mjukt fram och (v) vara försiktig med att snabbradera nya inkompletta sidor, (vi) inte rulla tillbaka redigeringar som inte är rent klotter, (vii) vara generös med relevanskriterierna, (viii) inte klaga eller överreagera på bristande kunskap om wikipediaregler, och (ix) endast blockera för att stoppa återkommande destruktiva redigeringar men aldrig för att exempelvis en fråga på deras diskussionssida inte har besvarats. Vi kan inte ställa samma krav på nybörjare som vi gör på etablerade användare. Med tiden lär de sig om de blir positivt och hjälpsamt bemötta. Martinogk (diskussion) 15 juni 2017 kl. 05.06 (CEST)

Jag skriver även under på i princip allt detta ovanstående (om nu någon trodde något annat). (ställer mig på ölbacken) Det där med "(vi) inte rulla tillbaka redigeringar som inte är rent klotter" är kanske en helt annan diskussion, men jag ser ibland att tidskrävande redigeringar rullas tillbaka (eller görs ogjorda) med tveksam vilja till utvecklande av artikeln. Sådant känns inte som seriöst deltagande i ett kreativt samarbete utan snarast som en simpel snabblösning i brist på engagemang. (går ner från ölbacken) Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 16 juni 2017 kl. 00.15 (CEST)

B. Den förbättrade eran (Framsteg genom teknologi)

Vi får naturligtvis inte försumma att utveckla vår tekniska system och hjälpmedel, men jag ser inte heller detta område som ett primärmål. Och mål kan formuleras defensivt (vi skall ha et tekniskt system up to standrad med våra användares behov och förväntningar, vi skall ha fullgott stöd för nya teknologier som dyker upp, och vi skall inte bli omkörda av potentiell konkurrenter. Men som sagt jag anser vi inte behöver vara ledande i sig i dessa saker. För hjälpmedel mer direkt kopplade till vårt skapande och spridande av kunskap kan vi dock gärna ligga närmare framkanten (översättningar, AI för klotterbekämpning etc)Yger (diskussion) 8 juni 2017 kl. 18.42 (CEST)

Den tekniska utvecklingen är nog den enskilt viktigaste faktorn som Wikimediaprojekten måste följa, samt förhålla och anpassa sig till. Informationen kommer alltid att finnas överflöd. Den kommer att sammanställas till presentations- och läsbara former, kanske inte just när någon mänsklig hjärna arbetar med den, utan i datorn i samma ögonblick som någon söker efter den. Vi ser idag hur vi har kunnat massproducera artiklar med rådata som har sammanställts till löptext. Kvalitén har (än så länge) kanske inte alltid riktigt den kvalitet som vi skulle önska. Men den utvecklingen kommer att gå oerhört snabbt. Utan en avancerad teknisk utveckling (främst genom databas- och sökteknik samt nya presentationsmöjligheter) kommer Wiki-projekten att fasa ut sig själva. Lindansaren (diskussion) 8 juni 2017 kl. 20.14 (CEST)

Ja, om vi inte hänger med här kommer vi rätt snabbt kunna göra oss irrelevanta. Det gäller såväl redigeringsmöjligheter (vi har lidit av att släpa efter på mobilsidan) som presentation. Till exempel: Om allt fler söker information via ljud snarare än text, är vi redo för det? /Julle (disk.) 9 juni 2017 kl. 11.54 (CEST)

Själv ser jag det här (tillsammans med mål 1) som ett av det viktigaste. /Julle (disk.) 9 juni 2017 kl. 12.04 (CEST)

Jag vill INTE se Wikipedia som en experimentlåda för att testa och utveckla nya tekniker! Sådant får hållas på dedikerade projekt om så önskas, men Wikipedia (och systerprojekten) är inte rätt plats för det. Göra Wikipedianer ofrivilligt till betatestare är ett effektivt sätt att få etablerade användare att lämna in. -- Innocent bystander (diskussion) 9 juni 2017 kl. 20.59 (CEST)

