Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2013/Maj

Slaget vid Ösel

Jag lade märke till att ENWP har Battle of Ösel Island, RUWP har Эзельский бой och NOWP har Slaget ved Ösel men vi verkar helt sakna motsvarande artikel och jag hittar inte ens något för motsvarande datum i vår artikel om Stora nordiska kriget. Beror det på att slaget på svenska kallas något annat, att de flesta svenska historier försöker tiga ihjäl nederlaget eller att de andra språkversionerna blivit hoaxade? - Tournesol (disk) 17 april 2013 kl. 17.52 (CEST)

Det stämmer säkert, jag konstaterat att P. O. Bäckström uppger att skeppet Wachtmeister erövrades av 5 ryska skepp 1719. Det handlar nog om en kombination av att Sveriges nederlag i slutet på kriget inte har varit lika intressanta att beskriva för svenska historiker, och att det trots allt handlar om ett ganska litet sjöslag.--FBQ (disk) 17 april 2013 kl. 18.07 (CEST)

(Redigeringskonflikt)Kanske för att det utkämpades den 24 maj (Gamla stilen?) vid Gotska Sandön?[1][2] Edaen (disk) 17 april 2013 kl. 18.08 (CEST)

Eller Sandham.[3] Edaen (disk) 17 april 2013 kl. 18.15 (CEST)

Det omnämns i Anton Johan Wrangel den äldre. de:Seeschlacht bei Ösel verkar ha de bästa källorna. Edaen (disk) 17 april 2013 kl. 18.25 (CEST)

Fototillfällen

Jag lurar på om det finns någon sida där man kan tipsa andra wikipedianer om fototillfällen, eller om en sådan sida bör upprättas. Det hålls ofta stora evenemang/arrangemang där man kan fota berömdheter för WP, men det är inte alltid man har tid/ork att gå själv. Den 2 maj är det t.ex. internationell litteraturkväll i Hallunda folkets hus, där bland annat världsstjärnan Ben Okri ska tala. Han har artikel på 22 olika wikipedior, men saknar fri bild. Det händer ju liknande saker hela tiden, men det är lätt att missa dem. Vad tror ni om förslaget? /jssfrk (d|b) 17 april 2013 kl. 08.20 (CEST)

Jag tycker det låter som en mycket bra ide, vi har många duktiga fotografer utspridda över landet! /Hangsna (disk) 17 april 2013 kl. 08.25 (CEST)

Skulle det passa in som ett eget stycke på Wikipedia:Önskemål om bilder/Sverige? Där finns redan önskemål om bilder och tillgängliga fotografer, det kan kanske kompletteras med en rubrik fototillfällen? Om det behövs hjälp med ackredtering för sådana eveneamng så kan Wikimedia Sverige vara behjälpliga, likväl har vi bra kamerautrustning att låna ut. Jan Ainali (WMSE) (disk) 17 april 2013 kl. 09.19 (CEST)

Just denna mässa är gratis på biblioteket. Det kommer flera författare dit så det är ett gyllene tillfälle om man har tid att komma dit. Adville (disk) 18 april 2013 kl. 00.58 (CEST)

Förslag på tidningar/tidskrifter att kontakta

Hej!

I maj hålls för första gången fototävlingen Wiki Loves Public Art och innan dess planerar vi att skicka ut en pressrelease till olika tidningar och tidskrifter som kan tänkas rapportera om det hela. Är det någon som har förslag (gärna med kontaktuppgifter) till tidningar och tidskrifter som vi bör kontakta, skriv upp dem här nedan! Jag tänker främst på de som fokuserar på konst, kultur och fotografi kan tänkas vara intresserade, men det kanske finns andra också? Lista gärna både svenska och internationella tidskrifter.

Tidning/tidskrift	Email	Nationell eller internationell?	Fokus (konst, foto etc.)

Vänligen, John Andersson (WMSE) (disk) 18 april 2013 kl. 14.53 (CEST)

Den första länken fungerar inte. Vad är Wiki Loves Public Art? --Lajm (disk) 18 april 2013 kl. 15.24 (CEST)

 Utfört In situ (disk) 18 april 2013 kl. 15.27 (CEST)

Oj, det var slarvigt. Tack för hjälpen! Någon som har något förslag? Någon tidskrift/tidning ni själva prenumererar på kanske? John Andersson (WMSE) (disk) 18 april 2013 kl. 18.50 (CEST)

Wikidata phase 2 (infoboxes) coming to this Wikipedia

Sorry for writing in English. I hope someone can translate this. If you understand German better than English you can have a look at the announcement on de:Wikipedia:Kurier.

A while ago the first phase of Wikidata was enabled on this Wikipedia. This means you are getting the language links in each article from Wikidata. It is soon time to enable the second phase of Wikidata (infoboxes) here. We have already done this on the [first 11 Wikipedias] (it, he, hu, ru, tr, uk, uz, hr, bs, sr, sh) and things are looking good. The next step is English Wikipedia. This is planned for April 8. If everything works out fine we will deploy on all remaining Wikipedias on April 10. I will update this part of the FAQ if there are any issues forcing us to change this date. I will also sent another note to this village pump once the deployment is finished.

What will happen once we have phase 2 enabled here? Once it is enabled in a few days you will be able to make use of the structured data that is available on Wikidata in your articles/infoboxes. It includes things like the symbol for a chemical element, the ISBN for a book or the top level domain of a country. (None of this will happen automatically. Someone will have to change the article or infobox template for this to happen!)

How will this work? There are two ways to access the data:

• Use a parser function like {{#property:p169}} in the wiki text of the article on Yahoo!. This will return “Marissa Mayer” as she is the chief executive officer of the company.
• For more complicated things you can use Lua. The documentation for this is here.

We are working on expanding the parser function so you can for example use {{#property:chief executive officer}} instead of {{#property:p169}}. The complete plan for this is here.

Where can I test this? You can already test it on test2.

Where can I find more information and ask questions? We have collected the main questions in an FAQ for this deployment. Please ask questions you might have on the FAQ’s discussion page.

I want to be kept up to date about Wikidata To stay up-to-date on everything happening around Wikidata please subscribe to the newsletter that is delivered weekly to subscribed user’s talk pages.

--Lydia Pintscher 5 april 2013 kl. 19.12 (CEST) Distributed via Global message delivery. (Wrong page? Fix here.)

Det saknas fortfarande väldigt mycket. Det går idag inte att lägga in födelsedata mm. Det går inte att lägga in koordinater. Det går heller inte att tala om vilken typ av statschef Calle 16 är, det går bara att ange att han är statschef. Inte heller går det att lägga in siffror för tex folkmängd. Mycket annat går dock, tex tala om vem som är far till Calle 16, åtminstone om han har en artikel på någon Wikipedia. Det går att tala om att "Avesta kommun" är en "kommun i Sverige" och att "Avesta" är "huvudstad" där. (Att det heter centralort får vi specifiera lokalt eller genom en qualifier, vilket inte är utvecklat än.) Många objekt som saknar artikel på svwp saknar också en etikett, varför sådana gärna får läggas in. Många sk Properties behöver översättas till svenska. Gå till Special:Allpages och välj namnrymd Property, så hittar du säkert ngt område där du kan göra en god insats! För den som gillar bilder så finns det propertys för "bild", "bild av flagga/heraldiskt vapen/sigill" och "Commons cat" mfl.

Många objekt delar etikett, och behöver då en beskrivning för att särskilja den från andra med samma namn. Dumt om man råkar länka att NN är född i grensidan Karlshamn istället för orten Karlshamn tex.

Infrastrukturen runt Infoboxarna finns att "låna" på andra projekt, den dagen vi är färdiga att lägga in sådant i våra artiklar. -- Lavallen (blockera) 6 april 2013 kl. 09.45 (CEST)

24 april

Nytt preliminärt datum är 24 april. Jag har några ideer om hur vi kan få fart på ifyllandet av statements på Wikidata, och börja använda dem här. Tex borde vi försöka jämföra data inlagda på Wikidata med data inlagda i lokala infoboxar, och se om det finns avvikelser, eller om data saknas på Wikidata eller här. -- Lavallen (blockera) 19 april 2013 kl. 17.57 (CEST)

Nu kommer snart VisualEditor

Hej,

Eftersom många tycker att Wikipedia är svårt att redigera har Wikimedia Foundation och många utvecklare arbetat på olika lösningar. Nu är den troligen största förändringen på gång till svenskspråkiga Wikipedia. Den 25 april kommer VisualEditor att slås på, men man måste välja det bland sina inställningar. På engelskspråkiga Wikipedia har man redan testat det här sedan december, men det har inte kunnat rullas ut vidare förrän nu. Den här omgången slås det på i de tio största Wikipedia-versionerna: de, nl, fr, it, ru, es, sv, pl, ja - plus några där de förutser att det kan bli problem: ar, he, hi, ko, zh.

På det här sättet kommer vana wikipedianer kunna vänja sig vid VisualEditor, ge feedback om vad som fungerar och vad som inte fungerar och hjälpa utvecklarna att prioritera vad som behövs göras innan det slås på som standardsätt att redigera Wikipedia om några månader.

De vill alltså gärna veta vad som är fel med VisualEditor - och inte bara buggar med å, ä och ö, utan också vad som inte passar i svenskspråkiga Wikipedias arbetssätt.

Testa gärna att slå på den här funktionen, ge feedback och hjälp gärna till att översätta mjukvaran.

(För den som vill välja det nuvarande standardsättet kommer det alltid att finnas den möjligheten.)

Med vänliga hälsningar//Hannibal (disk) 19 april 2013 kl. 12.04 (CEST)

Det var ju väl att man måste välja aktivt. Jag hoppas verkligen att det aldrig blir obligatoriskt. Enklare än nuvarande metod har jag svårt att tänka mig. Tostarpadius (disk) 19 april 2013 kl. 18.51 (CEST)

Logg av problemanvändares varningsmallar, standardisering

På oinloggade problemanvändare är standarden att behålla en lista över gamla varningar och blockeringar på diskussionssidan. Denna lista brukar läggas under rubriken "Tidigare meddelande" eller liknande. Ett exempel (bara exempel, inte för att peka ut någon) är Användardiskussion:62.116.241.58. Detta är användbart bland annat för att se hur ofta användaren varnas. Det blir dock förvirrande när även andra diskussioner ibland hamnar där. Alla meddelanden är ju så småningom "äldre/tidigare", men normalt låter vi sådana andra diskussioner vara under en egen rubrik istället. Därför tycker jag att vi ska sträva efter att bara spara en logg över regelrätta varnings- och blockeringsmalar där, inte övrig fri text.

Det har även gjorts försök med {{Tidigare_mallar}} (exempel: Användardiskussion:194.110.186.244, Användardiskussion:217.10.123.149) för att göra det hela tydligare för användaren som "drabbas". Ett problem med den mallen är att den inte är robust nog att hantera "konstiga" signaturer, vilket är anledningen till att inte alla meddelanden ligger inuti mallen på Användardiskussion:217.10.123.149. Användandet verkar ha runnit ut i sanden, antagligen både för att det är bökigt att byta till mallen och för att den buggar med signaturer.

Mitt förslag är följande:

1. Vi byter rubriken från "Tidigare meddelanden" till "Logg över tidigare varningsmeddelanden". Denna är mer självförklarande och utesluter automatiskt att övriga diskussioner hamnar i listan.
2. Jag har skapat mallen {{problemlogg}}, som bara innehåller en kort informationstext som förklarar vad rubriken betyder. Den bör inte försöka baka in loggen eftersom det verkar problematiskt. Mallen som den ser ut nu är tänkt att substas in och då skapar den även rubriken! {{subst:problemlogg}}

Jag har skapat ett exempel på Användare:Lajm/Problemanvändare. Notera att {{problemlogg}} även innehåller en kommentar om hur rubriken läggs in, för att informationen ska vara lättillgänglig för alla klottersanerare. Är detta en bra idé? Eller är det lika överarbetat som {{Tidigare mallar}}? --Lajm (disk) 19 april 2013 kl. 14.06 (CEST)

Spontant uppfattar jag det som överarbetat, men jag är öppen för andras bedömningar. Tostarpadius (disk) 19 april 2013 kl. 14.30 (CEST)

Om de finns de som vill använda det där systemet tycker jag att de kan få göra det, men jag tycker inte att man ska börja tvinga alla att göra på det där sättet/Bro (disk) 19 april 2013 kl. 15.54 (CEST)

Tycker förslaget låter än mer förnedrande än det tidigare systemet. Det finns inget skäl att skuldbelägga användare som råkar sitta på ett ip-nummer som tidigare klottrat mer än nödvändigt. Personligen tycker jag snarare att listan med varningar skulle kunna raderas efter en period, förslagsvis ett år efter den senaste varningen. Att stämpla "tidigare meddelanden" som varningar och använda mallar som innehåller ord som "problem" tycker jag är ett väldigt negativt och skuldbeläggande sätt att se på ip-användare. De tidigare varningarna har ju egentligen ingen betydelse för framtida sådana, speciellt när det gått så lång tid sen sist. /Grillo (disk) 19 april 2013 kl. 17.13 (CEST)

Jag förtydligar i inforutan att IP-adresser kan användas av flera olika användare (se Användardiskussion:212.181.114.51 - återigen bara ett exempel utan mening att peka ut någon särskild). Jag vill absolut inte se IP-användare på negativt sätt; tvärtom tycker jag det är hedervärt av Wikipedia att försöka hålla en låg tröskel. Största anledningen till att jag engagerar mig i klottersanering är för att jag inte vill att anonymt klotter ska få förstöra för seriösa anonyma bidrag. Jag tycker att en inforuta underlättar förståelsen för vad loggen är till för. Håller också med om att gamla meddelanden kan rensas från loggen. Ordet "problemlogg" syftar givetvis på att det är en logg av tidigare problem, inte nuvarande. En logg handlar aldrig om framtiden.

Ett sidospår är att jag frågat Fluff om hans bot kan märka upp inaktuella blockeringsmallar så att vi kan börja ta bort dem/förpassa dem till "loggen". --Lajm(disk) 19 april 2013 kl. 17.28 (CEST)

Jag tycker att Grillo´s förslag lät väldigt intressant, varningar som är äldre än ett år tycker jag inte man kan döma en IP-adress för, så därför kan man lika värda ta bort dem, så att IP-adressen inte är märkt på något sätt/Bro (disk) 19 april 2013 kl. 19.13 (CEST)

Det bör dock inte ske utan urskillning. Har adressen exempelvis varit blockerad ett år saknar de inte informationsvärde. Tyvärr är det vanligare med många varningar och långa blcokeringar på ett och samma nummer. En sådan historik kan man inte bortse ifrån vid bedömningar av förseelser. Tostarpadius (disk) 19 april 2013 kl. 19.25 (CEST)

Nej, din invändning är precis vad jag skulle haft med i mitt eget inlägg från början, dvs sånt man tänker men inte skriver... Lajm, problemet är att även om det står att varningarna inte behöver vara eller ha varit riktade till en, hur tror du att en datorovan användare som ser en gul bård med informationen om att det finns nya meddelanden till en tänker? Den gula bården dyker ju upp nästa gång någon sitter på Wikipedia med ett ip-nummer vars sida man redigerat. Då räcker det att sidan arkiverats eller för all del tömts, enligt mitt förslag... Så hur man än gör kan det definitivt bli förvirrande. /Grillo (disk) 20 april 2013 kl. 06.32 (CEST)

Därför, om det ska mekas med user_talks på det här viset, trots att inget har hänt, så bör det göras av en användare som har nominornewtalk-rättigheter. Då bildas ingen gul banner för användare om redigering är markerad med m. -- Lavallen (blockera) 20 april 2013 kl. 13.05 (CEST)

Aldrig hört talas om den rättigheten. Den är inte aktiverad på svwp va? /Grillo (disk) 20 april 2013 kl. 14.52 (CEST)

Man kan istället för att lämna sidan tom lägga in en välkomstmall/Bro (disk) 20 april 2013 kl. 15.01 (CEST)

Robotar har den, därför får jag idag inget meddelande när EnBotEn arkiverat. -- Lavallen (blockera) 20 april 2013 kl. 15.02 (CEST)

Hur kan man ordna så att robotar arkiverar med urskillning? Tostarpadius (disk) 20 april 2013 kl. 15.08 (CEST)

Enklast är att göra det manuellt, men med botkonto. -- Lavallen (blockera) 20 april 2013 kl. 15.17 (CEST)

Ok! Jag visste inte att det var tillåtet. Tostarpadius (disk) 20 april 2013 kl. 15.32 (CEST)

Det är tillåtet, om vi kommer överens om att det är det. Det är så med all robotanvändning. Jag kan dock inte se att vi är överens än. -- Lavallen (blockera) 20 april 2013 kl. 19.55 (CEST)

Emmelie de Forest

Har under en tid nu fått göra ogjort ett antal ändringar gjorda av användaren vinson wese på Emmelie de Forests artikel. Han gjorde om hela artikeln till en historielektion snarare än en artikel om sångerskan själv. Nu verkar dock användaren ha lugnat ner sig en aning och gjort en bra version av sina påståenden angående hennes anknytningar till kungafamiljer och annat. Dock skulle jag vilja att någon annan användare tog sig en titt på detta och se så det ser bra ut nu. Samma användare har "Wiki bråkat" både på danska och engelska Wikipedia och varit avstängd på engelska Wikipedia för liknande ändringar. Sen verkar användaren vilja att Emmelies bild ska vara utanför infoboxen vilket är märkligt och kallar mina ändringar vandalism. Så om en annan användare kan kolla upp detta för jag tänker inte fortsätta engagera mig om användaren bara ändrar tillbaka nästan dagligen utan att bry sig om fakta. Tack.--Canto (disk) 20 april 2013 kl. 15.55 (CEST)

Jag ser inte riktigt problemet. Jag kan inte se hur Eurovisions webbplats kan anses vara en trovärdig källa för den typen av släktskap, så att det togs bort som det stod förr, att det hävdades som ett faktum, var bara bra. Var källkritisk! Att det anges en källa behöver inte betyda att det måste vara sant. /Grillo (disk) 20 april 2013 kl. 19.14 (CEST)

Icke-wikipedianer!

Denna tråd vänder sig inte till Wikipedianer, utan alla andra svenskspråkiga wikiprojekt.

Svenska Wikibookianer, Wikiverisitianer, Wiktionarianer, Wikinewsianer, Wikiquotianer och Wikivoyageianer får gärna ange på m:Talk:Requests for comment/Activity levels of advanced administrative rights holders om det finns en lokal Inaktivitetspolicy för admins/byråkrater och om det i så fall finns ett fungerande system för att bevaka denna policy. -- Lavallen (blockera) 21 april 2013 kl. 11.37 (CEST)

Personer som vi saknar artiklar om

Time Magazine publicerar årligen en lista över de personer som de anser vara de mest inflytelserika. Vi saknar artikel om ganska många av dem:

Valerie Jarrett, Oh-Hyun Kwon, Ren Zhengfei, Gina Rinehart, Tadashi Yanai, Sam Yagan, David Einhorn, Ted Sarandos, John Brennan, Wayne LaPierre, Kamala Harris, Fethullah Gulen, Wilfredo De Jesús, Alex Atala, Miguel, Jenna Lyons, George Saunders, Andrew Ng, Daphne Koller, Hannah Gay, Katherine Luzuriaga, Deborah Persaud, Bassem Youssef, Joaquim Barbosa, Vrinda Grover, Perry Chen, Roya Mahboob, David Coleman, Travis Tygart, Eric Greitens, Andrew Sheng, Don Yeomans, Jared Cohen, Christopher Fabian, Erica Kochi, Kimberly Blackwell, Kai-Fu Lee, Mary Nichols, Peter Theisinger, Richard Cook, Omotola Jalade-Ekeinde

Jag tänkte köra en Wikipedia:Veckans tävling/Önskade personer 2013, för alla artiklar i Wikipedia:Önskelista/Personer i nästa vecka, men vi har ingen veckans tävling just nu, ser jag, och jag undrar därför, ska vi ta och tjuvstarta och köra igång den här tävlingen redan nu och köra den i en och en halv vecka? / Elinnea (disk) 18 april 2013 kl. 18.06 (CEST)

Kör! Rasmus 28 18 april 2013 kl. 18.06 (CEST)

Tävlingen har nu startat! Alla är varmt välkomna! Förra gången denna tävling hölls skapades 17 artiklar, kan vi slå det i år? /Elinnea (disk) 18 april 2013 kl. 18.23 (CEST)

Åh, bra initiativ elinnea! Ska absolut försöka bidra. //Knuckles...wha? 19 april 2013 kl. 13.35 (CEST)

Tack! Du, och alla andra, är varmt välkomna till tävlingen! Just nu leder Ariam, men det är inte för sent att ansluta sig till tävlingen och gå upp i ledning! Det finns många artiklar som väntar på att bli skapade. / Elinnea (disk) 22 april 2013 kl. 13.57 (CEST)

Wikidata

Jag har upptäckt att efter den senaste Java-uppdateringen (Version 7 Update 21) fungerar Wikidata även med Windows XP/IE8, vilket ju inte gick tidigare. /Annika (disk) 23 april 2013 kl. 12.12 (CEST)

Det har trixats från utvecklarnas sida också, vilket kan ha bidragit! -- Lavallen (blockera) 23 april 2013 kl. 12.23 (CEST)

Hmm, jag har inte sett att Java används på/för Wikidata. Det är JavaScript som används för redigerandet där. ⬤Bοⅰⅵе 23 april 2013 kl. 14.38 (CEST)

Artikeln Rättssäkert och effektivt verkställighetsarbete

Hej!

Artikeln Rättssäkert och effektivt verkställighetsarbete tycker jag är problematiskt. Nu står det ungefär lika mycket om Khemiris debattartikel som om själva REVA. Det verkar för mig som aningen obalanserat eller är jag ute och cyklar? Dock har jag inte mer information att lägga till om själva projektet REVA (vilket ju artikeln handlar om) just nu men det vore önskvärt om det finns andra som har mer information om projektet och kan lägga till det. --Sophie (disk) 23 april 2013 kl. 19.10 (CEST)

Före Kristus/Före vår tideräkning

Hej!

Upptäckte med fasa att uttrycket "före vår tidsräkning" hade smugit sig in i en artikel. Personligen tycker jag att det är självklart att vi använder oss av uttrycket "före Kristus", eftersom att vår tidsräkning ju bygger på när Jesus Kristus föddes!

MVH Calken 28 mars 2013 kl. 16.04 (CET)

Jag ser det inte som självklart men f.Kr. är väl mer etablerat.

I princip kan jag tycka att man som alternativ till textuella årtalsangivelser borde kunna foga in någon form av mer teknisk referens som översätts av en renderingsmekanism som funktion av värdet och några parametrar (för hela språkversionen eller per användare), men det vore kanske servertungt? - Tournesol (disk) 28 mars 2013 kl. 16.07 (CET)

Låt oss inte diskutera det här igen för femtielfte gången. --Rasmus 28 28 mars 2013 kl. 16.42 (CET)

Instämmer med Rasmus 28. Calken har rätt i sak (vad gäller vilken variant vi har bestämt oss för), men någon upprördhet eller bestörtning bör detta inte behöva leda till. Som mycket annat kan det rättas i tysthet. Tostarpadius (disk) 28 mars 2013 kl. 16.50 (CET)

Vi ska heller inte hitta på ord. "Tidsräkning" finns varken i NEO, SAOL eller SAOB. Det heter "tideräkning". Rex Sueciæ (disk) 28 mars 2013 kl. 17.06 (CET)

Jag hitar inte så många tidigare diskussioner på ämnet, men den senaste hölls i augusti så det kanske inte behöver tas upp igen redan. Håller med WeRon om att båda varianterna kan användas men att författare bör vara konsekventa inom artiklar. --Lajm (disk) 8 april 2013 kl. 16.33 (CEST)

Naturligtvis baseras inte någon tideräkning på när Jesus föddes, då ingen vet när det var eller ens om det hände. Däremot baseras den på när +-10 år det kan ha hänt enligt de som tagit fram tideräkningen. Hur som helst är inte det det viktiga här, utan vad som är det viktiga är att det är den tideräkning som används i nästan hela världen, vare sig vi vill eller inte. Då är det bäst att tydligt ange vad tideräkningen utgår ifrån, och inte på ett kulturimperialistiskt sätt hävda att tideräkningen är "vår" när man inte definierar vilka "vi" är. Men det har vi ju diskuterat tusen gånger förr. Och det finns heller ingen anledning att bli upprörd över enstaka fall av fvt i artiklarna. /Grillo (disk) 29 mars 2013 kl. 13.41 (CET)

En tid fick jag för mig att f.v.t. var konsensus på Wikipedia och skrev det i några artiklar innan den föregående diskussionen blossade upp. Jag har inte ändrat tillbaka i dessa artiklar men hade länkat till artikeln vår tideräkning, så att läsare kan förstå vad som menas. Men det är förstås fritt fram för vem som helst att ändra. /Kyllo (disk) 29 mars 2013 kl. 14.47 (CET)

Har inte följt alla tidigare turer runt vad man väljer att kalla den vanliga tideräkning som diskussionen handlar om. Eftersom båda varianterna utgår från samma årtal, finns det ingen anledning att bli upprörd eller ändra i det tysta till någon av varianterna. Om det passar sammanhanget i artikeln och det är hyfsat konsekvent: Låt stå!
/WeRon (disk) 29 mars 2013 kl. 15.49 (CET)

Jag tycker dock att om man har ork skall man ändra till f.Kr av just den anledningen som Grillo skriver: "Vad menas med 'vår'". Sedan har jag heller inte sett diskussioner om detta innan (mer än en som jag själv skrev på en artikel när jag upptäckte det och då fick höra att det var bättre att skriva "f.v.t". Jag tror att vi får räkna med att det kommer nya (eller gamla som jag) användare hela tiden som inte sett de gamla diskussionerna och blir upprörda över fvt. En kort länkning till en gammal diskussion är då bättre än att säga att "det är onödigt att bli upprörd för vi har diskuterat det många gånger förr". Det är trevligare ton mot nya då. MVH Adville (disk) 29 mars 2013 kl. 18.48 (CET)

Ang "vår", så finns tolkningen "vanlig" också. -- Lavallen (blockera) 29 mars 2013 kl. 19.02 (CET) (Och Calken är inte direkt ngn nybörjare... )

Precis som redan har påpekats har vi diskuterat det här otaliga gånger förr; vi lär väl inte bli eniga den här gången heller, och det tänker jag inte försöka uppnå. Jag vänder mig bara mot påståendet att f.v.t. på något sätt skulle vara "kulturimperialistiskt": I så fall borde väl icke-kristna sky just det begreppet, men det stämmer helt enkelt inte. I t.ex. judiacea är f.v.t. nästan allenarådande. Samma uttryck har jag f.övr. sett på ett antal muslimska webbsidor. / Ternarius_D 29 mars 2013 kl. 20.33 (CET)

Vid en viss tidpunkt kan man tänka sig att ett uttryck övergår från att vara en förkortning för en specifik utsaga och mer blir ett namn på en tideräkning. Detta med fvt kontra f Kr har ju varit ett vanligt diskussionsämne, inte bara här utan även annorstädes. Båda uttrycken ställer ju upp någon form av förutsättningar inom vilka uttrycket är giltigt. F.v.t. säger, som Grillo sagt, att det är etablerat vad som avses med "vår", annars förlorar uttrycket sin mening. F Kr säger implicit något som kanske många sekulariserade svenskar missar (jag har i vart fall blivit förvånad över hur sällan det tas upp i diskussionen med tanke på att argumentet mot f.v.t. är just att det skulle stå för någon form av imperialism), för att de inte har koll på distinktionen mellan Jesus och Kristus. Jesus är ett namn på en person. Kristus är snarare en titel; det är en latinisering av Chrestos, som i sin tur är en översättning av hebreiskans Messias, som betyder "den smorde" och anspelar på en gammal judisk sed att smörja en persons huvud med olja som en del av kröningen till kung. Eftersom uttrycket har myntats i en kristen kultursfär, där personen Jesus identifieras som Kristus, har det blivit synonymt med Jesus, men för en jude, som inte ser Jesus som Messias (och följdaktligen inte heller som Kristus) är det inte automatiskt samma sak. Nu har den västerländska tideräkningen ju kommit att bli mer eller mindre hegemonisk, vilket gör att vi måste kalla den för något, vad det än blir. Vi kommer sannolikt aldrig att nå konsensus, men det är inte så enkelt som att det finns ett västerländskt kulturspecifikt och ett neutralt sätt att uttrycka tideräkning på. Nitramus (disk) 14 april 2013 kl. 18.47 (CEST)

