Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2014-08

Sommaröppna kyrkor

Sommarkyrkoguiden har nu kommit där 333 öppna kyrkor presenteras. Passa på att fotografera kyrkor och kyrkorum. Ulkl (diskussion) 14 juni 2014 kl. 20.58 (CEST)

I Växjö stift finns 114 sommaröppna kyrkor. Ulkl (diskussion) 16 juni 2014 kl. 18.38 (CEST)

Össeby församling i Stockholms stift, Vallentuna kommun har öppna kyrkor. Artikeln Össeby-Garns kyrka behöver interiörbilder. Ulkl (diskussion) 19 juni 2014 kl. 17.18 (CEST)

Öppna kyrkor finns i Vallentuna församling. Orkesta kyrka är öppen söndagarna 6 juli, 27 juli och 17 augusti. Frösunda kyrka är öppen söndagarna 13 juli, 3 augusti och 24 augusti. Ulkl (diskussion) 5 juli 2014 kl. 18.47 (CEST)

Villberga församling i Uppsala stift, Enköpings kommun har öppna kyrkor. Artiklarna Villberga kyrka, Hacksta kyrka, Löts kyrka, Litslena kyrka och Husby-Sjutolfts kyrka behöver interiörbilder. Kyrkorna är öppna från 1 juni till 31 augusti, onsdag-söndag, kl. 10-16. Ulkl (diskussion) 21 juni 2014 kl. 16.53 (CEST)

Säby kyrka ligger några kilometer söder om Tranås. Kyrkan brukar vara öppen dagtid från maj till september. Exteriör- och interiörbilder behövs. Ulkl (diskussion) 24 juni 2014 kl. 18.43 (CEST)

Ännu en webbplats som presenterar sommaröppna kyrkor heter Kyrkrundan. Ulkl (diskussion) 30 juni 2014 kl. 20.19 (CEST)

I Rimbo pastorat finns sommaröppna kyrkor. Artiklarna Husby-Sjuhundra kyrka och Skederids kyrka behöver interiörbilder. Båda dessa kyrkor är öppna kl. 10-18 fram till 10 augusti. Ulkl (diskussion) 6 juli 2014 kl. 09.38 (CEST)

En fundering, är interiör i kyrkor alltid fria att ta bilder på? Jag tänker som så att det finns ju konstnärliga utsmyckningar där och det är väl inte alltid det gått så långt att PD-OLD är tillämpbart, ej heller FOP eftersom det är inomhus. /Hangsna (diskussion) 6 juli 2014 kl. 11.05 (CEST)

Nej – det är inte självklart att man kan publicera foton man tagit i kyrkor på nätet under fri licens. Det är inte ens självklart att det är tillåtet att fotografera (att använda kameran) i kyrkorna, även om man nog brukar tillåta det. /NH 6 juli 2014 kl. 11.19 (CEST)

Fjälkinge pastorat i Kristianstads kommun har sommaröppna kyrkor. Fjälkinge kyrka och Nymö kyrka är öppna dagligen mellan 8:00-18:00. Rinkaby kyrka är öppen 8:00-16:00 fram till 15/8. Ulkl (diskussion) 11 juli 2014 kl. 16.04 (CEST)

Fri?

Ett exempel som jag nu snubblade över. Vad sägs om bilden från en kyrka som illustrerar artikeln Erik Sand. Kan denna bild verkligen vara fri? /Hangsna (diskussion) 18 juli 2014 kl. 18.04 (CEST)

Fop gäller även inomhus för byggnader men inte för konst. Edaen (diskussion) 18 juli 2014 kl. 18.15 (CEST)

Jaha, det hade jag inte koll på, det var bra att veta. Men detta måste väl vara ett verk och således konst? (Och därmed inte fritt) /Hangsna (diskussion) 18 juli 2014 kl. 18.21 (CEST)

Jag tror det är olika regler för tavlor och för skulpturer, en tavla får inte avbildas innan copyrighten gått ut, men en skulptur får avbildas tvådimensionellt. --Xauxa (diskussion) 18 juli 2014 kl. 18.28 (CEST)

Uppmärksammade artiklar

artikeln om Carin_Mannheimer gick upp från 15/dag till 4500/dag, verkligen värt för oss (som vi gjorde) att putsa extra på. Samma med Sofia Hellqist som gick upp till 8000 visningar/dag när förlovningen eklaterades. Värt med en blänkare här när vi märker något liknande sker som ger uppmärksamhet.--Yger (diskussion) 15 juli 2014 kl. 17.46 (CEST)

Instämmer. Se min rubrik om Tove Jansson nedan. --Paracel63 (diskussion) 17 juli 2014 kl. 21.23 (CEST)

Håller med. Washington, D.C. artikeln länkas till idag från aftonbladet, och den har en språkvårdmall. Ser inte så bra ut. Jag löste igenom artikeln fram till historieagsnittets slut, men måste lägga mig nu. Kanske någon annan kan läsa och sedan ta bort mallen under natten? Adville (diskussion) 21 juli 2014 kl. 03.22 (CEST)

Parentes och kursivering

Ska det vara kursivering inklusive parenteser eller ska det vara kursivering innanför parenteser? Jag har fått för/lära mig att parentesen ska vara ickekursiv och sen innehållet kursiverat. Jag tänker på ändringar som denna där jag tycker det blir rätt men senare ändras till denna med motivering. Vad är det som gäller? Ska vi ta hänsyn till olika användares (eventuellt) (fel)konfigurerade teckensnitt? På min skärm ser det bra ut med raka parenteser och sen kursivt, hur ser det ut för er? Exempel nedan:

• (kursivering endast i parentes) samt (M.. även här men med (kanske) "värre" inledande och avslutande bokstav ..M)
• (kursivering även utanför parentes) samt (M.. även här men med (kanske) "värre" inledande och avslutande bokstav ..M)

/Hangsna (diskussion) 17 juli 2014 kl. 22.04 (CEST)

Egentligen är det korrekt att bara kursivera texten inuti parenteserna, men på min skärm blir då start- respektive sluttecknet ihopträngda med respektive parentes. Engelska Wikipedia kursiverar även parenteserna, och jag tycker att vi ska följa dem i det här fallet eftersom det funkar bäst på de flesta skärmarna. Heymid (bidrag) 17 juli 2014 kl. 22.15 (CEST)

Hur hoptryckt blir det, "nuddar" de eller går de till och med över varandra? Skulle du kunna ladda upp någon bild bild på hur det ser ut? /Hangsna (diskussion) 17 juli 2014 kl. 22.25 (CEST)

Här (extern länk). Sista bokstaven i parentesen för "målgöraren Mario Götze i bild" är ett d. Heymid (bidrag) 17 juli 2014 kl. 22.38 (CEST)

Jag tycker det ser snyggare ut med endast texten kursiverad. Med även parentestecknen kursiverade får jag lite av oblik-känsla, dvs som en elektronkursivering av ett typsnitt i tryckt text där en riktig kursiv font saknas. På en skärm och i mindre grader spelar det inte så stor roll, men ju större textgrad man kör på…--Paracel63 (diskussion) 17 juli 2014 kl. 22.40 (CEST)

Både stora M ->M) och lilla d -> d) klarar sig precis i min webbläsare, men kursivt stora W flyter ihop med en icke-kursiv efterföljande parentes. ->W). --Larske (diskussion) 17 juli 2014 kl. 22.50 (CEST)

Samma här, Larske. Men jag förstår inte vad som är svårt att läsa. Leder faktumet att bokstaven W precis nuddar vid parantesen till att man inte kan identifiera detta tecken som bokstaven W? Utopiantos (diskussion) 17 juli 2014 kl. 23.38 (CEST)

Det är två saker som gör det svårare att läsa, dels så tränger parentesen in och förstör ordbilden, dels så ser det konstigt ut och allt som ser konstigt ut i text fångar ögat och tar koncentrationen från själva läsningen. /ℇsquilo 18 juli 2014 kl. 08.01 (CEST)

Jag håller med ℇsquilo. Dessutom föredrar jag att alla tecken syns tydligt i det här fallet, särskilt eftersom det är få läsare som reagerar på att parenteserna faktiskt är kursiverade. Heymid (bidrag) 18 juli 2014 kl. 10.21 (CEST)

Personligen har jag inte sett det problem som skulle fordra en pragmatisk lösning. Jag anser att det är viktigt att endast den text som skall kursiveras verkligen blir det. Även kommatecken och punkter bör hållas utanför. I redigeringsläge störs jag oerhört av andra varianter (och jag hoppas verkligen att man skall kunna arbeta på det sättet även framgent - ett Wikipedia utan kod är för mig en mardröm och inte en vision). Tostarpadius (diskussion) 19 juli 2014 kl. 00.38 (CEST)

@Heymid: "eftersom det är få läsare som reagerar på att parenteserna faktiskt är kursiverade". Hur vet vi det? @Esquilo: Om vi skulle undvika saker som fångar ögat, borde vi kanske undvika kursiverad text helt och hållet?--Paracel63 (diskussion) 20 juli 2014 kl. 17.51 (CEST)

Om parenteserna hålls icke-kursiverade märker man skillnaden mellan texten inuti och parenteserna. Engelska Wikipedia har använt kursiverade parenteser i sin ITN-feed i minst två år, och ingen har reagerat. Heymid (bidrag) 20 juli 2014 kl. 19.40 (CEST)

Kan det vara så att det är olika skrivregler i engelskan och svenskan? Så är det ju exempelvis med procenttecknet, 10 % på svenska blir 10% på engelska. /Hangsna (diskussion) 20 juli 2014 kl. 22.10 (CEST)

Möjligt. Språkrådet säger i vilket fall att man inte kursiverar parenteser [1]. Tycker inte vinsten i läsbarhet är sådär vansinnigt stor att det är värt att frångå etablerade skrivregler.

andejons (diskussion) 20 juli 2014 kl. 22.55 (CEST)

Dags för nytt utseende på vår huvudsida?

På Portaldiskussion:Huvudsida#Existerande förslag ligger en mängd förslag hur vår huvudsida skulle kunna göras om. Vi har också tex Jsdo1980's förslag (Portaldiskussion:Huvudsida#Existerande Förslag till ny design av huvudsidan (igen)) som jag och många gillar mycket. Jag föreslår att vi utlyser en tävling. De som har idéer kan göra ett förslag och posta det på huvudsidans diskussionsida. Den 1 oktober röstar vi fram det vi gillar bästa, en av kandidaterna att rösta på blir förstås huvudsidans nuvarande utséende. Datumet är satt drygt två månader framåt så att alla har gott om tid att tänka ut något bra. Låter detta som en bra idé? mvh AlphaZeta (diskussion) 19 juli 2014 kl. 16.50 (CEST)

Låter bra! --Loose Rap (diskussion) 19 juli 2014 kl. 17.31 (CEST)

Jag stödjer också förslaget/Bro 20 juli 2014 kl. 16.37 (CEST)

Instämmer. Mvh, Triboci (diskussion) 20 juli 2014 kl. 17.20 (CEST)

Riktigt trevligt. Det vore bra om det äntligen hände något mer påtagligt med Huvudsida. Jag har nu skapat en särskild rubrik för det här på diskussionssidan, där jag påbörjat vår kandidatlistning med två egna förslag. Välkomna att fylla på! --Paracel63 (diskussion) 20 juli 2014 kl. 18.30 (CEST)

Tävling "Omgörning 2014" har startat!

Jättebra att du kört igång det Paracel63. Alla som har idéer på hur vår huvudsida ska se ut är alltså välkomna att visa upp det på Portaldiskussion:Huvudsida#"Omgörning 2014". Lättast är att göra ett förslag i en undersida till sin användarsida, men det går förstås också bra att länka tilll en extern sida. Den 1 oktober beslutar vi vilket alternativ vi gillar bäst. AlphaZeta (diskussion) 20 juli 2014 kl. 21.05 (CEST)

Jag föreslår att omröstningen får pågå under hela oktober 2014, och att det är fritt att föreslå nya huvudsidor till och med 30 september 2014. Under omröstningen föreslår jag även att vi kan lägga in ett slags banner högst upp på huvudsidan med texten "Tycker du att denna sida kan förbättras? Det finns flera förbättringsförslag. Rösta här på det förslag du tycker är bäst!" (där den blåmarkerade texten är länkad till själva omröstningen) eller liknande. På så sätt får även läsarna tycka till. Definiendum (?) 21 juli 2014 kl. 10.02 (CEST)

Få sökning att finna på andra språk än svenska.

Jag sökte efter information av "Carignan-Salières" efter att stött på namnet vid en översättning, och fick följande svar: Menade du: "Carignan-Således" samt "Inga resultat matchade frågan" och uppmaningen "Skapa sidan "Carignan-Salières" på svenskspråkiga Wikipedia"! Vid

När jag däremot sökte genom google så kom länkar till ett flertal artiklar från Wikipedia bl.a. denna:

(Carignan-Salières Regiment - Wikipedia, the free ...

en.wikipedia.org/wiki/Carignan-Salières_Regiment Översätt den här sidan The Carignan-Salières Regiment was a Piedmont French military unit formed by merging two other regiments in 1659. They were led by the new Governor, ..)OBS: ej med de länkar som är i original.

Och när jag klickade på länken för "översätt den här sidan" kom en lång artikel om "Carignan-Salières Regiment" översatt till svenska med denna adress: http://translate.google.se/translate?hl=sv&sl=en&u=http://en.wikipedia.org/wiki/Carignan-Sali%25C3%25A8res_Regiment&prev=/search%3Fq%3Dde%2BCarignan-Sali%25C3%25A8res%26safe%3Dactive%26rls%3Dcom.microsoft:sv:%257Breferrer:source%253F%257D%26rlz%3D1I7ADRA_svSE481

medan sökning på "Carignan-Således", även den genom google, visade länkar till artiklar om en druvsort kallad "Carignan" .

Sökning på "Carignan" enbart gav även resultat på svenskspråkiga Wikipedia, och vetskapen om att det är en kommun i kanton med samma namn och belägen med närhet till Ardennerna.

Att mitt första sökande inte gav resultat förrän jag sökte genom google, fick mig att undra om google i sin tur har copyright till översättningen av artikeln eller om den är tillåten att lägga in i svenskspråkiga Wikipedia där även översättningen av "Nouvelle-France" som ingick i informationen jag sökte vidare på:"Le régiment de Carignan-Salières vint en Nouvelle-France en 1665 pour défendre les villages contre les attaques des Iroquois" . Känner ni övriga Wikipedianer till om det är så eller om det är tillåtet, och i sådant fall hur det ska göras? Gustert (diskussion) 21 juli 2014 kl. 01.26‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

När det gäller biten om översättningarna från Google, så brukar de inte hålla tillräcklig kvalitet för att duga som källor (eller egna artiklar) - förutom brister i språket kan rena faktafel uppkomma. Om jag minns rätt översattes Ken Rogers (?) ett tag med Lasse Berghagen, vilket troligen var avsiktligt åstadkommet av någon humoristiskt sinnad.. :) (du kan förresten signera dina inlägg genom att skriva fyra tildetecken efter det, ~~~~). flinga 21 juli 2014 kl. 02.12 (CEST)

Google använder i sin översättning statistisk likhet. I fallet med Ken och Lasse var det alltså så att i många texter på engelska som liknade svenska texter förekom ordet Lasse i den svenska texten och Ken på samma ställe i den engelska varvid Google "översatte" det. Så ingen humor från Google i det fallet, det var helt enkelt deras bästa gissning. --Ainali (diskussion) 21 juli 2014 kl. 08.12 (CEST)

Hej @Gustert! Du får gärna använda en Google-översättning av en Wikipedia-artikel på annat språk som grund för en egen översättning, där du ser till att översättningen blir rimligt fakta- och språkmässigt korrekt och inte glömmer att ange källor. Men jag tycker att @flinga är alldeles för mild i sitt sätt att uttrycka sig - att rakt av klistra in maskinöversatt text i artiklar är definitivt inte välkommet, för jag har aldrig sett sådan text som håller måttet. Som du kanske ser är redan första ordet i Googles översättning ett språkfel i detta fall: "Den Carignan-Salières regemente var en...". Vi har till och med två särskilda varningsmallar för maskinöversättningar, {{Maskinöversatt}} att lägga in i artiklar som drabbats av sådan text och {{Maskinöversättning}} att lägga in som en varning på den skyldige användarens diskussionssida för att få användaren att upphöra med detta. Att du inte får något vettigt sökresultat beror på att du går in och söker efter ordet på svenskspråkiga Wikipedia, inte på alla Wikipedia-versioner. Om Google är ett bättre sätt att hitta till Wikipedia än Wikipedias egen sökmotor på ett visst språk - använd Google! Tomas e (diskussion) 21 juli 2014 kl. 16.34 (CEST)

Ainali: nej, att det var någon på google trodde jag inte.. :) däremot borde det vara möjligt att som användare enträget lägga in/välja översättningsförslag som man vill ska bli förstahandsförslag. Det var någon sådan som jag tänkte eventuellt skojat lite (om det nu ens var Ken Rogers..). På samma sätt kan man få till kreativa google-sökförslag, om man är tillräckligt enträgen. (Google kan å sin sida förstås försöka arbeta mot sådant, de kan ju ha utvecklat filter osv numera). flinga 22 juli 2014 kl. 00.57 (CEST)

Jag uppfattade frågan som om det finns något sätt att söka på wikipedia och få träffar på alla wikipedias språkversioner. Det är kan ju sedan vara upp till var och en om de vill försöka läsa artikeln på originalspråk eller översätta den med översättningsbot. Men svaret är väl att det alla fall mig veterligt inte går och att det enklaste sättet är att gå via google eller annan sökmotor, men att det inte har med någon licens att göra utan att någon sådan funktion inte installerats. Det går säkert via något specialprogram. --FBQ (diskussion) 22 juli 2014 kl. 12.28 (CEST)

Bot-academy

Jag funderar att till hösten lära mig och köra botar. Först triviala (ändra/räta textsträngar), sedan lite mer kvalificerade (typ flytta om stycken i sockenartiklar, föra in källrefar) och slutligen, om jag klarar det, avancerade (typ skapa artiklar utifrån källor). Jag tror mig kunna komma igång på egen hand men jag undrar om det finns andra med likande intresse? Vi kunde då kanske be föreningen (André) hålla några sammankomster några kvällar i höst för att hjälpa oss igång (säg tre träffar med två veckors mellanrum för grunderna, inklusive börja köra + två lite senare för mer avancerade tillämpningar). Om fler är intresserade borde det gå ordna något även om vi bor på olika platser. (det skulle då också automatiskt bli ett nätverk med bot-kunniga).Yger (diskussion) 16 juli 2014 kl. 21.03 (CEST)

Jag är game!--LittleGun (diskussion) 16 juli 2014 kl. 22.28 (CEST)

Låter väldigt intressant. Preliminärt svar: ja! --Xauxa (diskussion) 16 juli 2014 kl. 23.16 (CEST)

Jag är helt klart intresserad! /Haxpett (diskussion) 16 juli 2014 kl. 23.18 (CEST)

intresse finnes. Adville (diskussion) 17 juli 2014 kl. 13.52 (CEST)

Kör ju redan med AWB och har gjort testredigeringar med C# men något mer kan man ju alltid lära sig. - Averater (diskussion) 17 juli 2014 kl. 16.02 (CEST)

Intresserad. Kör WPCleaner då och då som byter ut text. Maundwiki (diskussion) 17 juli 2014 kl. 22.34 (CEST)

Jag är också intresserad. Jobbar dagligen med Python, men har inte satt mig in i botvärlden på Wikipedia. Vienno (diskussion) 27 juli 2014 kl. 12.04 (CEST)

Artiklar för varje släkte istället för en artikel för varje art

Jag har kommit med det här förslaget tidigare, förra gången möttes jag av ett kompakt motstånd, men jag tänkte att den sidan kanske bevakas av ett selektivt urval av gemenskapen, så därför väljer jag att framföra mitt förslag här också.