Jag instämmer helt med Innocent bystander. Själv ger jag inte upp i första taget, men om redigeringsverktygen förvandlas till oigenkännlighet kommer nöjet med stor sannolikhet att försvinna. Tostarpadius (diskussion) 10 juni 2017 kl. 17.42 (CEST)

Jag är lite kluven. Jag tror att kvaliteten är viktigare än gränssnittet, för att locka och bibehålla läsarna. Redigeringsmiljön har kompletterats med alternativa redigeringsverktyg, vilket sänker tröskeln för nybörjarna. Mer behövs göras, men en snabbt teknikutveckling (minns Winter?) är möjligen inte rätt lösning. Däremot behöver vi skapa bättre kompatibilitet mellan befintligt innehåll och moderna plattformar (exempel: navigationsrutor behöver kunna visas också på en mobil).--Paracel63 (diskussion) 10 juni 2017 kl. 20.20 (CEST)

Det här avsnittet heter i original "the augmented era", dvs den tidsepok där man talar om "augmented reality" (svenska Wikipedia-artikeln heter förstärkt verklighet), med teknik som Pokemon go, där dagens verklighet utökas med information från nätet. Det kan vara experiment som nutida fotografier kombinerade med historiska fotografier av samma plats. Givetvis är begreppet vidare än så och behöver inte handla varken om spel eller om geografiska koordinater (byggnader, stadsmiljöer). Men det antyder ändå att nätet (med Wikipedia) smyger sig in i existerande sammanhang, snarare än att enbart vara en produkt (en encyklopedi) som man medvetet går till. När jag behöver veta hur man skalar en banan, så kommer banan-informationen ur Wikipedia upp (informationen tillgängliggörs utifrån situationen), i stället för att jag väljer att gå till en encyklopedi, nämligen Wikipedia, för att där söka efter information om skalning av bananer. Jag tror detta är tankarna som ligger bakom det här avsnittet. Och det framgår av ordet "augmented", men inte av den svenska rubriken. Ska då detta vara en punkt i strategin? Jag tror man måste skilja på vision, strategi och taktik, det vill säga mellan långt, medellångt och kort perspektiv. Valet av redigering av wikitext eller visual editor eller konstruktionen av mallar, det är taktik, det korta perspektivet. All kunskap åt alla, det är vår långsiktiga vision. Men däremellan ligger det mellanlånga tidsperspektivet, som omfattas av strategin, saker som händer under ett årtionde och skiljer 2001 och 2011 från 2021 och 2031. Och dit hör nog även tankar på "augmented relality". --LA2 (diskussion) 11 juni 2017 kl. 09.18 (CEST)

C. En sannerligen global rörelse

Då vi (=jag?) som jobbar drivs av att vi är besjälade av rörelsens vision, så är det viktigt vi inte bara hjälper sprida kunskap inom våra närområden utan även i de delar av världen som inte har så lätt skapa egna språkversioner med god substans. Och för att hålla vår drivande ideal levande, så ser jag det viktigt det finns tydliga (och om nödvändigt resurskrävande mål) för detta områdeYger (diskussion) 8 juni 2017 kl. 18.42 (CEST)

Det här är någonting jag tycker är viktigt finns med när vi fördelar insamlade resurser och så vidare, så att utveckling sker för alla språk (annars blir det lätt så att skrift som skrivs från höger till vänster lätt hamnar på efterkälken, till exempel), att det finns stöd för gryende gemenskaper, men som är svårare för mig som enskild wikipedian – eller wikimedian – att förhålla mig till. Alltså: Jätteviktigt, men framför allt relevant och viktigt att tänka på för en mindre skara, jämfört med de flesta av de andra målen (kvalitetsnivå, välkomnande miljö etc) som är centrala för vårt vardagliga arbete här. Jag vet inte om det är viktigt att alla, eller ens de flesta, behöver känna sig som en del av en internationell gemenskap. Många vill bara göra sin lokala wiki bättre. Det är gott nog. /Julle (disk.) 10 juni 2017 kl. 15.54 (CEST)