Kanske snarare en faktafråga, men hur är det t.ex. med Wikipedias olika spåkupplagor – använder alla samma tideräkning och organiserar sina artiklar med samma årtal som vi gör här, eller gör man annorlunda på några språk? /NH 29 mars 2013 kl. 23.33 (CET)

Tror knappast det. I de länder där man har en annan religiös/ideologisk tideräkning används de "vanliga" årtalen ändå i de flesta "värdsliga" sammanhang. Israels järnvägar [4] använder inte judisk kalender i sn reseplanerare, lika lite som till exempel de marockanska använder muslimsk tideräkning. "Vår" tideräkning har helt enkelt blivit "vanlig" tideräkning oberoende av ideologi eller konfession. Det skulle bli för krångligt annars i en globaliserad värld. Men, det kanske finns något undantag. --Andhanq (disk) 30 mars 2013 kl. 22.45 (CET)

Hörde på radion för flera år sedan att japanska biljettsystemet för tåg, kollapsade när alla ville ha biljetter stämplade 11:11 11/11/11. Där år 11 inte avsåg 2011, utan kejsarens 11:e regeringsår. -- Lavallen (blockera) 31 mars 2013 kl. 17.35 (CEST)

Jag åkte tåg i Japan förra året. Västerländskt datum tryckt på biljetten. Lsj (disk) 1 april 2013 kl. 09.15 (CEST)

Innan någon nästa gång kör en kampanj eller diskussion för övergång till f.v.t istället för f.Kr. vore det på sin plats att förbättra artikeln. Före vår tideräkning innehåller tre källhänvisningar, varav en handlar om Kepler och två (från Nationalencyklopedin) har {{begär citat}}. En källbelagd diskussion om i vilka sammanhang termen är etablerad skulle absolut behövas. --LPfi (disk) 2 april 2013 kl. 09.11 (CEST)

Rabla de sammanhang där man stött på det visar inte att det blivit mer etablerat. Och jag har inte så ofta stött på att V=Vår, snarare V=Vanlig. BC tolkas då som Before Common, inte Before Christ, det rör sig alltså om texter översatta från engelska. -- Lavallen (blockera) 14 april 2013 kl. 19.25 (CEST)

Man använder oftast "BCE" som förkortning när det skall utläsas så (och CE i stället för AD för vårt "e.Kr." - att "Anno Domini", om än aldrig så hävdvunnet, i grunden är konfessionellt kan ju ingen förneka). Tostarpadius (disk) 24 april 2013 kl. 07.51 (CEST)

Store norske leksikon har gått över till att använda "Före vår tideräkning", vilket jag inte kan erinra har nämnts i någon relaterad diskussion. I och för sig inte svenskspråkigt, men uppslagsverket används ganska frekvent på svwp som referens och är ändå ett tecken på vart det är på väg - jag tillhör de som anser att f.Kr. redan har förlorat rejset, men om det tar en månad, 5 år eller 50 år att hitta fast mark återstår att se.--Pjred (disk) 14 april 2013 kl. 20.09 (CEST)

Tillägg av parameter i våra källmallar

Hej,

Några potentiella samarbetspartners som Wikimedia Sverige har diskuterat med de senaste månaderna har börjat prata om att lägga upp alla texter som de har online under fria licenser. Denna fantastiska utveckling har gjort att jag funderar lite på om det kanske vore värt att lägga till en parametern som visar detta i våra källmallar, så att det är tydligt att det är okay att delar av texten är identisk på Wikipedia med källtexten och inte behöver raderas per automatik. Jag pratar självklart inte om att det genom detta skulle vara okay för folk att lägga in kopior av webbplatser eller så (stilen etc. måste självklart passa med Wikipedias övriga texter), men om en eller ett par meningar i ett stycke är identiska så gör det inte nödvändigtvis någonting.

När vi nu börjar få allt fler fritt licenserade texter online vore det bra om det även gjordes tydligare i våra noter, och förhoppningsvis kanske det även inspirerar andra organisationer att tänka över sina licenser. Rent praktiskt tänker jag mig helt enkelt parametern "licens" läggs till i källmallarna, i stil med: {{webbref | licens = CC-BY-SA}}. Detta skulle då generera något i stil med "Webbplatsen tillgänglig under CC-BY-SA ", i slutet av noten.

Vad tror ni?

Vänligen,

John Andersson (WMSE) (disk) 18 april 2013 kl. 11.27 (CEST)

Jag tycker det är en bra idé. Jag börjar på {{licens}} som kan generera en länkad text + eventuell bild för licenserna. --Lajm (disk) 18 april 2013 kl. 15.03 (CEST)

Det låter ju lovvärt. Men så funderar jag lite. Om nu en viss wikipediaartikel bygger på en annan text, tillgänglig under någon fri licens som kräver attribution, då måste den nya, förbättrade formen av källhänvisning vara utformad på ett sådant sätt att den i sig är en korrekt attribution om det här ska vara meningsfullt. Annars blir det ju ändå plagiat. Frågan är om man inte borde skilja på källhänvisning och attribution (bättre svenskt ord?). Det görs ju t.ex. för artiklar översatta från andra språkupplagor (jfr Mall:Översatt). /NH 18 april 2013 kl. 23.03 (CEST)

Menar du att det inte räcker att ange källan när det är en direkt kopia? --Lajm (disk) 19 april 2013 kl. 13.11 (CEST)

Kan inte säga att jag riktigt förstår poängen med att ange licensen för källan... Så länge man inte använt materialet som artikelursprung finns det inget skäl att ange den, mer än som någon form av subtil wikipolitik. Tycker inte vi ska syssla med sånt. /Grillo (disk) 19 april 2013 kl. 17.16 (CEST)

Håller med om att det vore politik (reklam för fritt material som koncept). Fast det ligger i linje med Wikimedias målsättning som den uttrycks i Bylaws - Statement of Purpose, att engagera folk till att skapa fritt material. Se också Vad är Wikipedias mål? Det är nog detta som är den springande punkten i diskussionen så tack för att du tog upp den! --Lajm (disk) 19 april 2013 kl. 17.56 (CEST)

Våra artiklar ska vara neutrala och bör i min mening inte innehålla information som på något sätt premierar fri kunskap. Detta betyder att artiklar som Wikipedia, Linux med flera bör hållas neutrala och inte förespråka dessa fria alternativ framför ofria konkurrenter som Nationalencyklopedin eller Windows. Tycker nog att det är jämförbart med att subtilt premiera fria källor framför ofria. /Grillo (disk) 20 april 2013 kl. 06.34 (CEST)

Jag tycker det kan finnas en poäng i fall när man vill visa att en text som kopierats till Wikipedia inte utgör ett upphovsrättsbrott. // jorchr 20 april 2013 kl. 07.00 (CEST)

Det är upp till de sidor som ligger under en fri licens att markera det. Vi kan inte göra det. I alla fall inte bara genom att lägga in en notering i en artikel.

andejons (disk) 20 april 2013 kl. 07.37 (CEST)

Jag måste hålla med Andejons här. Wikipedia är lätt att redigera och om man lägger en sådan mall i källhänvisningen så är det lätt att få andra att tro att detta kommer från en fri källa (även om det inte gör det). Då är det bättre om våra samarbetspartners lägger din skapade mall på sina sidor. Där kan ju inte vem som helst ändra och då kan vi lättare se att det stämmer att det är fritt. Har vi även en sida på wikipedia som visar vilka våra "samarbetspartners" är så kan de som brukar rensa klotter lätt lära sig vilka sidor som är ok att kopiera. Adville (disk) 20 april 2013 kl. 12.58 (CEST)

Jag var nog lite otydlig, det handlar alltså om att de på sin egen webbplats (eventuellt) kommer att besluta att släppa materialet som ligger där under en CC-licens. Det kommer ju då att vara markerat på den webbplatsen!

Min huvudpoäng var alltså precis det Jorchr skriver att märkningen skulle visa att det inte är ett problem att delar av materialet kopierats till Wikipedia (märkningen skall alltså bara spegla vad som redan finns på den externa webbplatsen). Jag ser det alltså som värdefull information, snarare än som reklam för fria licenser. Mvh, John Andersson (WMSE) (disk) 20 april 2013 kl. 15.19 (CEST)

Som sagt, det är något som bör framgå om man tittar på artikeln man kopierat från. Det absolut enda nyttiga jag kan se med markeringen är om den lades in av en användare jag litar på när materialet kopierats av en användare jag ännu inte litar på, och det är en ganska marginell nytta jämfört med hur framträdande informationen är.

andejons (disk) 21 april 2013 kl. 00.09 (CEST)

Jag ser absolut poängen med dylika mallar. På Wikimedia Commons är sådana här mallar de överlägset mest använda, men här saknas de helt. Det tycker jag är en smula märkligt. Givetvis måste man ange licens för källan om man kopierar text från en fri källa. Annars hamnar ju texten under CC-BY-SA (vilket är default för all text på Wikipedia) när den i själva verket kanske är CC-0 eller PD. Om källan försvinner från webben, vilket dessvärre händer ganska ofta, så är det av ännu större vikt att vi har sparat en notering om ursprunglig licens. Risken finns ju att samma text har kopierats till fler ställen där de inte är lika noggranna med upphovsrätt utan glatt slänger på copyright på allt. /ℇsquilo 21 april 2013 kl. 09.59 (CEST)

Givetvis måste man ange licens för källan om man kopierar text från en fri källa. Precis hur det ska göras beror på villkoren i licensen – och det är inte säkert att en not bland källhänvisningarna räcker. Däremot är det inte nödvändigt att ange licens när man hänvisar till en källa – vilket förslaget handlar om (och de flesta källor vi använder är ju faktiskt inte tillgängliga under någon fri licens). Så dels är förslaget inte nödvändigtvis tillräckigt i de fall text faktiskt är inkopierad, dels är det tveksamt om det är meningsfullt i de fall text inte är inkopierad. /NH 21 april 2013 kl. 12.39 (CEST)

Normalt brukar jag avråda från att kopiera in text, men om det finns ett större utbud av lämpligt utformade texter ser jag ingen orsak att hindra användningen. Då är malltillägget befogat. Använd en mall avsedd för fotnoter, så att den som stryker eller formulerar om ett stycke kan ta bort uppgiften om extern upphovsman.

Den enda licens som duger för inkopierad text är CC-BY-SA 3.0 - och licenser som tillåter spridning under denna licens, t.ex. CC-zero och tidigare versioner av CC-BY-SA). Licensen kräver att upphovsmannen anges, vilket för oss uppfylls genom artikelhistoriken, men för inkopierade bidrag behövs mer, kanske en hänvisning också till en annan webbsida än den därifrån texten är tagen. Läs den fullständiga licenstexten för vad man kan kräva, och diskussioner om bylines för vad vi uppfattar som ett vanligt missförstånd.

Källhänvisningen måste utformas så att den tillfredsställer kraven, framförallt att den anger att upphovsmannen är en annan än den som syns i historiken. Att ange licens är däremot inte nödvändigt, då licensen måste vara den samma som för resten av texten (eventuella parallella licenser, såsom CC-zero, kan man leta efter på den andra webbplatsen). Eventuellt kunde licensen kunna anges i mallen, så att den vore uppenbar för klottersanerare, utan att synas för vanliga läsare.

--LPfi (disk) 24 april 2013 kl. 12.54 (CEST)

Request for comment on inactive administrators

(Please consider translating this message for the benefit of your fellow Wikimedians. Please also consider translating the proposal.) Read this message in English

Hello! There is a new request for comment on Meta-Wiki concerning the removal of administrative rights from long-term inactive Wikimedians. Generally, this proposal from stewards would apply to wikis without an administrators' review process.

We are also compiling a list of projects with procedures for removing inactive administrators on the talk page of the request for comment. Feel free to add your project(s) to the list if you have a policy on administrator inactivity.

All input is appreciated. The discussion may close as soon as 21 May 2013 (2013-05-21), but this will be extended if needed. Thanks, Billinghurst (thanks to all the translators!) 24 april 2013 kl. 07.21 (CEST) Distributed via Global message delivery (Wrong page? You can fix it.)

Vi har en egen "administrators' review process" så det här gäller i princip inte oss. Övriga svenska projekt bör dock fundera på om de har en inaktivitetspolicy, och hur den bevakas. -- Lavallen (blockera) 24 april 2013 kl. 07.37 (CEST)

Översättningshjälp

Hej,

Fototävlingen Wiki Loves Public Art (WLPA) börjar den 1 maj och det är en del texter som skulle behöva översättas till svenska från engelska. Om det är någon som skulle kunna tänka sig att hjälpa till med det kan ni skriva upp er på sidan för översättningsteamet för WLPA på Wikimedia Commons (eller för den delen bara göra en engångsinsats)!

Hjälp gärna till att berätta om tävlingen så att vi får så många nybörjare som möjligt som deltar i år! Ni kan gärna dela Facebooksidan med era kompisar eller blogga eller twittra om det; eller för den delen prata med folk om det ;-).

Vänligen,

John Andersson (WMSE) (disk) 24 april 2013 kl. 15.56 (CEST)

Artiklar om Sverige på engelska Wikipedia som saknar länk till svenska Wikipedia

För fem år sedan skapade jag Wikipedia:Artiklar om Sverige på engelska Wikipedia som saknar länk till svenska Wikipedia, som listar artiklar i kategorin Sweden på engelska Wikipedia som saknar interwikilänkar till svenska Wikipedia. I några fall saknas det bara en interwikilänk mellan den svenska och den engelska artikeln, men oftast rör det sig om artiklar som borde finnas på svenska Wikipedia, men inte gör det. I vissa fall rör det sig om anmärkningsvärda luckor.

Jag har nu genererat uppdaterade versioner av dessa sidor med hjälp av ett nytt effektivt verktyg. Den nya versionen är uppdelad på kategorier istället för att vara et strikt alfabetisk lista. Tanken är att det därigenom ska bli mer inbjudande att använda den som önskelista. Jag kan också tänka mig att sidorna används som underlag för Veckans tävling.

AOSPENWPSSLTSVWP finns också för tyska, franska, danska och numera även polska Wikipedia. Om någon kan komma på ett kortare namn för de här sidorna som är lättare att komma ihåg skulle det tas emot med glädje. Väsk ✎ 20 april 2013 kl. 13.38 (CEST)

SPAS [Sverigeartiklar på andra språk]? På tyska betyder f.ö. spass "roligt", så det kan få en extra dimension där :) Vivo (disk) 20 april 2013 kl. 16.11 (CEST)

Jag gillar SPAS! Skapar en portalsida med det namnet så länge. Väsk ✎ 20 april 2013 kl. 20.19 (CEST)

Finns det något verktyg där man kan se vilka artiklar som finns på många wikipedior men inte på svwp?/Bro (disk) 20 april 2013 kl. 22.44 (CEST)

Ja, detta. /jssfrk (d|b) 24 april 2013 kl. 09.22 (CEST)

Ett exempel från jssfrk:s länk. Jag jämförde es med sv och en näst första träffen reagerade jag på. ordet (dvs apa) fanns inte på svenska! Jag kollade engelska-> och på svwp slog jag upp apa. Här är det en grensida som länkar till förkortningen . En av grenarna hänvisar till artikeln primater som finns på både en och es. Hur gör man här för att hjälpa andra spåkversioner att kunna komma till rätt artikel? Adville (disk) 24 april 2013 kl. 10.47 (CEST)

"Problemet" här är väl att svenskan inte skiljer på 'ape' och 'monkey' som engelskan (och andra språk?). Engelska 'ape' har iw till människoartade apor, medan 'monkey' alltså saknar svensk iw. Det råder inte alltid ett ett-till-ett-förhållande mellan språken, så det blir aldrig riktigt prydligt, även om det är anmärkningsvärt att vi inte har ordet apa som uppslag utan endast en grensida som hänvisar till primater. Den sidan har i sin tur iw till engelskans 'primate'. /jssfrk (d|b) 26 april 2013 kl. 10.17 (CEST)

Jag upptäckte det när det gäller olika kålsorter med, vilket jag skrev på Lsjbotens diskussionsida en liten utläggning, fast då var det dirketa felaktigheter mellan länkningarna mellan språken. Här är länk till det, men observera att det finns nyare versioner. MVH Adville (disk) 26 april 2013 kl. 21.01 (CEST)

Textbaserad notation och ljuduppspelning.

För någon dag sedan slogs tillägget Score på vilket gör att man kan skriva text som blir noter och ljud direkt på en wikisida. Se ett litet exempel nedan, mer dokumentation finns på: mw:Extension:Score#Usage. Jan Ainali (WMSE) (disk) 23 april 2013 kl. 14.27 (CEST)

Finns det något sätt att variera tonernas längd?--FBQ (disk) 23 april 2013 kl. 16.37 (CEST)

Dokumentation finns på mw:Extension:Score. -- Lavallen (blockera) 23 april 2013 kl. 16.49 (CEST)

Ja, jag hittade inget om tonlängd där. Det ställer ju till problem när man skall återge melodier.--FBQ (disk) 23 april 2013 kl. 17.04 (CEST)

Men det står massa om LilyPond, testa lite syntax från en:GNU LilyPond, det kanske fungerar. ⬤Bοⅳⅰе 23 april 2013 kl. 17.07 (CEST)

Det borde gå att ändra tonernas längd med siffor:

Tyvärr verkar konverteringen till bild misslyckas för detta exempel. --Petter 23 april 2013 kl. 17.37

Efter att jag själv misslyckats med flera försök, så känns det som att man varit alldeles för tidigt ute med att installera denna extension. Ett grundkrav borde jag vara att det finns lite mer hjälpsidor än så här! -- Lavallen (blockera) 23 april 2013 kl. 17.54 (CEST)

Här har Thurs gjort ett lyckat försök! Något ljud får jag inte ut, men det brukar jag aldrig få annars heller. -- Lavallen (blockera) 23 april 2013 kl. 19.55 (CEST)

Jo lilypond-noteringen fungerar nog när man väl lyckats klura ut hur syntaxen är.--Thurs (disk) 23 april 2013 kl. 20.09 (CEST)

En cool grej vore om man kunde anpassa spelaren så att den blev längre, då skulle det bli tydligare när de olika tonerna spelas/Bro (disk) 23 april 2013 kl. 20.33 (CEST)

Det finns bra hjälp på http://lilypond.org/doc/v2.14/Documentation/notation/ och jag tror att det är medvetet att inte duplicera hjälp på flera ställen av underhållsskäl även om det borde vara tydligare att det är där man ska söka hjälpen. Här finns ytterligare en avancerad användning. --Jan Ainali (WMSE) (disk) 23 april 2013 kl. 20.43 (CEST)

Åhå! Det där har jag väntat på i snart sju år! Framförallt är det ju användbart för att skriva notexempel, lite en motsvarighet till möjligheten att skriva matematiska uttryck med Tex. Vi får göra en liten användarhandledning. /NH 24 april 2013 kl. 08.25 (CEST)

Satte igång och trixade, det var inte det enklaste att lära sig hur det fungerar...

Som synes får jag inte taktstrecken att ligga där de skall än (och sammanbindingarna mellan noterna fungerade ett tag men verkar inte "bita" längre sedan jag trixade med taktstrecken), men kom har annars kommit ganska långt. Men jag tror jag väntar med större projekt tills det blir enklare.--FBQ (disk) 24 april 2013 kl. 16.44 (CEST)

Problemet med taktstrecken är nog dels att du har angett 1/8 upptakt i stället för den 1/4 som det är noterna. I andra delen stämmer inte alla längder riktigt med de noter jag har så det verkar inte som takterna stämmer.--Thurs (disk) 24 april 2013 kl. 20.36 (CEST)

Var det det som partial 8 stod för? Eftersom jag först inte hade någon aning om hur man gjorde så lånade jag din utskrift av Du gamla du fria :-) Jag lånade noterna ur Gröna visboken, jag har inte jämfört notlängden med andra sångböcker än, men jag kan ha gjort någon miss, experimenterar fortfarande mest.--FBQ (disk) 24 april 2013 kl. 22.16 (CEST)

Jo, för en 1/4-upptakt ska det var "\partial 4".--Thurs (disk) 25 april 2013 kl. 00.21 (CEST)

Får det dock fortfarande inte att fungera, kan det ha något att göra med repristecknet? Jag lyckades efter mycket strulande få det att se rätt ut, men den gör ingen repris i melodin. Den betyder att man måste "klamra" delar av texten, samtidigt som andra delar utanför är "klamrade" för takten.--FBQ (disk) 25 april 2013 kl. 01.31 (CEST)

När jag lägger in tonlängderna från min sångbok fungerar det. Men att melodin inte repriseras verkar bero på en bug i Lilypond. Man ska kunna komma runt det genom att lägga in midi-melodin i en separat del. Exakt hur den koden ska se ut här, vet jag dock inte.Thurs (disk) 26 april 2013 kl. 07.11 (CEST)

Aha! Tack! Not 17 var en 3/16-not och inte 1/8 även i mina visböcker, jag hade bara missat det. Det som skilde var annars att not 6 och not 15 i de äldre sångböckerna anges som 1/16-noter och inte 1/8-noter.--FBQ (disk) 26 april 2013 kl. 11.05 (CEST)

Wikidata fas 2 (faktarutor) är igång

För ett tag sedan startade första fasen av Wikidata på svenska Wikipedia, vilket innebär att vi flyttar interwiki-länkar bort från artikeltexten och in till Wikidatas databas. Nu startar den andra fasen, faktarutor. Detta har redan varit igång i en månad på 11 språk och 2 dagar på engelska. Idag har det aktiverats på alla Wikipedia-språk.

Vad innebär fas 2? Det är nu möjligt att använda strukturerat data från Wikidatas databas i artiklar och faktarutor. Databasen innehåller data såsom symboler för kemiska element, ISBN-nummer för böcker och toppdomäner för länder. (Det kommer inte läggas in automatiskt. Vi måste ändra i artiklar och faktamallar för att det ska börja användas!). Detta är bara början och vi kommer att bygga vidare på Wikidata-systemet baserat på den återkoppling vi får från er!

Hur gör man? Det finns två sätt att komma åt data från Wikidata:

• Använd den särskilda #property-funktionen direkt i artikeln. Lägg till exempel in detta i Wikimedia Foundation: {{#property:p159}}. Detta renderas som San Francisco eftersom det är där den ideella föreningen har sitt huvudkontor.
• För mer komplicerade saker kan du använda programspråket Lua, enligt dokumentationen här.

Vi arbetar just nu på att bygga ut funktionen så att man ska kunna använda till exempel {{#property:huvudkontor}} istället för {{#property:p159}}. Du kan läsa mer om detta här.

Kan jag testa detta? Du kan testa på test2 om du inte vill testa direkt i artiklarna här.

Var kan jag läsa mer och ställa frågor? Vi har samlat de vanligaste frågorna. Ställ frågor på den sidans diskussionssida.

Håll mig uppdaterad om Wikidata! Du kan prenumerera på Wikidatas nyhetsbrev. Det skickas ut varje vecka till din diskussionssida här på Wikipedia.

Vi tycker det är spännande att ta ännu ett steg mot att dela strukturerad data mellan alla Wikipedior. På det här viset kan vi samla in och hålla det uppdaterat tillsammans.

--Lydia Pintscher 24 april 2013 kl. 21.22 (CEST) Distributed via Global message delivery. (Wrong page? Fix here.)

Är det bara jag som är lite skeptisk till det här. Att ändra text som går att förstå till en sifferkombination, tror jag inte är odelat positivt, allt som gör så att det blir svårare att förstå hur man ändrar något i en artikel tror jag leder till att det är färre som orkar sätta sig in i hur man ändrar såna här saker, vilket leder till färre aktiva användare. Men det finns såklart tillfällen då det här systemet är väldigt praktiskt, men jag tror inte det är en bra lösning i alla fall/Bro (disk) 25 april 2013 kl. 10.53 (CEST)

Jo, det är ett problem. Men det finns gott om fördelar också. Som att Wikipediaanvändare från alla språkversioner kan hjälpa till att lägga in information och hålla den uppdaterad på samma ställe. I stället för att alla bara gör det för sin egen Wikipediaversion. Frågan är om den hjälp vi får från andra är större än det vi tappar från "våra egna" användare. Det bästa vore förståss om inläggandet kan bli så enkelt att alla kan förstå hur det görs. ⬤Bοⅳⅰе 25 april 2013 kl. 11.06 (CEST)

Se tex i Södermanlands län där jag nu tagit bort parametern för "vapen" och en bild på vapnet ändå finns kvar. Filnamnet hämtas istället från Wikidata. -- Lavallen (blockera) 25 april 2013 kl. 11.23 (CEST)

@Bro Nej, du är inte den enda som är lite skeptisk till det. Att lyfta fram ett exempel väljer jag denna ändring i Hadsten. Visst har artikeln försetts med nya uppgifter som vi inte hade förut, men nu har vi en ny bild utan text som lämnar man att undra "vad tittar jag på? Vad är det för något i bilden? Varför finns det en järnvägsstation, är det en riktig station eller ett museum?" osv, så detta är en försämring tycker jag. Nu verkar det även som att ortens borgmästare heter q10730820! För övrigt undrar jag vad som händer med t.ex. befolkningsuppgifter, det är möjligt att varje gång en ny uppskattning av en orts befolkning släpps, så kommer Wikidata att uppdateras med detta, men detta är ju bara en uppskattning och inte ett faktum. Vilket vill vi ha på svwp, siffror från folkräkningar eller uppskattningar? Vad om tillfällen då svenska källor och andra källor inte är överens om uppgifter? Hur hanterar vi även källäget när Wikidata används? Är det ett sätt att föra in fotnoter i artiklar via Wikidata? Till exempel Borgmästare: q10730820^[1]? Dieselmotorvagnar (till stationen) 25 april 2013 kl. 11.27 (CEST)

Källor är på gång, men är inte helt färdigutvecklat ännu.

Det hjälpte nu att jag lade in en svensk label på d:q10730820. Det kommer lösningar på det med. Tex så handlade tråden om "fallback-språk" just om det problemet.

Bilderna är ett problem, ja! Jag upplever att vi ska vara väldigt restriktiva med att använda den propertyn. Den har dessutom en bugg idag. Prova att lägga in en bild till i objektet tex.

