Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2013/Februari

transcription – help

Hi, I couldn't find international village pump on svwiki so I'm writing here. I'd like to ask if anybody could write transcription of Sjögren? I'm learning a lot about Sjögrens syndrom but everybody pronunces it his own way and that's confusing… Kaligula (disk) 17 januari 2013 kl. 18.26 (CET)

The Sjö- part can be pronounced ɧøː or ʂøː depending on the dialect of Swedish. The -gren would be pronouced greːn or gʀeːn. - Tournesol (disk) 17 januari 2013 kl. 18.30 (CET)

Thank you very much! :) Kaligula (disk) 17 januari 2013 kl. 19.03 (CET)

Here you can listen to how it's pronounced in Swedish. / Elinnea (disk) 19 januari 2013 kl. 00.39 (CET)

Är detta Wikimaterial? Mionix och Rekkles

Jag har två idéer på artiklar jag hade tänkt skriva. Men först vill jag rådfråga er om ni anser att de är tillräckligt relevanta för att vara här(jag har läst Wikipedia:Relevanskriterier.

Den första är en artikel om Mionix, det svenska gaming företaget. Företaget är varken börsnoterat eller särskilt stort men har intresse för många kan jag tro. Dessa artiklar brukar dock vara ganska svåra att hitta information till.

Den andra är en artikel om Rekkles Aftonbladet Spela! Amerikansk lag sätter stopp – för ”Rekkles”. Läste artikeln och märkte hur stor han verkar vara. Dessvärre vann de inte finalen men svenska Wikipedia har redan artiklar om imo mindre betydelsefulla spelare Kategori:E-sportpersonligheter och klaner. Samtidigt finns all info man behöver på LoL-wikin Leaguepedia Rekkles]. Vad tycker ni? --Immunmotbluescreen (disk) 15 januari 2013 kl. 23.37 (CET)

Båda dessa ämnen är företeelser jag mycket dålig koll på och jag kan därför inte säga mycket om relevansen. För mig framstår det som om ett viktigare problem är källäget; du skriver att "[d]essa artiklar brukar dock vara ganska svåra att hitta information till" och "[s]amtidigt finns all info man behöver påLoL-wikin". Om du inte kan hitta nog med källor för en rimligt heltäckande artikel bör du enligt min mening avstå från att skriva artikeln (jag vet dock att andra har en annan åsikt i den här frågan). Vad gäller LoL-wikin, hur god källa är den? Kan vem som helst redigera den? Vem granskar innehållet? Oavsett hur du väljer att göra, lycka till! Niklas R (D^#) 16 januari 2013 kl. 08.41 (CET)

Intressanta synpunkter. Vad jag menade med LoL-wikin var att om någon skulle vilja veta något om Rekkles kan de bara gå dit och få en mer information än vad vi kommer att kunna erbjuda. En egen artikel på Wikipedia är således ganska meningslös innan han är har blivit större och något mer intressant för allmänheten. Lägger ned planer på Rekkles och skjuter upp Mionix tills vidare——Immunmotbluescreen (disk) 20 januari 2013 kl. 21.53 (CET)

E-sport är väldigt stort online, inte alls lika stort i verkligheten. Generellt verkar det vara så iaf på enwiki att de mest välkända lagen och de större turneringarna är relevanta, spelare inte alls i nån större utsträckning. Man måste kunna hitta vettiga källor om personen, vilket generellt också leder till att det bara är de absolut största som uppnår relevans, exempelvis en:Lee Young-Ho. Kanske vore bra att försöka ta fram relevanskriterier? --Bomkia (disk) 16 januari 2013 kl. 09.13 (CET)

Om det inte vore för att han var svensk vore han ointressant här. ——Immunmotbluescreen (disk) 20 januari 2013 kl. 21.53 (CET)

Wikimedia sites to move to primary data center in Ashburn, Virginia. Read-only mode expected.

(Apologies if this message isn't in your language.) Next week, the Wikimedia Foundation will transition its main technical operations to a new data center in Ashburn, Virginia, USA. This is intended to improve the technical performance and reliability of all Wikimedia sites, including this wiki. There will be some times when the site will be in read-only mode, and there may be full outages; the current target windows for the migration are January 22nd, 23rd and 24th, 2013, from 17:00 to 01:00 UTC (see other timezones on timeanddate.com). More information is available in the full announcement.