Detta är en av Wikipedias styrkor idag (många språkversioner, globalt fokus, läsare över hela världen). Jag ser den som en följd av vår verksamhet. Lokala satsningar behövs säkert för att fortsätta upprätthålla denna kvalitet, men det ser jag snarare som en del av Mål A.--Paracel63 (diskussion) 10 juni 2017 kl. 20.23 (CEST)

D. Den mest respekterade kunskapskällan

Jag ser detta som det viktigaste området vi behöver fokusera på. Wikipedia innehåll är imponerande men också ojämna och parallellt med våra skapande redigeringar förekommer också förstörande. Jag skulle som mål vilja se två saker:

• 1.För de ämnesområden, vi bedömer som "viktiga" har vi 2030 för hela sortiment, artiklar som uppfyller grundkrav på substans och källbeläggning, samtidigt som vi kan ha många artiklar som är än starkare
• 2.Vi 2030 har en större del av våra artiklar som är kvalitetssäkrade, dvs de har källor substans och stabilitet, men också att för dessa finns det inbyggda begränsningar av redigerande att klotter från oinloggade inte kan föras in

Yger (diskussion) 8 juni 2017 kl. 18.42 (CEST)

Förutsättningarna att vara och uppfattas som en intressant och relevant kunskapskälla hör intimt samman med tre saker - projektens (WM-rörelsens) egna definitioner av sina uppdrag, förmågan att leverera det unika, samt förmågan att följa och anpassa sig till den tekniska utvecklingen. Jag tror inte att WP och de andra projekten kommer att vara valda och eftersökta källor på samma sätt som har gällt hittills. De blir istället - om de kan försvara sin kvalitet - källor i större och mer komplexa informations- och sökkluster, tillsammans med öppna förstahandskällor, databaser, algoritmprocessade sökresultat, textproducerande robotar o s v. Om Wikimediaprojekten trots allt ska kunna ses som relevanta i det sammanhanget gäller det att man har renodlat och utvecklat det som är unikt - för WP:s del att vara ett "uppslagsverk" med en starkare identitet än att bara vara en samling artiklar. I mina ögon handlar det om den mänskliga hjärnans förmåga att sammanfatta, sätta in saker i ett sammanhang, ge perspektiv, värdera relevans o s v. Om vi inte renodlar uppdraget och engagemanget, med mycket strikta och högt ställda krav på kvalitet och innehåll, riskerar Wiki-projekten att bli en av oändligt många dataresurser i Googles (eller andra liknande och antagligen betydligt mer utvecklade tjänsters) utbud. Även detta är en överlevnadsfråga och jag är - med tanke på att vi tycks ha så olika målbilder - ärligt talat ganska pessimistisk. Lindansaren (diskussion) 8 juni 2017 kl. 20.14 (CEST)

Ja, här tror jag en av de stora skiljelinjerna ligger – i praktiken tror jag att kvalitetsarbetet (det här målet) och att vara välkomnande (starkt kopplat till mål 1, diskuterat ovan) står emot varandra, i det att det ena ofta blir lidande när vi fokuserar på det andra. Är vi välkomnande måste vi tillåta människor att göra misstag utan att det blir en stor grej eller att deras artiklar plockas bort. Det innebär i sin tur att vi måste acceptera material av något lägre kvalitet. Personligen är jag mer oroad över de höjda trösklarna för att bidra än kvalitetsnivån, men anledningen till att trösklarna har höjts är ju just ökade käll- och kvalitetskrav. Jag undrar om det inte just nu är den stora konflikten inom Wikimediaprojekten, lite väl ofta outtalad. /Julle (disk.) 9 juni 2017 kl. 12.02 (CEST)

Jag tycker din hypotes/frågeställning egentligen vore värd en egen tråd på Bybrunnen. Ser du det som ett misslyckande att vi numer har flera postgraduates (doktorander) som nyblivna bidragsgivare, men förre med bakgrund att gå första eller andra året på högskolan. Jag ser det som en naturlig och bra utveckling då det svårare för en studerande på grundnivå tillföra nytt medan det finns hur mycket som helst för en på högre utbildningsnivå. Och de med högre utbildningsnivå skulle antagligen bli avskräckta med lägra krav på källor/noter tex.Yger (diskussion) 9 juni 2017 kl. 16.35 (CEST)