Folkmängd är på G. Finns inte möjlighet att spara siffror i Wikidata än, men det kommer. Ang Uppskattning/faktum, så får du kolla källan helt enkelt. -- Lavallen (blockera) 25 april 2013 kl. 11.35 (CEST)

Även jag sällar mig till skeptikerna. Att få interwikin ser jag numera mycket positivt på, men när det gäller sådant som påverkar själva innehållet är jag betänksam. Risken är att språkversionerna likriktas på sikt, vilket jag ser som något djupt olyckligt. Vi är inte en översättning av enwp utan ett självständigt uppslagsverk. Så hoppas jag att det förblir. Tostarpadius (disk) 25 april 2013 kl. 11.38 (CEST)

Vi får själva bygga våra mallar, och vi får själva välja ut de infobitar som vi vill ha från Wikidata. Den möjligheten var inte lika öppen med Interwiki-delen. -- Lavallen (blockera) 25 april 2013 kl. 11.58 (CEST)

Då är det viktigt att vi verkligen samtalar om vad vi vill använda det till. Interwiki ser jag som okontroversiellt, då det är något av det viktigaste med hela projektet. Tostarpadius (disk) 25 april 2013 kl. 12.01 (CEST)

En av de mer användbara bitarna är just det som tas upp ovan. Borgmästare och folkmängd i artiklar som folk inte bryr sig om att uppdatera så ofta. -- Lavallen (blockera) 25 april 2013 kl. 12.10 (CEST)

Jag tycker att det är en bra utveckling trots att det är i sin linda. Ifall det mest är mallar för t ex faktarutor som har wikidata, så stör det inte den vanlige redigeraren. /Mikael Lindmark (disk) 25 april 2013 kl. 12.46 (CEST)

Ta det lugnt nu. Vem är "den vanlige redigeraren"? Är inte det sällanbesökarna som ser en felaktig uppgift och vill uppdatera den? Det blir de facto svårare med Wikidata då dessa uppgifter flyttats någon annanstans. Det behövs bra verktyg (framförallt tydliga länkar till rätt ställen) om vi vill fortsätta vara inkluderande på svenska Wikipedia. --Lajm (disk) 25 april 2013 kl. 14.09 (CEST)

Det är samtidigt "den vanlige redigeraren" som brukade lägga in siffror för Staffanstorps kommun i artikeln om Staffanstorps tätort. Det har vi i princip löst med Stat-mallen, men systemet klarar inte hantera Stat-mallar särskilt bra. Detta system stöds bättre av programvaran. -- Lavallen (blockera) 25 april 2013 kl. 14.36 (CEST)

Nu förstår jag inte allt men vilket vapen kommer att ligga i den gemensamma databasen? eller som används i artikeln på engelska. Vem bestämmer? Språkområdet eller engelska wikipedia? Om jag nu klickar på en tidigare version syns inget vapen. Nu kanske detta är ett dåligt exempel eftersom det inte ändras så ofta. Nuvarande statsminister och liknande är kanske bättre att först lägga i databasen och det kan uppdateras på ett ställe efter nästa regeringsbildning. Finns det en "use case" beskrivning? Maundwiki (disk) 25 april 2013 kl. 15.52 (CEST)

Mallens funktion är ändrad, kanske därför du inget ser i historiken, ska kika på det. Som det funkar just nu, det går att ändra, så är det det heraldiska vapen som ligger "överst" på Wikidatas sida som visas, så "den som bestämmer" är den som redigerar på Wikidata. Jag har dock (tänkt att) mallen ska fungera så att det går att "köra över" Wikidata genom att lägga in ett eget vapen här på svwp. Det är bara om parameter "vapen" är raderad, som Wikidata används. Det är åtminstone så jag har tänkt, jag går dock att övertyga om ett annat system. Dokumentation är det lite svagt med, precis som vanligt! -- Lavallen (blockera) 25 april 2013 kl. 16.16 (CEST)

Istället för att vapen= måste vara borta skulle det inte vara att vapen= är tom? med texten "Om du vill ändra vapnet som hämtas från wikidata lägg till en fil enligt Fil:..."? Då skulle mallen fungera på de äldre redigeringarna. Maundwiki (disk) 25 april 2013 kl. 20.00 (CEST)

Fördelen med den lösningen är att du kan använda "vapen=tom" som ett val att inte ha ngt vapen alls, även om det finns ett eller flera på Wikidata. -- Lavallen (blockera) 25 april 2013 kl. 20.20 (CEST)

Är detta första gången en parameter utan värde (tom) i en mall har en funktion? Jag har inte sett annat än att alla icke ifyllda parameter bara hoppas över. (När jag lägger till en mall gillar jag att ha alla parameter kvar i artikeln för det ger fler en möjlighet att lägga till information utan att slå upp mallen.) Nu är inte län så viktiga eftersom det inte kommer några ny ofta. Men om principen används överallt kan det bli krångligt. Kommer en robot att köras som tar bort tomma xyz= om koden i mallen ändras till att hämta XYZ från wikidata eller tvärtom en skribenteditering krävs som för länen för att mallen ska hämta data om XYZ= är tom. P.S Jag förstod inte överst för bilden ovan. Filerna har två olika namn .svg och .png. Maundwiki (disk) 26 april 2013 kl. 01.17 (CEST)

Systemet har funnits länge, men vi har inte använt det så ofta, då vi ofta har mallar med importerad och översatt kod från enwp, och då funkar det dåligt. Vad gäller "överst" så kan du titta i Tyskland under rubriken "översiktskarta" (om du har svenska inställt) så finns både File:Europe Location DE.svg och File:EU-Germany.svg där. Den kod jag använt skulle välja "Europe Location DE.svg" eftersom den ligger "överst". Du kan prova att skriva {{#property:p242}} i artikel Tyskland och förhandsgranska. Du kommer att få med bägge filerna, vilket inte förstås alls av någon mall. Därför har jag använt en modul för att hämta bara den första om det finns namnet på flera filer inlagda. -- Lavallen (blockera) 26 april 2013 kl. 08.34 (CEST)

Vad man än gör på Wikipedia så finns det en risk att man gör fel. Det gäller förstås även användandet av Wikidata, särskilt nu i början. Som sägs ovan ska Wikidata användas för att importera uppdateringar av sådant som vi inte annars skulle uppdatera, eller sådant som vi vill slippa uppdatera. Jag tror att det också kommer att användas för att berika robotskapade stubbar. Vi bör helt enkelt samarbeta om att om att utveckla rutiner för att använda Wikidata där det är till hjälp och strunta i Wikidata där det inte är till hjälp. --Ettrig (disk) 25 april 2013 kl. 14.15 (CEST)

Instämmer med Ettrig. Som jag nämner på min diskussionsida, har jag en tanke att om ett år eller två arbeta om/igenom alla våra kommunartriklar och då också fullt ut införa wikidata länkar. DÅ inte bara infomallen utan även i listor av typ vilka kommuner som uppgick i den vid bildandet, vilka distrikt (det som nu kallas församling) och socknar som ingår, kanske tom tätorter. Wikidata för dessa delar skulle vara stor fördel för artiklar på andra språk, men också för att hålal reda på att denna typ av ändringar av basinfo som det inte bör vara aktuellt för ett tillfälligt ipnummer ändra, och genom at det bara skulle ändras visa wikidata så skulle detta säkra dessa data från vandalisering och klotter.Yger (disk) 25 april 2013 kl. 14.31 (CEST)

Wikidata saknar fortfarande många datatyper. Exempelvis kan Wikidata i dagsläget inte hantera siffror, och det är lite si och så med källhänvisningar. Som jämförelse kan nämnas att dbpedia har hundratals datatyper, medan det bara finns tre på wikidata. Den har få verktyg för kvalitetskontroll. Det går inte att sammanställa en lista över vilka Wikipediaartiklar som påverkas om jag ändrar en viss uppgift i Wikidata (och inga planer finns på att sammanställa en sådan lista). Properties och robotjobb är dåligt dokumentade - mycket få faktarutor är mappade till properties på Wikidata. Det finns ingen loggbok eller gemensam rutin för att dokumentera vilka robotjobb som har utförts eller pågår, och vilka faktarutor på vilken Wikipediaversion som är komplett importerade till Wikidata.

I väntan på fler datatyper tycker jag inte att svwp behöver ha någon enorm brådska med att inkludera uppgifter från wd i våra mallar. Jag har själv försökt påverka wikidata att skjuta upp införanet av fas 2 på fler Wikipedior, utan framgång. Det viktiga i dagsläget är att importera data från externa källor och från wikipedias tabeller och faktarutor till wikidata, att skapa och dokumentera wikidata-properties, och att mappa dem till svåra svenska mallparametrar (på vilken sida gör vi det bäst?). Sedan ska man alltid vara försiktigt med att låsa sig vid generella principer, utan inkluderande av wikidatainnehåll kan diskuteras för varje mall var för sig här på svwp. Lavallen är den som är mest insatt i hur pass trovärdigt Wikidatas innehåll är för tillfället, och därmed vilka mallparametrar vi på försökbasis kan börja inkludera. Var sammanställer vi en lista över vilka mallar som har börjat inkludera WIkidatainnehåll, så att vi kan hjälpas åt att kvalitetskontrollera? Mange01 (disk) 25 april 2013 kl. 15.12 (CEST)

Jag har börjat lite sakta (det är mer av experiment än systematiskt arbete just nu). Se Kategori:Underhållskategori för Wikidata som just nu berör Mall:Länsfakta och Mall:Ortsfakta Sverige. En sida för att dokumentera vad vi håller på med vore bra! -- Lavallen (blockera) 25 april 2013 kl. 15.31 (CEST)

Ett problem jag kan se med Wikidata är när vi definerar samma begrep på olika sätt, till exempel i {{faktamall järnvägsolycka}} finns det en parameter skadade; om vi på svwp bestämmer oss för att antalet skadade ska bortse från dödsfall, men någon på Wikidata redigerar så att siffran inkulderar antalet dödade och skadade, då har vi ett problem (samma gäller tvärtom, förstås). Ett annat problem, igen med järnvägsolyckor, är om någon kopierar över till exemepel siffrorna från en:Granville rail disaster, så skulle vi hamna på 210 skadade, medan vår Järnvägsolyckan i Granville 1977 har källbelgda 213 skadade. Det samma gäller ett flertal andra järnvägsolyckor, till exempel Järnvägsolyckan i Brooklyn 1990/en:Cowan rail accident. Detta är förstås inte ett problem än då Wikidata inte stödjer siffror, men hur ska detta hanteras? Hur ska det hanteras om t.ex. engelskspråkiga källor anger en siffra (ett faktum, eller vad som helst) och svenskspråkiga källor anger något annat? Om engelskspråkgiga källor blir liksom de factostandard på Wikidata är det inte bra. Det skulle ju inte se snyggt ut om det står en uppgift i våra faktamallar, och en annan uppgift i våra artiklar. Försiktigt (eller kanske väldigt försiktigt) måste vi köra med Wikidata tycker jag. Dieselmotorvagnar (till stationen) 25 april 2013 kl. 16.08 (CEST)

Det går att påstå två olika saker på Wikidata och källbelägga båda. Sedan kan vi själva välja vilken data vi vill ha ut. Det pågår lite diskussioner om huruvida objekt som hör till ön Taiwan, ska hävda att det lyder under Republiken Kina eller Folkrepubliken Kina. Vi vet inte vad som kommer hända just där, men det går alltså att hävda båda sakerna samtidigt, och ha båda källlbelagda. -- Lavallen (blockera) 25 april 2013 kl. 16.22 (CEST)

Vad är nyttan med Wikidata i såna fall? Om vi ändå har en uppgift och andra språkversioner har en annan uppgift, vad är nyttan? Det kan vara att jag missar något enkelt, men skulle inte det vara lättare att bara strunta i Wikidata och fylla i parametern som vanligt (dvs, här på svwp istället för på Wikidata)? Det blir lättare för söndagsredigerare som ser något fel och vill ändra... Dieselmotorvagnar (till stationen) 25 april 2013 kl. 16.32 (CEST)

Nyttan med fas 2 för svwp är att faktarutor för icke-svenska begrepp och orter, som idag kan vara tunna eller inaktuella, automatiskt översätts. Samt att vi kan "pusha" ut korrekta uppgifter om svenskspråkiga förhållanden från svwp till andra wikipedior. Men så länge källhänvisningarna inte funkar bra så önskar jag att vi skyndar långsamt. Mange01 (disk) 25 april 2013 kl. 17.08 (CEST)

Långsam i breda implementering, tills den blivit mer "färdig" kan jag hålla med om, men att börja prova och experimentera i liten skala som Lavellen gör tycker jag är utmärkt.Yger (disk) 25 april 2013 kl. 17.13 (CEST)

Poängen med Wikipedia har alltid varit att redigering skall vara lätt även för den som inte är insatt. Själv ser jag stora fördelar med samordning med Wikidata (bara inte ENWP blir standardnav) och jag har lärt mig ändra interwiki på ett sätt som inte är mindre smidigt än tidigare. Men i diskussionen ovan är det många begrepp jag inte är hemma med. Det verkar bli en härva av parametrar och specialfunktioner för att det skall funka. Bara en sån sak som vår egen mall ortsfakta innehåller parametrar som det inte är lätt att förstå och hantera. Wikipedia går mot mer specialisering för dataintresserade, är jag rädd. /Ascilto (disk) 25 april 2013 kl. 18.11 (CEST)

Jag kan inte se att det är enwp som styr hur innehållet i projektet ser ut, det är mer ett gäng flitiga användare som håller koll på det, och enwp ser inte ut att ha majoritet där. Däremot finns det en byråkratiseringsträvan i administrationen som ser enwp som norm, och den försöker jag bromsa där jag kan. -- Lavallen (blockera) 25 april 2013 kl. 18.24 (CEST)

Håller med om att beskrivningen ovan skrämmer bort dem som inte har koll på mallar och avancerad wikiformatering. Målgruppen för texten "Hur gör man?" verkar vara mall-skapare istället för gemene man, vilket gör att det ser ännu krångligare ut än det redan är. För tillfället måste man hämta in Wikidata-uppgifter ("objekt") genom att ange objektets nummer, men det är alltså på gång att göra det lite mer användarvänligt med namngivna objekt. Vad är det som är svårt att förstå med {{ortsfakta}}? Är det att använda mallen som är svårt eller är det att ändra i mallens kod som är svårt? --Lajm (disk) 25 april 2013 kl. 18.53 (CEST)

Ortsfakta för småorter var lätt att använda när jag vågade lita på principen. Men jag förstår inte hur ortskoden genererar data om folkmängd mm från ett excelblad samt skapar en referens. /Ascilto (disk) 25 april 2013 kl. 20.50 (CEST)

Målet är att det ska se ut som här, där det i princip bara står {{Infobox Country}} och resten hämtas från Wikidata. Just en "Infobox country" blir svår att få ren från parametrar, men tex {{Befolkningsutveckling}} som finns i våra tätortsartiklar har jag som mål att i princip tömma på parametrar. Det är dock en lång väg dit. -- Lavallen (blockera) 25 april 2013 kl. 19.24 (CEST)

Förtydligande: "Målet" för utvecklarna och de stora entusiasterna, inte nödvändigtvis exakt mitt mål. Vissa mallar vill jag dock gärna förenkla. -- Lavallen (blockera) 25 april 2013 kl. 20.30 (CEST)

Vi har ju haft en egen "wikidatalösning" på svwp, nämligen Lavallens mall:stat, med vars hjälp flera artiklar hämtar aktuella befolkningsuppgifter från en "databas" till många faktarutor såväl som tabeller och löpande text. Det är inte så lätt för en vanlig användare att ändra de uppgifterna heller, men jag har aldrig hört några invändningar. Skillnaden är att de uppgifterna hämtas från en trovärdig extern källa (scb) en gång vart femte år, och i normalfallet inte ska behöva redegeras av vanliga användare, medan wikidatas innehåll i hög grad har har hämtats från Wikipedior och kan innehålla en hel del fel, så de uppgifterna måste kunna åtgärdas enkelt. Mange01 (disk) 25 april 2013 kl. 21.39 (CEST)

Att man dessutom lägger in "X-språkiga wikipedia" som "källa" känns direkt olustigt. Jag har hittat massor av konstigheter i Property:P373 (Commons-kategori) som exempel. Den propertyn ska vi nog vara mycket försiktiga med. -- Lavallen (blockera) 26 april 2013 kl. 08.38 (CEST)

Skulle det kunna hållas någon Veckans tävling med detta, eller blir det "fel" med en tävling på svwp som "äger rum" på projektet wikidata? /Hangsna (disk) 26 april 2013 kl. 15.03 (CEST)

Det förekommer ju tävlingar relaterade till filer som hanteras på Commons, så jag kan inte se att det skulle vara fel. Men jag skulle just nu vara försiktig med att släppa lös poäng-sökare på Wikidata, då det är så mycket som är oklart och luddigt. Möjligen begränsa tävlingen till något område som är ganska enkelt, med få möjligheter att göra fel. Tex lägga in "gränsar till" i svenska kommuner och län eller dylikt. De norska kommuner som gränsar till svenska ser ut att redan vara inlagda. -- Lavallen (blockera) 26 april 2013 kl. 15.37 (CEST)

Jag tycker att barnsjukdomarna kan få lösas innan vi börjar tävla. "Fas 2" är just en fas så låt oss köra in systemet först. Innan källor hanteras ordentligt bör vi inte uppmuntra alla att använda systemet. Men håll kvar tanken för det är en jättebra idé! --Lajm (disk) 26 april 2013 kl. 15.59 (CEST)

Skådespelerska-skådespelare

Dags att ta upp debatten igen? Diskussionen här verkar inte leda någonvart... Le Lapin Vert (disk) 17 april 2013 kl. 21.59 (CEST)

NEJ! Respektera att folk tycker olika, det är inte hela världen att använda olika varianter då inget är fel. Inget illa menat till någon, men jag är trött på ämnet. C.Nilsson (disk) 17 april 2013 kl. 22.05 (CEST)

Det verkar som om det trots allt behövs en diskussion. Min åsikt är att sångerska och skådespelerska fortfarande används, skulptris känns gammaldags, lärarinna var fullt godkänt för 10-20 år sedan, och att häcklöperska är en underlig nykonstruktion. Wikipedia bör anpassa sig efter språkutvecklingen, och inte leda (eller konservera) den. Le Lapin Vert (disk) 26 april 2013 kl. 18.13 (CEST)

Jag ansluter mig till min tolkning av det C.Nilsson skrivit, att konsensus är att det inte finns någon konsensus. Båda varianterna bör vara godkända sålänge det används konsekvent inom samma artikel. Man bör väl därmed inte ändra (normala) former i artiklar åt varken ena eller andra hållet, tänker jag. Jämför med hur enwp hanterar brittisk och amerikansk stavning - båda är tillåtna sålänge man är konsekvent inom en artikel. (Åtminstone har jag hört det för flera år sedan, om det inte stämmer kan vi ju åtminstone ponera att de gör så). –flinga 27 april 2013 kl. 21.15 (CEST)

Instämmer också med C.Nilsson. Mvh --Allexim (disk) 27 april 2013 kl. 21.29 (CEST)

Blogg som källa?

Bloggen [5] verkar ha använts som källa i ett antal artiklar, [6], är den lämplig? Le Lapin Vert (disk) 24 april 2013 kl. 18.37 (CEST)

Mitt generella svar är att det beror på vad den källbelägger. -- Lavallen (blockera) 24 april 2013 kl. 18.40 (CEST)

Tycker att man skall vara ytterst resterktiv och endast godtaga de som är författade av välkända, icke-politiska personer. Man skall alltid ha i åtanke att blogger mycket ofta används för att föra ut politiska åsikter och reklam. Rasmus 28 24 april 2013 kl. 19.06 (CEST)

Bloggar kan på ett absolut maximum användas för att belägga bloggägarens åsikter. För sådant som den här använts till, dvs religiös propaganda, är det naturligtvis fullständigt oacceptabelt. /Grillo (disk) 25 april 2013 kl. 00.25 (CEST)

Det verkar ha varit 213.89.21.112 (disk • raderade bidrag • loggar om • whois) och Bornemix (diskussion • bidrag (raderade) • loggar (om) • stats) som lagt in "källan" på olika ställen, dessutom i raljant ton, såsom "slarvfel" inom citattecken, för att antyda att något gjorts av ett illvilligt skäl. /Grillo (disk) 25 april 2013 kl. 00.33 (CEST)

213.89.13.214 (disk • raderade bidrag • loggar om • whois) ej att förglömma, och flera i samma range... Le Lapin Vert (disk) 25 april 2013 kl. 00.40 (CEST)

Om ingen redan gjort det kanske vi borde gå igenom artiklarna och ta bort bloggen? Vänligen, dnm ^{(d | b)} 25 april 2013 kl. 00.59 (CEST)

Jag och Grillo har rensat lite. En liknande diskussion förekom för någon/några veckor sedan, även där var det en religiöst färgad blogg. Det kan vara intressanta länkar, men jag ser helst att de har en mer officiell prägel. Le Lapin Vert (disk) 25 april 2013 kl. 01.06 (CEST)

För visso kan man argumentera för att varje text kan tala för sin egen sak, det blir dock ett problem i sammanhang där egen forskning inte är tillåtet. Då är det som du säger viktigt att bloggen är officiell. Jag skulle väl vilja hävda att den måste vara utesluten knuten till en auktoritet, så att avsändaren är känd eller att avsändaren tar ansvar för allt som skrivs. Skulle exempelvis socialdemokraterna som parti ha en officiell blogg bör den kunna tillmätas samma auktoritet som andra texter partiet eventuellt producerar. Samma resonemang kan gälla för privatpersoner. Det är bra att du och Grillo gått igenom detta. Nu var det förvisso en tid sedan, men jag har också noterat liknande problem. Ibland kan det vara omständligt att städa. Keep up the good work! Vänligen, dnm ^{(d | b)} 25 april 2013 kl. 01.30 (CEST)

I detta sammanhang kan jag endast instämma med dnm:s kloka råd. Bloggar uttrycker åsikter och kan aldrig användas för att belägga fakta på annat sätt än det Grillo beskriver ovan (i sitt första inlägg). Tostarpadius (disk) 25 april 2013 kl. 07.18 (CEST)

Hej, jag vill nyansera lite utan att känna till något om det specifika fallet där jag fölitar mig på ovanstående talare. En blogg 'kan' mycket väl vara en utmärkt källa även till mer än bloggarens personliga åsikter men det kräver en kritisk läsning för att kunna säga till vad man kan använda en blogg som källa. Så generellt har ovanstående rätt i att en blogg egentligen endast belägger bloggarens åsikter men att det beroende på vilken blogg det rör sig om faktiskt kan användas bredare än så. - Averater (disk) 27 april 2013 kl. 00.09 (CEST)

Jag kan bara instämma i Averaters kloka redogörelse ovan. --Magnus Hökerberg (disk) 27 april 2013 kl. 00.12 (CEST)

En blogg kan användas för att hitta andra källor. I undantagsfall kan den bidra med uppgifter som man inte lyckas få fram på annat sätt, men då är de inte ordentligt belagda och den bör snarast möjligt ersättas av en annan hänvisning. Tostarpadius (disk) 27 april 2013 kl. 11.45 (CEST)

Om bloggen hänvisar till källor för sina påståenden så kanske, men då är det bättre att kolla upp källan som den hänvisar till för att se till att bloggen inte misstolkat infon. Många bloggar skrivs ju av privatpersoner med en tydlig agenda, och både medvetna och omedvetna missförstånd i källhänvisningar är nog inget ovanligt på personliga bloggar. Dessa är helt enkelt inte trovärdiga källor. /Grillo (disk) 28 april 2013 kl. 05.33 (CEST)

Jag ser inte att mediet blogg skulle i sig vara så mycket sämre än andra medier ur källhänvisningssynpunkt. Vilken bloggförfattare som helst skulle ju lika gärna kunna skriva informationen i en bok, och ge ut den (eller, det krävs kanske även lite pengar eller kontakter, men ändå). Accepterar vi allt som är skrivet i fysiska böcker som godtagbara källor? Eller krävs det att författarna är respekterade av någon/något/många? Och om samma författare vars böcker vi respekterar, sen skriver information i en blogg, då är författarens texter inte acceptabla? ⬤Bοⅳⅰе 28 april 2013 kl. 14.12 (CEST)

Nej, alla böcker kan definitivt inte godtas som källor. En del måste dömas ut helt, andra användas med försiktighet. Kvalitetsgranskning är nödvändigt, varför böcker på eget förlag ofta måste mötas med tveksamhet. Tostarpadius (disk) 29 april 2013 kl. 17.03 (CEST)

Är inte också den väsentliga skillnaden mellan bok och blogg att en tryckt bok är åtkomlig vid Kungl biblioteket, en blogg däremot - som jag förstår det hela - generellt sett är av mera flyktigt slag. --Xauxa (disk) 29 april 2013 kl. 17.24 (CEST)

Det är en väsentlig skillnad, men den påverkar knappast uppgifternas trovärdighet. Tostarpadius (disk) 29 april 2013 kl. 17.45 (CEST)

Nej, men den påverkar sökbarhet och verifierbarhet. --Xauxa (disk) 30 april 2013 kl. 00.31 (CEST)

svd.se som källa

svd.se verkar utvecklas mot att bli en betalsite, då är det nog ingen bra idé att använda den som källa. Ett exempel: I artikeln Tidslinje_för_kriget_i_Libyen_2011 går flera länkar till svd.se:s betalsidor, t.e.x. 24, 28, 38 m.fl.--Balzac (disk) 26 april 2013 kl. 09.14 (CEST)

Jag håller inte med. Källor måste inte vara gratis, bara de kan verifieras. Har de en bra och trovärdig artikel kan man fortsätta länka den som källa. --Lajm (disk) 26 april 2013 kl. 10.01 (CEST)

Som Lajm, källor behöver inte vara fritt tillgängliga på nätet. Däremot bör kanske externa länkar av typen "vidare läsning" tas bort om de identifieras. /jssfrk (d|b) 26 april 2013 kl. 10.03 (CEST)

Samma, men tycker man kan föredra gratis källor om har möjligheten att välja bland två likvärdiga. - Averater (disk) 26 april 2013 kl. 17.33 (CEST)

Instämmer, men vill trycka på att gratiskällorna bara är att föredra om de just är likvärdiga (eller bättre). /Dcastor (disk) 26 april 2013 kl. 18.16 (CEST)

Och det finns inget som hindrar en från att använda flera källor.

andejons (disk) 26 april 2013 kl. 18.24 (CEST)

Förmodligen kommer de flesta större svenska morgontidningar gå över till någon slags betallösning de närmaste åren, så det hade blivit många länkar att ersätta. Om som redan sagts, är DN och SvD oftast bättre källor än exvis Nyheter24 eller Nisses nyhetsblogg. Dessutom verkar de flesta tidningar använda en modell med en mjuk/läckande betalvägg, så att kolla upp enstaka källor är i dagsläget inget problem.