If you would like to stay informed of future technical upgrades, consider becoming a Tech ambassador and joining the ambassadors mailing list. You will be able to help your fellow Wikimedians have a voice in technical discussions and be notified of important decisions. Thank you for your help and your understanding. Guillaume Paumier, via the Global message delivery system (wrong page? You can fix it.). 19 januari 2013 kl. 16.43 (CET)

Kort tolkning på svenska: tekniska problem på gång, särskilt 22 – 24 januari, särskilt 18.00 – 02.00 svensk tid. En del av tiden kommer det bara gå att läsa, inte redigera. /NH 20 januari 2013 kl. 11.13 (CET)

NE som källa

Jag upptäckte här, och det är inte första gången, att vissa när de hänvisar till Nationalencyklopedin länkar till NE:s artikel här på Wikipedia. Det är inte en fullgod referens! Länka istället till artiklarna där ni hittade informationen. Det kan vara svårt att veta exakt vilken artikel infon kommer ifrån annars. Kommer den ifrån bokversionen så ange det! Jag vet inte riktigt var jag annars skulle ta upp det här, för BB kändes inte helt passande, men jag ville åtminstone uppmärksamma om problemet. /Grillo (disk) 20 januari 2013 kl. 14.15 (CET)

Men är det något problem? En källhänvisning är väl en källhänvisning, även utan att man länkar till en artikel. Vi har massor av hänvisningar till den 4:e upplagan av Nordisk familjebok (från 1950-talet) som råkar innehålla en länk just till Wikipedias artikel om uppslagsverket i fråga. --LA2 (disk) 20 januari 2013 kl. 16.14 (CET)

Det blir ju lättare att verifiera det om det är tydligt var den kommer från. Om källan är tagen ur en bok från NE så är det ju bra att det framkommer, om källan istället är från NE på internet så borde det ju vara lätt att ta med länken i källhänvisningen. Det kan ju även vara så att information till en artikel här har inhämtats från ett annat uppslagsord i NE (än vad vi har som uppslagsord här), då blir det ännu svårare att verifiera om det inte är tydligt vilken källa som använts. /Hangsna (disk) 20 januari 2013 kl. 16.19 (CET)

Håller med Hangsna. källor skall skrivas så tydligt som möjligt för att den som vill kontrollera den inte skall behöva leta allt för mycket. Risken är ju annars det som jag läste någonstans om en som skrivit en fejkartikel om något slag på enwp. Den artikeln låg kvar i några år innan den upptäcktes eftersom det fanns källor (och var väl även på väg att nomineras som bra...) MVH Adville (disk) 20 januari 2013 kl. 18.25 (CET)

Jag brukar skriva något i stil med <ref>[http://www.ne.se/artikel Artikel] i ''[[Nationalencyklopedin]]''</ref> när jag hänvisar till nätupplagan och <ref>Artikel i ''[[Nationalencyklopedin]]'', band 1 (1989)</ref> när jag hänvisar till pappersvarianten. Detta resulterar i en länk till NE-artikel, till fromma för den som inte vet vad NE är för något, men jag antar att det är oskicket att inte specificera vilken artikel och vilken version som uppgiften hämtas från, som är problemet. Jag håller med om det, för ibland kan ju uppgifter hämtas från en artikel med ett annat namn än den som svwp-artikeln har. Det är väl att jämföra med Kategori:Ugglan utan parametrar som LA2 har skapat, och som är en åtgärdskategori som förr eller senare skall tömmas. Tomas e (disk) 20 januari 2013 kl. 18.29 (CET)

Vill bara förtydliga att det förstås är som Tomas E påpekar. Naturligtvis kan man länka till NE:s artikel, men inte bara dit. Det primära är vilken artikel infon är tagen ifrån. Det är viktigt inte minst för när artiklar på Wikipedia flyttas. /Grillo (disk) 20 januari 2013 kl. 22.38 (CET)