Nej, jag tycker att det är två bra saker som jag personligen tyvärr misstänker i praktiken i någon mån står mot varandra, där vi får det ena lite på bekostnad av det andra (som ett försök att besvara fråga tre ovan, vad vi tappar när vi lägger fokus här). Jag tror personligen att våra höjda krav kan ha gjort det svårare att delta – ofta oavsett kunskapsnivå, eftersom många av våra krav handlar om hur saker skall skrivas – vilket jag betraktar som ett allvarligt långsiktigt problem; det betyder naturligtvis inte att jag inte uppskattar kvalitetsarbetet eller resultatet därav, som är fantastiskt, och vi skall inte glömma hur otroligt mycket bättre Wikipedia är nu än för tio år sedan. Det är en svår balansgång. /Julle (disk.) 9 juni 2017 kl. 17.36 (CEST)

@Lindansaren. Jag ser på våra artiklar i förhållande till primärinfon, som på molekyler till atomer. Livets byggstenar är aminosyror, en form av mellankomplexa molekyler sammanbyggda från atomer, inte råa atomer. Och även om vi har många artiklar som har ett enkelt samband till tillgängliga källor, är huvuddelen en halvkomplex sammanbyggnad av info från Källor (jag tänker själv på "Mina" sockenartiklar som har 10-15 källor per styck). Och medan jag delar din syn att det kan komma nya starka (AI-)hjälpmedel för att vidareförädla kunskap utifrån basal data, så är det min uppfattning det krävs vårt "lager" av förädlad källinfo för att det skall gå att göra vidare bearbetning. Våra artiklar lämpar sig utmärkt för att ge elementära svar på frågor, "var ligger orten X", "hur många invånare finns i X år 20xx" etc vilka behövs som komponenter för att bygga vidare kunakaper utifrån.Yger (diskussion) 9 juni 2017 kl. 19.54 (CEST)

Att bjuda in experter har sina risker. Wikipedia är öppet och experter kan bli stötta om amatörer ger sig på deras texter. Här finns ett problem där vi antingen riskerar att driva bort experterna eller stänga Wikipedia. Öppenheten, att alla kan redigera, är en grundbult och den kan vi inte förhandla om. Istället kunde vi ha en mer strukturerad utredning på diskussionssidan eller eventuellt en egen namnrymd för bakgrundsutredning där man, till skillnad från på diskussionssidorna, måste följa en ganska strikt mall. Edaen (diskussion) 10 juni 2017 kl. 09.03 (CEST)

Nej, det är möjligt att det inte skall tolkas så men jag reagerar när jag läser att wikipedia jag skall vara den mest aktade källan. Jag hoppas att etablerade forskare och vetenskapliga publikationer fortsätter vara den mest aktade kunskapskällan. Sedan får vi gärna komma nära med sådana som källor och gärna presentera informationen på ett mer lättillängligt sätt.FBQ (diskussion) 10 juni 2017 kl. 09.36 (CEST)

Man kan se för sig en framtid där sökmotorer och robotar utvecklats dithän att robotar kan generera sammanställningar likt Användare:Lsjbots on demand i samma sekund som någon utför en sökning. Det skulle vara ett värdefullt komplement till både användargenererade uppslagsverk som Wikipedia och expertskapade och auktoritativa som Nationalencyklopedin och Encyclopædia Britannica. Det skulle också skärpa konkurrensen och ställa större krav på att vi höjer oss över nivån som består av relativt enkla sammanställningar likt de som Lsjbot kan åstadkomma. Precis som Användare:Lindansaren och Användare:Yger skriver ligger vår främsta konkurrensfördel i sånt som kräver mänskligt omdöme och analysförmåga, t.ex. källkritik och relevansavgöranden. Också sammanhang och fördjupning är viktiga konkurrensfördelar vi har i en alltmer tekniskt avancerad internetmiljö. Även om robotutvecklingen är häpnadsväckande snabb kommer det att dröja längre än till 2030 innan robotar har något som liknar fantasi, kreativitet och empati, vilka alla i olika grad spelar in i våra tankeprocesser när vi redigerar artiklar. Jag menar inte att vi någonsin skall bli mer subjkektiva än vad vi redan är, men ett visst mått av subjektivitet ingår alltid i intellektuella och kognitiva processer och det måste vi alltså se som en styrka och konkurrensfördel.