Om det inte redan finns kanske man skulle ordna en källkollsida där man begära verifiering av källor från låsta tidningar, databaser och böcker. Väsk ✎ 27 april 2013 kl. 14.59 (CEST)

Det är som sagt inget krav att källor ska vara gratis, det viktigaste är att det finns med datum så man lätt kan hitta tidningen i t.ex ett biblioteksarkiv, om motsvarande artikel misstänks existera i tryckt format dvs. C.Nilsson (disk) 27 april 2013 kl. 15.04 (CEST)

Källangivelser med tryckeri och tryckort

Vad gäller tryckta källor så är det bra om ISBN anges, märk dock att det blev internationell standard först 1970 (ISSN 1975). Vidare är förlag och eventuellt tryckår/upplaga av intresse för böcker där reviderade upplagor utgivits. Historiskt sett har ofta även tryckort angivits, något som idag får anses passé, och att ange tryckeri är fullständigt överflödigt. Ett flertal källor verkar dock ha tryckeri och tryckort som enda uppgifter, inte ens förlag är angivet... Le Lapin Vert (disk) 26 april 2013 kl. 09.14 (CEST)

Att så tydliga källhänvisningar som möjligt (med ISBN etc.) bör anges får väl anses vara en självklarhet, och är tämligen väl dokumenterat redan. Se t.ex. Wikipedia:Källhänvisningar#Källmallar. Var det något särskilt som föranledde detta inlägg? /jssfrk (d|b) 26 april 2013 kl. 10.08 (CEST)

Ja, att ett antal böcker enbart har tryckeri och tryckort angivet. Le Lapin Vert (disk) 26 april 2013 kl. 10.21 (CEST)

Här på Wikipedia eller i själva den fysiska boken? Du får gärna vara lite mer specifik i kritiken, och kanske ge några exempel. /jssfrk (d|b) 26 april 2013 kl. 10.27 (CEST)

Böckerna i sig har nog förlag angivet. ;-) Sök på Scandbook för några exempel. Le Lapin Vert (disk) 26 april 2013 kl. 10.30 (CEST)

Håller med Le Lapin. Varit med om samma sak; ISBN-nummer saknas. Förvirrande. Lill-Ann (disk) 26 april 2013 kl. 11.38 (CEST)

Var en bok är tryckt är idag tämligen ointressant, särskilt när det kan variera från första till andra tryckningen. Att en bok sedan kan skifta förlag är en annan sak, pocketupplagor kan till exempel ges ut på renodlade pocketförlag. Le Lapin Vert (disk) 26 april 2013 kl. 12.34 (CEST)

Den ort som anges i en korrekt bibliografisk post är alltid förlagsorten. Att en svensk bok råkar vara tryckt i exv. Ungern eller Estland är ointressant och visar bara att förlaget fick den bästa dealen för tryckningen där. Man undviker allt bekymmer om man slår upp boken i Libris och använder deras "SKAPA REFERENS". Anvisning finns här: Mall:Bokref. Om man hittar märkliga litteraturreferenser så tycker jag att man gott kan byta ut dem mot en standardiserad librispost. Ha de //--Bulver (disk) 26 april 2013 kl. 19.33 (CEST)

Mall Bokref är överarbetad och skrymmande. Den gör texterna mer svårlästa i redigeringsläge och gör det svårare att redigera. Själv använder jag klassisk svensk akademisk standard för referenser + ISBN: Författare, titel, förlagsort, utgivningsår, ISBN. Läsbart och sökbart på alla vis. Jag skulle önska att det blev standard istället för den djungel av varianter som Mall Bokref förvirrat till. /Ascilto (disk) 27 april 2013 kl. 09.59 (CEST)

Ascilto; har du använt Libris genererade bokref? Hittar man bara boken, så går det galant. Det går också att skapa referenser med andra olika "standardutseende", om man så önskar. (det finns ju en värld utanför Wikipedia också, där man behöver ange referenser). På Libris finns även en del utländsk litteratur. --Xauxa (disk) 28 april 2013 kl. 20.58 (CEST)

Om texten blir allt för svårlästa i redigeringsläget så flytta gärna ner referenserna till stycket "Referenser" som det är gjort i t.ex. Finskt kallblod. Att använda källmallarna ger ett enhetligt utseende på alla källor och möjliggör dessutom sökning med hjälp av mallparametrar. Ju fler av parametrarna som är ifyllda desto lättare blir det att hitta källan. Kanske inte fullt lika nödvändigt i {{bokref}} som i {{tidningsref}} och {{webbref}}. Den där "SKAPA REFERENS" i Libris var för övrigt en mycket användbar liten sak. /ℇsquilo 29 april 2013 kl. 15.38 (CEST)

Redigeringskrig om skådespelerska

Det verkar pågå något sorts lågintensivt redigeringskrig om skådespelare/skådespelerska där drivkraften för att gå emot vad jag tolkat vara konsensus är ip-nummer som börjar på 95.199. Se exempelvis 95.199.141.160 (disk • raderade bidrag • loggar om • whois) och 95.199.139.182 (disk • raderade bidrag • loggar om • whois). Jag har en känsla av att den som ligger bakom redigeringarna inte är mottaglig för kommunikation, men hur bör vi egentligen agera här? Jag vill inte begära ip-koll eftersom inget som gjorts motiverar det, även om jag väl är rätt så säker på att det inte är nån nykomling som ligger bakom dessa redigeringar utan någon etablerad användare som loggar ut för att kriga. Jag vill heller inte återställa då det är meningslöst och bara gör att redigeringskrigen fortgår... Hur kan man agera här? /Grillo (disk) 26 april 2013 kl. 13.54 (CEST)

Av en tråd härovan (som ännu inte arkiverats) framgår att konsensus inte finns i frågan. Själv anser jag att det är anakronistiskt att använda de manliga formerna för personer som levde för hundra år sedan, medan jag utan problem kan acceptera dem för nu levande. Tostarpadius (disk) 26 april 2013 kl. 13.59 (CEST)

Har också lagt märke till detta. Eftersom det är så pass låg aktivitet och konsensus saknas ser jag det inte som ett stort problem, men tredje återställningen gillt bör i alla fall gälla. --Lajm (disk) 26 april 2013 kl. 14.02 (CEST)

Grillo, ingetdera IP-nummer har något skrivet på sin diskussionssida, så vad jag kan se har du inte ens försökt kommunicera? Å andra sidan kanske det inte finns så mycket att säga när det inte finns konsensus och det rör sig om fyra redigeringar i mars och två i april. Ska det påpekas på detta, är det rimligtvis lika aktuellt för IP-nummer som ändrar i ena riktningen som för registrerade som ändrar i andra riktningen, väl? Tomas e (disk) 26 april 2013 kl. 17.47 (CEST)

Vissa registrerade användare verkar inte heller vara mottagliga för kommunikation i frågan... Le Lapin Vert (disk) 26 april 2013 kl. 17.52 (CEST)

För att förtydliga så är detta alltså en användare som under olika ip-nummer som dykt upp någon gång i veckan under åtminstone ett år och då ändrar i 5-6 artiklar i taget. Hen svarar aldrig på diskussionssidan. Inte ett jätteproblem men det handlar alltså inte om endast två ip-nummer eller sammanlagt sex redigeringar. /Ariam (disk) 26 april 2013 kl. 18.02 (CEST)

Det rör sig säkert om tillfälliga IP-nummer för det är nya siffror men samma agerande varje gång. / Pontuz (disk) 26 april 2013 kl. 18.05 (CEST)

Jag har noterat dessa redigeringar, och antagit att det rört sig om ett troll. Är det samma ISP på samtliga? Le Lapin Vert (disk) 26 april 2013 kl. 18.08 (CEST)

Karin Juel är ett exempel som ändrats åtskilliga gånger de senaste åren. Är ISP de inledande siffrorna? / Pontuz (disk) 26 april 2013 kl. 18.12 (CEST)

[7] ger vid handen att det är mobileonline.telia.com som används. Då det mest verkar handla om "nålstick" här och där antar jag att de är till för att provocera. Le Lapin Vert (disk) 26 april 2013 kl. 18.17 (CEST)

Ändringar i motsatt riktning kan vara minst lika provocerande för andra. Att tillämpa nutida normer på historiska personer leder oftast till direkt felaktiga resultat. Tostarpadius (disk) 26 april 2013 kl. 18.22 (CEST)

Som jag nämnt högre upp så finns det registrerade användare som ändrar till vad de betecknar som "könsneutralt" i en mängd artiklar, vilket provocerar mig en smula... Le Lapin Vert (disk) 26 april 2013 kl. 18.28 (CEST)

Hursomhelt vore det bra om man visste hur man ska göra. Det verkar vara väldigt många som återställer när ip-nummer går in och ändrar. Man tror ju att det är det som gäller då. Vad säger SAOL, språkrådet, språknämnden, TT-språket? Hur gör NE? / Pontuz (disk) 26 april 2013 kl. 18.47 (CEST)

De senare instanserna uttalar sig endast om vad som gäller i nutid. Språkbruket är vacklande, trots rekommendationer. Tostarpadius (disk) 26 april 2013 kl. 18.52 (CEST)

Naturligtvis skriver vi Wikipedia på modern svenska, oavsett om artikeln handlar om någon som levt när ett annat språkbruk var vanligt... Men nu handlade naturligtvis inte diskussionen om själva sakfrågan, vilket bör ha varit uppenbart av startinlägget. /Grillo (disk) 27 april 2013 kl. 07.10 (CEST)

Instämmer med Grillo att det är en mycket märklig åsikt att vissa artiklar inte ska vara skrivna på ett modernt språk. Det enklaste vore förstås om vi slog fast att det är Språkrådets rekommendationer som ska gälla. / Nineve (disk) 27 april 2013 kl. 09.28 (CEST)

Språket i allmänhet skall vara begripligt för dagens människor, det måste vara en självklarhet, men det betyder inte att alla gamla termer bör bytas ut mot moderna motsvarigheter. Vi kallar inte Birger jarl för statsminister eller Axel Oxenstierna för utrikesminister. Även namn på orter bör i regel överensstämma med tidens bruk (även om stavningen kan anpassas). Att tala om Ulricehamn på 1500-talet är inte korrekt, det skall vara Bogesund. Oslo före 1925 betyder stadsdelen Gamle Oslo. Detta menar jag vara rimliga paralleller till bruket av manliga titlar för kvinnor före 1968. När jag skriver det årtalet tänker jag inte på studentrevolten utan på den nya lärarutbildningen. Jag har inte lyckats få det bekräftat genom sökning på nätet, men jag har för mig att det var då "lärarinnorna" avskaffades. Vad jag upptäckte när jag googlade var att ordet är vanligare än jag trodde när det gäller vår samtid. Tostarpadius (disk) 27 april 2013 kl. 09.38 (CEST)

Det finns dock yrken som aldrig haft kvinnliga titlar på svenska (i varje fall inte i Sverige, finländska förhållanden vågar jag inte uttala mig om). Jag läste nyligen en femtio år gammal intervju med en läkare. Hon beättade hur hon fått brev där personer som velat vara artiga kallat henne "Herr doktorinnan". Hennes kommentar var: "Doktorinna blev jag aldrig, bara doktor." Tostarpadius (disk) 27 april 2013 kl. 09.55 (CEST)

Har här ungefär samma uppfattning som Tostarpadius här. Har fått lära mig att sångare/sångerska är det område där man fortfarande gör åtskillnad, eftersom man normalt sjunger stycken anpassade för en kvinnlig-manlig röst. Skådespelare/skådespelerska är också ett område där jag nog skulle hävda att det varit vanligt med uppdelning även efter 1968 och där indelningen fortfarande förekommer, det utan att ta ställning till vad som är rätt. Sedan finns ju sjuksköterska/undersköterska som idag normalt är könsneutral beteckning. Jag vet att sjukskötare/underskötare också förekommer, men skulle nog hävda att det vanligaste är att det första alternativet är vanligast som könsneutral beteckning.--FBQ (disk) 27 april 2013 kl. 12.36 (CEST)

Just för att det är "modernt språk" är det bra att inte låsa fast sig. Modernt betyder inget annat än instabilt och illa etablerat, imorgon kan det vara ersatt av någonting annat. Smetanahue (disk) 27 april 2013 kl. 11.07 (CEST)

Det är ett viktigt memento. Tostarpadius (disk) 27 april 2013 kl. 11.39 (CEST)

Nu tycker jag disksussionen gått väldigt långt utanför ämnet. Vill ni diskutera det här igen så finns det faktiskt redan en diskussionen lite högre upp på sidan, se #Skådespelerska-skådespelare. I den här tråden diskuteras vad som eventuellt ska göras med det lågintensiva eventuella klottret. --Lajm (disk) 27 april 2013 kl. 11.59 (CEST)

Jag ser redigeringarna som pushande i en egen riktning utan att respektera att konsensus är att vi inte har konsensus. Jag tycker därför att det bör återställas, oavsett titel om det handlar om en enfrågeanvändare som inte ägnar sig åt något annat i artikeln. Upprepas det, blockera. Är man konsekvent så upphör det tillslut.C.Nilsson (disk) 27 april 2013 kl. 14.42 (CEST)

Tätorter före 1960

Tätorter definierades först 1960, MEN till namnet finns det tätorter som är äldre än så. SCB listar dem, men skiljer på administrativa (dvs städer/köpingar ect) och icke-administrativa.

1940 var tex Finspång landets största icke-administrativa tätort med 6 375 invånare. Stockholms stad hade 590 000 invånare, men tätorten hade 724 000. Nyland (municipalsamhälle) hade 537 invånare, men tätorten hade totalt 1 887 inkluderat Hammar, Rossö och Lo, dock utgjorde Sandslån en egen tätort, vilket får mig att fundera på hur man gjorde indelningen. (Lo ligger bra mycket längre bort än Sandslån.)

Vad ska vi göra med den här informationen? -- Lavallen (blockera) 26 april 2013 kl. 20.23 (CEST)

Hur man gjort står i beskrivningen på sidorna 34-35: Befolkningsagglomerationer. Som av det tidigare sagda framgår, finnas i Sverige 117 städer med sammanlagt 2 388 317 invånare. Hela den övriga delen av rikets befolkning räknas officiellt såsom tillhörande landsbygden. Emellertid äro åtskilliga områden på landsbygden i fråga om bebyggelsens karaktär och invånarnas yrkesgruppering av sådan beskaffenhet, att de i större eller mindre utsträckning kunna jämställas med städer. Bland dessa områden, som kännetecknas huvudsakligen av att bebyggelsen är tätare än inom omgivande delar av landsbygden och att befolkningen huvudsakligen är sysselsatt inom andra yrken än jordbruk, kunna tre olika grupper särskiljas. Den grupp av tätorter, som står städerna närmast, bildas av de kommuner, som benämnas köpingar. Den andra gruppen utgöres av municipalsamhällena. Beträffande dessa administrativa tätorter hänvisas till vad som härom anförts i det föregående. Emellertid finnes även en tredje kategori av tätorter. Denna utgöres av de samhällen, som trots att de i organisatoriskt avseende på intet sätt skilja sig från övriga delar av de kommuner, i vilka de ingå, likväl äro att hänföra till befolkningsagglomerationerna. Hit höra en mängd stationssamhällen och andra handelsplatser, bruks- och industrisamhällen, gruvsamhällen, fisklägen samt villasamhällen och förorter av annat slag, ävensom en del större anläggningar av anstaltskaraktär på landsbygden, såsom sjukhus o. dyl. Däremot räknas icke hit rena jordbruksbyar, icke ens i de fall, där bebyggelsen är mycket tät.

Givetvis kunna icke i fråga om icke-administrativa tätorter uppgifterna bliva så avgränsade som i fråga om administrativa sådana. Först och främst finnes det många platser i riket, om vilka olika meningar kunna råda, huruvida de kunna anses vara så tättbebyggda, att de böra räknas som befolkningsagglomerationer. Vidare må framhållas, att den tätare bebyggelsen ofta successivt övergår i en glesare bebyggelse, varigenom avgränsningen blir i viss mån godtycklig. I andra fall åter kan det vara svårt att avgöra, huruvida ett område, som visserligen till vissa delar är tättbebyggt, men där andra mellanliggande delar äro glesare bebyggda, skall anses vara ett enda samhälle eller rätteligen bör räknas som flera smärre dylika. I tvivelaktiga fall av sistnämnda slag ha olika områden i största möjliga utsträckning sammanförts till så få tätorter som möjligt. Uppgifter rörande icke-administrativa tätorter ha publicerats vid folkräkningarna fr. o. m. 1920. Vid nämnda folkräkning skedde undersökningen rörande tätorterna dock enligt en tämligen summarisk metod, och invånarantalet publicerades endast i jämna 50- och 100-tal. Vidare må nämnas, att endast agglomerationer med minst 250 invånare medtogos samt att i samhällen med relativt stor jordbruksbefolkning denna befolkning frånräknades vid angivande av invånarantalet. Undersökningen skedde vid nämnda folkräkning med ledning huvudsakligen av församlingsboksutdragens uppgifter om yrken, varvid jämförelse med tillgängliga kartor skedde. Vid 1930 års folkräkning infördes en ny metod, som kan anses vara mera noggrann och tillförlitlig, och denna metod har sedan bibehållits såväl 1935 som vid denna folkräkning. Statistiska centralbyrån har därvid anlitat pastorsämbetenas lokalkännedom och anmodat dessa att i de insända församlingsboksutdragen uppgiva vilka agglomerationer. som kunde anses förefinnas, samt angiva dessas karaktär, ävensom utmärka vilka personer, som vore bosatta inom var och en av agglomerationerna. Som agglomerationer skulle enligt centralb5- râns cirkulär till pastorsämbetena räknas alla »orter med sammanträngd befolkning och yttre stadslik eller tättbebyggd karaktär, vilkas invånare till övervägande del idka annan näring än åkerbruk» och där invånarantalet uppginge till minst 200. I största möjliga utsträckning ha uppgifterna gjorts likformiga dels med hjälp av en omfattande skriftväxling med pastorsämbetena och dels med ledning av tillgängliga kartor och uppslagsverk, särskilt kart- och uppslagsverket Svenska orter. För norra delen av landet saknas i stor utsträckning nyare kartor, och här har i stället överlantmätarnas och länsarkitekternas kännedom använts för komplettering av pastorsämbetenas uppgifter. Genom det omfattande kontrollarbetet ha uppgifterna rörande agglomerationerna icke endast kunnat göras mera likformiga utan även betydligt fullständigare, och förteckningen över agglomerationerna har kunnat kompletteras med ett mycket stort antal i materialet ursprungligen icke utmärkta samhällen. Som tidigare nämnts, räknas icke byar, vilkas befolkning huvudsakligen livnär sig av jordbruk, såsom agglomerationer. En beräkning av denna befolknings andel inom de olika samhällena har därför företagits, och de samhällen. där nämnda befolkning överstigit 40 % av hela folkmängden, ha uteslutits. Så- som jordbruksbefolkning har räknats befolkningen inom gruppen »jordbruk och boskapsskötsel», d. v. s. egentligt jordbruk, trädgårdsskötsel och olika slags djurskötsel, men icke skogsbruk och fiske.

Det är ju inte samma sätt som man räknar idag, å andra sidan har man senare också räknat på lite olika sätt.--FBQ (disk) 26 april 2013 kl. 23.13 (CEST)

Ja, precis, om det ska in i artiklarna, hur ska de beskrivas för att inte beblandas med moderna tätorter? Några exempel är att i Solna landskommun namnges Bergshamra, Frösundavik, Järva, Stora Alby, Vreten, Framnäs och Norrbacka. Detta förutan de municipalsamhällen som låg i Solna landskommun. -- Lavallen (blockera) 27 april 2013 kl. 07.57 (CEST)

Jag vet inte, vill man bygga en tabell borde man kunna ange en i en not att informationen är hämtad från äldre statistik utifrån andra beräkningsgrunder. Är man rädd att det missuppfattas kan man tydligt i tabellen ange Obs, informationen före 1960 är baserad på andra beräkningsgrunder än de idag gällande eller liknande. Tätorters historik brukar beskriva stadens historik, och där förekommer ofta uppgifter om hur många som bott i staden, trots att det egentligen inte är samma sak som tätorten (även om städernas bebyggelse genom landtullarna ofta var väl avgränsad från omgivande bebyggelse och skilnaderna därför borde ha varit små, främst sedan landtullen avskaffats 1811 börjar de större städerna växa utanför sina tullar och det är ju först efter näringsfrihetslagarna 1864 som det blir mer fritt att bygga upp förorter med handel, industrierna kunde ju däremot ofta ligga utanför städerna även innan dess). Så länge det tydligt framgår vad som åsyftas ser jag inga problem. Jag tror andra får lämna synpunkter på vad som krävs för att det skall vara tydligt.--FBQ (disk) 27 april 2013 kl. 12.16 (CEST)

Jo, en not är nog bra! I {{befolkningsutveckling}} som jag utvecklade för tätorter så har småorterna en avvikande färg, kanske bör göra samma sak för "befolkningsagglomerationer", som de också kallas. -- Lavallen (blockera) 27 april 2013 kl. 12.36 (CEST)

Lagt in ett första försök i Kramfors. -- Lavallen (blockera) 27 april 2013 kl. 14.01 (CEST)

Det ser helt okej ut för mig. Jag har funderat på att för städer och socknar finns ju statistik tillbaka ända till 1749. Jag kan tycka det det är sådant som skulle kunna vara intressant att kunna redovisa. Men bör den statistiken för städerna ligga i Örebro stad i stället för i Örebro?--FBQ (disk) 27 april 2013 kl. 14.33 (CEST)

Så länge det finns en separat "stadsartikel" så bör det nog läggas just där. Sammanfogas artiklarna så kan det tas med då, och huruvida artiklar bör sammanfogas i framtiden kan vi diskutera vid annat tillfälle, det får oss annars att tappa fokus. Men det är en intressant fråga: Är det samma "stad" före 1800-talets kommunreform som efter? -- Lavallen (blockera) 27 april 2013 kl. 17.04 (CEST)

Hittat nu Öfriga köpingsliknande samhällen från 1900 som av 1950 års folkräkning beskrivs som första redovisningen av tätortsstatistik. Det ska ha gjort liknande försök redan 1890, men resultatet var så uselt att inget publicerades. Den stösta här är Malmberget med 5320 invånare. Den mest udda benämningen av en sådan ort är "Förstadslikt område invid Norrköping." -- Lavallen (blockera) 28 april 2013 kl. 21.10 (CEST)

Projekt

Hur får man liv i projekt som i praktiken varit döda i flera år? J 1982 (disk) 28 april 2013 kl. 14.07 (CEST)

Locka fler nya användare till wikipedia. Jag tror helt enkelt inte att det finns tillräckligt med aktiva idag för att hålla liv i projekten.--FBQ (disk) 28 april 2013 kl. 15.31 (CEST)

Kanske uppmärksamma något jubileum? – GeMet [diskussion] 28 april 2013 kl. 15.48 (CEST)

Instämmer. Projekten har i regel ett tydligt syfte och kan börja befolkas och aktiveras, när användarna hittar dit (igen). Det är upp till oss som bryr oss om olika ämnen att försöka samla andra intresserade, och jubileer är ett av lockmedlen. :-)--Paracel63 (disk) 28 april 2013 kl. 16.20 (CEST)

Svårt det där, vi gör inget speciellt för att motivera våra nu aktiva deltagare att vara med i projekt, och då lyfter vi heller inte fram varför projekt är bra. Det där med att locka till sig nytt folk känns som ett måste för att det ska fungera, hur det ska gå till är en annan sak, något Wikimedia aktiva kanske kan svara på? Om vi kan locka hit intresseföreningar och visa att wikitekniken är suverän för deras ändamål, då kanske man kan lyckas bättre.

Mitt första förslag är att skriva om välkomstmallarna till nybörjare och nämna att det finns projekt och att de bör hoppa in i ett. För att de ska känna sig riktigt välkomna bör vi aktiva användare sätta oss i var sitt fack så vi sprider ut oss lite, göra som vi i Projekt Kina, Japan och Internet i Sverige gör och övervaka allt projektrelaterat, fånga upp nya användare när vi ser dem. C.Nilsson (disk) 28 april 2013 kl. 17.29 (CEST)

Jag tror att en bra grej för att synliggöra projekten och göra dem mer attraktiva som samlingspunkter även vore att faktiskt använda dem: göra inlägg på projektens diskussionssidor om något dyker upp, t.ex. om man hittar något aktuellt som behöver göras eller om det blir någon veckans tävling eller översättning relaterad till projektet. Man kan också tänka sig att man löpande lägger in källor och intressanta externa länkar om man hittar något matnyttigt. Då syns projekten lite mer i SÄ också, och det blir mer liv i projekten för dem som faktiskt följer dem via bevakningslistan. Att skapa sådana här verktyg kan också vara en tanke. Jag är väl själv uppskriven i ett halvdussin projekt, men det händer tyvärr inte så mycket på projektsidorna fastän man ofta tydligt kan se att det är full fart på aktiviteten i att skriva nya artiklar i ämnet. /jssfrk (d|b) 29 april 2013 kl. 05.40 (CEST)

Även många av enwps projekt för en halvsovande eller rentav tynande tillvaro, trots betydligt fler användare (med fler projekt är det ändå klart fler aktiva användare per projekt). Kul om det går att få igång några enstaka ämnesprojekt igen, men bli inte alltför frustrerad om det blir svårt. Tomas e (disk) 29 april 2013 kl. 11.10 (CEST)

En idé skulle vara att införa så kallade "Wikipedia ads" (se [8]) som deltagare skulle kunna sätta upp på olika ställen, exempelvis på deras användarsidor och diskussionssidor, vilket jag tror skulle öka projektens aktivitetsnivå. Eller så hade man kunnat malla artiklars diskussionssidor, som på enwp där det står "Den här artikeln faller inom ramen för "X-projekt"", som Julle redan har gjort. Men det gillar visst inte wikipediafolket... --Magnus Hökerberg (disk) 29 april 2013 kl. 11.18 (CEST)

wp:Månadens nyskrivna artiklar

Nu är det drygt två dagar kvar att rösta på den sista veckan i wp:Veckans nyskrivna artiklar. Vi har faktiskt fått lite röstande där, vilket är kul med tanke på hur dött det projektet var i vintras. Samtidigt har en stor mängd personer lagt in egna och andras artiklar i april månads "Månadens nyskrivna artiklar", och det är riktigt roligt. Själv skannade jag av alla nyskrivna artiklar de första fem-sex dagarna och lade in lämpliga kandidater. Ni som vet med er att ni skrivit/byggt ut bra artiklar under resten av månaden, får mer än gärna hoppa över dit och lägga in era kandidater. Annars ser jag fram emot omröstningen på april-artiklarna som ju inte är så långt borta. Och om vi får många röstande, kanske vi kan snickra ihop andra- och tredjeprismedaljer också. Välkomna! :-)--Paracel63 (disk) 28 april 2013 kl. 16.40 (CEST)

Wikivoyage/Wikipedia

Jag har just upptäckt att Wikivoyage har trasslig dubbelinfo mot som finns i Wikipedia. I dess artikel om Mariestad finns både mer information än i wps Mariestad (se stadsdelar och delar av historiken) och också att jag uppfattar Wikivoyage alla Sveriges tätorter för städer, vilket vi på wp sedan länge rensat bort. Någon som förstår hur vi borde agera. Yger (disk) 29 april 2013 kl. 08.19 (CEST)

Beskriva orter som tätorter, ser jag ingen poäng med på Voyage. Tätort är ett begrepp, inte ett utflyktsmål. Städer kan dock vara utflyktsmål, och med tanke på urvalet ortsartiklar på Voyage, är det not knappast fel att kalla merparten av dem för städer. -- Lavallen (blockera) 29 april 2013 kl. 08.32 (CEST)

Wikivoyage är inget uppslagsverk utan en reseguide, så informationen där behöver inte vara strikt korrekt. Finns det info där som platsar här är det bara att föra över, men jag vet inte riktigt vad historik har i en artikel på Wikivoyage, mer än att rabbla sevärdheter, att göra... /Grillo (disk) 29 april 2013 kl. 20.38 (CEST)

Wikivoyage har en helt annan geografisk beskrivning/indelning än Wikipedia och de skall inte förväxlas. Voy: är inte en reseencyklopedi utan en reseguide. Syftena är helt olika. Till exempel har Wikivoyage inga kommuner eftersom det inte ingår som en del i voy:s beskrivning. Alla "XX kommun" är länkade till kommunens centralort. Som framgår av voy:s historik för Mariestad är det jag som skrivit merparten av den artikeln. Encyklopeditanken får alltså inte tillämpas på Wikivoyage. Få av Wikipedias riktlinjer är användbara på voy, se här och här. Notera att det ofta är svenskspråkiga Wikipedia som för stå för historikavsnitten i reseguiderna, så var försiktig med informationsflytten. Informationen skall vara korrekt även på voy:, men syftet är annat. Historiken finns där för att du lättare skall förstå ett resmål och dess bakgrund; jämför med Lonely Planet, 1st Class och andra reseguider. Du kan också läsa här. Riggwelter (disk) 30 april 2013 kl. 15.19 (CEST)

Slumpartikel

Jag har pratat med några "icke-wikipedianer". De brukar sitta och läsa på slumpartiklar. De undrar varför det inte finns en möjlighet att välja ämnesområde för slumpartiklarna (dvs kategori). Ibland kanske man bara vill läsa historieartiklar, men det går inte att välja. Finns det något tillägg för inloggade man kan starta för att få det så? Om inte, är det något som utvecklas? MVH Adville (disk) 29 april 2013 kl. 12.32 (CEST)

Det finns ett sådant verktyg på toolserver.org. Hittade även en mall på enwp som använder verktyget. Ska jag porta den hit? (Ps! Hittade att du nämnt detta tidigare utan gehör) --Lajm 29 april 2013 kl. 12.50 (CEST)

Har portat mallen nu. Se {{slumpartikel}} --Lajm 29 april 2013 kl. 13.44 (CEST)

Najs! fungerar finfint, denna kommer jag använda dagligen när jag vill slumpa fram något av eget intresse. C.Nilsson (disk) 29 april 2013 kl. 14.05 (CEST)

Tack Lajm. Den gången hade jag egna funderingar. Nu kom det upp av en slump (!) i klassen. Skall ge den till honom, vilket då gör att han måste börja logga in(?) ;-) Adville (disk) 29 april 2013 kl. 14.23 (CEST)

Vettigast är nog att logga in och lägga mallen på sin egen användarsida med den kategori man vill ha. Det går även att lägga in den direkt på de största kategorisidorna för allmänhetens nytta och nöje (förslagsvis med ett visst sökdjup/andra parametern om det finns värdefulla underkategorier). --Lajm 29 april 2013 kl. 14.27 (CEST)

Jättebra! Tack! Man skulle kanske kunna skapa typ Wikipedia:Slumpartiklar med massor av länkar till olika ämnen. För ovana användare kan det kanske upplevas som lättare med en samlad sida om det där t.ex finns färdiga länkar där det står typ Svenska författare, Europas huvudstäder, Amerikanska komedifilmer som man kan välja bland? / Elinnea (disk) 29 april 2013 kl. 14.49 (CEST)

Jag ställer mig bakom Elinneas utmärkta förslag! Tostarpadius (disk) 29 april 2013 kl. 14.51 (CEST)

Jag med! Adville (disk) 29 april 2013 kl. 15.29 (CEST)

Varsågoda, något att utgå ifrån! Jag kikade på {{Ämnesområden}} som vi har i högerspalten på startsidan. Jag tror att alla länkar ska fungera men de kan behöva trimmas i sökdjup (hur långt man går ner i underkategorier) och kanske kan några tas bort och andra läggas till. --Lajm 29 april 2013 kl. 15.49 (CEST)

Min klasskamrat blev hyperimponerad över det snabba resultatet. All heder åt dig Lajm! Adville (disk) 29 april 2013 kl. 16.29 (CEST)

Fint! Kul att sitta och klicka och få upp alla möjliga sidor! Mycket bra jobbat! Skulle man kunna ha lite tydligare, mörkare text? Det var knappt jag såg ordet "övrigt". / Elinnea (disk) 29 april 2013 kl. 16.48 (CEST)

Kanske behövs inte rubriken "Övrigt". Filosofi, som är det enda som står där för tillfället, ligger även under vetenskap. Var skall vi lägga in en länk till detta? På huvudsidan? Tostarpadius (disk) 29 april 2013 kl. 16.53 (CEST)

Om vi länkar från förstasidan bör vi hålla noga koll på att det fungerar som det ska. Det kanske är väldigt resurskrävande (jag tycker nog att det är rätt segladdat ibland). Ska se om jag kan få tag i koden bakom skriptet på toolserver.org och utvärdera prestandan. --Lajm 29 april 2013 kl. 17.45 (CEST)

Underbar idé. Jag la till rubriken Åtgärdsbehov där det går att slumpa fram en artikel som behöver lite kärlek. Vilka passar bra in där för det där tillfället viljan finns att fixa en slumpvis vald artikel? /Haxpett (disk) 29 april 2013 kl. 22.56 (CEST) Tog bort det igen, det funkade ju inte. /Haxpett (disk) 29 april 2013 kl. 23.24 (CEST)

 Fixat Åtgärdskategorierna funkar nu. Bra idé av Haxpett att ha dem med i listan. Lägg gärna till fler. Lsj (disk) 30 april 2013 kl. 07.14 (CEST)

Jag har fått svar från utvecklaren av skriptet som mallen förlitar sig på. Hen säger att det inte borde vara några problem med prestandan och att kategoriträden cachas av skriptet. --Lajm 30 april 2013 kl. 10.56 (CEST)

Apropå diskussionen ovan om projekt vore det kanske roligt att ha lämpliga slumpartiklar på projektsidorna (och även på portalerna). Är det nåt att gå vidare med? /jssfrk (d|b) 30 april 2013 kl. 13.33 (CEST)

Portaler JA! under "övrigt". Projekten skulle kunna ingå i sista rubriekn som då kan ändras till något typ "För de som vill hjälpa till att förbättra Wikipedia". Adville (disk) 30 april 2013 kl. 13.49 (CEST)

Wiki Loves Public Art

Hej!