Mitt förslag går ut på att istället för att skapa miljontals robotartiklar så skulle man för många arter kunna samla all information i släktes-artikeln, jag hade tänkt att det kunde se ut såhär. Jag menar inte att alla bot-skapade artiklar är onödiga men jag tycker att de artiklar som nästintill inte innehåller någon information alls skulle platsa bättre i en lista /Bro 18 juli 2014 kl. 15.30 (CEST)

Jag är i alla fall helt emot förslaget. Definiendum (?) 18 juli 2014 kl. 15.49 (CEST)

Frågan om man skulle samla mindre artiklar i samlingsartiklar var tidigt här en diskussionsfråga. Jag har själv numer en klar uppfattning att vi bör vara försiktiga med samlingsartiklar, och jag även fått riktiga problem med några tidigt skapade samlingsartiklar (tex för fornborgar där många små samlades i bamseartiklar, men där jag senare ville, men inte kunde, integrera de små med sockenartiklar och listor över fonrminnen per socken). Så både ur möjligheten till olika integreringar och det klassiska skälet att en liten är attraktivare utöka, gör att jag är definitivt mot förslaget.Yger (diskussion) 18 juli 2014 kl. 16.03 (CEST)

En nackdel med samlingsartiklar är att det blir mycket jobbigare att göra utökningar när det finns information tillgänglig. Till exempel hade jag inte gjort denna redigering om inte arten redan haft en artikel. Det går inte att arbeta in i en samlingsartikel på ett vettigt sätt om arterna skiljer sig åt ordentligt. Inte heller kommer olika bilder och externa länkar till sin rätt. Att bygga en ny artikel med taxobox från grunden är en pina att göra för hand jämfört med att de redan finns färdiga. --Ainali (diskussion) 18 juli 2014 kl. 16.54 (CEST)

Min syn är att samlingsartiklar är bra när de ingående delarna inte ser ut att klara kunna bli egna artiklar. I detta fallet kan varje art beskrivas, avbildas och omskrivas och passar därmed som enskilda artiklar. /Hangsna (diskussion) 18 juli 2014 kl. 17.45 (CEST)

Yger: det fanns inte möjlighet till att länka till underrubriker i fornborgsartikeln? Om man kan det borde det ju gå att länka ihop med sockenartiklar precis lika väl som om artiklarna är självständiga, tänker jag.

Jag tycker att Bros exempel ser bra ut, om vi för tillfället inte har mer att lägga till om varje art. Har man något mer att skriva om en art specifikt så går det bra att skapa en artikel. Vill man länka till en specifik art kan man omdirigera till artikeln. Sålänge det inte finns något specifikt att säga om varje art är samlingen ett effektivt sätt att visa informationen. flinga 18 juli 2014 kl. 18.52 (CEST)

Det jag ville gör var att antingen skriva en separat artiklar om fornminnen i xx socken där infon om fornborgen ingår, eller utöka avsnittet fornminnen i sockenartikeln med fullödig info om fornborgen. Om fornborgen hade varit kvar som en egen separat artikel skulle det varit en lätt infogning och länk från uppslagsordet gg fornborg. När nu infon om fornborgen låg som en del i fornborgar i jj landskap, blev det knepigare, och jag "struntade" i det (och artikeln fornborgar i jj landskap skull med fördel och bättre kunnat vara en lista/tabell. --Yger (diskussion) 18 juli 2014 kl. 19.05 (CEST)

Jag är fortfarande mot att ersätta våra fina artiklar med listor av samma anledningar som tidigare. Dels eftersom det är mycket lättare att utöka artiklar än att utöka listor och dels eftersom det skulle bli en väldigt omfattande lista då det är väldigt mycket information (trots att det oftast är korta artiklar). Och med tanke på att få till hela taxoboxen och alla referenser rätt länkade så är det inte heller helt lätt att skapa en lika bra artikel som ny Lsjbot har gjort/gör automatiskt. - Averater (diskussion) 18 juli 2014 kl. 19.24 (CEST)

Först lutade jag åt att argumentera mot Bro. Men när jag såg exemplet så blev jag rikigt kluven. Det ser snyggare, effektivare och mer logiskt ut. Samtidigt håller jag med Yger m.fl. om att jag personligen skulle uppleva det som mycket mindre attraktivt att påbörja redigeringar och tillägg. Förmodligen skulle även jag strunta i det. Utopiantos (diskussion) 18 juli 2014 kl. 20.17 (CEST)

Bot bör användas inom områden där sannolikheten för att vi får artiklar på annat sätt är låg. Djur och växter är ett utmärkt exempel och jag gläder mig mycket över de tillskott vi fått. Bros förslag ser jag inte som en lycklig lösning. Kan vi på sikt få in all världens kommuner vore det verkligen positivt. Däremot är jag bestämt emot att alla poster i Wikidata skall ligga till grund för stubbar här. Det skulle förstöra arbetsglädjen. Tostarpadius (diskussion) 19 juli 2014 kl. 00.33 (CEST)

Lsjbot är redan klar med sådär 90% av arterna, och därför är frågan alldeles för sent väckt, även om moståndet inte hade varit massivt. Tvivlar starkt på att någon har ork och lust att gå tillbaka och radera de hundratusentals art-artiklar som Bro tycker att vi kan klara oss utan, och skriva om tiotusentals släktesartiklar. Jag har det i vart fall inte. Lsj (diskussion) 18 juli 2014 kl. 20.28 (CEST)

Själv så undrar jag varför inte de korta artiklarna egentligen hör hemma på wikispecies med en hänvisning dit från här, ja, eller en omdirigering dit på något vis. Det hörs ju på namnet att de hör hemma där, eller? 83.233.121.71 18 juli 2014 kl. 20.40 (CEST)

Wikispecies är en helt annan typ av projekt än Wikipedia. Det är inte alls ngn Wikipedia för livsformer, vilket du kanske antar. Det är tex anledningen till att Wikidata inte kopplats ihop med Wikispecies för länge sedan. Rent tekniskt är det nämligen en liten skitsak att göra. I vissa avgörande avseenden är Wikispecies mer besläktat med Wikiversity än något annat. -- Innocent bystander (Innocent?) 19 juli 2014 kl. 21.06 (CEST)

Jag förstår inte varför de betraktas som så problematiskt korta? De är förhållandevis långa och går inte att jämföra med exempelvis substubbar. Korta artiklar är också bra, om inte till och med ibland bättre då man kan få en överblick över det allra mest relevantaste informationen. Jag är också emot samlingsartiklar av även det skälet att det blir svårare att utöka, men som sagt tycker jag artiklarnas skick är hyfsat bra redan jämfört med Wikipedias artiklar i många andra ämnen. All stöd från min sida för fortsatt botskapande av resterande del av artierna. Obelix (diskussion) 18 juli 2014 kl. 20.59 (CEST)

Enda riktiga problemet med dessa masskapade artiklar är att de blir mycket svåra att hålla uppdaterade. De skapas från en databas, databasen kommer helt tveklöst ändras vilket gör att våra artiklar blir felaktiga och föråldrade. Jag tycker nog att vi kan köra ut återstående 10% artiklar, men att innan nästa omgång av botskapade artiklar påbörjas (städer, asteroider, nya arter eller vad det blir) så tar vi upp en diskussion om det här på bybrunnen först.AlphaZeta (diskussion) 18 juli 2014 kl. 21.10 (CEST)

Det finns inte resurser ens för att se till att det som boten skapar nu är korrekt, med de fel som den kan göra, och de fel som faktiskt är i de databaser som den läser från. Verifiering är den viktiga biten, tycker jag. Annars sprider Wikipedia felaktigheter på ett mycket fördelaktigt (google) sätt. 83.233.121.71 18 juli 2014 kl. 21.19 (CEST)

83.233.121.71 och AlphaZeta: Sprida felaktig information gör väl alla skribenter, inklusive undertecknad, på sätt och vis om man med att sprida felaktig information menar att informationen i framtiden kan bli inaktuell. Det är, som jag kan se det, inte ett större problem när det gäller botskapande av artiklar eller om de skrivs manuellt – mer än att den stora mängden skapade artiklar skiljer sig åt, men med den logiken skulle vi alltså rekommendera folk att skriva så få artiklar som möjligen och det motsäger all form av utvecklande av uppslagsverket. Obelix (diskussion) 21 juli 2014 kl. 23.07 (CEST)

@Obelix:: Givetvis har du rätt i att det inte blir skillnad om man överför via bot eller för hand. Det är dock enligt mig ett feltänk att överhuvudtaget överföra en databas till en textmassa eftersom det blir så svårt att uppdatera. Innan man gör det bör man fundera på bättre alternativ. Man skulle kunna lägga upp all data på Wikidata istället och sedan låta artiklarna hämta informationen därifrån. Alternativt lägga in data i ett antal mallar, och dessa mallar läggs in i artiklarna. På det sättet skulle informationen fortfarande vara samlad och kunna uppdateras. Därför anser jag att det är viktigt att ta upp en diskussion för att söka bästa lösningen innan man ger sig in i nästa stora botprojekt.AlphaZeta (diskussion) 22 juli 2014 kl. 08.10 (CEST)

Jag har laddat upp mer än 3000 bilder på commons och de flesta är på växter. Jag tycker det är utmärkt att de blir använda till många artiklar. De sprids ut över många wikipedias via denna bot. Härligt! C T Johansson (diskussion) 18 juli 2014 kl. 21.28 (CEST)

Samma för mig, fast en något mindre andel växter! Förstår inte heller att vi ska låta bli med botskapande av rädsla för att det kan bli fel. Samma fel (eftersom det då är källan som har fel) hade det ju blivit i listor eller om man hade gjort artiklarna för hand. Dessutom är det mycket lättare att uppdatera botskapade artiklar än handskapade. Att uppdatera artiklar med bot sker ju redan idag. - Averater (diskussion) 18 juli 2014 kl. 21.35 (CEST)

instämmer med Averater, det är ingen principiell skillnad. Jag har masskapat artiklar om landskommuner, socknar och församlingar. Detta behövdes förankras först, och det fanns (finns) diskussioner om hur det genomfördes, och t.ex. om inte artiklarna om landskommuner före 1952 blev lite väl korta. I de fallen har jag faktiskt dubblerat den texten och också skrivit in de på andra ställen, att få direktträff skall inte förta att kunna hitta infon direkt på andra ställen. Jag har ju, enligt ovan, tanken på en "bot Academy" så fler kan känna sig "hemma" (inklusive jag själv) med att både jobba manuellt och med bot. I slutet av de träffaran har jag en tanke just diskutera denna typ av avancerade tillämpningar. Fler än de som redan anmält intresse är välkomna, vi kan ju sedan lite skräddarsy träffarna efter deltagarnas önskemål.--Yger (diskussion) 18 juli 2014 kl. 22.04 (CEST)

Korta artiklar är bra (och kan alltid utökas), fördelen är att det är lättare att upptäcka klotter och vandalism. Visst vill jag att de blir längre, men Wikipedia är i första hand baserat på att ämnen beskrivs i egna artiklar, inte samlas i samlingsartiklar. J 1982 (diskussion) 19 juli 2014 kl. 13.54 (CEST)

Jag har under en längre tid sysslat med att utöka robotskapade djurartiklar, och jag är klart emot förslaget. Precis som Ainali konstaterar får man mycket gratis med de botskapade artartiklarna: Taxobox, taxonomi, oftast rödlistestatus – det kommer att ta mycket längre tid om man måste skapa alltihop själv. Att å andra sidan skapa en släktartikel när artartiklarna redan är upplagda är jämförelsevis klart mindre jobbigt. / Ternarius_D 21 juli 2014 kl. 23.27 (CEST)

(allmän kommentar): Jo, inget emot botskapande av artiklar (i rådande situation, och i detta fallet) (visste inte att vi var nära alla arter.. gäller allt utom däggdjur som vi inte har botkört, eller..?), jag menade bara att om någon ville skapa samlingar enligt ovanstående (från scratch), alternativt om någon önskade slå ihop artiklar enligt förslaget så såg jag inget fel med det. All detaljinfo ska väl i så fall fortfarande rymmas i samlingsartikeln. flinga 22 juli 2014 kl. 14.55 (CEST)

Jodå, däggdjuren är också botkörda för något år sedan, se Kategori:Robotskapade däggdjursartiklar, även om många däggdjursartiklar fanns sedan tidigare. Alla djur är i princip klara, det som återstår är sådär hälften av växterna. Lsj (diskussion) 22 juli 2014 kl. 20.35 (CEST)

I och med denna bot finns det massor av artiklar att fixa med. Toppen! Det är bara att hugga in och börja hjälpa till :D Sven Persson 53 (diskussion) 22 juli 2014 kl. 18.32 (CEST)

Även jag tycker att vi bör behålla separata artiklar för varje art. Det är inte bara så att det kan bli problem när man vill foga samman information om arterna med information från andra områden; det blir redan klara sådana problem, för de "fylliga" botartiklarna. Nu var botartiklarna som svarar mot Bros exempel Användare:Bro/Xanthophenax inte så fylliga som de borde ha varit; titta på ett urval av artartiklarna vars länkar man hittar på Xanthophenax. Har Lsjbot givit upp ambitionen att få med habitatinformationen? (I detta fall är det tänkbart att alla arterna i släktet bara finns på Madagaskar; men den informationen borde i så fall ha varit med.)

Normalt bör en artartikel innehålla information om habitatet - vilket också (för djurarter) motiverar i vilken eller vilka djurgeografiska regioner artikeln läggs in. Vidare bör information om bevarandestatus finnas med. Två arter i samma släkte kan här skilja sig kraftigt; den ena finns bara i ett litet område och är akut hotad, medan den andra finns spridd över flera kontinenter och räknas som livskraftig.

Om habitat och bevarandestatus saknas för många av de här artiklarna, så kan det vara värt att i ett senare skede tillföra dem - förmodligen också delvis med hjälp av botar. Jörgen B (diskussion) 25 juli 2014 kl. 22.48 (CEST)

Lsjbot läser av IUCN:s artlistor, och lägger in bevarandestatus för alla arter som finns med. Det är dock en minoritet av alla världens arter som har blivit IUCN-klassade. Habitat läggs in för de arter där svenskspråkig info finns att tillgå i källorna, vilket tyvärr är en ännu mindre minoritet. Utbredningsområde läggs ofta in oöversatt i artikeldiskussionen, men är heller inte tillgängligt för alla arter. Lsj (diskussion) 26 juli 2014 kl. 09.38 (CEST)

Jag förstår (tror jag). Nu tycks ju din bot ibland använda väldigt specifika källor, att döma av källförteckningarna; som Histoire physique naturelle et politique de Madagascar. 20 och artikeln(?) Contributions a la faune entomologique de l'Afrique. Ichneumonides., Memoires de la Societe Entomologique de Belgique. 5:1-430; och redan titlarna ger ju en antydan om att dessa steklar återfinns i Afrika. Som sagt var: När de återstående 10 procenten arter också är klara, så kan man börja fundera över möjligheter att (med bothjälp) vaska fram litet mer information om bland annat utbredningsområde; kanske också medelst franskspråkiga källor. Allt detta förutsätter dock att vi behåller de separata artartiklarna. Jörgen B (diskussion) 26 juli 2014 kl. 19.49 (CEST)

Det är naturligtvis bra om det går att lägga in habitatinformation i artiklarna, men jag undrar om det har så mycket med ämnet att göra. Det är nog rätt ovanligt om alla arterna i ett släkte lever i samma habitat (en del släkten gör så, men som sagt klart ovanligt). Jag tycker nog det är en typisk uppgift för mänskliga artikelediterare, som lättare än en bot kan ta fram uppgifter från både webb- och bokkällor. / Ternarius_D 26 juli 2014 kl. 20.30 (CEST)

Ämnet är Bros förslag att vi i stort sett skippar artbotartiklarna till förmån för släktesartiklar. Poängen var just att det då oftast blir omöjligt att lägga in bevarandestatus i mallen; och att information om utbredningsområden och t. ex. djurgeografisk zon bara kan läggas in i separata avsnitt som behandlar varje art för sig; och att kategorier som Kategori:Afrikas fauna - för att inte tala om en tänkt Kategori:Madagaskars fauna - antingen kommer att innehålla för litet eller för mycket. Jörgen B (diskussion) 27 juli 2014 kl. 08.42 (CEST)

Varmkorv

Hejsan. I Diskussion:Varmkorv pågår en lång diskussion om artikelnamnet. Jag menar att "hot dog" (som många andra språkversioner kallar artikeln) bör översättas till "korv med bröd" eller "varm korv". Det gör även Prismas ordbok. Det finns även en korvsort som heter varmkorv (exempel). Jag har försökt bevisa det med källor som produktbilder, kokbok med bild och bildtext samt NE. Ingen har presenterat en enda källa som motbevisar det. Däremot menar någon att källor inte har några betydelser i sammanhanget eller att det är dåliga källor.

Att ha en artikel som handlar om såväl en korvsort (varmkorv), en maträtt (korv med bröd) och olika tillagade korvar (varm korv) är problematiskt. Att exempelvis kalla wienerkorv och grillkorv för varmkorv.

Jag menar att en enkel lösning på problemet är att döpa om artikeln varmkorv, men då väcks starka protester från vissa användare. Många andra språkversioner kallar sin motsvarighet för "hot dog", men det är inte så etablerat i just svenskan. Norska Wikipedia har valt "pölse i bröd" som namn på sin motsvarighet.