Våra främsta konkurrenter i kunskapsbranschen är de auktoritativa, officiella nationaluppslagsverken. I förhållande till dessa är vår främsta konkurrensfördel just att vi inte är auktoritativa. De gör anspråk på att vara källor i egen rätt, vilket vi aldrig kan göra. Just därför måste vi bli allt noggrannare med att ange våra källor vilket de sällan gör. I längden kan det ge oss trovärdighetsfördelar. En stor fördel för oss är också att vi gör sammanställningar utifrån flera källor, vilket nationalencyklopedierna åtminstone inte redovisar att de gör.

När det gäller källhänvisningar och källkritik skulle jag säga att vi idag befinner oss på ungefär den nivå som lärs ut på och krävs av gymnasiet. Nuförtiden lärs grundläggande källanvändning och källkritik ut redan på högstadiet. Många av oss användare är äldre och vi som gick i skolan på 60-, 70- eller 80-talen kan inte föreställa oss hur mycket skolans kursplaner och didaktik har utvecklats sedan dess. Enligt min mening behöver vi inte vara rädda för nybörjare utan akademisk utbildning. En högstadieelev av idag, iallafall på nivå C och däröver - dvs de allra flesta - förstår våra källkrav även om eleven ännu inte har träningen att göra rätt från början. Jag ser det inte som ett självändamål att få fler doktorander och andra högre upp i den akademiska hierarkin som användare. Det vi skriver skiljer sig väldigt mycket från uppsats- och avhandlingstexter. Akademiska texter består av så stora mängder formalia att de till stora delar är ointressanta för kunskapsinhämtning, man måste söka efter det substantiella med lupp. Vad vi behöver är användare som kan skriva populärvetenskapligt och jag tror att vi kan rekrytera dessa personer lika mycket bland duktiga gymnasister som bland akademiker.

Det är stor skillnad på det vi producerar idag och det vi producerade för bara fem år sedan, det kan jag se som för närvarande sysslar med biografier. Det är oftast mer lustfyllt och lättare att producera nya artiklar efter dagens krav än att fylla på befintliga artiklar som från dagens perspektiv framstår som lättfärdiga. En stor utmaning för oss är att lyfta hela artikelbeståndet så att det uppfyller dagens krav på källanvändning. /Ascilto (diskussion) 10 juni 2017 kl. 13.42 (CEST)

Jag borde kanske vänta till jag har tid att sätta mig vid datorn, men är inte säker jag får det. Jag vet inte om jag missuppfattade svaret och har väl begränsade kunskaper om dagens ungdomars förmåga till källkritik men jag är dock skeptisk. Tvärtom upplever jag att konspirationsteorier idag får en allt större spridning idag på grund av misstro mot auktoritativa källor. Vi har bland annat en president i USA som tror att växthuseffekten är en venskapsmännens konspiration. Jag tror för övrigt inte att en gymnasieelev annat än undantagsvis är tillräckligt intellektuellt utvecklad för att kunna ägna sig åt källkritik i egentlig mening. Visst, att kunna förstå när en hemsida är fejkad eller skapad i reklamsyfte eller av särintresse, men att verkligen kunna granska källor kräver något mer. De skolmaterial jag sett i ämnet har varit extemt basalt. Dessutom, för att kunna ägna sig åt verklig källkritik krävs dessutom att man är insatt i ämnet, känner till vilka originaldokument som är bevarade, vilka forskare som ägnat sig åt ämnet, vilka arbeyen de skrivit i ämnet, vilka teser de lagt fram och vilken auktoritet de har. Sedan beror väl hur oroade vi skall vara vilka ambitioner vi anser att det är rimligt att wikipedia skall ha. Jag ser det som sagt inte som vår målsättning att vara någon främsta kunskapskälla.FBQ (diskussion) 10 juni 2017 kl. 16.16 (CEST)