Wiki Loves Public Art börjar imorgon och jag ville ge er en liten förvarning.

Du är varmt välkommen att delta och berika våra artiklar med bilder av de fantastiska konstverk som finns i Sveriges konstmuseer! Passa på att ta en närmare titt på konsten omkring dig och ladda upp dina bilder till Wikimedia Commons. När du laddar upp bilder deltar du först i den nationella deltävlingen där du kan vinna fina priser och om du tar dig vidare till den internationella finalen har du även chansen att vinna en resecheck värd upp till 500 euro, samt ett högkvalitativt tryck av ditt foto sponsrat av Europeana!

I vissa länder är fokuset för tävlingen på offentliga konstverk utomhus medan det i vissa länder kommer att vara på museets samlingar av gamla konstverk. I de flesta länder som deltar har volontärerna arbetat hårt för att sammanställa förteckningar över konstsamlingar eftersom det inte finns några befintliga nationella listor (kan ni tänka er?). Detta har varit ett hårt arbete och detta år vi ser därför mindre piloter i varje land för att prova konceptet. Så ta gärna en titt på ditt lands hemsida och se var du kan ta bilder i år! I Sverige har det varit ett intensivt arbete med att kontakta och diskutera med konstmuseerna om att samarbeta med oss, och hela nio stycken kommer nu att delta vilket är jättekul!

Du kan hitta de bilder som laddas upp under tävlingen här.

Med vänliga hälsningar, John Andersson (WMSE) (disk) 30 april 2013 kl. 19.09 (CEST)

Sedan hoppas jag att ni får en trevlig ledighet i morgon! John Andersson (WMSE) (disk) 30 april 2013 kl. 19.10 (CEST)

... och jag vill önska även de som jobbar idag en trevlig dag. :-) --MagnusA 1 maj 2013 kl. 07.59 (CEST)

VisualEditor

Hej! Är jag ute och cyklar eller är det så att min bästa kompis menyraden försvinner oftare nu när VisualEditor slagits på (eller snarare, att jag slagit på det). Finns det en korrelation? Jag tycker att menyn är borta väldigt ofta vilket är irriterande då referenser är toppen att lägga in med menyraden. --Sophie (disk) 30 april 2013 kl. 18.14 (CEST)

Tror inte att det finns någon koppling, jag har haft det här problemet ganska länge. Senaste exemplet är den här redigeringen. Rasmus 28 30 april 2013 kl. 18.38 (CEST)

Jag kör inte VisualEditor men har samma problem... på ett rätt så konstigt sätt. När jag kör Internet Exploiter (förklaring) får jag ofta menyraden, men nästan alltid utan fliken "Källor", som jag tycker är rätt så irriterande (källmallar är allt!). Ibland dyker inte upp hela raden, men det är sällan. Om jag kör en annan webbläsare, till exempel Chrome, så får jag ofta menyraden, till och med med älskade källor-fliken, men ibland försvinner menyraden totalt. Att förhandsgranska arbetet ett eller fler gånger får tillbaka menyraden. Vad det beror på har jag ingen aning... Dieselmotorvagnar (till stationen) 1 maj 2013 kl. 03.55 (CEST)

DEt problemet har jag med vilket är väldigt irriterande (hände nu igen, fast nu skall jag inte ha källor). Adville (disk) 1 maj 2013 kl. 13.44 (CEST)

Absolut! Problemet har kommit och gått, men för några veckor sedan bytte jag till Google Chrome, för att problemen blev bedrövliga med IE. Sedan ett par dagar är problemen än värre, får ladda om ungerfär 2/3 av gångerna för att få listen att fungera. I förrgår fick jag ladda om en sida 15 gånger innan en sida fick med även källor-mallen. I morse när jag arbetade vid en dator med IE gick det sällan efter mindre än 10 försök och bland fick jag ladda om sidan över 40 gånger omväxlande med omladdning/felsäkert läge innan menyraden dök upp. Till slut gav jag upp.--FBQ (disk) 1 maj 2013 kl. 17.40 (CEST)

Ok, inte så hoppfullt alltså .... Och nu får jag inte upp menyraden heller. Typiskt. Sophie 3 maj 2013 kl. 21.21 (CEST)

Workshop nu

Hej! Just nu har jag workshop i Malmö. Tack för de välkomnande de fått! Sophie (disk) 30 april 2013 kl. 15.03 (CEST)

Tack för det, jag undrade just över några bidrag! Riggwelter (disk) 30 april 2013 kl. 15.09 (CEST)

Jag vet inte om detta har tagits upp förut, men det är något jag undrar. Hur går det för kursen när nybörjarna får det orange meddelandet du har ett nytt meddelande? Är det något som ger upphov till många frågor eller har ni som leder kursen/workshopen redan sagt efter att du har skapat konto kommer det förmodligen att dyka upp ett orange meddelande? Dieselmotorvagnar (till stationen) 30 april 2013 kl. 15.20 (CEST)

För det första ber jag om ursäkt att jag inte nyttjade detta konto när jag skrev om workshopen men jag hade redan den privata inloggningen uppe och glömde helt enkelt av. För det andra, vet du vad det märkligaste är Dieselmotorvagnar? Att de knappt ser den! Jag får peka på skärmen och säga, nej men du har fått ett nytt meddelande! Det är iofs inte så märkligt, allt är nytt och det är så många knappar och så wiki-syntaxen (vi har inte tittat på VisualEditor så mycket) så de filtrerar nog bort den tills jag pekar på det och då blir det väldigt glatt att någon så snabbt uppmärksammat dem på Wikipedia! Sophie Österberg (WMSE) (disk) 30 april 2013 kl. 19.19 (CEST)

Bra fråga från DMV. Jag har undrat samma sak och nu fick jag ju svaret! Riggwelter (disk) 4 maj 2013 kl. 00.10 (CEST)

Mängd faktatext jämfört med mängd diskussionstext

God kväll alla. Läste på någons diskussionssida där användare "x" anklagde användare "y" för att ha 80% av sin skrivna text på diskussionssidorna och endast 20% av texten på själva artikelsidorna. Finns det någon siffra totalt för hela svWiki hur det förhåller sig? Hur mycket är diskussion och hur mycket är faktatext? Någon som vet? Jag är nyfiken grön.Lill-Ann (disk) 30 april 2013 kl. 22.48 (CEST)

Ur diverse statistiksidor går det att utläsa dels att totalt 22 miljoner redigeringar har gjorts på svenska Wikipedia sedan starten. Vi hade i mars 940 000 artiklar med i genomsnitt 17,6 redigeringar i varje, vilket blir drygt 16 miljoner artikelredigeringar. Återstoden, 6 miljoner, torde vara diskussionssidor och liknande. Totalt har vi alltså drygt 25% icke-artikelredigeringar, vilket är långt från anförda 80%. Fördelningen i faktisk textmängd har jag inte hittat. Lsj (disk) 3 maj 2013 kl. 09.10 (CEST)

@Lsj, jag uppfattar det som att det var den aktuella nämnda användaren som skulle ha 80%, inte svwp totalt. Bra letat fram statistiken i övrigt! /Hangsna (disk) 3 maj 2013 kl. 09.46 (CEST)

Man kanske kan få någon indikation ifrån de olika storlekarna på databasdumparna? ⬤Bοⅰⅵе 3 maj 2013 kl. 09.43 (CEST)

Frågan väcktes av ett "anklagande" om att en avändare "y" hade 80% diskusionsredigeringar, men formuleringen verkar enligt min mening klart gälla hela svwp. Att användare "y" skulle ha den påstådda statistiken verkar inte omöjligt, själv har jag bland mina 50 senaste redigeringar 40% i diskussionssidor och ytterligare 20% i sidor som heter något med "Wikipedia:"./EdvinW (disk) 3 maj 2013 kl. 09.58 (CEST)

Jag tror att vi alla nu är överens om vad som avsågs och vad som svarades på vad. Det är förvirrande med text ibland, som gjort för att missuppfatta! :) Själv har jag 75% i "Main" men det är svårt att mäta när jag vet att mycket av det (i mitt fall alltså) är ogörande av klotter samt kategoriseringar. Allt gott /Hangsna (disk) 3 maj 2013 kl. 10.08 (CEST)

Tack användare Lsj för information. Lill-Ann (disk) 3 maj 2013 kl. 13.57 (CEST)

För enskilda användare kan man också använda en editcounter. Det fanns en tidigare som gjorde tårt-diagram och räknade ut procent, men den är såvitt jag förstår nere. Denna editcountern finns dock kvar. –flinga 5 maj 2013 kl. 17.24 (CEST)

Tackar även användare flinga. Lill-Ann (disk) 5 maj 2013 kl. 21.18 (CEST)

Notifieringar kommer till engelskspråkiga Wikipedia

Idag bloggas det på Wikimedia Foundations blogg om nästa nyhet: notifieringar (tidigare Echo). Det här systemet gör det enklare att hitta sånt som händer som berör en själv. Bloggposten nämner att följande saker kommer att inkluderas:

• Talk page messages: when a message is left on your user talk page;
• Mentions: when your user name is mentioned on a talk page;
• Page reviews: when a page you created is reviewed;
• Page links: when a page you created is linked;
• Edit reverts: when your edits are undone or rolled back;
• Thanks: when someone thanks you for your edit (coming soon);
• User rights: when your user rights change;
• Welcome: when you create a new account;
• Getting started: easy ways for new users to start editing.

Funktionen kommer till andra språkversioner så snart den är testad på enwp. Tills dess vore det bra om vi kunde översätta alla meddelanden till den här extensionen.//Hannibal (disk) 3 maj 2013 kl. 00.37 (CEST)

Detta ser både positivt och negativt ut i mina ögon. Det är jättebra att bli notifierad om att någon ogjort min ändring, OM jag har enbart goda avsikter och är beredd att lära mig mer och förstå arbetssättet här. Om jag däremot inte är beredd att ta till mig saker och hellre tar något personligt så skulle det vara bättre om jag inte direkt blir notifierad om att någon "tagit bort" det jag gjort. Min gissning är att TÅG kan öka med detta arbetssätt.

Något annat är att jag tror att det kan locka fler bidragsgivare, eller i alla fall få dem att stanna. Det kommer nog skapa lite mer "gemenskapskänsla", på samma sätt som användare lockas till Facebook genom samma tanke att man känner sig uppmärksammad när man blir notifierad.

Det där med "Welcome" blir jag lite fundersam på, behöver vi göra något? Vissa språkversioner skapar ju idag ett välkomstmeddelande när man loggar in men vi har valt att inte ha det så, kräver detta någon ändring? /Hangsna (disk) 3 maj 2013 kl. 09.21 (CEST)

Faktum är att det är bättre att hamna i ett snabbt redigeringskrig än ett långsamt. Det är lättare för den som ogjorde ändringen att se att den andre lagt in det igen direkt, och man öppnar upp för att kunna diskutera saken på en gång. Det är också mycket lätt att identifiera personer med onda avsikter genom att de i snabb följd fortsätter lägga in sina ändringar trots att de återställs (till exempel klottrare). Det är i alla fall min erfarenhet av klottersanering. Nåväl, jag tycker inte att oro för eventuella redigeringskrig ska hindra oss från att införa en i grunden bra funktion. --Lajm 3 maj 2013 kl. 19.17 (CEST)

Är det puch eller pull som gäller för att installera det här på enskilda projekt? -- Lavallen (blockera) 3 maj 2013 kl. 10.15 (CEST)

Som jag har fattat det är det att betrakta som en ny uppdatering av programvaran. D.v.s. vi behöver inte begära det. Jag tror också att det kommer ha både positiva och negativa effekter, men jag litar på att WMF:s teknikavdelning har gjort mätningar. Det brukar de göra.//Hannibal (disk) 3 maj 2013 kl. 13.15 (CEST)

I ett helt annat sammanhang kör vi med "avisering" som översättning av en. notification. Bara som lite input. Marfuas (disk) 3 maj 2013 kl. 18.57 (CEST)

Tack. Bra att du rättar mig så att jag gör rätt istället för använder svengelska. Aviseringar ska det naturligtvis vara.//Hannibal (disk) 3 maj 2013 kl. 21.46 (CEST)

Äsch då, det var bara en synpunkt. Om vi skulle skriva "notifieringar" vore det väl ingen katastrof, ordet är ju med i SAOL och allt, med ungefär samma betydelse. Marfuas (disk) 3 maj 2013 kl. 22.18 (CEST)

Jag har gjort en del av översättningen och jag valde att använda notifiering respektive meddelande. Avisering låter för mig främmande i detta sammanhang, men det kanske bara är jag. Vill någon ändra det så är det bara att registrera konto på translatewiki :) Ainali (disk) 3 maj 2013 kl. 23.22 (CEST)

Har gjort det, men man måste få behörighet för att kunna redigera. Hur mycket ska man skriva på sin användarsida för att få det? /EdvinW (disk) 4 maj 2013 kl. 00.06 (CEST)

Jag tror det räcker med bableboxar och nånting kort om vilka språk du avser översätta mellan. Komplett info om hur du gör finns på den här sidan. /Haxpett (disk) 4 maj 2013 kl. 20.28 (CEST)

Ytterligare input om "aviseringar": Facebook använder det på ett liknande sätt som är tänkt här. Andra ord vi skulle kunna använda: meddelande, händelse, information, uppdatering, nytt för dig...//Hannibal (disk) 5 maj 2013 kl. 19.39 (CEST)

Ref name

Jag undrar varför markören alltid hamnar vid XX <ref name="MM">XX</ref> istället för där man skall skriva, dvs vid MM. Finns det någon kunnig som kan fixa till det? MVH Adville (disk) 3 maj 2013 kl. 11.33 (CEST)

Jag har djärvt ändrat, blev det som du avsåg? Kanske finns det andra som vill ha det på det stället men det är lätt att ändra tillbaka i så fall. /Hangsna (disk) 3 maj 2013 kl. 11.42 (CEST)

Vid närmare eftertanke, är det inte bättre att det var som innan? Så att en referens kan markeras, <ref name=""></ref> kan klickas på och sen anges ett namn? Det är väl så många använder det kan jag tro? /Hangsna (disk) 3 maj 2013 kl. 11.44 (CEST)

Jo, jag tror att det är så. /Mikael Lindmark (disk) 3 maj 2013 kl. 11.58 (CEST)

Jag har nu ogjort min ändring. Ursäkta om jag var lite för snabb där. Kanske vill vi ha det på annat sätt men vidare diskussioner i ämnet kanske ska föras på MediaWiki-diskussion:Edittools så att allt finns samlat. /Hangsna (disk) 3 maj 2013 kl. 12.07 (CEST)

Jag tror inte riktigt jag förstår, Hangsna. Men skall se om jag kan försöka vad du skriver... Adville (disk) 3 maj 2013 kl. 19.15 (CEST)

Jag gör ett försök att förklara. Det jag ändrade är var markören ska hamna. Som markören är (<ref name="MM">XX</ref> vid XX som du beskrev) så fungerar det så att du kan (med musen) markera en referens i redigeringsläget och sen klicka där nere på <ref name=""></ref>. Det du då hade markerat kommer hamna där markören är, alltså <ref name="">HÄR</ref>. Efter det är det lämpligt att skriva in ditt namn på referensen, alltså det du vill skriva <ref name="HÄR"></ref>. Jag tror att det är det vanligaste arbetssättet och det sätt de flesta använder rutan där nere på. /Hangsna (disk) 3 maj 2013 kl. 19.24 (CEST)

Eftersom jag ofta skriver ut innehållet i referensen först och lägger till taggarna sedan, så vore det direkt olyckligt om innehållet skulle hamna mellat citattecknen. -- Lavallen (blockera) 3 maj 2013 kl. 19.37 (CEST)

Jag har testat hur ni gör, och det är inte på samma sätt som jag. Förstår dock att det är kvar som innan och får ha det i min egen hemmatillverkade meny. Adville (disk) 4 maj 2013 kl. 14.36 (CEST)

Evidensfrågan rörande hemläxor?

Har ändrat lite efter diskussion på Användardiskussion:Civicnightwatcher#Neutralitet - Förskola#Gäller även läxa, och tar upp artikeln läxa för diskussion här.--Civicnightwatcher (disk) 4 maj 2013 kl. 14.51 (CEST)

Vore nog bättre om diskussion om en viss artikel förs där. men då förstås om artikelns innehåll och struktur, inte debattera huruvida skolan ska använda hemläxor eller inte. --MagnusA 4 maj 2013 kl. 14.54 (CEST)

Jaha! Jag kanske missförstod Kyllo, eller så är min rubrik här felformulerad. Det är första gången jag är här på bybrunnen.--Civicnightwatcher (disk) 4 maj 2013 kl. 15.02 (CEST)

Jag tycker nog att rådet du fick av Kyllo var lite missvisande. Bäst är att diskutera på artikelns diskussionssida och eventuellt "göra reklam" för diskussionen på Bybrunnen (så att intresserade hittar dit). Fördelen är att diskussionen då finns lätt tillgänglig i samband med artikeln om ämnet dyker upp igen, istället för att behöva söka i Bybrunnens arkiv. Jag förstår inte riktigt vad det är diskussionen rör heller, men lyckas uttyda att det verkar vara något om källkritik. --Lajm 4 maj 2013 kl. 16.09 (CEST)

Jag tror Kyllo i hastigheten missat att det är Lärarförbundets egen tidskrift, för utbildning, forskning och debatt. Jag har själv aldrig stött på någon seriös forskning som stödjer hemläxor, och förutsätter att de som jobbar med den tidningen är lite rädda om sitt anseende när de skriver sina artiklar. Varenda ansluten lärare får den hem i brevlådan (eventuell diskussion kan fortsätta på Diskussion:Läxa) Det vore jätteintressant om någon kunde hitta kvalitativ forskning som stödjer läxor.--Civicnightwatcher (disk) 4 maj 2013 kl. 18.26 (CEST)

Magnus och Lajm: Jag vet inte om det framgick, men det gäller inte enbart artikeln läxa, utan generellt. Det är så att vi har en tvist som inte verkar gå att lösa internt och för att förhindra redigeringskrig eller dylikt så har jag föreslagit en bredare diskussion. Första gången föreslog jag diskussion på diskussionssidan, men vad jag vet var det ingen aktivitet alls där och problemet löstes aldrig. Civicnightwatcher fortsatte trots det att redigera i andra artiklar, så för närvarande är det förmodligen minst tre artiklar som innehåller information som jag har ifrågasatt. Civicnightwatcher: Jag föreslår att du pratar med mig ifall du vill veta vad jag tycker. /Kyllo (disk) 4 maj 2013 kl. 20.16 (CEST)

Då är det jag som misstolkat den långa tystnaden på Diskussion:Förskola i Sverige (Diskussion:Förskola antar jag borde justeras, men jag är osäker på hur). Vi kan fortsätta på din rubrik i min diskussion.--Civicnightwatcher (disk) 4 maj 2013 kl. 20.54 (CEST)

Tystnad säger ofta i princip inte något alls, vilket jag gjort en utläggning om på Civicnightwatchers diskussionssida. Nämner den här då jag tänker att den kanske kan vara av bredare intresse att läsa, utan att vilja påstå att jag kommer med några gudasända uppenbarelser. Hälsningar, flinga 5 maj 2013 kl. 17.39 (CEST)

Veckans tävling: Arabvärlden

Hej alla! Det saknades en veckans tävling, så jag skapade en ny tävling om arabvärlden. Ni är välkomna att tävla på Wikipedia:Veckans tävling/Arabvärlden! MVH jssfrk (d|b) 6 maj 2013 kl. 11.24 (CEST)

Kortare workshop i eftermiddag

Hej på er! I eftermiddag, med start vid sex ungefär, kommer en kortare workshop hållas om Wikipedia för ett fåtal elever. Bara så ni vet :) Sophie Österberg (WMSE) (disk) 6 maj 2013 kl. 15.30 (CEST)

Relevanskriterier

Hej. Efter uppmuntran att åter initiera en diskussion om relevanskriteriernas tolkning där jag ifrågasätter praxis tolkning har jag gjort det på Wikipediadiskussion:Relevans#Relevans (igen) Jag hoppas den diskussionen ligger bra där och att det går att lyfta frågan på ett konstruktivt sätt. Om någon anser att jag laggt diskussionen på fel ställe kanske den kan flytta diskussionen till ett bättre ställe. - Averater (disk) 6 maj 2013 kl. 20.56 (CEST)

Jag satte en rubrik på ditt inlägg, Averater, eftersom jag antar att ditt inlägg inte hade något med ovanstående diskussion att göra. Återställ gärna om jag missuppfattade. --MagnusA 6 maj 2013 kl. 21.01 (CEST)

Såg att jag missade det men hann inte fixa innan du redan gjort det. Tack. - Averater (disk) 6 maj 2013 kl. 21.39 (CEST)

Ändring i kontosystemet och nya namn på vissa användarkonton

Vissa användare kommer snart att få nya namn på grund av ändringar i Wikimedias kontosystem. Det finns mer information på Meta. (Distributed via global message delivery 30 april 2013 kl. 06.11 (CEST). Wrong page? Correct it here.)

Det framgår inte så bra av inlägget ovan, men detta verkar alltså göra så att Wikipedia:Byte av användarnamn kan museimärkas, alternativt skrivas om totalt eller göras till en mjuk omdirigering till meta. /Grillo (disk) 30 april 2013 kl. 07.00 (CEST)

Oj, så alla som inte är ensamma om sitt användarnamn kommer få ett tillägg på slutet av namnet? Tråkigt för dem, men det kan nog blir bra på andra sätt med en hårdare sammankoppling av kontona på olika ställen. ⬤Bοⅳⅰе 30 april 2013 kl. 09.48 (CEST)

Hmmm, det sägs inget om sulade konton kommer att undantas, vilket jag tycker borde ske! Jag hade just det problemet med Innocent bystander. Jag var sulad, men hade inte tillgång till enwp och dewp. Det borde i de fallen räcka med ett namnbyte för Innocent bystander@dewp och enwp. -- Lavallen (blockera) 30 april 2013 kl. 10.09 (CEST)

Det står att alla som påverkas ska kontaktas. Det verkar vansinnigt att minsta lilla krock skulle påverka (jag har en krock endast på sqwp och hen har inte varit aktiv sedan 2010). --Lajm 30 april 2013 kl. 10.15 (CEST)

Verkar vara flera på Meta-sidans diskussionssida som också tycker att informationen är bristfällig. De definierar aldrig vad en "krock" är så vi vet ännu inte vilka som kommer påverkas. --Lajm 30 april 2013 kl. 10.51 (CEST)

Och nu har vi fått svar. Om man har ett sul-konto ("gemensamt konto" i inställningarna upp till höger, ibland även kallat "globalt konto") är det det som kommer gälla. Konton med samma namn som inte har kopplats till det gemensamma kontot kommer att få nya namn. --Lajm 30 april 2013 kl. 12.11 (CEST)

Betyder det att konton inte längre kommer att kunna slås ihop efter det? Tidigare kunde man ändra namnet så att det stämde överens med ens egna, men efter ändringen skall man inte mera kunna byta namn lokalt. Man bör alltså sannolikt vara mycket alert om man har användarnamn som inte knutits till SUL. --LPfi (disk) 7 maj 2013 kl. 11.27 (CEST)

Efter ändringen har man samma namn på alla Wikimedia-projekt; alla konton blir alltså sul-konton. Det verkar som att flera sul-konton kommer kunna slås ihop av stewards. Stewards kommer också kunna ändra namnet på sul-kontot globalt. Har man flera lokala konton under olika namn men med samma e-postadress verkar det som att de kommer slås ihop till ett enda sul-konto enligt någon algoritm. Det verkar finnas vanliga frågor och svar här. --Lajm 7 maj 2013 kl. 12.24 (CEST)

[en] Change to section edit links

The default position of the "edit" link in page section headers is going to change soon. The "edit" link will be positioned adjacent to the page header text rather than floating opposite it. Section edit links will be to the immediate right of section titles, instead of on the far right. If you're an editor of one of the wikis which already implemented this change, nothing will substantially change for you; however, scripts and gadgets depending on the previous implementation of section edit links will have to be adjusted to continue working; however, nothing else should break even if they are not updated in time. Detailed information and a timeline is available on meta.