En del börjar tala om namnskydd som argument, men det finns väl ändå ingen policy eller riktlinje som säger att en produkt måste vara namnskyddad för att ha en egen artikel. Några exempel på korvar som för närvarande inte är namnskyddade är grillkorv och wienerkorv, som båda har egna artiklar.

Snart går tidsfristen ut för åtgärdsmallen, så det vore nog bra om fler engagerade sig och kom med konkreta förslag på diskussionssidan och argument som har stöd av riktlinjer och policy. /Kyllo|snacka?★ 23 juli 2014 kl. 14.56 (CEST)

Jag tillhör dem som stöder ett namnbyte till "korv med bröd", som Kyllo förespråkar. Det löser "problemet" på ett elegant sätt. Deryni (diskussion) 23 juli 2014 kl. 17.36 (CEST)

Det är enklast att hålla denna diskussion på ett ställe, nämligen artikelns diskussionssida. Tomas e (diskussion) 24 juli 2014 kl. 13.14 (CEST)

Så sant som det är sagt. Det är för övrigt en oerhört lång diskussion, som på ett uppenbart sätt speglar de svårigheter en encyklopedisk text kan ha, när ett begrepp som glidit över årtiondena kort och kärnfullt ska sammanfattas. Rekommenderas! Deryni (diskussion) 28 juli 2014 kl. 23.15 (CEST)

Att försvinna

Diskussion flyttad till Wikipediadiskussion:Att lämna projektet#Radering av användares diskussionssidor. --MagnusA 30 juli 2014 kl. 09.57 (CEST)

Kategori för person efter religionstillhörighet.

Flyttat till Wikipediadiskussion:Kategorier#Kategori för person efter religionstillhörighet enligt inlägg där. /NH 31 juli 2014 kl. 15.43 (CEST)

Tove Jansson 100 år

Hej! Tove Jansson fyller 100 år den 9 augusti i år. Hela året har i Finland utropats som jubileumsår, och vår artikel får cirka 100 besök om dagen. Jag gissar att det inte kommer att bli mindre den 9 augusti. I juni gjorde jag en liten puts-och-utökning, men det behövs mycket mer för att den ska bli i samma klass som till exempel Astrid Lindgren. Vad sägs om att samarbeta kring biografi och annat (det finns många sidoartiklar, mer eller mindre utbyggda)? Det kanske till och med är värt att ordna en veckans tävling om det hela? Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 17 juli 2014 kl. 21.28 (CEST)

Jag har nu föranmält en veckans tävling i ämnet Finland. Den äger rum 4–10/8. Då får man poäng för att skriva om finländsk litteratur (på finska eller svenska), ishockeyspelare, öar, samiska kulturprojekt (så länge de är baserade i Finland), rockgrupper med mera. --Paracel63 (diskussion) 17 juli 2014 kl. 21.52 (CEST)

Bra. Jag tycker till exempel den här kategorin visar på gamska få ortsartiklar om Finland. Finns många andra länder, inte bara Sverige, med betydligt fler artiklar om olika orter. J 1982 (diskussion) 30 juli 2014 kl. 22.04 (CEST)

De "sista" saknade kyrkorna

Wikipedia:projekt kyrkobyggnader som startade 2005 har gjort ett jättejobb få till alla artiklar om kyrkor i Sverige. Då jag själv är mycket mån alla kyrkor som är/varit sockenkyrkor har artiklar har jag här nedan nu listat de som ännu saknas. Bra sju som synes:

H-län Hallingebergs kyrka, Blackstads kyrka (Valdermarsviks kommun), O/P/R Seglora kyrka (Borås kommun), Södra Björke kyrka (Herrljunga kommun), Åmåls kyrka (Åmåls kommun), T-län Hallsbergs sockenkyrka (Hallsbergs kommun), Z-län Föllinge kyrka (Krokoms kommun) (Inga saknas i följande län:A, C, D, E, F, G, I, K, L/M, N, S, U, W, X, Y, AC, BD)

Själv tycker jag mest anmärkningsvärt är Seglora kyrka, även om den nya inte är så känd som den äldre. Är dessa sju något som kan fixas av våra duktiga kyrkoskrivare?--Yger (diskussion) 28 juli 2014 kl. 11.03 (CEST)

Någon glädje kan man kanske ha av denna länk. Tostarpadius (diskussion) 28 juli 2014 kl. 14.02 (CEST)

De här hittade jag på enwp (visserligen inte sockenkyrkor utan mer ruiner, men ändå)?

https://en.wikipedia.org/wiki/Saint_Birgitta%27s_chapel

https://en.wikipedia.org/wiki/Maria_Minor_church

Kanske finns fler.

Jag deltar inte i projektet, men skall det göra annat sedan (förutom att putsa gamla artiklar)? Det låter ju bra, skall man ut i övriga kristendomsvärlden och skriva om alla möjliga protestantiska, romersk-katolska och ortodoxa kyrkobyggnader, och därefter övergå till andra religioner, och skriva om moskéer, synagogor och så?

J 1982 (diskussion) 28 juli 2014 kl. 19.24 (CEST)

Även Drottens kyrka (sedan länge ruin och numera museum) i Lund saknar artikel. /FredrikT (diskussion) 29 juli 2014 kl. 18.50 (CEST)

Saknas väl även en hel del gamla kyrkor som brunnit, rivits eller liknande, och nu står en annan kyrka på samma plats. Eller kyrkor som stängts igen, eller övergått från Svenska kyrkan till andra samfund. J 1982 (diskussion) 29 juli 2014 kl. 19.18 (CEST)

@FredrikT Jag tog bara upp de som fungerat som sockenkyrka omkring 1900. Sedan finns det nyare kyrkor, kyrkoruiner, kyrksalar, kapell och gravkapell, men för mig har de mindre tyngd.--Yger (diskussion) 29 juli 2014 kl. 21.15 (CEST)

@J 1982: Att en ny kyrka ersatt en gammal hanteras olika. I många fall nämns föregångarna i de nuvarandes artiklar. Givetvis vore det önskvärt att alla gudshus som funnits i Sverige sedan kristnandet behandlades självständigt men dit är det långt. Vad gäller eventuella hednatempel ännu längre tillbaka saknas såväl historiska dokument som arkeologiska belägg (med möjligt undantag i Gamla Uppsala). Tostarpadius (diskussion) 29 juli 2014 kl. 21.22 (CEST)

Det saknas ganska många kyrkoruiner än hellre sådana som inte alls är synliga ovan mark längre. I fallet Sankt Pers kyrka, Uppsala infogade jag informationen i artikeln om den nuvarande även om de ligger långt från varandra eftersom man redan börjat där. Skulle det bli mer information kan man givetvis låta bryta ut den. Jag får nog generellt säga att jag upplever att frikyrkor är den kategori som är sämst företrädd i Sverige. Visst, de har inte fungerat som sockenkyrkor och har inte samma ålder som medeltida kyrkor, men många är idag 100-150 år och vissa är både stora betjänat en stor församling och ritats av kända arkitekter. Sedan är ju kanske om vi lämnar Sverige en rad världsberömda katedraler som saknar artiklar egentligen viktigare. Därtill så borde ju Finland med tanke på att vi skriver på svenskspråkiga och inte svenska wikipedia få bättre täckning. Men, det får väl komma i ett annat projekt.FBQ (diskussion) 30 juli 2014 kl. 10.47 (CEST)

Vilka länder saknar framför allt artiklar om världsberömda katedraler? J 1982 (diskussion) 30 juli 2014 kl. 13.09 (CEST)

Jag vet inte, men när jag tittat på ortsartiklarna har jag upplevt de i Spanien och Italien är sämre och oftast inte ens omtalat dem i artiklarna. Nu har jag inte systematiskt gått igenom vilka som saknades, jag skrev lite i artikeln om gotik om tidiga gotiska katedraler, de flesta av de finns i Frankrike och England och saknar ofta artiklar. Men gissar nog fortfarande på att det är än sämre ställt med katedraler i Sydeuropa som en:Basilica of Sant'Apollinare Nuovo. Men då har jag också svårt att avgöra hur det ser ut med tidiga kyrkor i Etiopien, koptiska kyrkor i Egypten, kyrkor i Syrien. Hur mycket finns kvar, vilka är välbevarade och arkitektoniskt intressanta och hur stor andel har vi artiklar om?FBQ (diskussion) 30 juli 2014 kl. 14.03 (CEST)

Den här kategorin kanske ger lite översikt vilka som är bäst täckta för de som är mer insatta? J 1982 (diskussion) 30 juli 2014 kl. 18.24 (CEST)

De flesta kyrkor har fortfarande mycket knapphändig information på Wikidata. Land, kommun, koordinater och att det är en kyrka är grundläggande information. Datum invigd, arkitekt, arkitektonisk stil, byggnadsmaterial är också viktig i formation. /ℇsquilo 30 juli 2014 kl. 19.43 (CEST)

Samfund är väl också rätt viktigt? Sällan man ser det där också. J 1982 (diskussion) 30 juli 2014 kl. 20.47 (CEST)

Updates related to VisualEditor

Se Wikipedia:VisualEditor/Återkoppling#Updates related to VisualEditor. /NH 31 juli 2014 kl. 18.19 (CEST)

Bästa bidragen i juni

Planetes och rymdskrot utnämndes till juni månads bästa artiklar.

Planetes blev vald till juni månads bästa nyskrivna artikel. Rymdskrot valdes till den bästa utökade artikeln under juni månad. Från och med nu förnominerar vi månadens bästa bidrag (max två per skribent och avdelning), så att det blir lite färre artiklar att välja bland. För juli har vi nominerat 32 nyskrivna och 15 utökade artiklar. Välkomna att rösta eller att lista nya artiklar. Vänliga augustihälsningar! --Paracel63 (diskussion) 1 augusti 2014 kl. 16.22 (CEST)

1 700 000 artiklar har uppnåtts!

Vilken artikel blev det? Lixer (diskussion) 9 juli 2014 kl. 08.07 (CEST)

Enligt Användare:Lsjbot/Statistik blev artikel 1 700 000 Schiedeella garayana. Lixer (diskussion) 9 juli 2014 kl. 08.11 (CEST)

Stående ovationer till Lsjbot för den ärofyllda prestationen! Fortsättningsvis kommer jag att bemöta Lsjbot som en av oss, en sann like. En ny gryning väntar alla robotar. Tag tillfället i akt! Utopiantos (diskussion) 9 juli 2014 kl. 16.25 (CEST)

/Vostok (diskussion) 9 juli 2014 kl. 19.12 (CEST)

Även jag instämmer i gratulationerna! Jag tror dock att det vore bra om möjlighet till manuell konkurrens erbjödes när vi närmar oss tvåmiljonersstrecket. Det har erfarenhetsmässigt fungerat som en sporre att passera en sådan milstolpe först. Jag deltar inte själv i spurten och vill få detta utrett i god tid. Tostarpadius (diskussion) 10 juli 2014 kl. 10.21 (CEST)

Tack för allas gratulationer. @Tostarpadius:, vi hade motsvarande diskussion vid enmiljonstrecket, och ingen konsensus fanns då för att reglera vilka verktyg en människa fick använda för att ta en milstolpe. För min del står jag fast vid vad jag sade då: "Känns öht som en märklig diskussion, som om vissa sätt att skriva artiklar vore finare än andra. Det är inte fråga om människor kontra robotar, det är fråga om människor kontra människor, vi bara använder olika redskap i artikelskapandet. Milstolpen kommer att tas av en människa i vilket fall." Lsj (diskussion) 10 juli 2014 kl. 10.44 (CEST)

Det är helt sant. Skillnaden är produktionstakten. En manuellt arbetande människa kan målmedvetet gå in för att lägga ut artikel nr 2 000 000. Det kan inte en som använder robot i snabb takt. Det blir garanterat slumpmässigt. Tostarpadius (diskussion) 10 juli 2014 kl. 10.54 (CEST)

Om jag ville skulle jag mycket väl kunna skriva botkod som målmedvetet siktar på att lägga ut artikel nr 2 000 000. Men det gör jag inte. Så intresserad av milstolpar är jag inte. Det står en människa fritt att ligga och lurpassa manuellt tills boten skapat 1 999 999 artiklar, och sedan snabbt spara den tvåmiljonte, om någon är så angelägen. Men vi bör vara konsekventa i vår policy, och inte särbehandla redigering vid milstolpar. Lsj (diskussion) 10 juli 2014 kl. 11.18 (CEST)

Ja, självklart går det att göra en sådan kod. Du är inte så intresserad av att komma först över målsnöret men det finns andra som är det. Det är näst intill omöjligt att ligga och lurpassa på det sätt Du föreslår. Själv har jag inget egenintresse av saken. Finns det inget stöd för denna vädjan - något annat kan det aldrig bli tal om - lägger jag med diskussionen. Tostarpadius (diskussion) 10 juli 2014 kl. 11.39 (CEST)

Med tanke på att artikelräknaren är ganska otillförlitlig, så är det en väldigt knepig sak att jaga efter. Ingen kan enkelt säga vem som skrev artikel nr X, med undantag för projekt med ett lågt antal artiklar.

Ska vi lyfta fram artikel X, så vore det bättre att göra som hos Commons, där man bara vet på ett ungefär när fil nr X laddades upp, och väljer en av de bättre som laddades upp då. -- Innocent bystander (Innocent?) 10 juli 2014 kl. 12.10 (CEST)

3:e största

Nu är vi strax 3:e största Wikipedian i världen när det gäller antalet artiklar!! 83.233.121.86 18 juli 2014 kl. 05.55 (CEST)

Nu är vi 3:e största Wikipedian i världen!! :) 83.233.121.71 18 juli 2014 kl. 20.04 (CEST)

Näst största

Snart är vi näst största wikipedian :D 80.254.154.105 29 juli 2014 kl. 07.23 (CEST)

Nja, det är väl inte helt självklart att mäta storlek med artikelmängd. Men, Wikipedian med näst flest artiklar kommer den väl bli idag i alla fall :) ⬤Bοⅰⅵе 29 juli 2014 kl. 07.40 (CEST)

Kommer detta att uppmärksammas av pressen? Även om vissa fortfarande är tveksamma till robotarna måste jag säga att de gjort en fantastisk insats. Danska Wikipedia har precis passerat 190 000 artiklar. Vi har snart tio gånger så många. Tostarpadius (diskussion) 29 juli 2014 kl. 15.12 (CEST)

Haxpett skulle ta upp det med Sniper Zeta (när en inte hinner vara så aktiv kan det hända att en missar att det har skett ett presskontaktskifte). Tanzania (diskussion) 29 juli 2014 kl. 15.32 (CEST)

Denna diskussion arkiveras snart, och innan dess når vi knappast upp till 1 800 000 artiklar. Men vi är väldigt nära! 2-4 dagar, gissar jag. Utopiantos (diskussion) 29 juli 2014 kl. 19.36 (CEST)

Kul, snart blir det 2 000 0000 artiklar. Jag slå däremot ett slag för att vi översätter mycket mer artiklar från nowp. Det är numera rätt ofta de har artiklar vi saknar (och då talar jag inte bara om ämnen som rör Norge). J 1982 (diskussion) 29 juli 2014 kl. 19.48 (CEST)

Och nu var vi förbi holländarna! I just det här fallet är nog faktiskt artikelantal ett gott mått, eftersom nlwp är ungeför lika botdominerad som svwp. Men jag tror inte vi når 2 miljoner med det pågående botprojektet. Arterna tar slut snart. Lsj (diskussion) 29 juli 2014 kl. 20.47 (CEST)

Presskontakten skriver ett pressmeddelande och skickar ut, meddelar här när det är färdigt. Alla andra som vill, må även de berätta om detta. / Sniper Zeta (diskussion) 30 juli 2014 kl. 10.30 (CEST)

Det finns nu ett utkast: Pressmeddelande utkast Det finns det möjlighet att tycka till. Jag är bara intresserad av negativ kritik och ändringsförslag. Använd vänligen utkastets diskussionssida / Sniper Zeta (diskussion) 30 juli 2014 kl. 12.45 (CEST)

Tack till er som bidrog med synpunkter och förslag. Utskicket kan läsas här: Användare:Sniper Zeta/Presskontakt/PM / Sniper Zeta (diskussion) 31 juli 2014 kl. 11.52 (CEST)

När f-n får sv.Wiki uppskattning från det globala Wikipedia om att få en länk runt Wikipedia-globen(?) på Wikipedia.org? Är man näst största språkversionen så borde man få vara med där oavsett om språkversionen tillhör ett land som har låg befolkningsantal eller ej! Ta till exempel den polska, som har en länk runt globen bara för att de har runt 40 miljoner i befolkning men är inte ens med i topp 10 av skapta artiklar. Bedrövligt. DIEXEL (diskussion) 1 augusti 2014 kl. 15.25 (CEST)

Det får du nog fråga "globala Wikipedia" (vilka de nu är) om. Gissningsvis blir svaret "När vi får reda på det". Det har ju gått ganska fort på sistone... --MagnusA 1 augusti 2014 kl. 15.30 (CEST)

Jag tror de går på annat än artikelantal för den där cirkeln. Nederländska wp har ganska länge varit bland de med flest artiklar, men den är inte heller där. ⬤Bοⅰⅵе 1 augusti 2014 kl. 15.47 (CEST)

Att ha ett stort antal artiklar räcker inte om det inte är någon som besöker dessa artiklar. Jag tycker att ett rimligt kriterium för att avgöra vilka språkversioner som ska synas i "i cirkeln" kunde vara antalet unika besökare (IP adresser alltså) per dag, medelvärde för minst en månad, som respektive version har. Finns det någon statistik på hur svwp ligger till då, jämfört med andra språkversioner? --Larske (diskussion) 1 augusti 2014 kl. 15.49 (CEST)

Ser man på källkoden till den där sidan verkar det vara det de går efter (nästan). http://stats.wikimedia.org/EN/Sitemap.htm Usage, Views per hour. ⬤Bοⅰⅵе 1 augusti 2014 kl. 15.54 (CEST)

Ja, och det verkar rimligt. Vi behöver alltså öka antalet besök på svwp från nuvarande drygt 150 000 till nästan 500 000 per timme för att "platsa i cirkeln". --Larske (diskussion) 1 augusti 2014 kl. 16.12 (CEST)

Wikipedia article depth är relativt viktigt, kanske? 83.233.107.44 1 augusti 2014 kl. 18.47 (CEST)

Nja, det är ett mått på hur mycket klotter som rullas tillbaka! -- Innocent bystander (diskussion) 1 augusti 2014 kl. 19.36 (CEST)

1 800 000

Nu har svenskspråkiga Wikipedia uppnått 1 800 000 artiklar. Artikel 1 800 000 blev Monnina itapoanensis. Definiendum (?) 1 augusti 2014 kl. 15.32 (CEST)

Hurra.... 83.233.107.44 1 augusti 2014 kl. 18.41 (CEST)

Guess I was wrong; Vi hann nå upp till 1 800 000 innan denna diskussion arkiverades. Lsjbot igen - way to go, AI! Utopiantos (diskussion) 1 augusti 2014 kl. 23.21 (CEST)

En dunk i ryggen även från mig!! C T Johansson (diskussion) 2 augusti 2014 kl. 07.18 (CEST)

Verkar som att Lsjbot inte har gjort någon redigering sedan 2 augusti 2014 kl. 04.20. Tog arterna slut eller var det något annat som hände? Definiendum (?) 2 augusti 2014 kl. 09.35 (CEST)

Lsj stannar upp för en dag eller så då och då, troligen för att kolla upp och/eller då han inte vill följa upp vid datorn. från början nämndes för denna omgång 300 000 artiklar, där det nu skapats 170 000, så lite mer än 100 000 borde återstå, dock inte så många att vi når 2 M strecket.--Yger (diskussion) 2 augusti 2014 kl. 10.48 (CEST)

Lsj har också meddelat på sin diskussionssida att han skulle åka på semester 2 augusti. --Ettrig (diskussion) 2 augusti 2014 kl. 17.53 (CEST)

Vem hade kunnat tro att lilla svWikipedia skulle kunna passera gränsen för 1.8 miljoner artiklar så snabbt efter att miljongränsen nåddes den 15 juni 2013 kl. 21.44? Fantastiskt! --Allexim (diskussion) 3 augusti 2014 kl. 14.34 (CEST)

Veckans Tävlingar - Natur och Finland

Pris till segraren i nästa veckas VT.