Mallen {{NE}} är bra att använda för att göra källhävnisningar till Nationalencyklopedin. Motsvarande mall {{UVF}} finns för Uppslagsverket Finland och flera andra uppslagsverk. Det är bara att välja och vraka i Kategori:Källmallar. /ℇsquilo 21 januari 2013 kl. 16.53 (CET)

Hur använder man NE-mallen när "titeln" består av flera ord, eller t ex ett namn? (blippar på varje sida går inte) /Nesse (disk) 21 januari 2013 kl. 17.45 (CET)

Så här: hans-holmer i Nationalencyklopedins nätupplaga. . Det går säkert att göra länkningen snyggare genom att använda olika attribut för länk och titel, men jag tror att enkelheten segrade i det här fallet. /ℇsquilo 22 januari 2013 kl. 10.29 (CET)

Jag kan tänka mig att de källhänvisningar som länkar till vår artikel om NE snarare än till NE själv är litet äldre. När jag började skriva på wp var nämligen NE bara tillgängligt som betaltjänst, inte som i dag med kortare/bitar av artiklar liggande öppna för vem som helst. Således tycktwe nog många då att det inte var lönt att länka till en sajt som bara en begränsad del av swwp:s läsare kunde nå. /FredrikT (disk) 22 januari 2013 kl. 10.34 (CET)

Just mitt exempel kommer från 26 augusti 2012. /Grillo (disk) 22 januari 2013 kl. 16.07 (CET)

Socken eller församling?

I mitt tycke ser det gammaldags ut om vi ska börja skriva född i den eller den socknen. Är inte församling det ord som använts i mer än hundra år? Man bör väl hålla sig till det ordet? Rätta mig om jag har fel men på senare tid har väl ordet socken bara använts när det handlar om fastigheter (till exempel i samband med lagfarter)? Nya kategorier föranleder denna fråga. Vänligen Pontuz (disk) 17 januari 2013 kl. 23.23 (CET)

Det används som varit uppe tidigare av fornminnesregistret, museer och liknande. Mitt förslag är att personer födda efter 1862 bör anges efter församling och före dess socken. Det kan ju vara värt att notera att de moderna församlingarna nödvändigtvis inte är samma sak som de äldre socknarna och kontrollera vad källan egentligen syftar på. Sedan vet jag ju att många försvunna församlingar omdirigerar till sockenartiklarna. Jag kan tycka att det blir väldigt mycket bök om man skall skapa separata församlingsartiklar även för alla försvunna socknar - det skiljs redan mellan kyrksockenartiklar och landskommunsartiklar (borgerliga socknar), att därtill skilja ut jordebokssocknar känns som onödigt fragmentisering just nu. Fast om jag förstod rätt så handlar frågan om de nya kategorierna för födda? Ja, problemet blir ju då att man måste ha ytterligare ett kategoriseringssystem för dessa. Personer födda på 1500-talet kan ju knappast kategoriseras efter dagens församlingar då det troligen inte ens av artiklarna framgår exakt var i socknen de föddes och därmed kan avgöra i vilken församling de är födda. Det innebär att vissa får kategoriseras efter socken, vissa efter församling och vissa efter kommun. Om det är lämpligt får andra avgöra. --FBQ (disk) 17 januari 2013 kl. 23.45 (CET)

Angående ordet socken/församling för kyrksocknarna är det i mångt och mycket med kommunreformerna med början 1952 som begreppet socken ersätts av församling, även om benämningen församling förekommit för kyrksocknen tidigare, men socken nu fick en allmer entydig kyrklig användning i och med kommunsammanslagningarna och att de borgerliga socknarna försvann (och kyrkan fick mindre inflytande över kommunen i övrigt, redan 1930 hade ju anvaret för skolan förts över till kommunerna). Men Svensk uppslagsboks andra upplaga 1947-55 har socken som uppslagsord för församlingar/kommuner. Lantmäteriet använde sockenbegreppet till 1993 och nu är det främst museer och riksantikvarieämbetetet m. fl. som använder det.