Ideas to do this all the way to 2009 at least. It is often difficult to track which of several potential section edit links on the far right is associated with the correct section, and many readers and anonymous or new editors may even be failing to notice section edit links at all, since they read section titles, which are far away from the links. (Distributed via global message delivery 30 april 2013 kl. 21.00 (CEST). Wrong page? Correct it here.)

Är det bara jag, eller börjar det bli väldigt lite kvar för oss på sv:wp att bestämma över själva? Χρήστoς 30 april 2013 kl. 21.20 (CEST)

Vilket inflytande över MediaWiki hade du förut? Eller är det förändringar som är jobbiga?--LittleGun (disk) 30 april 2013 kl. 21.45 (CEST)

Till skillnad från förr så sker allt fler beslut på ett centraliserat sätt. Om vi kommer fram till ett konsensus här, lokalt, så har det ingen betydelse längre då globala beslut tas. Eller det redan finns utvalda folk som beslutar hur sv:wp ska utstaka sin "roadmap", och då är det ju bara jag som inte hänger med (skäms!) Klargör det vad jag menar? Χρήστoς 30 april 2013 kl. 22.10 (CEST)

Visst är det mer och mer som centraliseras, som Wikidata exempelvis. Men vi har ju haft redigeralänkarna intill rubrikerna som standard i många år nu, om det inte bara är en lokal inställning jag gjort och utgått ifrån att den var standard... /Grillo (disk) 30 april 2013 kl. 22.15 (CEST)

redkonflikt: Nej, det klargör inget. Var mediawiki mer decentraliserad förut?--LittleGun (disk) 30 april 2013 kl. 22.17 (CEST)

Från början fanns ingen mediawiki alls utan alla wikis beslutade allt själva. Inga lokala föreningar och inga anställda! Χρήστoς 30 april 2013 kl. 22.26 (CEST)

MediaWiki är alltså programvaran. Wikimedia Foundation är stiftelsen. MediaWiki har vi använt oss av sedan 2002 och Wikimedia Foundation har funnits sedan 2003 så de är väl båda rätt väletablerade... /Grillo (disk) 30 april 2013 kl. 22.47 (CEST)

Som Grillo säger, det är skönt att de centralt har kommit ifatt till vår framsynthet och gör defaultläget till så som vi har haft i flera år. Även om vi språkmässigt kan verka långt ifrån vad som händer så vill jag verka för att föra fram svwp:s åsikter till utvecklarna, vi har många bra idéer här! Så ta upp saker här så för jag eller någon annan i Wikimedia Sverige det vidare om ni inte orkar Bugzilla själva. Jan Ainali (WMSE) (disk) 30 april 2013 kl. 22.57 (CEST)

Så det korta svaret på min fråga "Är det bara jag, eller..." ska vara, det är bara du! Χρήστoς 30 april 2013 kl. 23.00 (CEST)

Och det är väl bara jag som tycker att de är duktiga på att skicka spam till rätt adress. Det här är ju som sagt, ingen nyhet här.... -- Lavallen (blockera) 1 maj 2013 kl. 07.54 (CEST)

Jag tycker att sidornas laddning blir långsammare nu, det känns som det tar "länge tid än tidigare" för dessa länkar att "hoppa in" från längst ute till höger till att ligga direkt till höger om rubriken. Det blir även så att sidan hoppar till i höjdled när dessa länkar tar steget in dit de ska vara., det vet jag dock inte om jag upplevt förut eller inte. /Hangsna (disk) 1 maj 2013 kl. 19.30 (CEST)

Det Χρήστoς menar är väl att fler och fler tekniska beslut/inställningar sköts centralt. Jag vet inte om han har rätt, eller om vi fortfarande har samma möjligheter att ställa in saker lokalt själva? (För övrigt vet jag nu inte längre vilken inställning jag hade tidigare eller föredrar..) –flinga 2 maj 2013 kl. 01.33 (CEST)

Nu är det genomfört, visst blev de större än de var tidigare, det vet jag inte om jag gillar, eller vågar fler klicka och redigera då? I övrigt så "hoppar det upp och ner" lika mycket som jag beskrev ovan. /Hangsna (disk) 8 maj 2013 kl. 22.12 (CEST)

Stavningsvariatner av (ingen?) betydelse

Det vore bra för WP (och för min förståelse av frågan) om några neutrala användare ville yttra sig här. Jag är högst förbryllad. Trodde jag redan lärt mig det normala. mvh --SergeWoodzing (disk) 27 april 2013 kl. 18.57 (CEST)

Det är tråkigt att en sådan här diskussion direkt ska förstöras av ett sådant här uppenbart personangrepp... Jag skriver detta här eftersom det inte har med sakfrågan att göra och eftersom användaren bett mig att hålla mig borta ifrån h*ns användarsida eftersom den här typen av påpekanden tydligen är personangrepp i sig. /Grillo (disk) 27 april 2013 kl. 20.17 (CEST)

Jag har ju bett om ursäkt på samma sida. Tråkigt att du tar upp det.

Sakfrågan någon? --SergeWoodzing (disk) 27 april 2013 kl. 20.44 (CEST)

När du kommer med personangrepp får du leva med att folk kritiserar dig för det. Det är inte direkt första gången du uttrycker dig på det här tanklösa sättet om andra personer, för att sen anklaga de som kritiserar dig för just det du själv gör. Jag tog som sagt upp det här för att uppmärksamma andra på det, och inte på artikeldiskussionen eftersom det skulle ha förstört den än mer, då jag inte är intresserad av sakfrågan. /Grillo (disk) 28 april 2013 kl. 05.26 (CEST)

Nej, det syns vad du är intresserad av: att hoppa på mig så ofta du kan. Du ältar detta, trots att det inte hör hit, bara för att du vill passa på och vara elak. Så uppfattar jag din motivering. Som sagt, jag har bett om ursäkt där och förklarat hur jag reagerade. Den enda anledning du har att älta detta, som jag ser det, är gammalt groll och därtill hörande elakhet. Skärp dig, Grillo! Du är mycket mer känd för spydighet och nedlåtande arrogans än jag någonsin kommer att vara. Bråk uppstår i stort sett varenda gång du lägger dig i något. Det visar alla klagomål mot dig i åratal för sådant, av många fler än mig, och ditt ständiga och konsekventa motstånd till allt vad konflikthantering heter. Du vill ha rätt att vara spydig och hånfull och bråka, helt enkelt. Och be om ursäkt har jag aldrig någonsin sett dig göra. Glashus, och det.

Sakfrågan någon? --SergeWoodzing (disk) 30 april 2013 kl. 00.04 (CEST)

Nej, fortsätt för all del med dina spydigheter, Serge. Le Lapin Vert (disk) 30 april 2013 kl. 00.08 (CEST)

Tänk att jag tror att man huvudsakligen ska svara på ämnet här. Har jag helt fel? --SergeWoodzing (disk) 30 april 2013 kl. 00.10 (CEST)

Eh, personangrepp var det ja... /Grillo (disk) 30 april 2013 kl. 21.35 (CEST)

Vadå, skulle spydig, hånfull och nedlåtande vara personangrepp plötsligt?--LittleGun (disk) 30 april 2013 kl. 21.39 (CEST)

Är det jag som missförstår? Är det är meningen "Jag fattar inget av vad den här användaren håller på med." som är ett "uppenbart personangrepp"? En struntsak, tycker jag. Återigen, jag har nog missförstått och borde väl bara vara tyst. Men varför väljer Grillo att "dra igång" SergeWoodzing när allt bara kunde ha passerat? MiKe (disk) 4 maj 2013 kl. 10.04 (CEST)

Måste säga att jag instämmer med MiKe i att det är en struntsak som Grillo gör en höna av en fjäder med. Grillo har t.o.m. anmält till Wikipedia:BOÅ och fått SergeWoodzing avstängd i en månad för detta inlägget. --Allexim (disk) 9 maj 2013 kl. 17.24 (CEST)

Hur vore det om de som gör inägg här kunde hålla sig till sakfrågan (en stavningsvariant) istället för att diskutera personangrepp på det ena eller andra sättet. Bråka om sånt kan ni göra på annan plats än Bybrunnen. --MagnusA 4 maj 2013 kl. 10.10 (CEST)

Undermåliga robotartiklar. Oändligt merarbete och skadar svwps trovärdighet.

Jag vill ta upp fenomenet robotskapade artiklar. Jag vet att detta ältats till ända men vill ändå komma med några synpunter. Jag upptäckte att "Tanna" numera är en blålänk. Den leder dock inte till ön i Vanuatu utan till Tanna ornatipes, en spindel. Efter en enkel klick på interwikilänk till den engelska artikeln, en:Araneotanna framkommer information: "The genus was named Tanna until 2006, when it had to be replaced due to a conflict with a genus of the same name in the Homopteran family Cicadidae, Tanna". Den engelska artikeln är mycket kort men är iallafall skriven av riktiga människor med kunskap om ämnet. Vår artikel är massproducerad till synes utan någon som helst faktakoll.

Det har hävdats att den stora kvantiteten robotskapade artiklar inte negativt påverkar kvaliteten på uppslagsverket, men är det verkligen sant? Hur många sådana här artiklar med vilseledande information har vi fått det senaste året? Hur ska vi någonsin kunna gå igenom alla och kontrollera det? Och det faktum att alla dessa artiklar behöver patrulleras och i många fall tydligen helt göras om måste oundvikligen innebära att tid till detta måste tas från annat skrivande och förbättrande av artiklar om ämnen som riktiga människor finner intressanta.

Normalt om man skapar en artikel måste den uppfylla vissa kvalitetskrav, annars riskerar den raderas eller åtminstone mallas för att uppmärksamma problemet. Varför ställs inte dessa krav på robotartiklar? Dessa skapas och förses redan från början med en mall som uppmanar andra att gå igenom och rätta till dem. Så, är det rimligt att vi fortsätter fylla svwp med hundratusentals robotartiklar av vilka vi inte har någon aning om hur många som är undermåliga eller rentav felaktiga? Till vilken nytta? Jag vill ogärna trampa någon på tårna men ärligt talat tycker jag att det släpps igenom alldeles för mycket helt okontrollerat och det riskerar hela svwps trovärdighet och riskerar dessutom skrämma bort seriösa skribenter som ser sina små inlägg de lagt ner mycket jobb på försvinna in bland en oändlig massa .... ja, faktiskt.... skräp. Entheta (disk) 7 maj 2013 kl. 00.59 (CEST)

Vill bara notera att det finns nära 2000 robotartiklar som nämner en "Carl Karl Wilhelm Verhoeff" (och nej, han hade inte samma namn med två stavningsvarianter). Detta hittade jag på ren slump när jag försökte ta reda på hur vanligt det var att i artiklar notera stavningsvarianter. Jag undrar om det kan ligga fler sådana konstigheter på lur i olika artiklar...

andejons (disk) 7 maj 2013 kl. 09.34 (CEST)

Båda problemen verkar som sådana som robotarbetet kan ta hand om. Det ursprungliga problemet torde ha uppmärksammats då roboten försökte skapa cicada-artiklarna, det senare förr eller senare av en slump (när någon läser artiklarna). Jag uppfattar ingendera felet som särskilt graverande. Fel förekommer sannolikt i mycket högre grad i människoskapade artiklar.

Den handskrivna artikeln på engelska innehåller ingen information utöver den i den svenska robotskrivna (och saknar bl.a. auktorsuppgift), utom just denna om ändringen av släktets namn och en förvirrad mening om spindlar uppkallade efter öar i Vanuatu. Ändringar i systematiken är inte ovanliga och om ändringen görs efter att den använda källan skrivits kommer man att få en föråldrad uppgift i artikeln. Det är inte värre än om det i artikeln om Sibbo står att Björnsö hör till kommunen (fastän området numera införlivats i Helsingfors). Uppdateringen kan göras av en mänska oberoende av hur artikeln skapats, men utan robot finns sällan chansen att uppdatera artikeln automatiskt.

Det märkliga namnet har antagligen uppstått som en följd av inkonsekvent formatering i källorna. Mängder av sådana problem har hittats av dem som kontrollerar roboten (många av dem i de stickprov som gjordes innan roboten satts att arbeta i stor skala) och när de väl hittats kan robothussen i allmänhet lätt rätta dem. Robotens fel är systematiska, vilket betyder att de kan hittas genom att man läser ett stickprov artiklar, medan motsvarande felskrivningar då de görs för hand är mer bedrägliga (det är lätt hänt att skriva Petter Andersson istället för Anders Pettersson - men vem märker det felet?).

--LPfi (disk) 7 maj 2013 kl. 12.19 (CEST)

Fast nu råkade det ju vara för att det fanns i tvåtusen artiklar som jag fick syn på misstaget. Hade det bara funnits i en handfull hade det lika gärna kunnat missats. Samtidigt är det förstås lika konstigt att någon skapat omdirigeringen Carl Karl Wilhelm Verhoeff utan att tänka vidare på saken. Sedan är det ju en sak med t.ex. robotskapade artiklar om däggdjur, som det finns några hundra av och som någon därför kan beta av systematiskt, och tusentals artiklar om mångfotingar. Att säga att andra också gör misstag är inte ett försvar om man själv gör många fler. J 1982 är i trubbel just för att han är snabb och ibland slarvar. Robotar är lika snabba, och kan uppenbarligen också göra misstag, men av annan art.

andejons (disk) 7 maj 2013 kl. 16.42 (CEST)

Vad gjorde jag för fel med att skapa omdirigeringen? Nu leds ju läsare från den felaktiga stavningen av namnet till den korrekta?--Bothnia (disk) 7 maj 2013 kl. 16.52 (CEST)

Du skapade "Carl Karl Wilhelm Verhoeff" (med citattecken), vilken är lite onödig men inte vad jag vände mig mot; Carl Karl Wilhelm Verhoeff (utan citattecken) fanns när jag upptäckte problemet.

andejons (disk) 7 maj 2013 kl. 17.13 (CEST)

Ja, det var kanske dumt. Men vad är problemet med att skapa omdirigeringar från felaktiga namn? Jag trodde det bara var BjörnBergman som hade problem med det. Sådana omdirigeringar gör ju besviligen informationen mer korrekt och länkar ihop artiklar som annars inte skulle varit ihoplänkade. Sedan kan de som känner sig hågad skapa en bot för att korrigera namnen i de artiklar som är fel.--Bothnia (disk) 7 maj 2013 kl. 17.22 (CEST)

Jag gissar att poängen var att den som upptäckte felet från början aldrig tog upp det till diskussion, av någon anledning. Jag håller hur som helst med Entheta och andejons. Det är också ett problem att fel i botartiklar alltid möter samma svar: det är lätt att rätta fel som uppstår mekaniskt. Visst, det är det kanske, men de måste först upptäckas... Det är av just den här anledningen som jag från första början ansåg att vi borde hålla oss till tusen artiklar åt gången, och se till att robotkategorin inte svällde för mycket. Nu är nästan halva vårt artikelbestånd robotskapat och vi kommer aldrig ha en möjlighet att vara i närheten av att ha gått igenom samtliga. Vi kommer alltså alltid att ha en majoritet av våra artiklar uppmärkta med en åtgärdsmall... /Grillo (disk) 7 maj 2013 kl. 17.30 (CEST)

Här går det verkligen att prata om att det är för få användare för att ha koll på alla artiklar, som det ser ut nu kan felaktigheter om kvalster ligga kvar i tiotals år, och även rent klotter kan också bli kvar lika länge, om inte längre. Enkelt uttryckt: det är omöjligt att hålla koll på alla dessa djur utan svenska trivialnamn/Bro (disk) 7 maj 2013 kl. 17.39 (CEST)

Jag ser precis tvärtom på saken: så fort ett problem är upptäckt anmäls det till roboten och sedan blir det rättat på alla ställen. Visst är artiklarna litet enformiga, men de tillför projektet mycket. Tostarpadius (disk) 7 maj 2013 kl. 17.44 (CEST)

Som Tostarpadius. Wikipedia är fullt med fel som införts av högst mänskliga användare och som ligger där år från år tills någon upptäcker dem. När jag finner fel rättar jag dem själv utan större åtbörder och lägger högst sällan in åtgärdsmallar. För inte så länge sedan var många av våra manuellt skapade Kina-artiklar fulla med dynga och jag och ett par andra användare har jobbat hårt för att rätta dem. Fördelen med fel som införts av bottar är ju att de också kan rättas med bottar. Sedan tycker jag att {{robotskapad}} borde flyttas till diskussionssidan istället för att som nu ligga högst upp.--Bothnia (disk) 7 maj 2013 kl. 17.49 (CEST)

Den signifikanta skillnaden är att det nog inte kommer komma några användare som går igenom alla robotskapade artiklar, eftersom de allra flesta tycker att det är intressantare med Kina-relaterade artiklar än t.ex gråsuggor /Bro (disk) 7 maj 2013 kl. 18.00 (CEST)

Tycker inte att robotskapad mallen skall flyttas, den visar läsaren att det kan förekomma fel av sådan art som ej förekommer i vanliga artiklar. Rasmus 28 7 maj 2013 kl. 18.14 (CEST)

Jag hade först tänkt rätta felet, men när jag insåg att det låg källhänvisningar i artikeln redan precis efter inledande namnet, och det var just namnet som var fel, kände jag mig lite handfallen och visste inte hur jag skulle göra så jag mallade artikeln istället. Det är alltså inte helt lätt att veta hur man ska rätta till artiklar om ämnen som man inte kan något om utöver att man vet att det som står i artikeln är fel. Hopppas att någon som har mer kunskap om spindlar kan ta sig an det. Och, det är detta jag ser som ett problem med framtvingad massproduktion. Det är omöjligt att robothusse är expert inom alla områden som artiklarna handlar om; därför blir det massor av artiklar skrivna av robotar med hjälp av människor som ofta har mycket liten kunskap i ämnet. Enligt min mening är det inte så viktigt att ha alla dessa obskyra artiklar utan att man hellre kunde vänta tills någon med ett geniunt intresse och förhoppningsvis kunnande, skriver en artikel om en viss spindel. Bara upptäckten att Wikipedia saknar en artikel om ett ämne jag kan något om fungerar ju som en morot att skriva och kan vara starten på en lång kreativ Wiki-karriär. Täcker vi in precis allt via konstgjord andning med robotskapande riskerar den "moroten" försvinna och man riskerar att förvägra nybörjarna stoltheten i att känna att man skapat en helt egen artikel på Wikipedia om sin favoritspindel eller vad det må vara. Det tycker jag vore tråkigt om det blev så. Entheta (disk) 8 maj 2013 kl. 00.34 (CEST)

Jag tycker att en robotskapad djurartikel är bra att ha kvar om den uppfyller något av följande kriterier:

1. Arten har ett svenskt trivialnamn
2. Artikeln innehåller minst en bild
3. Artikeln har minst en redigering som inte är utförd av en robot
4. Artikeln finns med på en annan språkversion där den inte har skrivits av en robot /Bro (disk) 8 maj 2013 kl. 10.43 (CEST)

Enthetas resonemang om moroten var min ursprungliga invändning mot robotskapande. Den kvarstår i viss mån. Vi bör inte sätta botar på områden där det redan skrivs många artiklar. I motstas till Bro skulle jag därför helst ha sett att djur och växter som inte har svenskt trivialnamn betades av den här vägen. Dem är det osannolikt att människor påbörjar beskrivningen av. Fortsatt bearbetning är en helt annan sak. Själv har för övrigt skrivit om flera botaniker som en följd av svamparna. Tostarpadius (disk) 8 maj 2013 kl. 10.48 (CEST)

Jag kan inte riktigt hålla med i Enthetas resonemang om morötter. Wikipedia har existerat i 11 år. Trots det saknas majoriteten av alla arter som jag hittar i andra uppslagsverk på svenskspråkiga wikipedia. Vi kan givetvis vänta och se om någon intresserad dyker upp och skriver dessa, men hur länge då? Gällde enbart extremt obskyra arter som ingen människa hört talas om hade det givetvis gått att vänta, men det handlar om åtminstone tiotusentals mera kända arter. Biologi är inte riktigt mitt främsta område, men ett visst intresse har jag och skulle nog kunna utöka en hel del av artiklarna. Nu har jag redan en jobblista som sträcker sig decennier in i framtiden så för min del tycker jag att någon engagerar sig i att arbetsbördan minskar. När det gäller de latinska namnen kan jag konstatera att de växlar snabbt i takt med att omklassificeringar görs. I äldre tid var det dessutom vanligt att man nationellt hänvisade till olika auktoriteter som gett arten olika latinska namn. Jag tror att man numera i det flesta fall löst detta.--FBQ (disk) 8 maj 2013 kl. 13.09 (CEST)

Jag tycker att om jag använder Trifolium, milleforium och näsegräs för att skriva något om en örts användning i medeltida läkekonst och upptäckningar i medeltida läkeböcker tycker jag att det är en fördel om det redan innan finns en artikel där växten beskrivs utifrån ett generellt perspektiv, och om jag använder Gotländska växter ser jag också en fördel i att någon faktiskt skrivit om artens förekomst generellt eftersom det inte är något som tas upp där. Samma sak gäller om du tar en vanlig svensk eller nordisk flora. Och när jag skriver en artikel om växterna utifrån Svensk uppslagsbok är taxonomin ännu mer utdaterad än i Ljs:s botartiklar och det är en fördel att artikeln kan kompletteras med den biten.

Jag undrar ärligt talat hur många som skulle kunna skriva en någorlunda heltäckande källbelagd artikel om "sin" blomma eller "sin" spindel.--FBQ (disk) 8 maj 2013 kl. 13.24 (CEST)

En fördel med robotartiklarna är att de finns där när man har något att tillägga. Det finns intensiv forskning kring bioindikatorer, medicinalväxter, biogeneratorer m.m., där för allmänheten okända arter plötsligt nämns i forskningsreferat och andra artiklar i dagspressen. Det är relativt enkel att föra in information i en existerande artikel, men för en lekman är det svårt att skapa artikeln och lägga in den i kategoristrukturen. --LPfi (disk) 8 maj 2013 kl. 13.51 (CEST)

Som LPfi och FBQ ovan. Varje ämnesområde har sin egen kreativa tröskel och enligt mitt förmenande har Lsjbot brutit ny mark för projektet som kan ge kreativa impulser på andra områden, så länge som man inte stirrar sig blind på olika typer av kvantitativa data. Jag tror det är ytterst få nybörjare som klickar fram slumpartiklar och skräms bort av antalet botskapade alster. Däremot kan jag mycket väl tänka mig att biologiskt intresserade hittar de botskapade artiklarna genom Google och får för sig att lägga in information som de råkar sitta på. Jag har själv halkat in på Lsjbot:s artiklar via mitt Asienintresse och genomfört utökningar och flyttar till trivialnamn.--Bothnia (disk) 8 maj 2013 kl. 16.55 (CEST)

Jag delar Enthetas oro över den som jag upplever väl lättsamma attityden till fel i botgenererade artiklar vid massproduktion. Det hjälper antagligen inte att upprepa de argument som framförts förut men som fått föga gehör, men trots det säger jag ändå igen att jag tror att det är väldigt viktigt att sådana projekt beaktar dels ämnets komplexitet och dels tillgängliga resurser för att resultat ska blir tillfredsställande, korrekt och till nytta för de läsare som i sista hand är dem vi skapar uppslagsverket för.

Ska man ta exemplet med artprojektet så tror jag att ämnes komplexitet i kombination med den forcerade takten är det största problemet. Finns det fel i artiklar hjälper de inte läsaren utan förvillar eller förvirrar bara, särskilt inte om de är av den svårupptäckta sorten, det vill säga inte är uppenbara och presenterade prydligt och källbelagd (som ex: det är lätt att se att det är fel när en svamp utges för att vara en fluga, men inte så lätt att upptäcka ett felattribuerat auktorsnamn bland många, till synes försett med noter). Bot i fas med mänsklig hand och öga tror jag kunde ha ökat på antalet artiklar både ganska snabbt och med låg felmarginal. Hålls en hastighet fullt ut med en bots kapacitet finns det ingen chans för en människa att hålla takten med den. Då får man istället ett stort antal artiklar som i efterhand bör kontrolleras och rättas på felaktigheter. Det är inte ett särskilt tilltalade sätt att jobba, tycker jag, för det upplevde jag till slut blev ett stressmoment istället för något engagerande. Såvida något går felfritt eller så nästintill felfritt att det är obetydligt så kan man hålla hög hastighet, men när fel inträffar i en mängd som inte är obetydlig då är det ett tecken på att det går snabbare än vad som är sunt, vare sig det är en människa eller bot som redigerar. Höstblomma (disk) 9 maj 2013 kl. 09.12 (CEST)

Såg nu också att det skapats en artikel Frigga (djur) om ett spindelsläkte, men länkarna i infoboxen från de likaledes robotskapade artartiklarna går till Frigga. Länkarna i brödtexten är dock rätt.

andejons (disk) 9 maj 2013 kl. 10.25 (CEST)

Är det någon som vet om det finns nåt verktyg som man kan använda sig av för att hitta redigeringar av IP-nummer i de robotskapade djurartiklarna?/Bro (disk) 9 maj 2013 kl. 15.20 (CEST)

Special:Senaste relaterade ändringar. -- Lavallen (blockera) 9 maj 2013 kl. 15.26 (CEST)

Utvald artikel på huvudsidan

Hej!

Vill bara belysa det lilla problemet i att den utmärkta artikeln vi visar upp på huvudsidan är nominerad till att degraderas från utvald - det kanske inte ser så bra ut.. Tanzania (disk) 11 maj 2013 kl. 07.20 (CEST)

Du eller IP

Hej. Bara en notis om att jag skapat en enkel mall att använda när man skriver meddelanden på oinloggades diskussionssidor. Den gör inget konstigare än att förkorta skrivningen av den korta förklaringen att det kanske inte är den som läser meddelandet som faktiskt har gjort redigeringen som gett upphov till den. Jag fick ett långt mejl häromdagen från en person som fått den oranga meddelandelisten när personen i fråga besökte Wikipedia. Personen blev orolig både över meddelandet i sig och sedan över tanken att någon annan delade samma IP-adress. (Meddelandet var flera år gammalt.)

Den nya mallen heter {{du eller IP}} och genererar helt enkelt textsnutten "none". /Dcastor (disk) 13 maj 2013 kl. 13.08 (CEST)

Låter bra. Rasmus 28 13 maj 2013 kl. 17.02 (CEST)

Interwikilänkar

För närvarande vet jag inte alls hur jag ska göra för att lägga till interwikilänkar till en ny artikel. Skulle inte någon av er som har full koll på detta kunna uppdatera sidan Wikipedia:Interwikilänkar? Där framgår hur man redigerar befintliga interwikilänkar, men däremot inte hur man ska förfara när man skapar en ny artikel.--Skogsfrun (disk) 1 maj 2013 kl. 17.09 (CEST)

Gå till motsvarande artikel på ett annat språk och klicka på länken "Redigera länkar" som kommer sist bland iw-länkarna. Då kommer du till Wikidata där du kan lägga till länken till svenskspråkiga Wikipedia. Thoasp (disk) 1 maj 2013 kl. 17.42 (CEST)

Det bör väl räcka att klicka på knappen för "lägg till iw-länkar" på en nyskapad sida där iw-länkarna normalt är och följa instruktionerna. Det är faktiskt jätteenkelt så länge det inte är en artikel som redan indexerats av WD. /Grillo (disk) 1 maj 2013 kl. 21.51 (CEST)

Den vägen funkar ofta inte med min webläsare, så jag tror Thoasp's lösning är smidigast. -- Lavallen (blockera) 1 maj 2013 kl. 22.08 (CEST)

Det finns säkert bättre och sämre sätt att göra det på men det vore bra om det beskrevs ett arbetssätt på Wikipedia:Interwikilänkar så att det går att hänvisa de som inte vet dit. Kanske kan det där redigeras/diskuteras fram vilket sätt som är det smidigaste att använda. /Hangsna (disk) 1 maj 2013 kl. 22.12 (CEST)

Tack för svar – nu vet jag hur jag kan göra. Men det vore som sagt väldigt bra om Wikipedia:Interwikilänkar bleve uppdaterad. Jag tror tyvärr inte att jag är den som är bäst skickad att göra det.--Skogsfrun (disk) 2 maj 2013 kl. 07.08 (CEST)

Det hjälper inte att vänta ut alla andra för det finns inte någon särskild användargrupp för författande av hjälpsidor är jag rädd. Tyvärr finns det fortfarande en hel del buggar i gränssnittet varför vi inte vet hur det egentligen är tänkt att se ut, och jag har desutom inställningar som inte är default så jag är direkt olämplig som författare av sådana sidor. -- Lavallen (blockera) 2 maj 2013 kl. 10.29 (CEST)

Jag har tidigare morrat över att Wikidata-redigering inte funkar på min ena dator (Windows/Internet Explorer), men numera funkar det hyggligt. Tomas e (disk) 2 maj 2013 kl. 12.43 (CEST)

I början gick det inte på den där jag har en gammal IE-version, men sedan ett par veckor (kanske mer) fungerar det riktigt bra. Tostarpadius (disk) 14 maj 2013 kl. 19.17 (CEST)

Riktnummer i Sverige

Om man bortser från den sorgliga faktum att folk har mobiltelefon numer, så upplever jag att jag alltmer ofta stöter på att folk har "fel" riktnummer. Dvs folk flyttar och behåller det gamla numret, inkl riktnummer, eller att man av ngn teknisk anledning inte kunnat tilldelas "rätt" riktnummer, och fått ett annat.