Efter några veckors sommarstiltje på tävlingsfronten, är det nu dags att vässa pennan. I nästa vecka, med start måndagen den 28 juli, är det dags för Wikipedia:Veckans tävling/Natur 2014. Det är tänkt som en lämplig sommartävling och en bredd i ämnesvalet som kan tänkas tilltala många. Priser utlovas till alla, för att betona att det visserligen är en tävling där man kan "vinna över varandra", men i första hand är en kvalitetshöjare för vårt uppslagsverk, där alla är vinnare, tävlande såväl som läsare.

Om ämnesvalet ändå inte skulle passa, vill jag passa på att göra reklam för följande veckans tävling, Wikipedia:Veckans tävling/Finland. Ett något smalare ämne, men väl så angeläget. Där utlovar tävlingsledningen dessutom en sjö (!) till alla deltagare. Något som kan komma att behövas, om sommarvärmen står på sig. Deryni (diskussion) 23 juli 2014 kl. 18.19 (CEST)

Tack för reklamen, Deryni. Jag förbeder mig nu inför tolvslaget. :-)--Paracel63 (diskussion) 3 augusti 2014 kl. 21.59 (CEST)

Veckans tävling – Finland

Pris till segraren i nästa denna veckas VT.

Efter den här veckans natursatsning väntar en Veckans tävling på temat Finland. Tove Janssons 100-årsdag firas på lördag, men allt som som har med Finland att göra, det finländska (på svenska eller finska) eller det som hänt i området passar in i tävlingen. Förutom de tre rosettpriserna – , och – kommer alla deltagare att få en egen finländsk sjö. Vid midnatt startar vi! --Paracel63 (diskussion) 3 augusti 2014 kl. 22.35 (CEST)

Wikipedia-städer

Ett exempel på hur en uppsatt skylt kan se ut.

Hej,

Jag håller på att arbeta med en ansökan som handlar om att utveckla fler Wikipedia-städer i Sverige under nästa år, baserat på erfarenheterna från Umepedia. I korthet handlar det om att förbättra artiklarna om ett visst geografiskt område, skapa kontakter och samarbeten där, utbilda nya volontärer, få lite positiv mediauppmärksamhet och så kröner vi slutligen det med att sätta upp skyltar med länkar till QRpedia. Precis som vanligt ska Wikipedia-artiklarna så klart uppfylla relevanskriterierna och skrivas av volontärer.

Det är möjligt att söka rätt mycket pengar för projektet (upp till 1 000 000 kronor), så vi skulle kunna göra det i flera städer parallellt om det finns intresse hos lokala volontärer. I Umepedia-projektet var det uppenbart hur oerhört stort värde lokala volontärers arbete är för att bl.a. identifiera och introducera möjliga partners, förbättra artiklarna och identifiera skyltplatser. Det fungerar helt enkelt inte annars. Skulle du vilja göra din stad/ditt område till en Wikipedia-stad/område? Hör av dig i så fall! Jag har skrivit lite med några personer i Falun och satte ihop en liten lista med centrala uppgifter: wmse:Projekt:Wikipedia-städer 2015/Insats från lokala volontärer.

Ansökan är i dess linda, så har ni förbättringsförslag/idéer så skriv en rad på diskussionssidan.

Ansökan ska in redan den 1 september, så hör av dig så snart som möjligt om du är intresserad. Det behövs lite tid för att kontakta lokala organisationer för att höra om de är intresserade av att hjälpa till.

Mvh,

John Andersson (WMSE) (diskussion) 4 augusti 2014 kl. 12.52 (CEST)

Kategorisering på detaljnivå

Jag har påbörjat ett samtal på Kategoridiskussion:Alumner efter gymnasieskolor. Tostarpadius (diskussion) 5 augusti 2014 kl. 11.51 (CEST)

Frivillig kartograf

Ungefärlig utbredning klockan 10 den 5/8.

Det finns källor till skogsbrandens omfattning under gårdagen och morgonen. Dessa hade kunnat användas till att göra egna Commons-bilder, om det finns någon hugad. Man kanske också kunde göra kartor i olika skalor för att visa läget.Klementin (diskussion) 5 augusti 2014 kl. 13.07 (CEST)

Inte för att jag åtar mig något frivilliguppdrag, men det kunde vara intressant att titta på vad man kan göra, så, kan du hänvisa till källorna? Edaen (diskussion) 5 augusti 2014 kl. 13.11 (CEST)

Utbredning 10:00 i morse från Länsstyrelsen och utbredning 3:00 igår från Sala kommuns hemsida.Klementin (diskussion) 5 augusti 2014 kl. 13.16 (CEST)

Sala kommun anger i samma länk att deras källa är SKSF (Svenska Kris Stöds Förbundet).Klementin (diskussion) 5 augusti 2014 kl. 13.17 (CEST)

De kartorna är föråldrade idag har man arbetar för att begränsa branden norrut längs med Snyten. Det vore trevligt med en någorlunda detaljerad karta med de nu evakuerade orterna utmärkta. En sådan karta kan ju även an ändas i andra sammanhang framöver om brandutbredningen läggs in i ett separat skikt.FBQ (diskussion) 5 augusti 2014 kl. 13.38 (CEST)

Föråldrade i meningen att de visar gårdagens och morgonens spridning? Jag tyckte att de kunde vara bra att ha som dokumentation över händelseförloppet. Missförstår jag dig?Klementin (diskussion) 5 augusti 2014 kl. 13.42 (CEST)

Ja, förlåt - givetvis kan man även återge gårdagens spridning - ville bara påpeka att kartan inte hade med den snabba spridningen under senaste natten. Det finns kartor över dagens utbredningsområde bla på P4 Västmanland (klarar inte av att länka när jag skriver på mobilen).FBQ (diskussion) 5 augusti 2014 kl. 13.52 (CEST)

Aha, en tredje karta från senare under denna dag. Men ännu ingen frivillig.... Klementin (diskussion) 5 augusti 2014 kl. 13.59 (CEST)

Uppgifterna om brandens utbredning är väldigt ungefärliga både vad gäller område och tidpunkt. Edaen (diskussion) 5 augusti 2014 kl. 14.18 (CEST)

TACK! :) Klementin (diskussion) 5 augusti 2014 kl. 14.27 (CEST)

Transkription från ryska

Fler synpunkter behövs på Diskussion:Ivan Turgenev. Kanske behövs en mer generell diskussion, jag kan själv för lite. /NH 5 augusti 2014 kl. 15.13 (CEST)

Plural på medium i kategorier

Hej alla. På Användardiskussion:Definiendum#Massmediekategori uppdagades det att i princip alla kategorier ligger i en av SAOL och TT inte rekommenderad form. Kategorierna bör ha formen Medier i [Land] men har formen Media i [Land]. Jag kan fixa alla kategoriseringar med bot och därefter kanske jag behöver lite hjälp att flytta kategorisidorna och dubbelkolla så det inte blev några misstag. Eftersom det är ett rätt stort gäng kategorier lyfter jag frågan här så kanske någon har någon synpunkt eller någon smidigare lösning. - Averater (diskussion) 31 juli 2014 kl. 22.47 (CEST)

Det gäller alltså Kategori:Massmedia med underkategorier. - Averater (diskussion) 31 juli 2014 kl. 22.57 (CEST)

Utmärkt om det kan fixas. Janders (diskussion) 31 juli 2014 kl. 23.04 (CEST)

Instämmer med Janders. Tostarpadius (diskussion) 1 augusti 2014 kl. 09.09 (CEST)

Jag håller inte med. Det finns en betydelseskillnad mellan (mass)media och (mass)medier. Ordet media är inte alltid bara en "ej rekommenderad" pluralform av medium. Det illustreras kanske av att man t ex säger "enligt uppgifter i media…", och sällan "enligt uppgifter i medier...". Jag tänkte göra en längre utredning, men tror skillnaden sammanfattas väl i inledningen till vår artikel massmedium. Konsekvens är viktigt när det gäller kategorinamn, men den eller de som skapat kategorierna har enligt min åsikt gjort rätt i de flesta fall. En övergripande kategori för kanaler, personer, företeelser inom medievärlden i Sverige ska heta Kategori:Media i Sverige, inte Kategori:Medier i Sverige. /NH 1 augusti 2014 kl. 09.51 (CEST)

Har du någon källa till det? Eftersom det saknas källa till just det i den artikeln. Detsamma gäller Wiktionary där det också saknas källor men står samma sak som du hävdar. Men eftersom det rör sig om en så pass stor förändring kommer jag vänta till efter helgen oavsett eftersom du ifrågasatt. Då kan jag ju också ta upp det på wikifikat i Göteborg. Förresten såg jag nu att även NE har som uppslagsord massmedier och inte massmedia. - Averater (diskussion) 1 augusti 2014 kl. 10.42 (CEST)

Dock ser jag nu att att det ju kan finnas en poäng att bryta mot språknormerna för att kunna skilja på förmedlare av andemeddelanden och nyhetsmeddelanden vilka båda borde kunna ha kategorier. då skulle medier vara de övernaturliga och media de världsliga. - Averater (diskussion) 1 augusti 2014 kl. 10.47 (CEST)

Här står det lite om media versus medier. --Larske (diskussion) 1 augusti 2014 kl. 10.53 (CEST)

Tack. Då är det en fråga om kategorierna ska ha en pluralform eftersom de innehåller flera medier eller om de ska ha en singularform eftersom de handlar om hela media. Alltså alla medier tillsammans utgör ett media. Medier i Sverige behöver då alltså inte vara komplett medan media i Sverige med nödvändighet handlar om alla medier i Sverige. - Averater (diskussion) 1 augusti 2014 kl. 11.14 (CEST)

Alla medier (med mera) utgör verksamhetsområdet media, inte ett media, skulle jag säga. --Larske (diskussion) 1 augusti 2014 kl. 11.28 (CEST)

Jag utgick ifrån "... i denna betydelse brukar bestämningarna stå i singular: svensk media. Uttrycket kan i detta avseende jämföras med svensk press, ...". Men som du skriver är nog korrektare formulerat. - Averater (diskussion) 1 augusti 2014 kl. 11.43 (CEST)

Ja, media är ett kollektivt, sammanfattande begrepp och inte en vanligt pluralform. Detta med spiritism behöver vi ö h t inte ta hänsyn till. Det är närmast kuriosa (f ö latinsk pluralform med svensk stavning och även det ett kollektivt begrepp - vi talar sällan om "ett kuriosum"). Tostarpadius (diskussion) 1 augusti 2014 kl. 20.55 (CEST)

Och se sista stycket i texten som Larske länkar till (tack!), under "Förändrad rekommendation", och jämför med Kategori:Media i Sverige mfl. Kategorin samlar som sagt artiklar och kategorier med anknytning till medieområdet i Sverige, inte bara enstaka medier. Finns alltså ingen anledning att ändra. /NH 1 augusti 2014 kl. 23.02 (CEST)

Är det fältet som sådant det syftar på är jag benägen att instämma. Däremot används ju exempelvis begreppet "sociala medier" om de nya publikationsformer som vuxit fram på nätet, så den formen är långt ifrån ute. Tostarpadius (diskussion) 2 augusti 2014 kl. 05.18 (CEST)

Här gäller det ju Kategori:Media i Sverige, Kategori:Media i Norge och liknande – alltså Kategori:Massmedia med underkategorier som Averater skriver ovan. Vi har ingen Kategori:Sociala medier, men om den fanns skulle den heta just så. /NH 2 augusti 2014 kl. 11.09 (CEST)

Man bör skilja litet på hur formerna används och vad språkvårdare rekommenderar. Språkvårdare har länge varit negativt inställda till bruket av latinska böjningsformer för latinska lånord i svenskan, och kommer därför med rekommendationer som i viss mån inte stämmer med etablerat språkbruk. Som ni kan se i slutet av den längre utläggningen som Larske länkade till avrekommenderade språkvårdarna förr all användning av formen media, inte för att inte formen allmänt användes och förstods, utan för att den vore osvensk.

Skulle vi följa deras rekommendationer till punkt och pricka, så borde vi här skriva medier, eftersom vi räknar upp individuella sådana i kategorierna. Samtidigt är den formen också en hybridform; det "svenskaste" vore ju Ett medium, flera medium. Jag tycker nog ändå att media känns rätt bra här, bland annat för att det inte associerar till spiritism. Jörgen B (diskussion) 6 augusti 2014 kl. 01.01 (CEST)

Snabbkommando?

Vad är snabbkommandot för att spara på mac? har inte editerat på ett tag, som jag kommer ihåg det var et alt shift s men det verkar inte va så längre. Herr X ^(D) 5 augusti 2014 kl. 18.51 (CEST)

Ctrl-Alt-S. Lite bökigt eftersom Ctrl och Alt inte ligger så bra för att tryckas tillsammans, åtminstone inte på laptoptangentbord. /NH 5 augusti 2014 kl. 19.01 (CEST)

Snabbkommandon (i Wikipedia-redigering) skiljer sig åt både mellan webbläsare och operativsystem. Här är en ganska bra översikt: [2].--Paracel63 (diskussion) 5 augusti 2014 kl. 21.27 (CEST)

[tab] → [enter] är inte ett kortkommando, men en enkel metod för att spara som nog fungerar i de flesta webbläsare :) flinga 6 augusti 2014 kl. 02.57 (CEST)

Quarry

Quarry är en schysst sak för folk som har grundläggande SQL-kunskaper och vill ställa frågor till Wikipedias databas utan att ha ett Labs-konto. /Julle (diskussion) 6 augusti 2014 kl. 17.52 (CEST)

Kvalitetsmätningen – augusti

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %
2024-05-05	32	115	63	8	46	1	63	304	364	4	179	339	425	2 128	33	4 104	62 299	66 403	2,57 %
2024-06-02	31	112	63	13	51	1	58	319	370	0	187	341	428	2 140	45	4 159	62 706	66 865	2,59 %
2024-07-03	31	113	68	12	56	1	65	316	379	3	181	344	429	2 186	33	4 217	63 194	67 411	2,6 %
2024-08-01	32	115	67	14	59	2	42	302	382	4	147	350	428	2 188	14	4 146	63 499	67 645	2,61 %
2024-09-01	30	118	70	16	59	0	23	301	382	2	150	343	428	2 207	0	4 129	64 065	68 194	2,63 %
2024-10-02	32	153	75	20	68	0	30	305	401	0	153	351	431	2 222	0	4 241	64 234	68 475	2,64 %
2024-11-02	35	126	75	21	66	1	39	285	361	0	157	295	432	2 232	0	4 125	64 435	68 560	2,64 %
2024-12-01	35	136	76	21	70	1	27	268	366	2	163	295	433	2 245	0	4 138	64 763	68 901	2,65 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Antal artiklar som anses förvirrande minskade mest med 44 stycken, som var månadens kvalitetsprojekt. Även faktakoll, relevanskontroll, språkvård, ugglan, städa och globalt perspektiv minskade. Resten ökade, däribland källor och totalen. Jag föreslår därför att källhänvisningar blir denna månads kvalitetsprojekt då det verkar vara det största åtgärdsbehovet. Definiendum (?) 1 augusti 2014 kl. 09.04 (CEST)

Jag gjorde nu källhänvisningar till månadens kvalitetsprojekt. Det verkar vara först till kvarn som gäller där. Definiendum (?) 1 augusti 2014 kl. 09.21 (CEST)

 Gillar Vätte (diskussion) 1 augusti 2014 kl. 17.03 (CEST)

 Gillar Deryni (diskussion) 1 augusti 2014 kl. 20.44 (CEST)

Gärna en eller flera Veckans tävlingar, också, på temat källor. Deryni (diskussion) 1 augusti 2014 kl. 20.44 (CEST)

Den här kommande veckan (från om med 00:00 4/8 2014) handlar veckans tävling visserligen om Finland. Men man får extrapoäng för första källan i en äldre källös artikel, liksom för åtgärd som leder till att åtgärdsmall tas bort. Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 3 augusti 2014 kl. 21.55 (CEST)

Det är en bra "tjuvstart" inför en ren källhänvisningsvecka!  Gillar Deryni (diskussion) 4 augusti 2014 kl. 14.21 (CEST)

Fast det är mycket roligare, och lockar mer deltagare, om tävlingarna handlar om ett ämne. Man kan alltid ge poäng för källbeläggande i artiklarna. Tävlingarna är inte tänkta som kvalitetsprojekt, ett blev det ändå nästan bara sådant, och intresset avtog snabbt. J 1982 (diskussion) 5 augusti 2014 kl. 14.23 (CEST)

Totalt (exkl källor) fortsätter sjunka, runt en fjärdedel bort under senaste året, otroligt bra jobbat de som engagerat sig i detta på olika sätt! /Hangsna (diskussion) 7 augusti 2014 kl. 22.15 (CEST)

1986

1986 kom minst två psalmböcker, en i Finland och en i Sverige. Tyvärr finns massor av artiklar som länkas till grensidan 1986 års psalmbok. Vore bra om det kunde fixas (men tror tyvärr inte det går att köra en robot, de flesta är svenska men en och annan finländsk kan nog komma med). J 1982 (diskussion) 2 augusti 2014 kl. 00.47 (CEST)