Jag vill som helst hålla mig utanför själva diskussionen om kategoriseringen av födda i... socken/församling - men vill bara förvissa mig om att det inte blir fråga om någon beslut om en generell ändring av länkning av socken till församling i artiklar, för då kan det bli fråga om en mängd felaktiga länkningar. -FBQ (disk) 17 januari 2013 kl. 23.55 (CET)

Jag förstår att frågan är mer invecklad än jag trodde. Jag är inte heller så diskussionssugen. Jag ville mest väcka frågan innan tusentals felaktiga (?) kategorier hunnit bli upplagda. Vänligen Pontuz (disk) 18 januari 2013 kl. 00.51 (CET)

Observera att bl.a. Riksantikvarieämbetet fortfarande använder sockenbegreppet. Sockenbegreppet går att tillämpa på alla som är födda inom ett givet geografiskt område, oavsett konfessionell tillhörighet, medan församlingsbegreppet enbart är kyrkligt och går följaktligen inte att tillämpa på sådana som inte är/var medlemmar i Svenska kyrkan. Redan detta räcker till för att göra församlingsbegreppet i praktiken oanvändbart som klassificeringspricip. Lekoren (disk) 18 januari 2013 kl. 01.22 (CET)

Saken är mer komplicerad än Lekoren antyder. Svenska kyrkans indelning används fortfarande inom folkbokföringen, trots att det mest naturliga hade varit att frysa vid en tidpunkt före relationsförändringen. Rent praktiskt har det att göra med de kyrkliga församlingarnas ansvar för begravningsverksamheten även för icke-tillhöriga. Det hela kommer förmodligen att organiseras på ett annat sätt i framtiden. Ett förslag om enhetlig begravningsavgift för hela riket har framlagts. Tostarpadius (disk) 18 januari 2013 kl. 07.22 (CET)

Som jag ser det är sockenbegreppet främst tillämpligt för platser och fastigheter. Jordabokssocknarna användes upp till 1970 för fastighetsbeteckningar. Så att skriva att herrgården gg ligger i ff socken i gg kommun anser jag helt korrekt. Jag anser också det är helt Ok skriva personen yy bodde i hh socken, när det gäller en tid före 1952/1970 (kan var lite olika för de två tidpunkterna). Utifrån samma resonemamg anser jag ett också vara helt OK lägga in personer i kategorin personer från gg socken, när det gäller personer födda före 1971 (ev 1952). När det sedan gäller första meningen om en person, är det på sätt och viss mest korrekt skriva född i pp församling, då personen skrevs in i den organisationen, dvs det behöver inte utläsas som en geografisk plats. Jag har heller personligen inga problem om det i stället står pp socken som då relaterar till var han bodde vid födseln men absolut då inte för personer födda sent.Yger (disk) 18 januari 2013 kl. 07.49 (CET)

Jag ser i grunden inga problem med att använda socken även för sentida förhållanden. Svenska kyrkans församlingsindelning har förändrats i snabb takt sedan sekelskiftet (med vilket uttryck jag givetvis syftar på det senaste, det så kallade "millennieskiftet"). I det sammanhanget har alltfler även lokalt återgått till det gamla begreppet. Den användningen kommer med all säkerhet att öka på landsbygden, inte minst med tanke på de stora förändringar som förestår vid nästkommande årsskifte, då också ordet "församling" i svenskkyrkliga sammanhang kommer att få två olika betydelser, något som bäddar för en enorm förvirring i framtiden. Även ordet "pastorat" får ett helt nytt innehåll. Tostarpadius (disk) 18 januari 2013 kl. 08.53 (CET)

Jag har förstått att det finns ett starkt motstånd mot begreppet socken som uppfattas som ålderdomligt. Jag gör det inte men det beror nog kanske på var man vuxit upp, och vilken ålder man har. Att riksantikvarieämbetet använder handlar till stor del om att de inte har någon administrativ funktion längre. Det betyder att beslut om kommunsammanslagningar eller församlingssammanslagningar inte påverkar socknarna, vilket är ganska praktiskt. Som Yger ser jag inte att det behöver anges i biografier om det uppfattas som ålderdomligt, om det . När det gäller mindre geografiska platser däremot är det i de flesta fall omöjligt att identifiera dem om man inte använder socknar, så den som flyttar artikeln Söderby, Danmark till Söderby, Uppsala kommun för att det är bättre att ange kommun skapar bara förvirring om vilket Söderby det handlar om. Genom de församlingssammanslagningar under de senaste åren som är en del i det Tostarpadius talar om, går det inte heller alltid att använda församlingar: både Söderby i Danmark och Söderby i Funbo ligger sedan 2010 i Danmark-Funbo församling.--FBQ (disk) 18 januari 2013 kl. 11.01 (CET)