Med tanke på detta, är det fortfarande relevant att ha med riktnummer i infoboxar för svenska orter? -- Lavallen (blockera) 4 maj 2013 kl. 12.07 (CEST)

Jag tycker nog att det kan vara relevant, och fortsätta att vara det även när systemet är helt utfasat. Vi beskriver ju inte bara nutid. /Dcastor (disk) 4 maj 2013 kl. 12.12 (CEST)

Instämmer med Dcastor men då bör man nog efter systems avskaffande markera att det är avskaffat. Rasmus 28 4 maj 2013 kl. 13.04 (CEST)

Instämmer också. Vi anger ju länsbokstäverna i exempelvis Örebro län.//Hannibal (disk) 4 maj 2013 kl. 13.11 (CEST)

Instämmer men Riktnummer behöver uppdatering. Maundwiki (disk) 4 maj 2013 kl. 14.23 (CEST)

Det finns ännu inga planer på att överge riktnummersystemet, även om frågan tas upp ibland. Även i de fall där det fasta nätet rivs och ersätts med fasta GSM-lösningar, så kallade poggar, har man kvar sina fasta telefonnummer inom samma RNO som tidigare. Riggwelter (disk) 7 maj 2013 kl. 20.29 (CEST)

Kollade pts.se. Man kan flytta sitt fasta nummer till ett mobilt så det kan verka att det inte är geografiskt men som Riggwelter det går bara att flytta fast inom riktnummersområdet. Maundwiki (disk) 7 maj 2013 kl. 20.40 (CEST)

Om man har ett vanligt telefonnummer in via Skype (alltså "Skype-In") kan man ha ett nummer från fel riktnummerområde, till exempel ett nummer i Malmös 040-serie om man bor i Stockholm, och det går att få det via annan IP-telefoni också (t ex genom att ta med sig ett inarbetat nummer när man flyttar). Så det är inte bara mobilabb som kan ha "fel" riktnummer. Thomas.W (disk) 8 maj 2013 kl. 22.08 (CEST)

Hur fungerar det praktiskt? Ringer man lokalsamtal (det vill säga utan riktnummer före) inom det område ens nummer tillhör eller inom det man bor i? Tostarpadius (disk) 14 maj 2013 kl. 19.16 (CEST)

Kategorinamn för utmärkelser, förkortningar eller inte?

Hej. Har inte fatt svar pa min fraga i Kategoridiskussion:Mottagare av utmärkelser sa jag staller samma har istallet. Just nu har underkategorierna i denna kategori olika namn. Kategori:KSO, Kategori:FinlVRO osv, vs. Kategori:Mottagare av Brittiska imperieorden. Vilket ska vi köra med så man kan skapa fler kategorier? Dom flesta svenska ordnar- och medaljförkortningar finns med här: Lista över svenska medalj- och ordensförkortningar. Saftgurka (disk) 14 maj 2013 kl. 17.32 (CEST)

Kvalitetsmätningen - maj

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %
2024-05-05	32	115	63	8	46	1	63	304	364	4	179	339	425	2 128	33	4 104	62 299	66 403	2,57 %
2024-06-02	31	112	63	13	51	1	58	319	370	0	187	341	428	2 140	45	4 159	62 706	66 865	2,59 %
2024-07-03	31	113	68	12	56	1	65	316	379	3	181	344	429	2 186	33	4 217	63 194	67 411	2,6 %
2024-08-01	32	115	67	14	59	2	42	302	382	4	147	350	428	2 188	14	4 146	63 499	67 645	2,61 %
2024-09-01	30	118	70	16	59	0	23	301	382	2	150	343	428	2 207	0	4 129	64 065	68 194	2,63 %
2024-10-02	32	153	75	20	68	0	30	305	401	0	153	351	431	2 222	0	4 241	64 234	68 475	2,64 %
2024-11-02	35	126	75	21	66	1	39	285	361	0	157	295	432	2 232	0	4 125	64 435	68 560	2,64 %
2024-12-01	35	136	76	21	70	1	27	268	366	2	163	295	433	2 245	0	4 138	64 763	68 901	2,65 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Nu finns det
295 artiklar
kvar att som behöver infogas eller delas!

Det blev inget kvalitetsprojekt i april. I maj tycker jag att vi tar Wikipedia:Projekt infogningar. Den har vi lyckats få ned till 140 tidigare, kanske kan vi lyckas med det igen. / Elinnea (disk) 1 maj 2013 kl. 09.37 (CEST)

Infogningar kan väl vara ett bra tema att döma av statistiken. Rasmus 28 1 maj 2013 kl. 11.24 (CEST)

Kör igång Wikipedia:Projekt infogningar. Just nu finns det 461 artiklar som behöver infogas eller delas. Här är de kortaste och här är de som varit uppmärkta längst tid, hoppas alla hittar nån artikel som de kan åtgärda! / Elinnea (disk) 3 maj 2013 kl. 20.26 (CEST)

Bra initiativ. Jag tog åt mig några av de roligaste och kommer nog återvända för mer. Höfuðborgarsvæðið till Reykjaviks storstadsområde Mums så torrt!--Immunmotbluescreen (disk) 10 maj 2013 kl. 20.48 (CEST)

Bra, hoppas fler vill vara med och åtgärda dessa. Nu är vi halvvägs genom maj och antalet artiklar som behöver infogas eller delas har minskat från 467 till 466. Vi har lång väg kvar om vi vill nå liknande resultat som förra året då antalet minskade från 574 till 140. / Elinnea (disk) 15 maj 2013 kl. 13.35 (CEST)

Mapwarper

Mapwarper är en sajt där man kan ladda upp inscannade gamla kartor och anpassa (warpa) dem till rätt koordinater. (Matematiskt är det rätt krångligt, eftersom det kan röra sig om olika kartprojektioner, men Mapwarper gör arbetet enkelt.) Jag scannade nyligen Svenska orter (1932) i Projekt Runeberg [9], där det ingår kartor över södra Sverige i skalan 1:300.000 och några av dem har jag nu lagt in som ett lager i Mapwarper. Man kan panorera och zooma, precis som vanligt i OpenStreetMap, men dessutom finns ett skjutreglage i nederkanten, där man gradvis kan tona mellan aktuell OpenStreetMap och de inscannade kartorna från 1932.

Det finns ytterligare några uppsättningar av inscannade kartor som man skulle kunna warpa på det här viset, och skapa lager i Mapwarper. Men blir det användbart? Vad och hur kan Wikipedia tjäna på detta? Kan man t.ex. länka till en viss koordinat? Borde Geohack-sidan länka till kartlagret från 1932? Eller bör det bara göras från vissa artiklar som beskriver historiska förhållanden (som vägen riksettan)? Det går också att ladda ner det färdiga kartlagret från Mapwarper, men vad ska man i så fall göra av resultatet? --LA2 (disk) 11 maj 2013 kl. 20.43 (CEST)

Jag vet inte ifall jag missförstått det hela, men att kunna rita en karta över något intressant område (i t ex Inkscape) utifrån fritt material som visar då (Svenska orter - 1932) och nu (Openstreetmap) är nåt som jag ser nyttan av. Tyvärr så var det ju inte kartor för hela Sverige. /Mikael Lindmark (disk) 12 maj 2013 kl. 01.03 (CEST)

Jag antar att LA2:s frågeställning främst är baserad på det faktum att Openstreetmap ganska ofta enbart innehåller tomma ytor. Eftersom jag inte riktigt vet vilka alternativen är vill jag inte göra en bedömning. Vilka är annars de andra inscannade kartorna, finns det några med högre detaljnivå?--FBQ (disk) 12 maj 2013 kl. 02.20 (CEST)

Här är en annan karta inlagd i Mapwarper. Den visar hela norra Europa. Det är Cohrs och Torpsons Geografisk handatlas öfver jorden (1905). Kartorna över Skandinavien är i skalan 1:3 miljoner, till skillnad från Svenska orter som har kartor i 1:300.000, men bara över södra Sverige. --LA2 (disk) 12 maj 2013 kl. 04.02 (CEST)

Inga andra svar. Jag kan visst se att man kan länka hit i stället för till Openstreetmap i vissa fall. Kartan där dock på lite låg detaljnivå för att jag skall tycka det är det är meningsfullt med något stort ändringsprojekt. Sverige i 32 kartblad från 1916 har snarast större detaljnivå, kanske för att det är kartblad i 1:250.000 som tryckts i 1:500.000 jämfört med Geografisk handatlas öfver jorden finns ju flera bättre Sverigekartor. Något att arbeta på vore ju att försöka få över fler kartor till commons, så kunde ju många kartor användas direkt i artiklarna. Det vore en fördel om häradsekonomiska kartan skulle bli fri vore det ju en fördel. Som jag förstår det är det sin digitalisering lantmäteriet hävdar upphovsrätten till, så skulle någon skapa ett eget scanningsprojekt av kartorna skulle det inte vara några problem. Men det är ju mycket jobb.--FBQ (disk) 13 maj 2013 kl. 13.49 (CEST)

@FBQ! Av nyfikenhet. Kan du visa var LMV hävdar upphovsrätt till häradsekonomiska kartorna? Edaen (disk) 13 maj 2013 kl. 15.20 (CEST)

Jag vet att de har hänvisat till att de har rättigheterna till sina digitaliseringar av kartorna, däremot inte till kartan själv. Om de backat i frågan vet jag inte. Jag skall se om jag hittar något nytt. SLU hade lagt upp häradsekonomiska kartan, nu ser deras sida ut så här: [10].--FBQ (disk) 13 maj 2013 kl. 16.26 (CEST)

Av vad som kan utläsas ur förberedelsedokumenten hävdar de upphovsrätt till ekonomiska kartan då de äldre delarna är del av ett verk som fortfarande produceras och till databasen med kartorna. Om skyddet gäller enskilda filer är inte klart.

It is a legal question whether or not a single file is protected through the database protection law. Thus, as the legal situation is not clear, the conditions will be governed by agreements based on national legislation and case law.[11]

Edaen (disk) 13 maj 2013 kl. 17.27 (CEST)

Vad gäller huvudfrågan. Man kan dela in vårt intresse för kartor i två delar 1) informationsinnehållet och 2) det estetiska värdet. Informationen presenteras bäst i kartor särskilt framtagna för Wikipedia, oftast i vektorformat. En anledning till att använda bilder av gamla kartor är att det ibland är ett enkelt sätt att få en korrekt återgivning av gamla förhållanden. Ofta spelar nog estetiken en viktig biroll. Någon anledning att använda rektifierade och geokodade kartor om man inte tänker mjölka dem på information kan jag inte se. Edaen (disk) 13 maj 2013 kl. 17.40 (CEST)

En relaterad fråga är denna: När man har digitaliserat ett bokverk som Svenska orter, som innehåller kartor och text som hänvisar till varandra (alla namn på kartan kan slås upp i texten, alla artiklar i texten har hänvisningar till kartblad och kvadrant), hur återger man den kopplingen bäst som länkar på webben? Varken Projekt Runeberg eller Wikisource har någon bra metod för det idag. Att lägga in kartorna i Map Warper gör det möjligt att länka till kartbladen via geografiska koordinater. Då kan man klämma någon sorts {{coord}} i texten samtidigt som man korrekturläser den. Visst, det är en stor mängd arbete, men det är åtminstone görbart. --LA2 (disk) 15 maj 2013 kl. 03.46 (CEST)

Flickr

Hej alla,

Tänkte bara fråga snabbt om Flickr har fria bilder som går att ladda upp på Wikimedia? Hittade denna info på Flickr:

• Flickr makes it possible to post content hosted on Flickr to other web sites. However, pages on other web sites that display content hosted on flickr.com must provide a link from each photo or video back to its page on Flickr. This provides a way to get more information about the content and the photographer.[12]

Jag tolkar det som att så länge jag återger en länk på Wikimedia Commons så får jag ladda upp bilden där, men hur är det egentligen? (Detta kanske skulle frågas på Wikipedia:Faktafrågor, om så är fallet, flytta gärna dit frågan.) Vänligen, Hastaro (disk) 14 maj 2013 kl. 16.26 (CEST)

Har bilderna rätt licens så är det fritt att ladda upp:

Attribution License

Attribution-ShareAlike License

Se commons:Commons:Flickr files/Guide --I99pema (disk) 14 maj 2013 kl. 16.36 (CEST)

Tack för snabbt svar, bilderna jag har hittat, eller snarare fotografen jag har hittat lägger upp alla sina bilder under Attribution License och fotograferar i princip alla AIK:s fotbollsmatcher, detta betyder att våra artiklar om Allsvenska fotbollsspelare kommer att börja fyllas med bilder! --Hastaro (disk) 14 maj 2013 kl. 16.52 (CEST)

Erfarenheten har dock lärt oss att dessa koder ofta satts dit omedveten vad det medför, och i några fall har det blivit problem när tex uppladdaren satt dit licenser på verk denne inte har bildrättigheter till. Så viss försiktighet kan vara lämpligt.Yger (disk) 14 maj 2013 kl. 16.54 (CEST)

Vi får helt enkelt hoppas på att han vet vad han sysslar med när det gäller licenser och liknande. Angående att det skulle vara någon annans bilder så tvivlar jag starkt på det, jag har sett fotografen med en kamera i handen ett antal gånger på fotbollsmatcher. Fotografen är Anders Henrikson (enligt Flickr) och där är en länk till hans profil där, ifall någon känner för att dubbelkolla eller liknande. Vänligen, Hastaro (disk) 14 maj 2013 kl. 17.05 (CEST)

Jag vet inte om du sett det, men det finns smidiga verktyg på Commons för att importera bilder från Flickr. Jag brukar använda det här så hämtas bilden och copyrightinformationen direkt från Flickr utan att man behöver ladda ned bilden till sin egen dator först. Ankara (disk) 14 maj 2013 kl. 17.09 (CEST)

Går det på något sätt att kommunicera på flickr? Då kan det vara läge att informera om vad man gör och informera om commons kanske?--LittleGun (disk) 14 maj 2013 kl. 18.11 (CEST)

I fallet att uppladdaren inte själv ägde rättigheterna till bilderna måste vi så klart plocka bort dem. I de fall fotografen själv lagt upp dem på Flickr under den licens som står där så är det den licensen som gäller, och den är oåterkallelig. I sådana fall behöver vi alltså inte ta hänsyn till att de "ångrat sig" eller liknande. Kanske känns det känslokallt men hela poängen med fria licenser är att arbetet ska kunna spridas fritt. Vi får anta att den som laddar upp material under en viss licens faktiskt läst licensen eller åtminstone vad den handlar om. Har vi ingen anledning att tvivla på vem fotografen är så bör vi alltså inte misstänka att hen "gjort fel" i val av licens och vi behöver inte heller plocka bort bilder på fotografens begäran ifall de själva lagt upp dem under en fri licens. Kör på, alltså! --Lajm 14 maj 2013 kl. 18.21 (CEST)

Ankara: Jag själv hittade mig fram till av Magnus toys vilken jag tyckte funkade extraordinärt!

Littlegun, vjag har faktiskt ingen aning. Fast o andra sidan kanske man inte ska informera de alltför mycket. Jag är inne på Lajms spår lite. Är bilderna upplagda under rätt licens och det faktiskt är uppladdaren själv som tagit bilden så tycker jag nog att vi ska ta tillfället i akt. Aningen känslokallt, ja. Men samtidigt så otroligt nödvändigt för ett bättre uppslagsverk, en bild säger mer än 1000 ord brukar det sägas. --Hastaro (disk) 14 maj 2013 kl. 19.34 (CEST)

Det var synd, för det handlar inte om att förklara att de gjort något dumt. Tvärtom, det handlar om att berömma för att de gjort något bra och upplysa om commons som bilddatabas med bilder som faktiskt används och kanske locka över nya användare till wikipedia.

Jag vet inte varför ni förutsätter att de släppt bilderna med fri licens av misstag och att vi skulle vara tvugna att smyga med att vi använder bilderna. Och tror man det tycker jag man kan vara lite hygglig och berätta vad som gäller. Man får trots att man inte måste.--LittleGun (disk) 14 maj 2013 kl. 22.32 (CEST)

Kanske lite olyckligt formulerat från min sida. Om vi nu antar att de har släppt bilderna under licensen för att de vill att bilderna ska spridas, då är det fantastiskt och rosor ska delas ut. Men om man informerar de om att de kan tjäna pengar på bilderna, bara de släpper bilderna under en annan licens så blir det ju olyckligt. Då förlorar vi nog ett antal bilder, för vem vill inte tjäna pengar på sin hobby? Det var lite mer så jag menade, vi ska inte vägleda fotograferna till pengarna. Men att informera om vårt projekt och att berömma, tumme upp för det. Vänligen, Hastaro (disk) 14 maj 2013 kl. 22.39 (CEST)

Om vi för ett ögonblick vänder på det: Kan vissa av dem som laddat upp bilder utan Creative Commons-licenser ha missat möjligheten att lägga sina bilder under fri licens? Nu åter till frågan. Jag ser egentligen tre sorters fall för CC-bilder på Flickr: 1) personen har "råkat" lägga CC-licens på egen bild, 2) personen har laddat upp någon annans bild utan lov och markerat den som CC, också utan lov, 3) personen har laddat upp bilden i avsikt att den skulle ha en CC-licens. I min erfarenhet kräver CC-licenser nästan alltid ett aktivt val, medan traditionell upphovsrätt är standardlicens. Därför är alternativ det ovanligaste av de tre fallen. Fall 2 sker visserligen, men om man vill stjäla bilder så gör man det rimligtvis hellre direkt istället för att ladda upp dem till Flickr där man riskerar mer. Jag tror därför att vi kan utgå ifrån att den som lagt bilder under CC-licens på Flickr gjort det medvetet, och att vi sedan kan hantera de fåtal bilder som stulits genom att radera dem från Commons när det upptäcks. Men andra kan ha andra bilder av hur vanligt det är, eftersom jag sällan patrullerar Commons efter upphovsrättsbrott.//Hannibal (disk) 15 maj 2013 kl. 08.48 (CEST)

De firar i öster

Ryskspråkiga Wikipedia har nu över 1 miljon artiklar.

Ryskspråkiga Wikipedia har passerat 1 miljon artiklar, och just nu lyser en gyllene logotyp på deras sidor. De har varit flitiga i förarbetet, märker jag. På Commons finns inte mindre än 21 olika logotypvarianter…--Paracel63 (disk) 14 maj 2013 kl. 21.27 (CEST)

Varför har vissa logotyper en citron? /Bro (disk) 15 maj 2013 kl. 08.41 (CEST)

Svaret finns här och här :) --Vesihiisi (disk) 15 maj 2013 kl. 08.53 (CEST)

Tack för förklaringen. Då förstår jag bättre varför den gula färgen syntes så flitigt redan bland 500 000-loggorna. :-)--Paracel63 (disk) 15 maj 2013 kl. 15.31 (CEST)

Och apropå inget… Nu har jag skapat projektsidan Wikipedia:1M (1M = 1 miljon), med ett antal användbara länkar omkring olika jubileer, pressmeddelanden och speciallogotyper. Bygg gärna på, den som är intresserad. :-)--Paracel63 (disk) 15 maj 2013 kl. 16.19 (CEST)

Veckans tävling - fler storstäder!

Det saknades en veckans tävling för den här veckan, så från och med idag kör jag en gammal repris i favorit: Största städer efter land II. Många av världens storstäder har artiklar, och de tävlingar som har körts på temat har minskat ned antalet rödlänkar på lista över världens största städer efter land väsentligt, men många städer saknas fortfarande, och vissa länder har oerhört dålig täckning - såsom Centralafrikanska republiken. Varsågod att åtgärda! :) Tanzania (disk) 15 maj 2013 kl. 17.02 (CEST)

Länskod i Mall:Länsfakta

I tex Dalarnas län är länskoden "20" länkad till 20 (tal). Jag står i begrepp att Wikidata-fiera denna parameter i denna mall såsmåningom och står lite funderande inför denna praktik. Detta går att lösa med Wikidata, men bör jag det? Och om så, bör jag göra detsamma för kommuner, tätorter och församlingar också? -- Lavallen (blockera) 11 maj 2013 kl. 15.42 (CEST)

Nej är min spontana tanke.Magnus242 (disk) 11 maj 2013 kl. 18.32 (CEST)

Nej. Centrum för Lättläst har nyligen påminnt oss om att länkar gör det jobbigare at läsa en text. Det ska vägas mot värdet av att ha tillgång till länken. Vi bör alltså länka termer som ganska många (medvetet luddigt) läsare förväntas vara intresserade av att läsa mer om. Att 20 är ett tal, är en trivialitet som inte är värd denna kostnad. --Ettrig (disk) 13 maj 2013 kl. 13.28 (CEST)

I så fall skulle det väl länkas till följande artikel (fast med HELA namnet): ISO_3166-2:SE Adville (disk) 15 maj 2013 kl. 15.27 (CEST)

Det ser ut at vara samma siffra, men finns det källor på att det finns en koppling? -- Lavallen (blockera) 16 maj 2013 kl. 11.15 (CEST)

Bra fråga. det bör det vara, men källa har jag inte. Adville (disk) 16 maj 2013 kl. 11.31 (CEST)

Funktioner att hämta från Wikidata

Det här är nu data som jag flyttat över till Wikidata i Mall:Länsfakta. En ändring i Wikidata skulle nu direkt påverka mallens innehåll när det kommer till:

• Bild på vapen
• Länk till artikel om vapen
• Residensstad
• Länskod
• Översiktskarta

Saker som jag funderar på att ändra, och som är möjligt redan nu.

• Justera länken till Landshövding (Sverige) så att den leder till Landshövdingar i Dalarnas län etc istället.

Saker som jag kan justera till senare, men det är inte tekniskt möjligt än:

• Landskap (kräver utveckling av verktygen i Lua)
• Sittande landshövding (kräver utveckling av verktygen i Lua)
• Area (kräver ny datatyp)
• Folkmängd (kräver ny datatyp)
• Relaterat Landsting/Region
• Grundad (kräver ny datatyp)
• Webbplats (kräver ny datatyp)

Saker som jag är tveksam till att lägga in:

• Länsbokstav (Den datan är utgången sedan 50 år, så frågan är om det är mödan värt skapa en property för bara 25-26 objekt.)
• Titeln på mallen. (Går att hämta från objektets label. Det är möjligt nu, men frågan är om vi vill och behöver det.)

Ytterligare saker som längre fram går att göra:

• Lista över kommuner nu och vid vissa årtal. (kräver ny datatyp och utveckling av verktygen i Lua)
• Dito, ta med kommunvapnen, centralorter, folkmängd area i sådana listor. (som ovan.)
• Lista de största tätorterna. (kräver fas 3)
• Navigationsmallar (kräver utveckling av verktygen i Lua och nya datatyper)

Tankar?! -- Lavallen (blockera) 14 maj 2013 kl. 18.13 (CEST)

Kanonbra! Även om länsbokstaven utgått är det enligt mig så pass etablerad och efterfrågad fakta att jag skulle sakna den. (Det kan knappast vara 50 år gammal info. Nya bilskyltar kom i mitten av 70-talet och det var inte det sista de användes till väl?)

Jag tänker inte ta bort det ur mallen, bara inte flytta över det till Wikidata. Det känns lite overkill att skapa en property för 25-6 län, när data som sådan känns lite utdaterad. -- Lavallen (blockera) 14 maj 2013 kl. 18.33 (CEST)

Iofs, det ska nog finnas någon trafikskylt-property som går att använda. Ska kika! -- Lavallen (blockera) 14 maj 2013 kl. 18.41 (CEST)

Jag ifrågasätter åter påståendet om att länsbokstav inte längre används. När exempelvis Malmöhus och Kristianstads län slogs ihop till Skåne län fick ju Skåne län länsbokstav M och inte L som det lika gärna kunnat bli. Något beslut om detta måste ha tagits. Det gäller även andra länssammanslagningar sedan regskyltarna byttes på 70-talet. Dessutom används länsbokstäverna för att skilja på sekundära länsvägar. Några fler exempel kan jag inte komma på just nu, men finns någon källa för att länsbokstäverna är utdaterad info som inte används längre, och finns någon källa för att sammanslagna län inte fått någon ny länsbokstav? /Grillo (disk) 14 maj 2013 kl. 18.50 (CEST)

Ingen annan än den diskussion om riktnummer som fördes här någonstans för ett tag sedan. -- Lavallen (blockera) 14 maj 2013 kl. 18.52 (CEST)

Allt jag kan se där är ett påstående i förbigående om att länsbokstäverna inte skulle användas längre, ingen källa. Inte heller länsbokstav anger någon källa. /Grillo (disk) 14 maj 2013 kl. 19.24 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Västra Götalands län fick O som tillhörde Göteborgs och Bohus län, medan P för Älvsborg och R för Skaraborg utgick. Att bokstäverna skulle ha utgått har helt undgått mig. Första gången jag stötte på påståendet var häromveckan i diskussioner här. Tostarpadius (disk) 14 maj 2013 kl. 18.57 (CEST)

Ok, på allmän begäran lade jag in det under P395 (Registreringsskylt) så här. Det är dock inte inlagt i alla län ännu. -- Lavallen (blockera) 14 maj 2013 kl. 19.07 (CEST)

De används fortfarande av länsstyrelserna, se t.ex. denna blankett som har en aktuell förteckning längst ned. /Annika (disk) 14 maj 2013 kl. 19.09 (CEST)

Jag ser också lite andra koder av typen "SE-K", som används i några sammanhang. Det kanske är den som finns på pappren Annika ser, och som gäller för de nya länen. Nåväl... -- Lavallen (blockera) 14 maj 2013 kl. 19.29 (CEST)

ISO 3166-2:SE ⬤Bοⅳⅰе 14 maj 2013 kl. 19.45 (CEST)

Så en artikel på Wikipedia sa att koderna var avskaffade medan en annan förklarade att de var del av en iso-standard... Så typiskt Wikipedia. /Grillo (disk) 14 maj 2013 kl. 21.49 (CEST)

...åter till ämnet efter denna avstickare. Är det några andra synpunkter och önskemål? -- Lavallen (blockera) 14 maj 2013 kl. 19.29 (CEST)

Kan jag fotsätta i samma stil med svenska kommuner? -- Lavallen (blockera) 15 maj 2013 kl. 19.40 (CEST)

Ja! Kolla även mitt svar här, som jag kom på utifrån denna tråd. Adville (disk) 16 maj 2013 kl. 10.24 (CEST)

Reklam och relevans

Startar diskussion utifrån Diskussion:Anna Siekas. (alltså inte just Anna Siekas). J 1982 (disk) 15 maj 2013 kl. 14.52 (CEST)

Från WP:IK Resultaten av en misstänkt intressekonflikt granskas mer noggrant än andra bidrag, och bedöms utifrån Wikipedias normala policyer och kvalitetskrav, det vill säga neutralitet, verifierbarhet, stilistik, fluff och så vidare. Misstänkta intressekonflikter leder i regel även till högre krav på källhänvisningar. Bevisbördan vid ifrågasatt neutralitet eller verifierbarhet ligger i regel på bidragsgivaren.