@FBQ:Jag tror inte att alla dagens användare är akademiker, mycket tyder på att så inte är fallet. Det är min bestämda övertygelse att, som jag skrev, en duktig gymnasist klarar att uppfylla våra källkrav. För de flesta krävs träning och det är vad vi inte kan låta bli att erbjuda, enligt tråden Hälsosamma, inkluderande gemenskaper. För min del är det en policyfråga att även personer med enbart gymnasieutbildning skall kunna redigera Wikipedia, vår slogan är ju "den fria encyklopedin som alla kan redigera", det måste vi leva upp till - eller ändra slogan. Jag måste upprepa att de källkrav vi idag utvecklat är på en nivå motsvarande gymnasiets. /Ascilto (diskussion) 16 juni 2017 kl. 13.10 (CEST)

Nej, jag tror inte heller att alla användare här är akademiker, och jag tror inte alls man behöver vara det. Jag tror att man har en klar fördel av det men det går nog bra ändå. Jag är kanske lite skeptisk till gymansister men det handlar då snarare om mognad och perspektiv - jag tror i många fall att en 40-årig bilmekaniker kan göra bättre ifrån sig än gymnasister. Men en mogen gymnasist klarar säkert av att skriva här, med god vägledning tror jag faktiskt att de flesta gymnasister klarar det. Men att skriva bra uttömmande artiklar som kan tävla med uppslagen i traditionella uppslagsverk krävs sakkunskaper i ämnet eller att någon med dessa kunskaper tittar på artikeln. Då spelar det kanske mindre roll om det är en städare eller en professor i molekylärbiologi som försöker skriva om statsvetenskap. Jag ser för övrigt inget skäl att någon skall behöva redogöra för sin bakgrund innan de får lov att börja skriva, då kan vi ju lika gärna dela ut personliga konton och särskilt godkända redigerare och då är ju wikipedia som vi känner det dött. Återigen handlar det ju om vilken ambitionsnivå man har, men "Den mest respekterade kunskapskällan" är ju är att sätta ribban väldigt högt. Jag möter yngre som upplever att de inte behöver några böcker eftersom allt redan finns på wikipedia och vill få svaret på en oklar fråga i TP eller kolla upp något i en diskussion med polaren kanske det inte är så noga. Har man högre ambitioner tror jag att det är viktigt att man förstår att man måste gå djupare än wikipedia, och jag tror inte att vi bör ha några högre ambitioner. Som Paracel63 påpekar är det ju primär- och sekundärkällor som vi på wikipedia skall använda när vi skriver artiklar. Vad gäller källkraven på wikipedia så gäller det ju att skilja mellan källkrav och tillförlitliga artiklar. Det skrivs ju fortfarande källösa artiklar. Det innebär inte nödvändigtvis att de är de faktamässigt sämsta artiklarna oavsett vad vi tycker om det. Att en högt aktad källa använts betyder inte att den inte tolkats felaktigt eller vinklats. Kom efteråt på att jag inte tog upp problemen med POV i svårigheterna med wikipedias väg mot, jag föredrar väl att skriva "en av de mest relevanta informationskällorna", det är ju ytterligare ett problem längs vägen. Jag tror att om vi vill nå dit måste vi ha högre ambitioner än att ha artiklar skrivna av gymnasister. Å andra sidan finns så många artiklar kvar som är betydligt sämre att det inte behöver vara något problem för den som vill redigera, den dag det inte finns någon artikel som en gymnasist klarar av att förbättra tror jag aldrig kommer. Med det sagt, jag kanske låter negativ, men jag ser absolut att wikipedia går framåt och att artikelbeståndet sakta men säkert blir bättre. Men jag tycker att det inte är något skäl att inte påpeka bristerna som ännu finns kvar, och troligen alltid kommer att finnas kvar. Uppslagsverkets uppbyggnad har ju både för- och nackdelar.FBQ (diskussion) 16 juni 2017 kl. 13.51 (CEST)