Nu är kanske inte Söderby, Danmark så vidare lämpligt artikelnamn. Det betydligt större, folkrikare och välkändare riket Danmark bör väl ändå ha företräde till det namnet. Om man nu ska skriva sockennamn "nakna" så bör man göra undantag i sådana här fall. --Andhanq (disk) 18 januari 2013 kl. 11.16 (CET)

Nej det är det nog inte. Jag har upplevt att de som har svårt för sockenbegreppet uppfattar det som mindre stötande när det inte skrivs ut att det handlar om det, och därför valt den lösningen ibland. Dessutom har jag ju kölvattnet av Ygers sockenprojekt upplevt att sockenbegreppet används, det är begreppet socken man regagerar på. Artiklar har baserats om "områden" som motsvarar, men det har protesterats mot att kalla dem socknar. Men här där det kan bli förvirring skall jag se till att flytta den.--FBQ (disk) 18 januari 2013 kl. 11.22 (CET)

Om man är född år 2000 och bara med i Svenska pingstkyrkan, skall man då kategoriseras efter Svenska kyrkans församlingar? Man har då aldrig levt när Svenska kyrkan var ett statligt samfund, utan föddes samma år som privatiseringen, och man är inte ens med där (jag vet att man kan vara med i båda, men alla är inte det). Är man född på en viss ort bör den stå, men om man i stället är född ute på en gård ute på Sveriges landsbygd, mellan två orter, eller så bör det stå på svenskar:

• -1862: Socken
• 1862-1971: Landskommun, stad, köping, municipalsamhälle eller församling i Svenska kyrkan
• 1971-2000: Kommun eller församling i Svenska kyrkan
• 2000- Kommun J 1982 (disk) 18 januari 2013 kl. 12.12 (CET)

Oavsett vad vi tycker är folkbokföringen som sagt ännu så länge baserad på Svenska kyrkans församlingar. Tostarpadius (disk) 18 januari 2013 kl. 12.16 (CET)

Nu är det faktiskt så att föramlingarna inte är helt "privatiserade". De används fortfarande i statistiska sammanhang http://www.scb.se/Pages/List____257285.aspx och har koder som bestäms av SCB. Pingstförsamlingar eller judiska, muslimska, grekisk-ortodoxa, katolska o s v församlingar har inte några sådana koder. Så alla bor i en församling, även om man inte är medlem. --Andhanq (disk) 18 januari 2013 kl. 12.22 (CET)

Fastigheten man bor/bott i har bokfört som tillhörande en jordebokssocken (stad) till 1970 därefter till kommun. Så fastigheten har aldrig legat i eller tillhört en landskommun eller församling, samma då för var man bott/bor. Däremot så kan man som individer tillhöra olika organisationer, som en församling eller landskommun. Och man registreras vid födelsen som tillhörande en folkbokföringsförsamling fast man bor i en kommun (tidigare socken).Yger (disk) 18 januari 2013 kl. 12.28 (CET)

Tror aldrig att WP kan bli helt konsekvent i detta. Själv brukar jag för landsbygdens del alltid socken och landskap, de är (nästan) oföränderliga. /Nesse (disk) 18 januari 2013 kl. 13.15 (CET)

Det är utmärkt att Wikipedia sedan senare år skiljer på socknar, församlingar och landskommuner. Ett stort hedervärt arbete har lagts ner. Förklaringar till vad dessa enheter betyder och har betytt i olika sammanhang hör hemma i samlingsartiklarna socken, församling, församling (folkbokföring), landskommun, köping, municipalsamhälle och stad (Sverige). /Ascilto (disk) 18 januari 2013 kl. 19.15 (CET)