Är på min lista att göra. Har kört bot på en del men det finns runt 1000 kvar. Jag behöved en källa att kolla i som jag nu har. Nuvarande länkningarna är orsakade av de vanliga anledningarna. 90 % troligen sidflytt som gav omdirigeringssida men sedan omgjord till gren. De andra är skapade efter att omdirigeringen blev gren. Den typen bör försvinna i nya artiklar om de som gör editeringarna på svensk wikipedia bockar av > Inställningar > Finesser > Utseende > Förgreningskoll. Maundwiki (diskussion) 2 augusti 2014 kl. 03.47 (CEST)

Skulle kunna fixas manuellt av två som går igenom svenska psalmboksordningen 1986 och den ena börjar på A, den andra på Ö, och så möts de i mitten. Finns kanske en och annan finländsk också. J 1982 (diskussion) 2 augusti 2014 kl. 21.52 (CEST)

Kan man anta att de artiklar som bör länka till Svensk psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland (1986) någonstans i texten innehåller strängen "finl"? Av de 649 artiklar som länkar till 1986 års psalmbok så är det bara 13 som innehåller "finl". Om man kontrollerar dessa 13 artiklar manuellt så borde de övriga 636 artiklarna kunna ändras med robot så att de länkas till Den svenska psalmboken 1986. Vad tror ni om det? --Larske (diskussion) 2 augusti 2014 kl. 22.16 (CEST)

Låter bra. J 1982 (diskussion) 2 augusti 2014 kl. 22.54 (CEST)

Ska länktexten fortfarande vara 1986 års psalmbok, som i de flesta av de redigeringar som 90.227.135.41 gjort idag eller ska det vara som i den här redigeringen? --Larske (diskussion) 2 augusti 2014 kl. 23.24 (CEST)

Jag tycker det skall stå "Den svenska psalmboken 1986", så man snabbt kan se vilken det är oavsett vilken eller vilka psalmböcker man har kunskap om. J 1982 (diskussion) 2 augusti 2014 kl. 23.39 (CEST)

Vadän artikeln kallas är vad jag följer. Ja jag tror att finl innebär att det finns en länk till den finska psalmboken. Den finska artikel skapades 2006 och grensidan 2009. Nej jag tror inte att vi kan vara säkra på att alla som skrev psalmartiklar om Finland gjorde rätt under dessa tre år. Jag tror att det går att köra t.ex. WPclean men att alla artiklar måste kollas som är omkring 3 timmar. Kör och dela listan i tre och vi kollar varsin del. Maundwiki (diskussion) 3 augusti 2014 kl. 01.20 (CEST)

Vet inte om det är till någon glädje, men lade upp en lista med inledningsorden till alla psalmer i SvPS1986 här. Taxelson (diskussion) 3 augusti 2014 kl. 16.48 (CEST)

Det är inte bara i artiklar om plsamerna, utan även i andra artiklar, till exempel om psalmförfattare, koralkompositörer, präster och liknande. J 1982 (diskussion) 8 augusti 2014 kl. 13.35 (CEST)

Projekt runstenar behöver ny kraft

Hej alla! Projekt runstenar har idag bara 2-3 aktiva deltagare, och jag hoppas (och vet) att det finns fler run-/runstensintresserade användare (frågan är bara var man hittar dem - jag hoppas på här :) ). Det finns massor att göra: standardisera artiklar, fotografera runstenar utan bild, skriva artiklar till befintliga fotografier utan artikel etc etc. Just nu är det lite vilda västern med artikelstandarden, och olika användare har egna idéer om hur det ska se ut. Det känns lite futtigt med omröstningar om standarder med 2-3 medlemmar. Välkomna! /Hedning (diskussion) 13 juli 2014 kl. 13.13 (CEST)

Det bästa sättet att få bilder till artiklar om runstenar som saknar bild är att se till att artikeln är försedd med korrekta koordinater och inlaggd i lämplig underkattegori till Kategori:Illustrationsbehov-Sverige. På så vis kan även personer som är intresserade av att fotografera, men kanske inte så intresserade av runstenar i sig, hitta artiklarna och lockas att bidra. /ℇsquilo 13 juli 2014 kl. 13.33 (CEST)

När det gäller utformningen av artiklar om runstenar så tycker jag att Hednings utformning är mer visuellt tilltalande, men den bygger på användning av listellement för indentering, vilket inte är semantiskt korrekt (även om det var vanligt i webbens barndom så är det bara här på Wikipedia som jag har märkt att förfarandet lever kvar). Dorcas version är däremot semantiskt korrekt utformad. /ℇsquilo 13 juli 2014 kl. 15.03 (CEST)

Semantik i en programmerings-betydelse, antar jag att du menar? Vad innebär det i enklare ordalag, och har det någon praktisk betydelse? Är det indragen med kolon det handlar om? flinga 13 juli 2014 kl. 15.45 (CEST)

Det är indrag med kolon som jag menar. Kolon först på raden skapar en definitionslista. Helt okej om raden innan börjar med ett semikolon. Då får man en komplett definitionslista som dessutom är hyfsat semantiskt korrekt om t.ex. ordet "Transliterering" föregås av ett semikolon och själva translittereringen föregås av ett kolon. Som jag ser det så är det ingen skillnad mellan semantik i programmering och lingvistik. Semantik är innebörden av det som står i en text, kod etc. Om vi kan komma överens om att det viktiga att få med är translittereringen, normaliseringen och översättningen till nusvenska så går det ju att göra en mall som tar de tre texterna som parametrar. Då blir det mycket lättare att ändra utseendet i alla atriklar utan att behöva plöja igenom alla. /ℇsquilo 13 juli 2014 kl. 19.07 (CEST)

Rena magin för en humanist som jag, men om det går att ordna en sådan mall så är det ju fantastiskt! Jag testade att sätta semikolon och kolon på i min nya artikel om Glemmingestenen. Har jag förstått rätt? /Hedning (diskussion) 13 juli 2014 kl. 19.21 (CEST)

Jag förstår fortfarande inte vad semantiken i det här sammanhanget har för praktiska konsekvenser (även om jag har hört talas om "the semantic web"), när har vi nytta av denna struktur? Problemet är ju att ; och : även har en formateringsfunktion (?), de skapar en fetstilt respektive en indragen rad. Och jag vet inte hur man ska åstadkomma en indragen rad utan att semantiskt råka åstadkomma en definitionslista på samma gång... flinga 14 juli 2014 kl. 14.27 (CEST)

Det bör inte vara något problem att använda kolon för indragen text, det är i överenstämmelse med mediawikis manual [3]. Om sedan den html-kod som genereras inte skulle vara helt korrekt, så känns det som ett problem mer för utvecklarna än för användarna. Semikolon däremot, enligt samma manual, är endast för att skapa definitionslistor. AlphaZeta (diskussion) 14 juli 2014 kl. 16.02 (CEST)

Då fortsätter jag med kolon för att åstadkomma indrag. Jag är estet, inte dataknacker. Så länge det fungerar får den genererade koden vara degenererad. :D /Hedning (diskussion) 14 juli 2014 kl. 16.44 (CEST)

@Hedning: Ja, du har förstått helt rätt. Man kan tolka ; som "det här" och : som "är".

@Flinga: "The semantic web" är infrastruktur baserad på webb för semantisk information, dvs information med alla former av syntax och typografi bortskalad. Wikidata är ett typexempel. När det gäller HTML så bär alla taggar inte på semantisk information. Taggen <i> bär ingen semantisk information, den har bara typografisk innebörd. Taggen <address> ger samma resultat, men har även en semantisk betydelse; Att det som står inom de taggarna är en adress. Taggarna <dt> och <dd> som skapas av ; och : har också semantisk innebörd. För att skapa indrag utan att skapa en lista så får man använda HTML-kod (<blockqoute> är väl den som jag kommer att tänka på först, men det finns andra sätt också), helst gömd i en mall för att inte se besvärlig ut och för att lätt kunna ändras.

@AlphaZeta: Som du ser så står det också i manualen "This workaround may harm accessibility.". /ℇsquilo 14 juli 2014 kl. 20.35 (CEST)

Nu har jag tagit mig friheten att göra en mall {{Runskriftsöversättning}} och infört den som exempel i artikeln Glemmingestenen. Semantiken är samma som den som Hedning skrev innan, dvs med en definitionslista. Jag skulle dock behöva lite hjälp med vad alfabeten som man translittererar/normaliserar till heter. Ska vi ha med ett fält för den otranslittererade futharken också? /ℇsquilo 15 juli 2014 kl. 10.50 (CEST)

Trevligt initiativ! Att ha med icke translittererade runor är väl överkurs, men trevligt om det fungerar - alla har ju inte unicode (som jag tror har runor?). Man normaliserar till olika språk, fornvästnordiska, fornöstnordiska, latin, runsvenska, rundanska etc etc. Det där måste man kunna skriva in själv. /Hedning (diskussion) 15 juli 2014 kl. 11.37 (CEST)

Esquilo: då har jag lite bättre hum. Men jag tänker att som wikikoden ser ut så används : för indrag, och att i vanlig wikikod ersätta den med blockquote så snart man vill ha indrag skulle jag ju inte heller tycka vore bra. Jag undrar varför man för : använt något som skapar en semantisk lista. Hela Bybrunnen t ex är alltså semantiskt sett en lista? Jag håller nog med AlphaZeta, tror jag.

Gällande mallar så kan de ju förstås vara praktiska (och löser det för mig lite teoretiska semantiska problemet i det här fallet, förmodar jag), och å andra sidan i vissa fall överkomplicerade om de löser något som kan skrivas manuellt. I det här fallet kanske den kan vara lite arbetsförenklande, och underlättande sålänge vi är ense om ett standardutseende (det har förstås just varit en diskussion kring det). För min del är jag skeptisk till fetstilningen av beskrivningsmeningarna: fetstilt är en väldigt kraftig och lite föråldrad markering (i huvudsak bör kursivering användas) som endast bör användas i speciella fall. Jag tycker det ser överanvänt ut i detta fallet (och borde inte beskrivningen avslutas just med ett kolon, egentligen?). flinga 16 juli 2014 kl. 16.54 (CEST)

Angående det fetstilsta i artikeln Glemmingestenen får jag nog hålla med flinga. Vi brukar nog bara använda fetstil för kortare ordkombinationer, typ för artikelnamnet, rubriker och (ofta) inledningsord vid uppräkningar. Att ha det för en hel mening känns tyvärr lite "skrikigt". Går det inte att markera på något annat sätt? Vi kursiverar ju ofta ord från främmande språk som dyker upp mitt i en text, så kanske kan det fungera även här? Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 16 juli 2014 kl. 18.53 (CEST)

Nu i eftertankens kranka blekhet så håller jag med med om att "rubrikerna" i inskriftsinformationen inte bör vara fetstilta. Själv finner jag det tydligt och fint så här (exempel från Sm 2:

Translitteration:

[abiori : lit * risa : stin ** eftir : toki * uniþint]

Normalisering till fornvästnordiska:

Ábjôrn lét reisa stein eptir Tóka Óníðing.

Översättning till nusvenska:

Åsbjörn lät resa stenen efter Toke den frikostige (Toke oniding).

/Hedning (diskussion) 16 juli 2014 kl. 20.32 (CEST)

En liten perifer kommentar: när jag för några år sedan var rätt aktiv med att projektmärka nyskapade artiklar om Sverige på enwp och bl.a. förse dem med interwiki-länkar (det här var före detta låg på Wikidata) noterade jag att någon hade skapat artiklar om en del svenska runstenar som inte hade artiklar på svwp, och att en del av de engelska artiklarna var längre än de svenska. Detta kanske redan är välkänt för er, annars kan ett svep genom de engelska artiklarna vara av intresse. För övrigt är det bara att gratulera om ni faktiskt har 2-3 verkligt aktiva användare som ägnar sig åt ämnet runstenar, det tycker jag är en rätt hygglig nivå jämfört med en del andra områden, om man gör en gissning av antal artiklar inom området! Tomas e (diskussion) 20 juli 2014 kl. 14.11 (CEST)

[indent]
Rekommendationen på webben är sedan länge att man skall använda HTML för semantiken och CSS för formateringen. Semantiken har särskild betydelse när texten presenteras på ett annat sätt än författaren tänkt sig, t.ex. då den läses upp eller visas på en skärm som inte klarar alla finesser. I det här fallet är det alltså bra att fixa till strukturen så att semantiken blir rätt markerad, men man kan lägga in CSS-kod för att få (de flesta) webbläsare att visa texten så som man tänkt sig, oberoende av semantiken. Att t.ex. byta fetstil mot kursiv borde vara enkelt. --LPfi (diskussion) 30 juli 2014 kl. 13.16 (CEST)

Det låter ändå inte som något som är omedelbart tillgängligt för mig när jag redigerar wikikod? Och då formaterar jag ju förstås för rätt utseende, inte efter semantisk betydelse (och det tror jag ju att de allra flesta gör?). flinga 10 augusti 2014 kl. 16.57 (CEST)

Wikipedias musik

Det här är inte ett nytt verktyg, men jag blev påmind om det i dag. Music of Wikipedia gör musik av Wikipediaredigeringar: "Bells indicate additions and string plucks indicate subtractions. Pitch changes according to the size of the edit; the larger the edit, the deeper the note. Green circles show edits from unregistered contributors, and purple circles mark edits performed by automated bots. You may see announcements for new users as they join the site, punctuated by a string swell." Värt att ställa in på svenskspråkiga Wikipedia och ha i bakgrunden när man redigerar, om man tycker att sådant är roligt. /Julle (diskussion) 9 augusti 2014 kl. 22.55 (CEST)

Häftigt! Markerar man bara svWiki så blir det ingen musik att tala om (på tok för få redigeringar per minut). Men markera enWiki så händer det mer! Utopiantos (diskussion) 10 augusti 2014 kl. 00.04 (CEST)

Mm. Fördelen med det är att man får tillfredsställelsen i att förmodligen kunna identifiera sitt eget lilla pling på svenska. Det är svårare på engelska. /Julle (diskussion) 10 augusti 2014 kl. 00.10 (CEST)

Tänk att det är så sällan det redigeras! Jag har uppfattat det som att det är mycket högre tempo!Klementin (diskussion) 10 augusti 2014 kl. 00.58 (CEST)

Sen fredag kväll på sommaren är inte riktigt rätt tillfälle heller. Tempot varierar rätt kraftigt. /Julle (diskussion) 10 augusti 2014 kl. 08.22 (CEST)

fastdet är fortfarande ca 3-4 redigeringar i minuten (de tonsätter inte alla namnrymder). Jag ser dock att Hans Frörums redigeringar i artikelnamnrymden inte blir någon musik. Någon bugg antagligen?Klementin (diskussion) 10 augusti 2014 kl. 11.57 (CEST)

Det är bara redigeringar på svarta tangenter som kommer med :-) /NH 10 augusti 2014 kl. 15.23 (CEST)

Hjälp med bilder som eventuellt kan laddas upp till Commons

Medan jag gjorde lite research kring den mytologiska figuren Kuzu-no-ha stötte jag på en sida på Wiens universitets webbplats som innehåller flera intressanta illustrationer av kitsune, inklusive Kuzu-no-ha, varav bara några få verkar finnas på Commons (kanske fler finns, men isåfall inte i Commons:Category:Kitsune).

Själv har jag inte mycket till kunskaper inom tyska och upphovsrätt, så jag undrar om det finns någon här som vet om det finns möjlighet att lägga upp bilderna på Commons. När jag klickar på bilderna ser jag att de flesta verkar vara från 1800-talet eller början av 1900-talet, men vet inte hur lång tid det måste ha gått efter upphovsmannens död för att vi ska kunna använda bilderna. IDV^disk. 10 augusti 2014 kl. 11.51 (CEST)

>1784650 artiklar ÄR stort

Nu är det cirka fyra timmar kvar tills vi har fler artiklar än nl:wp, och då är näst störst i antal artiklar. Visst storlek är inte allt, men jag tycker vi absolut kan vara glada och nöjda över att vi så väl lever upp till mottot att sprida fri kunskap till hela mänskligheten. Lsjbot (och naskobot) har redan välförtjänt fått mycket berömm men jag tycket även vi som gemenskap skall känna oss stolta för det konstruktiva stöd vi har gett denna sak. Vi har på ett pragmatiskt sätt stöttat initiativet och sett till att det blivit någorlunda välfungerande när andra gemenskaper helt låser sig och bara pratar problem. Under resans har inte bara lsj och nasko utan vi alla lärt oss

• hur man bör åsätta mallar och kategorier etc för att koll på läget. Detta lyckas även andra med, men även detta är en lärprocess där indata från många behövs
• hur man bör lösa frågor som: redan befintliga artiklar, commons och hur man bör trimma in själva baskoden, inklusive lära sig vad som blir för trassligt (typ översättning av regioner). Detta kan alla lära sig, men det det tar alltid sin lilla tid, och vi har nu denna upplärningstid bakom oss
• Viktigast är dock lärdomen över kraven på kvaliteten på indata. Jag brukar säga att våra (goda) artiklar i vanliga fall är 98% korrekta, men den nivån räcker inte på indata när det är frågan om massgenerering, utan då krävs något som 99,8%. Detta är skälet varför det inte duger att ta artiklar på andra versioner och transformera/omskapa dem (att fixa 100 sjöartiklar (med bl.a. av SMHI felförstådda samiska namn) har varit OK, men det hade varit väl hårt om det varit 1000)

Jag är själv helt övertygad vi måste se botar som ett kraftfullt verktyg som ett nyttigt komplement till vårt vanliga manuella artikelskapande för att få fram så mycket kunskap som möjligt. Jag är därför också mycket glad över den goda responsen på att dra igång workshops mm runt botskapande till hösten, där vi både kan lära oss teknik och samtidigt skapa ett mer handfast nätverk för att utbyta erfarenheter. Själv har jag många tankar kring att knyta ihop saker som socknar/distrikt, kommuner, orter, byggnader, sjöar mm, inklusive kopplingar till olika institutioner, vilket tidsmässigt passar bra in då vi börjar bli kompletta i många av dessa grupper, tänkt på orter, kyrkobyggnader, insjöar--Yger (diskussion) 29 juli 2014 kl. 17.22 (CEST)

Insjöar i Sverige har gjorts ett fantastiskt arbete måste jag säga. J 1982 (diskussion) 31 juli 2014 kl. 11.05 (CEST)

Boten har gjort ett stort jobb (jag säger inte bra) med fokus på alla arter i välden. Jag förstår inte varför det ska fokuseras på svenska kyrkor, sjöar och detaljer. Detta är inte ett svenskt uppslagsverk! Det är ett uppslagsverk på det svenska språket! 83.233.107.222 2 augusti 2014 kl. 10.52 (CEST)