Den aktuella artikeln är enligt min mening ett typfall där detta är tillämpligt. Relevansen är inte klarlagd, mycket flufflänkar tillagda för att påskina relevans. Och när tid getts för att förbättringar kan ges, så kan oklarheten av relevans medföra radering tidigare än när det gällt en skapelse av en person utan intressekonflikt. Intressekonflikten medför dock inte i sig en förändring av bedömningen av relevans, bara tålamodet med en artikel utan påvisad relevans.Yger (disk) 15 maj 2013 kl. 15.17 (CEST)

Hear, hear. Riggwelter (disk) 15 maj 2013 kl. 15.20 (CEST)

Både wp:IK-formuleringen, Ygers inlägg och J 1982:s dito i Anna Siekas-diskussionen verkar vettiga. Att använda wp:IK som slagträ (utan vidare motivering) i diskussionen runt en tveksam artikel är nog mindre vettigt. Mina två ören.--Paracel63 (disk) 15 maj 2013 kl. 15.54 (CEST)

Instämmer med föregående talare.-- Lavallen (blockera) 16 maj 2013 kl. 07.55 (CEST)

Hear, hear --FBQ (disk) 16 maj 2013 kl. 12.06 (CEST)

Relevans för TV-serier mm.

Jag väljer att skriva här, även om diskussionen också skulle kunna platsa på diskussionssidan för relevanskriterierna. Men jag tror att den är så principiell, att den kan föras här - om någon vill det.

Det finns all anledning att se över relevanskriterierna för radio- och TV-program. De är idag på gränsen till parodiskt kravlösa, om man ser det i relation till de krav och förväntningar som satts upp för t ex politiker, organisationer och företag. De sammanfattas så här på WP:Relevanskriterier: "Regelbundet återkommande radio- och teveprogram på nationella, eller internationella stationer eller kanaler är relevanta." Ett aktuellt exempel är serien 112 Aina, som relevanskontrolleras just nu och som bara har existerat i ungefär en månad. Vad är det egentligen som skapar relevans i den? I debatterna om företag, produkter och varumärken återkommer det ofta en farhåga att en exponering här är en del av en marknadsföringsprocess. Själv är jag inte så rädd för det, om artikeln fokuseras på företaget och dess roll i ett samhällssammanhang. Men det är skillnad när det handlar om nyetablerade enskilda produkter som inte kan "utvärderas". Här bör vi ha en lite större medvetenhet och konsekvens. En TV-serie i en kommersiell TV-kanal är inte främst en kulturyttring utan ett redskap i ett marknadsförings- eller reklamsammanhang. TV-kanalen använder tittarintresset för att sälja reklamutrymme. Programmets huvuduppgift är att vara den plattform som krävs för att TV-kanalen ska kunna sälja reklamtid. Men här räcker det alltså helt plötsligt för WP att produkten existerar och att den är lanserad (d v s första programmet har sänts). I alla andra sammanhang kräver vi att produkten och dess varumärke ska ha uppnått en viss position i ett bredare sammanhang. Dessa serier kan i många fall vara helt relevanta, men då på helt andra grunder än att de blott existerar. Jag vill med detta inlägg att vi försöker fundera över vad som egentligen skiljer en kommersiell produkt, vars främst syfte är att skapa en arena för marknadsföringsbudskap i en TV-kanal, från alla andra enskilda produkter som allehanda intressenter försöker lansera. Och jag hoppas att resultatet blir att vi intar en mer kritisk attityd till kommersiella TV-serier, bloggar och webbar - inte för att jag tycker att det är fel att vi har artiklar om ämnen som har kommersiella kopplingar (de kan tvärt om ofta vara helt relevanta) utan för att vi (emm) är sällsynt inkonsekventa. Janders (disk) 28 april 2013 kl. 13.48 (CEST)

Jag ser inga problem med artiklar om TV-serier, så pass utbrett medium som TV är, och varit under flera decennier nu. J 1982 (disk) 28 april 2013 kl. 13.58 (CEST)

Det är möjligt att längden på mitt inledande inlägg gjorde att budskapet inte gick fram. Jag ifrågasätter inte generellt artiklar om TV-serier. Jag ifrågasätter grunden för att vi bedömer dem som relevanta i samma ögonblick som de lanseras, och undrar varför vi särbehandlar dem i förhålande till andra rent kommersiella produkter (och marknadsföringen av dessa). Janders (disk) 28 april 2013 kl. 14.36 (CEST)

En gång i tiden var nog alla (svenska) TV-program per definition relevanta. Idag börjar det tunnas ut, ju fler kanaler och program vi får. Samtidigt växer svwp, och vi har bland annat på sistone bytt fot angående relevans för skolor (om jag inte minns fel). Att särskilja "kommersiella" produkter/kanaler från "icke-kommersiella" ser jag dock ingen vits med – vad är det som gör Program X i Kanal Kommers fundamentalt annorlunda jämfört med Program Y i Kanal Public Service? Att den aktuella artikeln nu har källa till tittarsiffror är bra, för det tyder på att någon sett behov av att försöka påvisa relevans och allmänintresse.--Paracel63 (disk) 28 april 2013 kl. 16.17 (CEST)

I fallet 112 Aina anser jag att artikeln bör behållas. TV:n har, som J 1982 redan antytt varit ett så pass utbrett medium under flera decennier nu att åtminstone TV-serier på de "nationella kanalerna" (har förvisso ingen koll på vad som definieras som nationell kanal, men utgår man ifrån vad Kyllo skrivit på artikelns diskussionssida får man nog tolka sexan som en så kallad 'nationell kanal'. Självfallet ska inte TV-program som "Östberga TV" på Öppna kanalen vara relevanta. Men i just fallet 112 Aina torde utslaget vara solklart. Programmet innehar stora tittarsiffror (211 000 tittare ifall man utgår ifrån vad Kyllo skrivit på diskussionssidan samt MMS) och sänds som tidigare nämnt på en nationell, stor kanal. Det är iallafall min tolkning. --Magnus Hökerberg (disk) 28 april 2013 kl. 16.45 (CEST)

Hmmm, ingen TV-tittare av storlek, går veckor mellan gångerna ibland. Visste inte ens att det fanns en svensk kanal som hette TV6. -- Lavallen (blockera) 28 april 2013 kl. 17.36 (CEST)

Vilken tur att Wikipedia finns då så att du kan upplysa dig om att det är en frikanal i det svenska digitala marknätet, precis som SVT och TV4. /Kyllo (disk) 28 april 2013 kl. 17.45 (CEST)

Jag vill klargöra några saker och ifrågasätta delar av den stenhårda kritiken.

"Det finns all anledning" är en personlig åsikt från Janders. Att Wikipedias artiklar inte ska innehålla reklam framgår av policy och riktlinjer, men att gå så långt som att de största programmen eller serierna på kommersiella nationella TV-kanaler plötsligt inte ska vara välkomna ser jag som kontroversiellt. Det är som att säga att produkter, affärer, företag och kända personer som indirekt kan tjäna pengar på publiciteten ska bojkottas. Om man hade den utgångspunkten så skulle det inte bli många artiklar kvar. Dessutom är det inte svårt att hitta källor till artiklar om TV. Dels finns officiella webbplatser, sedan finns SMDb, IMDb, SFDb, MMS (för tittarsiffror) etc.

"Relevanskriterier som är på gränsen till parodiskt kravlösa" får också stå för Janders. Jag tycker inte att det speglar verkligheten. Det finns relevanskriterier för radio- och TV-program med krav på tittarsiffror eller utmärkelser. Där finns även restriktioner för enstaka avsnitt.

Det är för övrigt Janders som envisas med att artikeln 112 Aina ska relevanskontrolleras, vilket inte heller framgår av inlägget. Relevansen för 112 Aina baseras på att den sänds i en nationell TV-kanal i Sverige (TV6) och har tittarsiffror över gränsvärdet i riktlinjerna. Något som jag tidigare upplyst användaren om och källbelagt i artikeln. Jag har inte fått något tydligt svar på varför just den artikeln ifrågasätts.

Janders talar om debatter, men inte om vilka debatter. Det kan vara debatter på icke-kommersiella TV-kanaler, i tidningar med politisk inriktning eller debatter som användaren själv startat upp. Janders hänvisar inte till någon källa som beskriver vad Wikipedia är och inte är, men tycks ändå ha en mycket tydlig bild av det och använder uttryck som "dess roll i samhällssammanhang", "utvärderas", "medvetenhet" och "konsekvens". Starka uttryck som även kan användas för att vilseleda och lura läsare.

Vad Janders syftar på med "uppnått en viss position i ett bredare sammanhang" har jag ingen aning om. Ett uttryck som kan betyda vad som helst och som saknar hänvisning. "Kan vara helt relevanta", är det Janders personliga åsikt eller enligt Wikipedias relevanskriterier kan man fråga sig.

Wikipedia är inte en kulturdatabas för ideella verksamheter och projekt, utan en encyklopedi. Att ta politisk ställning kan påverka trovärdigheten. /Kyllo (disk) 28 april 2013 kl. 18.16 (CEST)

Ja, det var en salva det... Jag svarar inte i detalj, utan konstaterar bara att det måste gå att föra en principdiskussion, även om det framförs åsikter som ifrågasätter en utvecklad praxis. Det är klart att det är mina personliga åsikter. Den som inte håller med, håller inte med. Gott så. Jag vill egentligen bara att vi ställer samma typ av krav på relevansen för TV-serier som vi ställer för alla andra verksamheter och företeelser. De bör betraktas i ett sammanhang (i detta fall som rent kommersiella verksamheter) och behandlas enligt samma principer som allt annat innehåll här. Jag är intresserad av en diskussion om den i kriterierna kodifierade praxis, som säger att vi ska väga relevansen för vissa former av rent kommersiell verksamhet med en annan måttstock än den som gäller för andra. Aina 112 kan ses som ett exempel, men är inte avgörande i sig. Det är mycket möjligt att den kan komma att framstå som relevant. Men i mina ögon är det alldeles för tidigt att avgöra det. Till sist - att dra in "politisk ställning" i diskussionen är att skjuta ganska lång vid sidan om målet. För du har ingen som helst kunskap om min politiska ställning. F ö anser jag (för att ändå avslöja lite om detta) att jag inte är så rädd för att vi beskriver kommersiella verksamheter, om de besitter andra kvalitéer än enbart att de har lanserats och verkar på en marknad. Det gäller både TV-serier och mycket annat. Janders (disk) 28 april 2013 kl. 19.59 (CEST)

Jag ser ingen som helst anledning att ändra på relevanskriterierna, de är utmärkt skrivna just nu. C.Nilsson (disk) 28 april 2013 kl. 21.57 (CEST)

Som vanligt tycker jag att relevanskriterierna i första hand bör utformas på en nivå som i alla fall gör det troligt att man kan hitta trovärdiga källor att skriva kvalificerade artiklar utifrån (rena tabelluppgifter räcker inte). Jag är rätt tveksam till att stora delar av dem ligger på rätt nivå, och det här är knappast ett undantag.

andejons (disk) 28 april 2013 kl. 22.04 (CEST)

Generellt håller jag med Janders om att vi borde vara mer restriktiva. Vad gäller exemplet menar jag dock att det faktum att TV6 kan ses av alla inom Sveriges gränser, som Kyllo riktigt påpekar, och alltså inte är någon obskyr kanal inom ett visst bolags utbud, talar för relevans. Jag vill samtidigt uttrycka en viss beundran för Lavallen som lyckats undgå att upptäcka dess existens. Tostarpadius (disk) 28 april 2013 kl. 23.45 (CEST)

Ju strängare regler på ämnen som dessa (och överhuvudtaget), ju färre användare (och fler bråk). J 1982 (disk) 29 april 2013 kl. 12.55 (CEST)

Många användare är inte ett mål i sig, men visst bör vi akta oss för att göra kriterierna för restriktiva. Det finns dock ämnen som passar bättre i andra fora. Tostarpadius (disk) 29 april 2013 kl. 13.00 (CEST)

Det är synd att Kyllo tar fram storsläggan då en relevansdiskussion om bland annat tv- och radioprogram faktiskt är av nöden. Jag tillhör väl en minoritet (tillsammans med Lavallen) som inte använder tv-mediet särskilt mycket så jag är förstås inte kapabel att avgöra vilka program som är relevanta eller ej. Det avgörande är dock att de artiklar vi har, och det är många, om tv-serier och tv-kändisar generellt sett är de sämst skrivna. Sannolikt beror det på att de omgärdas av en fan-kultur och ofta är skrivna av barn. Den senaste jag stötte på var Kurage, den hariga hunden (Se min redigeringskommentar där.), Alex & Sigges podcast, m.fl. och tidigare har jag opponerat mig mot kändisskvallret i en rad artiklar kring medlemmarna i Familjen Kardashian, med liten framgång. Relevansen anses oftast självklar just på grund av tv-mediets genomslagskraft, inte minst i kvälls- och veckopress, men enbart på grund av att övriga språkversioner skriver om dem.

För mig är det viktigaste med Wikipedia att det kan innehålla information som annars är svår att hitta, dvs. wp behöver inte rapa upp det som dagligen står i pressen.

Det som Janders skriver här ovan och här är viktigt och måste bemötas i sak och inte med generella påståenden om att det är bra som det är.

Vänligen, Rex Sueciæ (disk)

Jag håller med Rex Sueciæ och vill åter konstatera att förhållningssättet till WP:V är lite märkligt. Visst går det att konstatera att programmen finns, då de går på tv, men ofta är omnämnanden i trovärdiga och oberoende källor så gott som obefintliga. TV-kanalens webbsajt för programmet eller (oh the horror) programmet självt används som källa för artikeln, och artikeln fokuserar helt på vad programmet handlar om, exempelvis figurer i en dokusåpa/dramaserie, istället för att fokusera på sådant som inte tv-kanalen själva rapar upp, dvs analys och påverkan analyserat i trovärdiga källor. Sedan det som inte borde behöva påpekas: ska vi säga att alla tv-serier som sänds på svenskt marknät platsar, helt oavsett källäge, så gäller det förstås varenda program som sänds på något marknät någonstans, och i förlängningen att tv-serier som sänds på kabelkanaler skulle bli mer kritiserade än sådana som marksänds, helt utan anledning. Säger vi alltså här att ett program som 112 Aina är mer lättbedömt än en tv-serie som True Blood? /Grillo (disk) 29 april 2013 kl. 20.29 (CEST)

Givetvis måste såväl källäge som globalt perspektiv beaktas. Jag ser dock inga problem i sig med artiklar som endast innehåller en sammanfattning av handlingen. Det är självklart att samma regler måste gälla för det svenska nätet som för andra, däremot är sannolikheten för att vi får artiklar om lokala företeelser från andra länder som vanligt mindre. Tostarpadius (disk) 30 april 2013 kl. 11.26 (CEST)

Jag har naturligtvis ingenting emot att relevanskriterierna diskuteras på vettigt sätt, korrigeras eller förtydligas. Det som provocerar mig är när någon framställer vad som kan vara rent påhitt som en sanning, gör politik av det hela och får det att framstå som att Wikipedia är någonting annat än vad det är eller enbart använder rent personliga skäl för att ändra på riktlinjerna. Det är inte svårt att låtsas som att alla artiklar är irrelevanta med olika lösa argument. Några förtydligade exempel så att det framgår hur jag menar: Godis, alkohol, rökning kan anses vara skadligt för folkhälsan så bort med dessa artiklar. Det är inte så troligt att den där omtalade huvudrollsinnehavaren får någon mer roll, så bort med den. Kungligheter i Sverige har inte mycket makt, så bort. Vinstdrivande företag kan tjäna pengar på publiciteten, så bort. X är inte känd utanför Sverige eller Norden, så bort. X är enligt Wikipedia och källor nationellt välkänt men det har jag aldrig hört talats om, så bort. X skulle aldrig förekomma i ett välkänt uppslagsverk som NE, så bort. Wikipedia svämmar över av biografiska artiklar så vi borde ändra riktlinjerna så att alla som inte handlar om kulturpersoner eller personer med särskilt samhällsengagemang raderas. Det var som sagt exempel på misstänkta missuppfattningar om vad Wikipedia är och har för syfte och alltså inte mina åsikter. Ofta utsmyckas åsikterna med vackra uttryck som gör att man kan luras om man inte kritiskt granskar innehållet.

Ta det här med att Janders märkte upp artikeln 112 Aina med motiveringen att den inte pågått tillräckligt länge. Vad finns det för grund till det? Vad är tillräckligt – en säsong? Gäller det bara just den serien? Vem sätter gränserna för det? Janders själv? Kom inte och försök hävda att det är något som bara gäller TV-program och TV-serier. Om Wikipedia konsekvent ska följa Janders linje så innebär det exempelvis att filmer inte får läggas in före exempelvis BR-/DVD-släpp eller att ett stort sportevenemang inte får läggas in förrän det är avslutat. Sedan att riktlinjerna skulle vara nästan obefintliga för TV-program och TV-serier är bara en lögn. Vem som helst kan se att det finns riktlinjer och om man studerar riktlinjerna för olika ämnen så ser man att det finns flera fall där kraven är lägre. Produkter behöver exempelvis bara vara nationellt kända och kunna källbeläggas för att vara relevanta. Filmer behöver bara ha visats av en nationell biografkedja i ett land eller på en internationell filmfestival.

När jag ser att det utvecklar sig till en konflikt mellan TV-tittare och användare som inte tittar på TV blir jag besviken. Det borde inte ha någon som helst betydelse för diskussionen, inte heller hur högt/lågt man personligen värderar TV-kanalerna. Tråkigt också om det är så att några hellre ljuger och tar parti för sin kollega än talar sanning och för Wikipedias bästa.

Källtillgång kan säkert vara relevant i frågan, men som jag skrev tidigare så finns det tillgängliga källor om TV i Sverige i alla fall. Vidare håller jag inte med Grillo. Så fort det är någon användare som har kritik mot en artikelgrupp så nämns alltid källornas bristande trovärdighet som argument. Praktiskt taget alla källor förutom mycket exklusiv litteratur och forskarpublikationer blir klassade som så undermåliga att artiklarna inte borde få finnas kvar. Det finns troligen gott om "finlitteratur" och forskning kring ämnen som historia, naturvetenskap och samhälle. Men ni måste väl ändå hålla med om att för en stor del av artikelsamlingen så är det svårt eller omöjligt att hitta den typen av källor. Det är förmodligen ett skäl till att även andra källor accepteras enligt riktlinjerna. En gång försökte en rutinerad användare läxa upp mig genom att hänvisa till skoluppsatser. Men jag säger bara: Släpp skolan – Wikipedia är ingen skoluppsats! Som det står i riktlinjerna för källor så bör man kritiskt granska vissa källor, vilket inte är samma sak som att helt förkasta. Nu är riktlinjer just riktlinjer och inte lagar, men jag vågar sticka ut hakan och säga att det är en bättre grund på Wikipedia än skolregler. Wikipedia är inte en "vanlig" encyklopedi på så sätt att den enbart innehåller historia, utan den har en annan bredd och speglar på många sätt nutid, utveckling och till viss del framtid också. Det gör det ibland omöjligt att finna forskarkällor.

Det blir omöjligt att föra diskussion när någon använder argument som går emot minst tre eller fyra riktlinjer. Men är det någon som vill ha bort alla artiklar som inte skulle platsa i ett "vanligt" uppslagsverk så förstår jag om det är enda sättet.

När det gäller relevansfrågan så är jag fortfarande rädd för att det blir till en åsiktsfråga där alla talar för sina favoritprogram/-serier och vice versa. Fundera istället på om det är något fel på nuvarande riktlinjer och vad man kan göra åt det i så fall. Kanske räcker det med att förtydliga riktlinjerna eller att höja grundkraven. Behövs det en helt ny riktlinje? Hur kan den i så fall utformas på bästa sätt för Wikipedia och användarna? För först när det befinner sig på den nivån kan jag känna förtroende för debatten. /Kyllo (disk) 30 april 2013 kl. 21.27 (CEST)

En trovärdig källa behöver inte vara en akademisk text, men det ska vara något bättre än information på kanalens webbplats, dvs information sammanställd av en tredje part. Att folk skulle förkasta vilken källa som helst för att de är emot att det skrivs om ämnet över huvud taget är bara en halmgubbe. /Grillo (disk) 30 april 2013 kl. 22.20 (CEST)

Jag har redan, efter att ha tagit del av några av inläggen högre upp i tråden, skrivit på min diskussionsanvändarsida att jag avser att hålla mig från diskussioner i framtiden. Orsaken illustreras väl i Kyllos långa inlägg här ovanför. Det går inte att föra principdiskussioner här. Alltför mycket tolkas personligt. Detaljerna segrar över principerna. Rallarsvingarna slår långt vid sidan om målet.

Men eftersom jag drog igång denna diskussion är det kanske inte mer än rätt att jag lämnar en sista kommentar. Dock avser jag inte bemöta Kyllo. Det inlägget handlar ju om helt andra saker än de som jag har försökt diskutera, och det som jag står för. Ett litet klargörande bara: Det här gäller inte i första hand enskilda TV-program. Det gäller inte heller den isolerade frågan hur vi beskriver kommersiella produkter, eller våra eventuella känslomässiga relationer till olika ämnen. Nej, det handlar om något betydligt viktigare: WP:s förmåga, eller oförmåga, att värdera olika ämnen på ett konsekvent sätt. Det är mycket möjligt att 112 Aina skulle kunna vara ett lämpligt ämne här. Men då ska anledningen inte enbart vara att programserien har börjat sändas och att det första avsnittet - källbelagt eller ej - hade en viss publik under minst 10 minuter. Nej, det som motiverar en artikel i uppslagsverket bör (ja Kyllo, det är min personliga uppfattning - du slipper hålla med) vara att programmet är ett ämne som är angeläget att beskriva. Och den bedömningen kan bara göras om man ställer det mot andra, liknande ämnen och de bedömningar som vi gör av dem. Själv tycker jag f ö att det vi ofta tillämpar en alltför begränsande praxis när det gäller företag, näringsliv och varumärken.

Det är alltså avsaknaden av ett helhetsperspektiv som är orsaken till att vi bör diskutera grunderna för våra avgöranden, söka mer allmängiltiga bedömningskriterier och vara medvetna om att alla våra ämnen har både likheter och olikheter som gör att de måste betraktas med ungefär samma ögon. Det kan vara en frågeställning i en viktig och intressant principdiskussion, men den omöjliggörs när debattklimatet inte tillåter andra perspektiv än att de som uttrycker åsikter enbart relaterar till den nuvarande ordningen och tolkningen av relevanskriterierna för enskilda ämnen. Nu kryper jag in i idet, men återkommer säkert med små insatser i artikelsamlingen. Diskutera - det får nog andra göra, i alla fall tills vidare. Janders (disk) 30 april 2013 kl. 23.50 (CEST) Förtydligat, smårättat och kompletterat Janders (disk) 1 maj 2013 kl. 11.21 (CEST)

Om en ett TV-program har en mer genomgripande påverkan på samhället såsom Robinson, Dallas, Fem myror är fler än fyra elefanter. Eller är såpass utbredda att det kan vara värt att känna till t.ex Friends osv. En film med varaktigt tongivande koncept såsom Matrix eller i vart fall ögonöppnande koncept som t.ex 13:e våningen så kan man säga att det finns relevans. Utöver där får man dra en gräns någonstans, då det produceras en hel del strunt minst sagt. Har dock märkt att det finns en stor mängd artiklar om olika serier, band, låtar, filmer osv i ett oproportioneligt mot andra ämnen. Till försvar kan väl dock sägas att de flesta artiklar som beskådas mest hanlar just om serier, band, låtar, filmer osv Schh (disk) 17 maj 2013 kl. 13.58 (CEST)

TVns påverkan på vår statistik

Jag försökte själv sparka liv i den mycket insomnade WP:Projekt Karlstad (fler får gärna delta), och såg att Calle Steen var den mest lästa Karlstadstubben under april. Jag kunde när jag försökte fixa lite med källor och uppdatera artikeln inte ramla på något som gjorde honom mer aktuell än annars (och en före detta hockeyspelare borde väl inte vara så aktuell flera år efter avslutad karriär) så jag tittade lite djupare i statistiken. På söndagar har de flesta varit inne, och detta (troligen) för att hans fru Anna Lindberg också är det för att hon i sin tur är med på TV i Mästarnas mästare. Samma mönster verkar gå igen med de flesta andra av deltagarna. Det kan alltså vara värt att ta en titt framåt vad som skall gå på TV, ex. vilka kändisar som är med i specifika program om någon vecka eller två för att försöka förbättra kvalitén på dessa inför en eventuell ökning av antalet läsare av artiklarna. För min del känns det i alla fall roligare att bidra till en artikel som blir läst av många än någon stackars mer eller mindre bortglömd artikel som få har någon nytta eller glädje av. Därmed inte sagt att sådana är av ondo, vem vet, de kanske blir mer aktuella och därmed mer lästa någon gång framöver - som i fallet med Steen. GameOn (disk) 7 maj 2013 kl. 08.50 (CEST)

Varit med om samma fenomen som beskrivs här ovan. Själv tycker jag inte det är det viktigaste hur många som läser ens artiklar, huvudsaken att de finns här på svWiki, så att Wiki både kan fylla den breda massans behov, men också de lite mer smalspåriga. Mvh Lill-Ann (disk) 7 maj 2013 kl. 20.19 (CEST)

Känner också igen det hela. Artiklar och evenemang i massmedia leder till att folk letar i Wikipedia. Själv har jag slutat titta i TV-tablåer. Huvudsaken, tycker jag, är att artiklarna i ämnena man är intresserad av är bättre nästa gång de är "på tapeten". Projekten på Wikipedia för tyvärr i många fall en tynande/slumrande tillvaro, och jag hade gärna sett att de getts lite mer uppmärksamhet. Jag är själv med i åtminstone tre projekt, där det enda någorlunda livaktiga är WP:Projekt Göteborg. Jag ser dock både projekt och portaler som samlingspunkter; dvs de är bättre än inget alls, och det är bra att de finns där när man väl lyckats rekrytera andra intressenter till "sitt" ämne. Under tiden ser jag till så "det tomma huset" åtminstone är välstädat. :-)--Paracel63 (disk) 10 maj 2013 kl. 15.58 (CEST)

Även när en person är gäst i ett större TV-/radioprogram eller när något ovanligt/bortglömt ord uppmärksammas i media så brukar det märkas en viss uppgång i artikelstatistiken. En anledning är nog att många googlar, och då hamnar Wikipedias artiklar ofta högt upp bland sökresultaten. Att planera framåt är bra om man har tid över, men ännu mer angeläget tycker jag är att se till nutid och att titta kort tillbaka. Jag har tidigare upptäckt att vissa program och personer som varit relevanta och aktuella glömts bort helt och hållet här. Kanske beror det på att många engagerar sig i samma artiklar och följer samma personer. Där kanske jag kan bidra till viss del, men det skulle nog behövas fler för att säkerställa att åtminstone de mest relevanta nationella programmen och personerna finns representerade och är uppdaterade. Något som man väl borde kunna förvänta sig. /Kyllo (disk) 16 maj 2013 kl. 19.09 (CEST)

Med tanke på senaste SVT - Uppdrag Granskning så kan man ju fundera på medias egna relevanskriterier. Ser man inte rekrytering i Sverige till krig och konsekvenserna när de återvänder som viktigt och dessutom sänder program med rena felaktigheter så finns det all anledning att ifrågasätta vad som tas upp, men inte minst vad som INTE tas upp! Schh (disk) 17 maj 2013 kl. 14.27 (CEST)