Det finns ett annat skäl att använda församling just i fråga om levnadsdata, nämligen att uppgifterna för personer födda före ca 1990 är hämtade ur församlingars kyrkobokföring. Det är i församlingens böcker man söker. Det är väl därför som SBL använder församling i sina intron. Att någon sedan exv varit skollärare i den och den socknen är en annan historia och på inget sätt märkligt att notera. Lekorens redigeringar församling > socken distanserar uppgifterna om levnadsdata från källan, står i strid med folkbokföreningen som den ännu faktiskt fungerar och skapar därigenom en onödig diskontinuitet i wiki samt distanserar wiki från biografisk sed enl exv SBL. 31.209.16.109 19 januari 2013 kl. 04.07 (CET)

Det är möjligt att församling är bästa standard om man vill hitta något entydigt, men inlägget från IP-adressen innehåller en hel del som jag vill opponera mig mot. Först så sorterade skolundervisningen fram till 1930 under kyrkan, så skollärararens socken är precis samma som kyrkbokföringens. Jag anser att var han varit skollärare i högsta grad är intressant att notera. Sedan är det ju värt att notera att det är vid digtaliseringen av SBL som församling använts, i själva artikeltexten anges socken, som här [1], man har också valt att ange församling inom parentes när den gällt städer, som här [2]. Detta är alltså riksarkivets standard vid digitaliseringen av sitt material, ingen allmän standard. Sedan är det vanligt i släktforskningsprogram och liknande att församling är standardangivelse. Om man väljer att använda det begreppet i alla biografier får man vara medveten om att de inte nödvändigtvis har med dagens församlingar att göra. --FBQ (disk) 19 januari 2013 kl. 08.03 (CET)

Mitt inlägg avsåg bara introts levnadsdata och där tror jag nog att SBL gör som jag beskrev det. Skollärarexemplet var bara ett exempel på en uppgift i en brödtext som gärna kan nämnas med socken. (Ja, jag tycker nog att socken är att föredra här framför församling, FBQ.) Allt som står i brödtexten - utom i prästartiklar - kan presenteras i sockenform, men levnadsdata bör kopplas till församlingsbegreppet. 31.209.16.109 19 januari 2013 kl. 08.10 (CET)

Ang medvetenheten om att församlingar ändras förstår jag inte Ditt resonemang. Vi skriver ju alltid Leningrad och anger förlegade länsnamn om det var det som gällde i ett skeeende. 31.209.16.109 19 januari 2013 kl. 08.16 (CET)

Leningrad är en omdirigering till Sankt Petersburg, så man kommer till rätt stad när artikeln länkas. Skall man återge samtiden namn så borde personer födda före 1862 på landsbygden anges som födda i socknar. Jag vet inte om jag tycker att det är så noga, det viktiga är att det framgår vad man syftar på, och var personen egentligen är född. Att det verkar som att personen är född i en tätort fast det på tiden var landsbygd och liknande är ju då visserligen inte heller lyckat.--FBQ (disk) 19 januari 2013 kl. 09.16 (CET)

Det har skapats en massa "Personer från X socken" här: Kategori:Svenskar_efter_socken. Har vi inte diskuterat detta förut och kommit fram till att vi inte bör kategorisera folk som från en ort/socken/församling? Personer födda i X socken vore ju bättre. Eller det betyder ju bara att mamman var skriven där då personen föddes. "Personer vars mamma var skriven i X socken vid personens födelse" borde kanske kategorin heta om vi ska tala sanning? Jag tycker inte vi bör ha den här typen av masskategorisering. Ofta verkar de som lägger in dessa kategorier inte heller kolla upp om den socken de lägger in stämmer gentemot nån källa! / Elinnea (disk) 20 januari 2013 kl. 00.43 (CET)

Är också skeptisk. Förutom alla problem med att kategorisera personer efter ort vi pratar om förr, verkar ingen kontrollera att det handlar om rätt socken. Dessutom tror jag inte att många människor identifierar sig efter vilken socken de är födda i. Jag är inte ens säker på vilken jag är född i, bara församlingen... Vilken socken det tillhörde över hundra år innan jag föddes har jag föga intresse av. Utöver dessa problem gör det ju också att kategoriseringen blir onödigt religiös. /Grillo (disk) 20 januari 2013 kl. 14.10 (CET)