Det har du rätt i att det är ett globalt uppslagsverk på svenska språket, men det innebär inte att det är förbjudet att skriva om Sverige-relaterade saker. Det är lika lite förbjudet som att skriva saker om vilket annat land som helst. Att det nu är extra mycket fokus på Sverige skulle en kunna kalla systematisk skevhet. Definiendum (?) 2 augusti 2014 kl. 11.14 (CEST)

Dessutom finns nu 1 200 000 artiklar som behöver verifieras och vem gör det - ytterligare botar? 83.233.107.222 2 augusti 2014 kl. 10.58 (CEST)

Människor gör det. De flesta Lsjbot-artiklarna är dock av tillräckligt hög kvalitet att det oftast inte är någonting som behöver rättas. Definiendum (?) 2 augusti 2014 kl. 11.14 (CEST)

Att ett ämne blir komplett är stort och ger mycket mervärde för läsarna, och är ett tungt skäl varför man inte längre behöver andra uppslagsverk för detta ämnet. Och när användare IP slutförde att skiva om alla påvar var det också stort, men det är väl inte så underligt att de ligger närmare för oss att få kompletta sortiment när det rör svenska fenomen? Och det finns ett scenario där vi kan vilja föra in artiklar om ämnesområden för andra länder hit med stöd av hel eller semiautomatik, och då är frågan om sortimentkomplettheten en nyckel om och när det kan vara lämpligt. Detta gäller också å andra hållet. När vi har full koll på 100% av all kyrkobyggnader i Sverige, kan vi erbjuda andra språkversioner tillgång till denna info mer eller mindre med automatik. Och varifrån har du fått att allt behöver verifieras? Kvaliteten på programvaran har nu verifierats i flera steg och kan nog ses som närmast 100%ig. I indata finns sedan fel, men där hjälper inte verifiering om man inte är superexpert, och kan genomskåda tveksam taxonomi.Yger (diskussion) 2 augusti 2014 kl. 11.18 (CEST)

Ämnesområden som riskerar att annars aldrig bli täckta är utmärkta för botar - kommuner i fler länder än Frankrike och Norge exempelvis. Att erbjuda andra språk material om svenska kyrkor är också värdefullt. Däremot hoppas jag att vi aldrig lägger energi på att beta av alla objekt på Wikidata systematiskt. Den dag det inte finns nya artiklar om historiska personer att skapa kommer aldrig - eller i varje fall inte i min livstid - om de fortsätter att upprättas manuellt. Det är illa nog med de biografier vi redan har från Wikipedias barndom som är på gränsen till substubbar. Själv roas jag inte av omfattande utökningar, endast av mindre kompletteringar (rättelser och tillägg på en eller två meningar). Om de kan åtgärdas av botar vet jag inte. Möjligen kan de förses med bilder, där sådana saknas, och faktarutor. De senare ser jag dock inget egentligt behov av. Tostarpadius (diskussion) 2 augusti 2014 kl. 14.13 (CEST)

Instämmer med J 1982 när hen skriver att botarna har gjort ett fantastiskt arbete om insjöar i Sverige. Nu är det bara för mig att komplettera artiklarna. Detta med att leta upp ytterligare källhänvisningar, externa källor och infoga dessa i artiklarna. --Allexim (diskussion) 2 augusti 2014 kl. 14.57 (CEST)

Du har rätt Yger, det är jag som är ute och cyklar. Den som sköter boten är nog så insatt så han vet vad han håller på med. 83.233.110.134 2 augusti 2014 kl. 16.27 (CEST)

Dessutom kan robotarna användas för att fylla på länder där det finns mindre artiklar om olika saker. J 1982 (diskussion) 2 augusti 2014 kl. 21.55 (CEST)

Bara passar på här där ämnet närmast har diskuterats. Vid en sökning på bläcksvamp (förgreningssida saknas) hittade jag det här skrivfelet i flera artiklar (som jag förutsätter ska vara just "2001" och inget annat år?). Jag gissar att det finns i ett antal artiklar som använt samma källa, och undrar var man bör göra sådan felanmälan. Hos boten som är länkad i mallen kanske? Annars får det gärna läggas till en hänvisning i mallen. flinga 10 augusti 2014 kl. 17.05 (CEST)

Jag satte min bot på det nu. För framtiden brukar Användardiskussion:Lsjbot/Projekt alla arter eller Wikipedia:Robothjälp vara bra ställen får att rapportera sådana fel. - Averater (diskussion) 10 augusti 2014 kl. 17.29 (CEST)

Toppen! Låter det okej om jag lägger till "Misstänkta systematiska fel kan anmälas på Wikipedia:Robothjälp" sist i mall:robotskapad? Jag vågade inte riktigt vara djärv med tanke på varningen om serverbelastning.. flinga 11 augusti 2014 kl. 02.01 (CEST)

Botförslag om förkortningar

D.v.s dvs. m.fl m.fl. mm osv. osv o.s.v och flera andra förkortningar är helt onödigt här på wikipedia eftersom vi har hur mycket utrymme som helst. Skulle någon vilja upprätta en bot som gör om dessa till det de står för som dvs=det vill säga. m.fl=med flera. osv=och så vidare. mm=med mera. Herr X ^(D) 5 augusti 2014 kl. 18.50 (CEST)

Jag stöder i alla fall ett sådant förslag helt! Jag anser att förkortningarna bör utrotas från Wikipedia (med vissa undantag såsom citat, där förkortningar används avsiktligt/i pedagogiska syften et cetera). Definiendum (?) 5 augusti 2014 kl. 20.36 (CEST)

Jag hade för mig att rättstavningsbotten redan tog hand om en del av dem, men tydligen inte. Jag stödjer också bottförslaget. /ℇsquilo 5 augusti 2014 kl. 20.46 (CEST)

Jag har alltid tyckt att det finns ett tankefel i resonemanget kring förkortningar. Många resonerar såhär:

Förkortningar används för att spara plats. Vi har gott om plats. ---> Vi behöver inte använda förkortningar.

Tankefelet består i att förkortningar inte bara används för att spara plats. De kan också göra en text mer lättläst eller överskådlig. Det gäller såklart inte alla förkortningar, och en text s s u s h blir svårl. Men några av de allra vanligaste förkortningarna, till exempel t ex, dvs, ca tycker jag är användbara och inte ett problem. I tabeller och i andra sammanställningar av "data" ska de inte tas bort. /NH 5 augusti 2014 kl. 20.49 (CEST)

Instämmer med ovanstående. I faktarutor och tabeller (där vi inte har hur mycket plats som helst) kan förkortningar vara motiverade. Det gäller bland annat måttenheter och vissa andra förkortningar.--Paracel63 (diskussion) 5 augusti 2014 kl. 21.25 (CEST)

Med de undantagen stöder jag botförslaget. Tostarpadius (diskussion) 5 augusti 2014 kl. 21.34 (CEST)

Jag stöder inte förslaget.

Jag håller i stort sett med NH. Väl använda förkortningar kan göra en sida lättare att lästa. Detta är ett sätt att skikta materialet efter hur "centralt" det är. Med andra ord är det för flertalet läsare viktigaste och mest betydelsebärande utskrivet i fulltext, medan förkortningarna kan ta hand om sådant man bara läser noggrannare efter när man har behov av det.

Självklart får man använda förkortningar med omdöme, och i vissa fall kanske man också behöver förklara ett förkortningssystem i övergripande texter. Detta gäller inte de standardförkortningar NH tar upp. (Däremot såg jag t. ex. en diskussion i svwikt, där man diskuterade hur ord som ansökan, begäran och predikan bildats. Minst en av debattörerna tittade i SAOB, utan att lägga märke till att svaret fanns där, i form av förkortningen vbalsbst. till föreg.. Normalt hoppar man direkt till betydelserna av uppslagsord i SAOB; man måste veta vad "krafset innan" har för funktion för att komma på idén att leta där.) En robot som används utan att man individuellt bedömer om förkortningarna är rimliga i sammanhanget är jag emot. Jörgen B (diskussion) 6 augusti 2014 kl. 00.34 (CEST)

Ja, jag får också instämma i argumentet att etablerade förkortningar nog just kan göra texter mer lättlästa. Ordbilden är i de fallen välbekant. Utifrån det betraktat har jag varit svagt skeptisk mot förkortningsoviljan här.

Å andra sidan är det förstås snyggt om vi förkortar på samma sätt. Jag antar att den enklaste formellt korrekta standarden (jag är dock ingen expert, så det är bara baserat på vad jag lärt mig) är "t. ex.", "bl. a." (och ska väl erkänna att jag är osäkra på vissa - etc., o.s.v.? För att komplicera det ytterligare föredrar jag personligen vad min svensklärare förespråkade - förkortningar utan punkt, t ex osv, etc (mm blir ju konstigt i det systemet). Anv. förk. är det alltså snyggast om de skrivs på ett och samma sätt, ss./ffa./inte minst i en och samma artikel ;) Och det är väl något som just talar emot förkortningar till viss del, det blir lättare inkonsekvent än att skriva ut orden.

Ändå hade jag tyckt det var helt okej om vi lyckats hålla oss till en lista med förkortningar som är så vanliga att de bör vara ok, ex. vis. t. ex., osv., bl. a., m.m., m. fl., f. Kr. Enheter och liknande skrivs ju ofta med lämpligen med sina standardiserade förkortningar - kg, m, mm, m.m. Bara några reflektioner, med ursäkt för fånigt skämtande. flinga 6 augusti 2014 kl. 02.55 (CEST)

Jag kan i vissa fall acceptera "f.Kr." och "e.Kr." samt enhetsförkortningar (i vissa fall med en länk till enhetsartikeln), men i övrigt förstår jag inte varför förkortningar gör en text mer lättläst. Förkortningar gör en text mer svårläst då de gör texten mer svårbegriplig. Jag har i flera fall stött på förkortningar på svenskspråkiga Wikipedia som jag inte har vetat vad de betyder, och därmed måste öppnat artikeln "Lista över förkortningar". Jag anser även att förkortningar bara är irriterande och tar fokus från det väsentligaste i texten. Det finns bättre sätt att göra en text mer lättläst. Definiendum (?) 6 augusti 2014 kl. 09.34 (CEST)

Definiendum: Om förkortningen är välbekant, vilket är förutsättningen, så är den inte mer svårbegriplig. Däremot gör den att texten tar upp mindre text. För den som vet vad "t. ex." betyder (och det är ett exempel på vad som borde vara allmänbildning) tar det knappast längre tid för hjärnan att tolka ordbilden "t. ex" än det långa "till exempel", och kanske snarare tvärtom, tror jag att man kan hävda. flinga 6 augusti 2014 kl. 22.12 (CEST)

Accepterar förkortningar som IFK Göteborg, Vetlanda BK med mera. Just före Kristus och efter Kristus tycker jag bör skrivas ut. J 1982 (diskussion) 6 augusti 2014 kl. 10.40 (CEST)

Utom att ovanstående visar att det inte finns konsensus finns det en annan orsak att inte använda bot. Eftersom förkortningarna gör texten mer kompakt är det lätt hänt att använda etc., o.s.v. m.m. där de egentligen inte behövs. När man tar bort förkortningarna för hand kan man samtidigt förenkla formuleringarna. De vanligaste förkortningarnas effekt på lättlästheten är såpass små att jag upplever att denna fördel med att ändra för hand är viktigare än att "få arbetet gjort". När förkortningarna väl är utskrivna är det inte lika uppenbart varav de tunga formuleringarna kommer sig, och språkvårdsarbetet blir något svårare (normal språkvård istället för ett typfall). --LPfi (diskussion) 6 augusti 2014 kl. 10.57 (CEST)

Jag håller helt med NH ovan. Förkortningar är jättebra att använda i tabeller, parenteser, fotnoter och annat som inte ligger på samma nivå som den vanliga brödtexten. Och ingen har väl dött av att det till exempel står "t.ex." i en artikeltext. Jag tycker gott att man kan vara ganska försiktigt när det gäller att köra massredigeringar med robot, annat än sånt som är uppenbart (alltså rena felstavningar och sånt). Fridens! Marfuas (diskussion) 6 augusti 2014 kl. 12.51 (CEST)

Jag håller helt med om att förkortningar är bra att använda i tabeller, parenteser, fotnoter. Däremot ser jag dem som ett otyg i löpande text. Huruvida de underlättar eller försvårar läsningen vill jag lämna sagt, men jag anser definitivt att se stör läsrytmen. Deryni (diskussion) 6 augusti 2014 kl. 17.08 (CEST)

Jag stöder bot-förslaget - men endast om det bara omfattar en del förkortningar. Följande förkortningar tycker jag absolut ska undantas: f.Kr., e.Kr., mm, km, kg, kr, ibid., ISBN, m.ö.h., nr., vd, VM, EM. Förkortningar för de flesta organisationer, exempelvis FN, bör också undantas. Även förkortningar för tekniska prylar, som DVD. Alla förkortningar i tabeller, sidospalter, parenteser och fotnoter bör också undantas. Övriga får hemskt gärna skrivas ut (även med hjälp av bot) för min del. Utopiantos (diskussion) 6 augusti 2014 kl. 17.40 (CEST)

Jag tycker som NH. Det finns en del förkortningar som kunde skrivas ut, men botändringar en masse låter inget vidare. Tomas e (diskussion) 6 augusti 2014 kl. 18.01 (CEST)

Tycker överhuvudtaget inte bottar är rätt verktyg att bedriva språkvård med, annat än för uppenbara stavfel. NH och LPfi har vettiga argument. (För övrigt skall ibid. helt bort ur artiklarna av helt andra skäl).

andejons (diskussion) 6 augusti 2014 kl. 19.33 (CEST)

Utöver ovanstående skäl mot att sätta en bot på sånt här ska man inte röra rena citat - där ju förkortningar kan förekomma. --MagnusA 6 augusti 2014 kl. 19.49 (CEST)

MagnusA för fram en ganska viktig sak. Vid språkkorrigering med bot är det väldigt lätt att göra missar och ändra i citat. Något annat än en mycket noggrann manuell kontroll vid varje botändring kan därför inte komma på fråga, enligt mitt sätt att se på det. Även vid slumpmässig efterkontroll av botredigeringarna är det alltför lätt att missar står kvar tills användare hittar dem, vilket gör att botanvändningens risker och fel inte står i proportion till nyttan. Med det sagt tycker jag dock att förkortningar ska korrigeras i löpande text, men de kan utan problem vara kvar i tabeller där inte strikta formregler behöver tillämpas. Obelix (diskussion) 7 augusti 2014 kl. 00.02 (CEST)

I så fall borde botten undanta text i tabeller (där det kan vara ont om plats) och i mallar (för citat hittar man väl bara i {{citat}} och {{bokref}}, eller hur? /ℇsquilo 7 augusti 2014 kl. 07.15 (CEST)

Inte nödvändigtvis. På sina ställen finns citaten i löptexten, inom dubbelfnuttar eller kursiverade. Hittar inga konkreta exempel just nu dock. --MagnusA 7 augusti 2014 kl. 08.46 (CEST)

Jag skulle vilja gå ännu längre och säga att det är relativt vanligt till och med. Av egen erfarenhet med botanvändning så har det därför inte varit lyckat. När det gäller förkortningar i allmänhet finns det förstås vissa undantag, där förkortningarna inte bör skrivas ut såsom Utopiantos ovan nämner.Obelix (diskussion) 7 augusti 2014 kl. 22.46 (CEST)

En bot är ett verktyg till en bidragsgivare. I detta fall ser jag inte vem som tänker/vill göra något och ta ansvar för ändringarna. Och enligt mig finns det därför i denna tråd inget förslag att ta ställning till. Yger (diskussion) 7 augusti 2014 kl. 07.21 (CEST)

Jag ser också rimligheten i att behålla IFK, FN med mera men oavsett om vi behåller det som det är nu eller vill ha det på något annat sätt så skulle jag ändå tycka det vara bra med en bot som gör det lika över hela svwp. För några år sen hade jag som rutin att söka efter dvs mm och några andra och skriva ut dom. Detta innebär (och att andra också hanterar det olika) att det finns både "ca" och "cirka" utskrivet olika överallt. Enhetlighet i alla fall. Herr X (diskussion) 8 augusti 2014 kl. 06.08 (CEST)

Nja. Om man bör använda förkortningar eller ej beror ju ofta på sammanhanget. Ta till exempel en sorts förkortningar som kraftigt ökar läsbarheten och som alla seriösa wp-skribenter är för, även de som tror att de är emot alla förkortningar och att förkortningar aldrig kan öka läsbarheten. Jag syftar på de arabiska siffrorna. (Nu råkar jag ha undervisat i matematikens historia, och vet att de ofta undveks både när de var nya i arabisk skrift och senare när de introducerades i våra språk, med ungefär samma argument som våra förkortningsmotståndare brukar använda.) Det finns ju språkråd om att använda dem bara för större tal; gränsen sätts ofta mellan tolv och 13. Det hindrar inte att det skulle vara helt idiotiskt att skilja på "femte augusti 2014" och "20 augusti 2014". Vi är vana att använda dessa förkortningar (siffrorna) för alla månadsdagsnummer, och skulle tycka att sådana skillnader skulle göra texterna betydligt svårlästare.

För mina åsikter och en tidigarediskussion kan ni kika på Användare:JoergenB/Förk., om ni vill. M. v. h., Jörgen B (Diskussion), den elfte augusti år tjugohundrafjorton, klockan tio och sjutton (centraleuropeisk sommartid).

Min principiella inställning att vi bör undvika de flesta förkortningar (även vedertagna som m.m. och bl.a.) kvarstår. De problem med bot som lyfts fram i diskussionen har dock fått mig att ändra uppfattning om lämpligheten av detta verktyg i sammanhanget. F.ö. torde det inte kunna skilja mellan "bland annat" och "bland andra". Tostarpadius (diskussion) 11 augusti 2014 kl. 10.43 (CEST)

Det ska kanske sägas, tänker jag, att det att man använder en bot (ett script) för att leta upp artiklar att gå igenom, inte innebär att ändringarna görs per automatik. En botändring innebär alltså inte (per definition) att den som använder boten inte först kan läsa igenom sammanhanget, och själv bestämma hur en eventuell ändring ska se ut. flinga 11 augusti 2014 kl. 14.42 (CEST)

Nej, det kan givetvis göras på olika sätt. Är det arbetsbesparande för sökningar vid i övrigt manuell redigering har jag inga synpunkter. Tostarpadius (diskussion) 11 augusti 2014 kl. 14.46 (CEST)

Månadens kvalitetsprojekt + Veckans tävling = SANT

Alla artiklar som har källmall är i skrivande stund 23 555. En god anledning till att Månadens kvalitetsprojekt heter Projekt källhänvisningar.