Att vara främst är inget mål, utan möjligen en konsekvens. Wikipedia ska inte och kan inte vara en informationskälla som tar död på primär- och sekundkällor (som vi ju alltid måste kunna stödja våra uppgifter på). Vi ska inte heller sikta på att ersätta fackverk, eftersom vårt mål är att ge översikt i alla ämnen (inte att ersätta facklitteratur i specialämnen). Vi har nytta av att vara en av de mest relevanta informationskällorna, om vi (bl.a. via Googles algoritmer) ska kunna behålla våra läsare -> gynna återväxten bland bidragsgivarna -> överleva. Vi blir hela tiden bättre och mer relevanta (vill jag tro), både för yngre och äldre läsare, vilket förhoppningsvis gynnar vår överlevnad. Men tema A är även i denna jämförelse viktigare.--Paracel63 (diskussion) 10 juni 2017 kl. 20.31 (CEST)

Nej, med en sådan utgångspunkt är målet helt rimligt. Jag ser ju gärna att vi både satsar på att fylla ut luckor och att utveckla och fördjupa befintliga ämnen. Och jag ser inget hinder i att vi även framöver även själva som tidigard använder bot för att fylla ut luckor om resultatet blir OK. Men jag tror att botartiklarna kommer att kräva mänsklig översyn och bevakning såväl 2030 som 2080, och jag tror inga botar ens 2130 utan tydlig direkt mot artikelämnet riktad programmering klarar av att skriva utvalda artiklar. Får väl se om jag har fel. Och jag tycker att ett riktat projekt mot fördjupade och förbättrade artiklar borde ha fokus på breda övergripande artiklar. Vi har ganska omfattande artiklar om vissa keramiska fabriker och ett flertal keramiker men artikeln om keramik är rejält undermålig.FBQ (diskussion) 11 juni 2017 kl. 14.26 (CEST)

Tack för kompletteringen! Jo, vi är ännu rent ut sagt dåliga på wp:Basartiklar. Lite kan vi rikta fokus mot det via den här och liknande veckosatsningar, men vi behöver även i vårt vardagsarbete bli bättre på de allmänna ämnesartiklarna. Det är där vi kan förbättra vår kvalitet mest märkbart.--Paracel63 (diskussion) 12 juni 2017 kl. 00.01 (CEST)

E. Engagemang i kunskapsekosystemet (Delta i kunskapsnätverket)

Detta är enormt viktigt för det som jag ser som vårt främsta primärmål, pkt 4. Och för mig platser detta område bland de tre främsta (3 och 4 de andra)Yger (diskussion) 8 juni 2017 kl. 18.42 (CEST)

Det är här Wikipedia har sin plats, bland alla andra, om inte nödvändigtvis fria, men åtminstone öppna kunskapskällor! -- Innocent bystander (diskussion) 10 juni 2017 kl. 09.49 (CEST)

Detta är och kommer även i framtiden att vara en konsekvens av vår kvalitet. Genom vår förbättrade kvalitet gynnar vi tillgången på samarbeten med institutioner av olika slag och i olika länder. Vi kan också spela politisk roll för informationsspridningen, genom att vår blotta närvaro bidrar till att urholka nationella och traditionella hinder för informationsspridning (exempel: wikipedia:panoramafrihet). Öppna kunskapskällor kommer att bli allt viktigare, och här har Wikipedia ett stort försprång genom sin storlek och sin spridning. Genom ökat fokus på tema A blir det också lättare att fördela vår gemensamma fritid, så att vi får tid att ta till vara de olika samarbetsmöjligheterna när de dyker upp.--Paracel63 (diskussion) 10 juni 2017 kl. 20.35 (CEST)