Därför också start i morgon, måndag, för ett Veckans tävling på tema källhänvisningar. Det blir en favorit i repris från ifjol kallad Källjakt 2014. Förhoppningsvis lockar den lika många deltagare som ifjol, eller rentav ännu flera.

Varmt välkommen med bidrag, stora som små! Deryni (diskussion) 10 augusti 2014 kl. 21.42 (CEST)

115 artiklar i Veckans finländska tävling

Det nyskrevs eller byggdes ut i cirka 115 artiklar i förra veckans finländska tävling. Det rörde det mesta från sjöar och nationalparker till musiker, byggnader och bokfigurer. Förutom utdelning av rosetter efter förtjänst fick följande tio sjöar nya "ägare": . Visst intresse tilldrog sig veckans 100-årsjubilar Tove Jansson, där både artikeln och en mängd sidoartiklar fick sin beskärda del. Just nu pågår förresten en diskussion om artikelns innehåll här, så kanske har fler något att säga i saken? Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 11 augusti 2014 kl. 04.31 (CEST)

Kul att se! Artiklarna om Finland behöver verkligen lite mer kärlek och uppmärksamhet. /Julle (diskussion) 11 augusti 2014 kl. 11.05 (CEST)

Tack för iniativet Paracel63! Jag bidrog nog allt med lite extra endast tack vare tävlingen. bbx (diskussion) 11 augusti 2014 kl. 12.16 (CEST)

Det uppskattas verkligen och ger mersmak. Jag kommer att återkomma i det här eller liknande ämnen i framtida tävlingar. Hittills har jag lett tävlingar om Asien, Sovjet & C:o och Finland. Vi får se var luppen hamnar nästa gång. --Paracel63 (diskussion) 11 augusti 2014 kl. 14.52 (CEST)

Hela veckan var full av troll på Wikipedia, men den här gången var det mest artiklar om Mumintrollen. Det är inte ofta det är så positivt med troll här. J 1982 (diskussion) 12 augusti 2014 kl. 11.22 (CEST)

Arkivering klottervarningar?

193.17.72.4 (disk • raderade bidrag • loggar om • whois) har som synes en lång radda varningar och blockeringar på sin diskussionssida, men mer än tre år gamla. Och det har nu börjat komma in en hel del seriösa bidrag, som jag på sedvanligt sätt, skulle vilja diskutera på användarens diskussionssida (och detta är andra eller tredje sådant fall jag träffat på). Bör vi arkivera bort hela raddan av varningar och börja på ny kula, eller behålla en snutt, eller tom radera hela sidan, Ipnumret kanske inte alls tillhör skolan längre?Yger (diskussion) 11 augusti 2014 kl. 16.12 (CEST)

Arkivera, till att börja med. Ge chans till nystart. Adville (diskussion) 11 augusti 2014 kl. 16.38 (CEST)

Arkivera blir bra. Förmodligen inte en nystart utan en annan person bakom tangenterna.--LittleGun (diskussion) 11 augusti 2014 kl. 19.01 (CEST)

Mitt förslag är att lägga in de tidigare varningarna i en mall som {{Tidigare mallar}}, och att den mallen görs om så att det går att dölja och visa varningarna, och att de är dolda när sidan laddas. Definiendum (?) 11 augusti 2014 kl. 20.46 (CEST)

Varför överhuvudtaget spara en massa K-mallar från 2005? Det är ju uppenbarligen inte samma person bakom redigeringarna från den tiden som det är nu! Om det var ett skol-ip då (och kanske fortfarande är), så har ju de snorungarna hunnit gå ut skolan vid det här laget. -- Innocent bystander (diskussion) 11 augusti 2014 kl. 21.13 (CEST)

Enligt praxis raderas normalt inte diskussioner (eller "diskussionsliknande material") på svenskspråkiga Wikipedia. Arkivering tycker jag gör det extra rörigt på detta fall, så därav mitt förslag. Definiendum (?) 11 augusti 2014 kl. 21.22 (CEST)

En diskussion är en tvåvägs-kommunikation (1+1=2). Du kan knappast beskriva det här som det! Det här är snarare en notbok för klotterjägare, vilket är helt överflödigt efter nio år. Historiken finns ändå kvar! -- Innocent bystander (diskussion) 11 augusti 2014 kl. 21.26 (CEST)

En variant på ditt förslag kunde var en text som "detta konto har getts en omstart, sidans tidigare utseende kan ses här:" och då peka på en fastadress med utseende som den ser ut nu.--Yger (diskussion) 11 augusti 2014 kl. 21.29 (CEST)

Lägg ner i ett arkiv och g(l)öm dem där på standardmanér. Att radera diskussionssidan känns inte så bra heller eftersom sidhistoriken i viss mån förklarar blockeringshistoriken som ju trots allt finns där, även om den är gammal. --MagnusA 11 augusti 2014 kl. 21.33 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Nu handlar ju det här inte om konton utan om IP-adresser. En kan inte veta om seriösa bidrag från en IP-adress är ett slags "omstart" eller bara en tillfällighet, så jag är något kritisk till ditt förslag. Mallen {{Tidigare mallar}} har redan använts i mindre utsträckning och en dölj–visa-funktion borde inte vara så svår att bygga in i mallen för den tekniskt kunniga. Definiendum (?) 11 augusti 2014 kl. 21.35 (CEST)

På vilket sätt spelar det roll om det är en omstart eller en tillfällighet? Varför måste vi spara sk-ten både här och här? -- Innocent bystander (diskussion) 11 augusti 2014 kl. 21.56 (CEST)

Det är ju en adress tillhörig Ystads kommun, förmodligen kopplad till mängder med datorer. Ganska sannolikt att det kommer mer klotter oavsett om det fortsätter komma vettiga saker eller inte. Sedan vet jag egentligen inte om det är användbart att veta hur ofta det klottras därifrån. Det är ju alla fall bara en del av klottret som lett till mallar.--FBQ (diskussion) 11 augusti 2014 kl. 23.42 (CEST)

SFFR

Det har rått stiltje där en tid men nu finns det aktuella diskussioner där fler röster behövs. Jag syftar i första hand på användare som deltar i samtalet, inte på avgivna meningsyttringar vars antal räknas. Tostarpadius (diskussion) 12 augusti 2014 kl. 10.19 (CEST)

Kort om en observation av könsfördelning

Jag skapade Wikipedia:Önskelista/Ryssland och har börjat fylla på med några ämnen från detta stora land om vilka vi saknar artiklar. Av de artikelförslag som just nu finns i den listan är 11 personer och av dem är 1 kvinna och 10 män. Endera är ryska samhället rätt mansdominerat eller så har jag snedvridit urvalet. Men så är det i alla fall just nu. Alla är förstås välkomna att hjälpa till, både att skriva artiklar och utöka önskelistan. --LA2 (diskussion) 4 augusti 2014 kl. 05.08 (CEST)

Menar du att detta är de angelägnaste tilläggen i svenska Wikipedia? Jag har svårt att tro det, men det skulle vara intressant att höra hur du kom fram till det. Jag skulle gärna se en process där vi kommer fram till hur vi ska uppskatta hur värdefulla bidrag är. Det finns uppenbart ett stort intresse kring att uppskatta bidrags storlek och Wikipediors storlekar. Men våra mått är oerhört grova, typ antal editeringar och antal artiklar. Det vore lätt att göra något som är bättre, men förstås mycket svårt att göra något som är bra. Om vi hade ett någorlunda bra mått på värdefullhet så skulle vi bättre kunna fira de riktigt värdefulla bidragsgivarna. Kanske skulle sådana mätningar också stimulera många redigerare att röra sig mot mer värdefulla aktiviteter. --Ettrig (diskussion) 4 augusti 2014 kl. 10.56 (CEST)

Nej, detta är en önskelista som alla andra, där man antecknar något efter att man har upptäckt att det saknas. Det är ingen vetenskaplig eller rättvis prioritering. Kvinnan i listan, Valerija Novodvorskaja, avled nyligen och blev mycket omskriven i ryska media och bloggar. Det var då jag upptäckte att vi saknar en artikel om henne, så jag tillfogade hennes namn. Jag tror att både Wikipedias befintliga och önskade artiklar har ungefär samma sneda könsfördelning. Av ledamöterna i ryska statsduman är 13,6 % kvinnor. --LA2 (diskussion) 4 augusti 2014 kl. 18.09 (CEST)

Även om Ryssland är mansdominerat samhälle så är rysk damidrott ganska framgångsrik (friidrott, längdskidåkning). J 1982 (diskussion) 4 augusti 2014 kl. 12.47 (CEST)

Jag skulle säga att av Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000:s omkring 200.000 artiklar saknar svenskspråkiga wikipedia ungefär 20 %. Jag skulle säga att de artiklarna är ett, om än ganska grovt mått på ämnen det skulle vara önskvärt att ha artiklar om. När det gäller biografier står jag nog fast det jag befarade när jag pratade med Yger 2009, att det var ganska tydligt att det är personer som var kända ca 1935-2005 där vi har verkligt stora luckor. Jag har hittat biografier som saknats inom i stort sett alla typer av verksamhetsområden - ja, kanske inte svenska politiker eller skådespelare (en och annan riksdagman ur svensk biografiskt lexikon saknas, men de räknar jag nog till nivå II i viktighetsgrad). Icke svenskar är i allmänhet sämre än svenskar, men jag konstaterade ganska nyligen efter att ha läst om betydande glaskonstnärer som varit verksamma vid Kosta under 1900-talet saknade vi de de flesta - NE hade allihopa. Nu har Boberger nog sedan dess fixat de namnen, men vill man titta på exempelvis textilkonstnärer finns det en hel del var att göra. Man skulle kunna tro med alla fotbollsspelare att idrottare saknar

Annars finns ju mängder med andra områden där det är dåligt. Jag har tidigare rörande geografi talat om städer i Sydeuropa men skulle nog generellt gissa att det är ännu sämre med floder, bergskedjor, vikar, halvöar med mera. I Sverige finns nog artiklar om alla geografiska områden som kan ses som de absolut viktigaste. Sedan finns givetvis en hel mängd områden som ändå skulle vara intressant att få artiklar om. lin2008 håller på att skriver om naturreservat, i vissa landsändar är det väldigt dåligt med artiklar om dessa. Riksintressen för kulturmiljövården och byggnadsminnen är också dåligt företrädda i många landsändar även om inte heller det kan ses som de absolut viktigaste. Beträffande kemi saknar vi många vanliga substanser. Vanliga termer inom olika hantverksområden, jag vet inte om det berott på att de ansetts passa bättre på wiktionary. Det är några snabba exempel.

Sedan är det nog sant att ett exakt mått är svårt att ta fram. Tror också att det är meningsfullare att försöka skriva artiklarna än att föra alltför omfattande diskussioner om vilka som bör skrivas först. Men jag kanske styrs av att jag inte har några som helst problem att hitta ämnen, det svåra är att få tid att arbeta med artiklarna - det kanske ser annorlunda ut för andra här. --FBQ (diskussion) 4 augusti 2014 kl. 14.37 (CEST)

Jag förstår inte riktigt kritiken mot LA2: Användaren har uppmärksammat ett område där det finns litet artiklar och har därför skrivit en önskelista. Det är väl närmast ett lovvärt initiativ; då tycker jag det vore synd att skrämma bort andra erfarna användare som funderar på att ta liknande initiativ genom att nagelfara listan innan artiklarna ens är skrivna. / Ternarius_D 4 augusti 2014 kl. 18.18 (CEST)

Det var inte menat som kritik mot LA2. Ettrig ställde en fråga om viktiga artiklar och som jag brukar fundera på vad som saknas emellanåt redogjorde jag för mina erfarenheter. Kunde ju ha utelämnat biten med att jag troligen inte, så vida jag inte råkar på något av namnen eller artikelämnena i några böcker jag håller på att jobba utifrån kommer att skriva artiklarna, med tanke på att det mycket väl kan vara någon annan som är intresserad av att ta sig an dem. Men eftersom min, och som jag sett från inlägg av andra brukar det vara vanligt att mycket få artiklar på önskelistorna blir skrivna tänkte jag förtydliga varför åtminstone inte jag söker igenom dem efter artikelämnen. Men jag vill absolut inte hindra någon annan från att göra ett försök med att få en önskad artikel skriven.--FBQ (diskussion) 4 augusti 2014 kl. 20.04 (CEST)

Jag gjorde mlm automatiskt en indentering innan jag skrev mitt inlägg. Jag borde tänkt att den skulle kunna tolkas som ett svar på ditt inlägg, och följaktligen som kritik av dig. Det var inte avsikten, och jag ber om ursäkt för min obetänksamhet. / Ternarius_D 4 augusti 2014 kl. 22.18 (CEST)

Ingen fara :-) Var inte helt säker på om kritiken riktades mot mig men tänkte att det ändå var bäst att förtydliga.FBQ (diskussion) 5 augusti 2014 kl. 11.12 (CEST)

Men om vi återgår till urprungsfrågan om könsfördelning så är ju personerna i Rysslands regering rimligtvis mer prioriterade än alla parlamentsledamöter. Där är det vad jag som hastigast kunde se 2 kvinnor av 29 . Sedan är säker andelen kvinnor högre bland t ex journalister och konstnärer. En del i listan var historiska personer från en tid då parlamentsledamöterna var 100 % män.FBQ (diskussion) 14 augusti 2014 kl. 11.03 (CEST)

Dubbla spalter i referenslistor

Hej! Jag och Yinandjang har haft en diskussion om användandet av dubbla spalter i långa referenslistor och skulle behöva input från fler användare. I dagsläget finns det möjlighet för varje användare att under sina inställningar välja om man vill ha flera kolumner i referenslistor med mer än 20 noter ("Visar noter i flera kolumner i artiklar med minst 20 noter."). Tyvärr fungerar inte denna funktion för alla användare. Därför undrar vi om någon har koll på vad som ligger bakom detta problem? Är det relaterat till vilken webbläsare användaren har? (Finessen fungerar till exempel inte för Yinandjang som använder Google Chrome 36.0.1985.125 m)

Vi har också diskuterat hårdkodning av antalet spalter, dvs ett tillägg av kod i artiklarna som framtvingar dubbelspaltning av referenslistan, oavsett användarens personliga inställningar (se t.ex. redigeringen [4]). Eftersom vi har skilda åsikter i denna fråga vore det bra med synpunkter från fler användare. Tacksam för hjälp, --Glentamara (diskussion) 12 augusti 2014 kl. 15.47 (CEST)

Ojdå. Skulle den här (väldigt praktiska) funktionen inte fungera i en färsk version av Chrome? Här står info om de webbläsare som är kända för att inte klara av den möjligen besläktade flerspaltsfunktionen {{kolumner}}: [5]. Kan det vara så att användaren har ställt in sin webbläsare på något oväntat sätt? Jag har själv exakt samma version av Chrome på datorn, och den visar flera spalter i både referenslistor och långa listor inställda med {{kolumner}}. Utan att jag ens behöver vara inloggad på mitt Wikipedia-konto. Jag använder OS X 10.6.8. Vilket operativsystem har Yinandjang?--Paracel63 (diskussion) 13 augusti 2014 kl. 01.06 (CEST)

Jag kör med Google Chrome 36.0.1985.125 m och får två spalter när antalet noter är mellan 20 och 60, och får oftast tre (men ibland två) spalter när antalet överstiger 60 (varför jag ibland får två spalter i sånt fall har jag ingen aning om). Dieselmotorvagnar (till stationen) 13 augusti 2014 kl. 01.22 (CEST)

Vad jag vet har jag inga specialinställningar i Google Chrome. Jag har Settings > Advanced settings > Privacy > Content settings > JavaScript > Allow. I Wiki har jag Inställningar > Utseende > Vector (ursprungsinställning), utan personlig CSS inställt. Jag har Inställningar > Finesser > Utseende > Visar noter i flera kolumner i artiklar med minst 20 noter inställt. Jag föreslår att vi använder Sverige som ref ex, där ser jag endast en lång referenslista i en kolumn. Mvh --Yinandjang (diskussion) 13 augusti 2014 kl. 02.31 (CEST)

Jag har Firefox 31.0 och Mac OSX 10.9.4 och finessen "Visar noter i flera kolumner i artiklar med minst 20 noter." påslagen. Ändå visas en enda spalt i artikeln Sverige, m.fl. Rex Sueciæ (disk) 13 augusti 2014 kl. 06.48 (CEST) 

En fråga (allvarligt menad, inte retorisk): Vad är det som är praktiskt med noter i två spalter? /NH 13 augusti 2014 kl. 09.12 (CEST)

(Retoriskt svar) De blir oläsliga! -- Innocent bystander (diskussion) 13 augusti 2014 kl. 09.42 (CEST)

Vi har tidigare kommit överens om att inte ha noter i flera spalter som standardalternativ. Vill man se noter i flera spalter måste man aktivera finessen som nämns ovan. Jag antar att de som aktiverar den ser fördelar med två spalter. Nyfiken på vilka. /NH 13 augusti 2014 kl. 09.56 (CEST)

De blir mindre skrymmande i höjdled (bra för de som inte orkar/vill scrolla lite till). Kanske också upplevs som lättare att överskåda av vissa. Dieselmotorvagnar (till stationen) 13 augusti 2014 kl. 10.33 (CEST)

Man vinner inte särskilt mycket höjd om raderna är långa, vilket de ofta är. --MagnusA 13 augusti 2014 kl. 10.44 (CEST)

@MagnusA: Det skiljer sig från artikel till artikel. Titta gärna på artiklar typ August Strindberg, Augustus, Elisabet I av England (som har hårdkodad tvåspalt), Skara Brae och bengali. Artiklar som har många separata sidnoter ur samma böcker vinner mycket på flerspaltslistor. Men problemet är också generellt, eftersom fler spalter leder till mer sammanhållna referenslistor. När listan är lång bidrar den till att formge ett eget block i artikeln, under löptext och över litteraturlistor och dylikt. Med tiden kommer allt fler artiklar att få allt större referenslistor, så problemet är inte i avtagande. Jämför också med {{kolumner}} och liknande mallar som jag tror används ganska friskt; där sparar vi också mycket plats och onödigt skrollande. @NH: Har du stillat nyfikenheten nu? Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 13 augusti 2014 kl. 16.43 (CEST)

Används Kolumner-mallen även till längre rader? Jag använder själv den mallen då och då, men då bara för rena listor med mycket korta rader (exempelvis "Kända personer från...") för att utnyttja sidutrymmet bättre. Källhänvisningar kan ju bli ganska långa om man är noggrann hur man pekar ut exakt rätt bok, upplaga, sidnr etc. --MagnusA 13 augusti 2014 kl. 22.08 (CEST)

Oavsett, ursprungsdiskussionen handlade inte om huruvida det är bra eller dåligt med dubbla spalter. Det är ju upp till varje användare att anpassa sina inställningar till vad man själv tycker är bäst. Problemet är att finessen under inställningar inte har fungerat tillfredsställande för alla användare. Min senaste hypotes är att detta beror på att vissa användares bildskärmsupplösning är för låg för att finessen ska ge dubbla spalter. Detta kan eventuellt leda till en ny diskussion om huruvida inställningarna för denna finess bör ändras. I vilket fall, så verkar det som att de flesta är överens om att vi inte ska "hårdkoda" antalet spalter i varje artikel, vilket den andra frågan i mitt ursprungliga inlägg berörde. Mvh --Glentamara (diskussion) 13 augusti 2014 kl. 10.59 (CEST)

Help for translate

Hello and sorry for writing in English. Can anyone help me translate a small article (2 paragraphs) from English to your language? Please, fell free to answer in my talk page in your wiki. Thank! Xaris333 (diskussion) 11 augusti 2014 kl. 22.07 (CEST)

Allow me. You may type the necessary information on my discussion page, and I'll see what I can do. Utopiantos (diskussion) 12 augusti 2014 kl. 01.19 (CEST)

Den här användaren har lagt sin översättningsbegäran på många wikipedia-utgåvor. Jag vet inte på hur många det blir napp, men jag vet att många här använder antalet språklänkar som en indikation på relevans (ett vanligt förekommande argument på SFFR). Jag hoppas att den som nappar på att göra vad cross-wiki-spammare av det här slaget frågar efter även gör en egen bedömning om det platsar i uppslagsverket. --MagnusA 12 augusti 2014 kl. 16.48 (CEST)

Jag måste erkänna att jag brukar snegla på antalet språklänkar, men om det visar sig att samma användare lagt till artikeln på alla eller nästan alla språk brukar jag tvärtom ana oråd. Håller i övrigt helt med MagnusA:s uppmaning. Tomas e (diskussion) 13 augusti 2014 kl. 13.45 (CEST)

I am really sorry. It want happen again. I didn't wanted to make problems. Sorry again... Xaris333 (diskussion) 14 augusti 2014 kl. 04.23 (CEST)

It's allright to ask for, as long as one does not have any hidden motives or any agenda with trying to create articles. We have experience from that, that is why we are vigilant. I can't see that you really have anything to apologize for, thus. flinga 15 augusti 2014 kl. 16.35 (CEST)

Namngivning av artiklar där personligt pronomen används omväxlande

Vad ska artikeln om sången "Ja, må h…n leva" heta? Diskussionen på Diskussion:Ja,_må_han_(hon)_leva har blossat upp igen. bbx (diskussion) 15 augusti 2014 kl. 08.31 (CEST)

Var skall diskussionen föras? På Bybrunnen eller på sångens diskussionssida? Definiendum (?) 15 augusti 2014 kl. 09.41 (CEST)

Om det gäller just den artikeln bör den föras i anslutning till densamma. Är det en allmän principdiskussion bör den äga rum här. Tostarpadius (diskussion) 15 augusti 2014 kl. 09.49 (CEST)

Info om arbete för "tvättning" av ortsartiklar

Efter diskussion med Hangsna så avser jag under hösten göra lite puts av våra ortsartiklar. Det är inte speciellt kontroversiellt men jag ger ändå här info för att möjliggöra återkoppling innan arbete påbörjas.

• främst handlar det om att dela upp orter i de väldefinierade orter vi vill ha "bra" innehåll för och de som "får vara" som de är. Alla som skall ha "bra" innehåll, och bara de, skall sedan återfinnas i kommunmallen. Och alla "bra" skall ha coord, infobox, text och helst källor. De som ingår är existerande tät- och småorter, några tidigare små- och tätorter, några kyrkbyar samt ytterligare några speciellt orter
• större svårigheter verkar vara stadsdelar som behöver studeras var och en för sig. Kyrkbyar behöver också bedömas från fall till fall men är enklare. Slutligen kommer orter med "konstiga" SCB definierade namn som inte längre finns läggas i egen kategori.
• Där det verkar som jag inte kommer komma hela vägen är hur orter beskrivs i kommunartiklarna. Jag hade önskat en enhetligt form som en lista över tätorter i kommunen, och inga andra, alternativt lista alla orter i kommunmallen. Tyvärr är det så vildvuxet nu med olika varianter att det blir kontroversiellt ensa att jag lägger det åt sidan nu, vilket medför att det fortsatt på kommunsidan listas som tätorter som inte längre är sådana etc.

Yger (diskussion) 15 augusti 2014 kl. 15.37 (CEST)

Menar du Sverige? Jag tycker i alla fall inte en kommunartikel (eller länsartikel) för Sverige bör fokusera speciellt mycket på orter, utan på hur kommunen (länet) fungerar och styrs politiskt, ekonomiskt och administration. J 1982 (diskussion) 15 augusti 2014 kl. 20.39 (CEST)

Jag instämmer till fullo. Det finns ju en navigationsmall i slutet med denna info, där orterna syns.--Yger (diskussion) 15 augusti 2014 kl. 21.24 (CEST)

Utökad sökning av artiklar baserad på kategorier?

Kategorifunktionen i Wikipedia är en funktion som i dagsläget är embryonal och har stor potential för utveckling. Jag såg precis en sorglig tråd på en medarbetares diskussionssida som debatterade hur pass detaljerat man ska kategorisera artiklar. Där diskuterades det om vi ska ha en särskild kategori för danska operasångare på 1700-talet. Jag tror att den debatten, samt mycket av den tidskrävande petimeterkategorisering som genomförs idag, hade kunnat undvikas om Wikipedia utvecklas med en bättre sökmotor där man kan plocka fram alla artiklar som ger träff på flera kategorier. Det bästa vore om man även kunde ange logiska operationer så att man kunde söka på artiklar som uppfyller exempelvis (danskar eller norrmän) och operasångare och personer verksamma på 1700-talet och (inte musiker), för att hitta på ett exempel. Ännu bättre skulle det bli om man söker på en kategori och även kan få träff på artiklar som är kategoriserade i någon underliggande kategori.

Min fråga är om det finns sådana planer på att bygga ut Wikipedia på detta sätt? Om inte, finns det någon förslagslåda eller liknande där man kan väcka frågan? Stigfinnare (diskussion) 18 juli 2014 kl. 17.08 (CEST)

Stigfinnare, se de utökningar som Hannibal och jag har gjort på Wikipedia:Sökning. Du kan till exempel söka på incategory:Tyska_efternamn incategory:Efternamn_som_syftar_på_yrken eller incategory:Aminer incategory:Sulfonsyror för att få fram snittet. Nirmos (diskussion) 18 juli 2014 kl. 17.18 (CEST)

Det som önskas finns det embryon för. Med kraftfulla sökningar som exempelvis alla brittiska kvinnor födda 1924-1926 och döda 2012-2014 så är det tydligt att Wikidata innehåller vad som är lämpligt. Återstår att göra lite mer användarvänliga sökverktyg samt integrera dem på snygga sätt i projekten. Visst arbete verkar pågå, men det är oklart när något finns redo för användning på svwp. --Jan Ainali (WMSE) (diskussion) 19 juli 2014 kl. 00.28 (CEST)

Det externa verktyget CatScan med företrädare har funnits länge. --MagnusA 19 juli 2014 kl. 10.53 (CEST)

Vi får väl avvakta tills ett användarvänligt gränssnitt har tagits fram. Då, om inte förr, blir det dags att på allvar fundera hur kategoristrukturen ska se ut. Stigfinnare (diskussion) 20 juli 2014 kl. 12.19 (CEST)

Oj, jag var nog inte tydlig nog där. Om verktyget som använder Wikidata blir möjligt att tillämpa direkt på svwp kommer våra kategorier att vara irrelevanta för det syftet. Verktyget tittar på vilka uttalanden som finns på Wikidata och inte på kategorierna här. Uttalanden är långt mer avancerade än kategorier och kan innehålla referenser och bestämningsord (som till exempel att en person innehade ett visst ämbete inom ett visst tidsintervall, se exempelvis Göran Persson). (Här är förresten danska operasångare födda mellan 1700 och 1800). --Ainali (diskussion) 20 juli 2014 kl. 14.16 (CEST)

Kan man skrota kategorierna helt då? Eller finns det något syfte för dessa ändå?--LittleGun (diskussion) 20 juli 2014 kl. 17.01 (CEST)

På sikt hoppas åtminstone jag att Wikidata ska kunna användas för att avskaffa de lokala kategorierna. Systemet är i grunden felkonstruerat vilket lett till att onödig energi läggs på att strukturera och dela upp kategoriträdet genom att korsa olika kategorier för att få "hanterliga" kategorisidor. Egentligen bör det räcka med att olika egenskaper markeras en gång och att användaren själv får välja hur man vill korsa dessa egenskaper genom ett smart gränssnitt. Detta kräver dock en del omfattande utvecklingsarbete, inte minst måste Wikidata göras mer användarvänligt. Väsk ✎ 20 juli 2014 kl. 17.32 (CEST)

Det vore en mardröm att kategorierna avskaffades. Jag hoppas inte det sker i min livstid i varje fall. Vi skall inte lägga över allt på Wikidata. Här finns ett inarbetat system som tjänar oss väl. Tostarpadius (diskussion) 21 juli 2014 kl. 20.30 (CEST)

Är de inte redan på väg att avskaffas? Jag har inte surfat här mycket med hjälp av mobiler, men de gånger jag gjort det, har jag inte kommit åt några kategorier. -- Innocent bystander (Innocent?) 26 juli 2014 kl. 10.51 (CEST)

Jag använder alltid inställningen "Stationär dator" när jag surfar med mobilen. För mig är detta en lika skrämmande skräckvision som tanken att koden försvinner. Måtte det inte ske det närmaste halvseklet! Hela nöjet med redigering är ju borta i så fall. Tostarpadius (diskussion) 28 juli 2014 kl. 14.14 (CEST)

Jag förstår inte vad mardrömmen är om kategorier blir obsoleta? Syftet är att filtrera fram kategorier av artiklar. Hur kan det spela roll om den filtreringen baseras på dagens handpålagda kategoriindelning eller annat sätt? Är det samma problem som du hade med bytet av IW-länksystem, alltså en generell motvilja till förändring?--LittleGun (diskussion) 28 juli 2014 kl. 15.19 (CEST)

Nej, interwikin fungerar bra genom wikidata. Problemet är att den genomtänkta sortering som vårt kategorisystem bjuder på bryts ned. Det vore djupt olyckligt. Att det därutöver erbjuds utökade sökmöjligheter är däremot enbart av godo. Estetiskt är artiklarna dessutom fulländade med detta nätverk i botten. Det är möjligen en bisak men en viktig sådan. Tostarpadius (diskussion) 28 juli 2014 kl. 17.31 (CEST)

Klassificering av ämnen är väl ett typexempel på sådant som kan göras bättre centralt på Wikidata, eftersom det inte är beroende av språk. Och jag ser inget tecken på att den sortering som nu byggs upp på Wikidata kommer vara mindre genomtänkt än den som gjorts på Wikipedia. Jag ser snarare möjligheter för användaren att få antingen bredare eller mer precisa kategorier än det statiska system vi nu erbjuder. Väsk ✎ 28 juli 2014 kl. 20.06 (CEST)

Klassificering av ämnen är ett typexempel på sådant som är kass att göra centralt, eftersom det kan vara starkt beroende på språk. I många fall skulle det funka, men i andra skulle vi troligen hamna med konstiga översättningar bara för att kategorierna baserats på engelska namn som inte har naturliga motsvarigheter eller motsvarigheter som knappast används på svenska.

andejons (diskussion) 28 juli 2014 kl. 20.22 (CEST)

Jag instämmer med andejons. Klassificering genom wikidata är utmärkt som komplement men olämpligt som alternativ. Tostarpadius (diskussion) 30 juli 2014 kl. 21.02 (CEST)

(indrag) Observera att i mina exempel ovan finns ingen "klassificering av ämnen". Det är objekt som har egenskaper. Egenskaperna är givetvis språkoberoende (en person är född ett visst år oavsett språk). Eftersom att det är uppbyggt på det sättet tror jag att problem baserat på språkligt eller kulturellt beroende ämnesklassificeringar kommer att minska dramatiskt. --Ainali (diskussion) 28 juli 2014 kl. 21.04 (CEST)

Egenskaperna definieras med ord. Huruvida någonting är ett tält beror ju på vad ordet tält betyder. På något språk kanske olika ord används beroende på om boningen är avsedd att tas med, har en eldstad innanför eller utanför, är av tyg, används på vintern eller används för övernattning. Eller ta slädar, pulkor, kälkar och liknande. Är det materialet, storleken, medarna, formen, användningsområdet eller materialet som avgör vilka som hör till samma klass?

Egenskaperna kanske kan definieras objektivt, men vilka egenskaper som skall knytas ihop med en artikel beror på vad de enskilda artiklarna behandlar, och det kommer ingen som inför egenskapen att kontrollera på alla språk.

På Commons stöter jag rätt ofta på gränser som är på kant med mitt tänkande. Om kategorierna här på sv-wp ersätts med något som bygger på orden i andra språk (t.ex. så att tält med kamin inte längre uppfattas som tält utan kopplas ihop med ödestugor) är det en klar försämring.

--LPfi (diskussion) 29 juli 2014 kl. 18.21 (CEST)

Om Wikidata skall ersätte kategorierna får väl tas upp där? Eller kan vi välja att stå utanför? Finns till exempel någon Wikipediaversion som står utanför Wikidata? J 1982 (diskussion) 30 juli 2014 kl. 13.21 (CEST)

Projektdiskussioner på Wikidata avgör inte vad som skall gälla här. Det gör vi själva genom konsensus. Jag hoppas att de som anser att systemet blir alltmer onödigt tar hänsyn till oss som sätter värde på det och inte driver igenom ett avskaffande för sakens skull. Tostarpadius (diskussion) 30 juli 2014 kl. 21.02 (CEST)

Jag tror inte att sökning via Wikidata kommer att ersätta kategorier lokalt på Wikipedia, jag har inte sett det i några planer någonstans. Det kommer bara göra det lättare med vissa sorters sökningar, typ den som efterfrågades i originalinlägget. --Ainali (diskussion) 30 juli 2014 kl. 21.18 (CEST)

Nej, jag är också helt emot att de lokala kategorierna avskaffas. Jag håller helt med Tostarpadius ovan. Definiendum (?) 31 juli 2014 kl. 12.08 (CEST)

Samtidigt kan man ju då börja fundera på hur vi ska kategorisera på ett vettigt sätt här. Att skapa alla kategorikombinationer av nationalitet-yrke-tidperiod blir ju helt meningslöst då det är exakt sådant som Wikidata kommer att vara bra på. --Ainali (diskussion) 31 juli 2014 kl. 12.46 (CEST)

Ja, vi behöver inte vara så detaljerade som en del strävar efter. Hellre många och stora kategorier än få och små. Tostarpadius (diskussion) 1 augusti 2014 kl. 05.21 (CEST)

Jag ser nu att en session på Wikimania nästa vecka har titeln Will we still need categories in times of Wikidata?. --Ainali (diskussion) 1 augusti 2014 kl. 13.40 (CEST)

Det ser oroväckande ut! Skall vi drabbas av en internationell diktatur som ger oss påbud om hur vi skall hantera frågan? Jag hoppas de flesta språkversioner har civilkurage nog att stå emot. Det verkligt värdefulla med dessa projekt är ju olikheterna. Tostarpadius (diskussion) 2 augusti 2014 kl. 09.57 (CEST)

För mig vore det rena idealet att kunna uppdatera listor och liknande den vägen, till exempel när Sverige gjort ny folkräkning, någon klubb blivit svenska mästare i ishockey eller om Roxette släppt en ny platta, en idrottsförening åkt upp eller ner en serie i något lands seriesystem i någon sport, Sverige spelat ny fotbollslandskamp eller kanske när Sverige fått en ny statsminister eller kung och drottning, eller vad det nu kan tänkas vara. Tänk dig själv att kunna lägga dit fakta på Wikidata och pjoff dyker det upp på alla språk utan att man behöver uppdatera. J 1982 (diskussion) 8 augusti 2014 kl. 00.32 (CEST)

Att fakta blir tillgänglig den vägen är jättebra. Likriktning av språkversioner är uruselt. Tostarpadius (diskussion) 8 augusti 2014 kl. 19.28 (CEST)

Fast är inte idealet att man, utan krig, våld, hot och tvång, verkar för att under de närmast kommande decennierna göra Jorden till en rent engelsktalande planet genom att tala om för alla hur toppen det voro, och alla tycker det är så bra att de hänger med på det (länderna får dock gärna finnas kvar, påverkar inte detta). Då får vi bara ett Wikipedia där miljarder människor från världens alla hörn varje dag sitter och bidrar. J 1982 (diskussion) 9 augusti 2014 kl. 14.39 (CEST)

Den dystopin skrämmer mig mer än Orwells 1984. Det verkligt positiva med Wikipedia är just de många språkversionerna. Jag hoppas på fler, inte färre. Tostarpadius (diskussion) 12 augusti 2014 kl. 12.09 (CEST)

Det är bra så länge det finns olika språk, ja. Men vad är fel med om hela Jorden börjar tala engelska? (jag menar inte att det skall bli någon diktatur, tänk dig allt annat är som innan) Wikipedia är inte uppdelat i språk för skojs skull, utan för att alla inte kan samma språk. J 1982 (diskussion) 12 augusti 2014 kl. 12.17 (CEST)

Skulle de andra språken sluta att talas, så kan man ju hävda att vi skulle gå miste om mycket från våra övriga kulturarv (förutom det engelska, dvs). (Sedan finns det också konkurrenter om vilket språk som skulle vara mest behändigt att införa som världsspråk, den romanska språkgruppen är också stor och välspridd, och mandarin leder väl i antal talare.. Om det nu skulle vara allra bäst med ett naturligt språk, istället för något förenklat konstspråk (där det enligt mitt intryck finns mycket enklare och bättre förslag än esperanto och några andra trots allt populära).). flinga 14 augusti 2014 kl. 01.00 (CEST)

Om man gör den långsam övergång kommer man ju kunna dokumentera och översätta de andra språkens kulturarv. J 1982 (diskussion) 15 augusti 2014 kl. 20.46 (CEST)

Jag trodde först att J 1982:s tanke inte var allvarligt menad. Om den är det har jag svårt att förstå att vederbörande lagt ned så många timmar på svenskspråkiga Wikipedia. Det är ju förspilld möda om den - det Gud förbjude - blir verklighet. Jag räknar med att mina insatser äger bestånd så länge världen står. Men det är klart, användaren kanske hoppas på att andra språkversioner bevaras som världsarv. Tostarpadius (diskussion) 17 augusti 2014 kl. 21.01 (CEST)