Jag är lite skeptisk till användande av uttrycket "sockenbegrepp". Ordet "socken" används i flera betydelser (kyrkosocken, jordebokssocken, jordregistersocken, antikvariskt-topografiska arkivets sockenbegrepp) och olika ord används för närliggande begrepp. Socken, församling och kommun är i många fall utbytbara. Sockengränserna har också ändrats genom tiderna och den historiska indelningen är i många fall betydligt mer komplicerad än man förväntar sig. Detsamma gäller landskap.

De främsta skälen till att ange församling är verifierbarhet – sådana fakta som rör födelseort, föräldrar m.m. registrerades i församlingens födelseböcker – samt att den som vill forska vidare om en person får en bra utgångspunkt för det. Edaen (disk) 20 januari 2013 kl. 14.27 (CET)

Jag har fått en känsla att vi haft konsensus att avskaffa dessa "från"-kategoriseringar, men de som vill ha dem lyssnar inte utan sätter igång och masskategoriserar så vi nu har flera hundra artiklar av den här typen. Skulle man kanske kunna gå igenom dessa med en bot och ta bort dessa "från"-kategoriseringar och sen kan man ha en diskussion om man istället ska införa något annat, t,ex "personer födda i"? Tror att det vore bra om vi diskuterar saken först och sätter upp kriterier för hur denna kategorisering ska gå till. Jag tycker först och främst ska heta det de avser. Avser man "födda i" ska kategorin hela "födda i" och inte "från" och det andra är att man absolut inte bör lägga in nån kategorisering på en person om det inte finns en källa som stärker att personen verkligen är född i den avgivna församlingen/socknen. Jag tror att problemet är massmallning. Att man inte lägger ned tillräckligt mycket omsorg vid varje artikel utan man bara slänger in en kategori som man tycker verkar bra. / Elinnea (disk) 20 januari 2013 kl. 14.38 (CET)

Jag har (tillfälligt) stoppat en av masskategoriserarna nu. Hur ska vi göra med dessa diffusa fragmenterande kategorier och masskategoriserare som inte bryr sig om diskussionerna? --MagnusA 20 januari 2013 kl. 14.53 (CET)

Om jag minns tidigare diskar så var man inte intresserad av att kategorisera folk efter födelse, utan efter var de var kända att komma från. Är man född i A, men uppvuxen i B, så är kanske A inte så intressant. Jag är av åsikten att jag inte ser något relevant i dessa kategorier öht oavsett om det är "född" eller "från". -- Lavallen (blockera) 20 januari 2013 kl. 15.48 (CET)

En person som växt upp på/präglats av fler ställen kan gärna kategoriseras efter flera ställen (se Astrid Lindgren, Vimmerby, Småland och Stockholm). J 1982 (disk) 20 januari 2013 kl. 19.38 (CET)

Och varför då inte bara skriva det i artiklarna, istället för att använda kategorisystemet? -- Lavallen (blockera) 20 januari 2013 kl. 20.38 (CET)

Därför att kategorierna är värdefulla sammanställningar av personer som har en viss sak gemensamt. Tostarpadius (disk) 23 januari 2013 kl. 12.39 (CET)

Och det är inte artiklarna? --- Lavallen (blockera) 23 januari 2013 kl. 12.52 (CET)

Nej, det är ju just det som är kategoriernas funktion. Jag vet inte om jag tycker att dessa kategorier är så viktiga, men om det finns användare som tycker det, så låt dem lägga in dem. Ingen som inte vill behöver ju använda kategorierna i fråga. (Mitt resonemang bygger förstås på att kategoriseringen är korrekt.) /Dcastor (disk) 23 januari 2013 kl. 13.25 (CET)

För exempel på användning se tex Forserums socken under Se även. Detta är en kraftfull och värdefull tilläggsinfo för läsaren, och gör onödigt dessa eländiga "Kända personer från" som jag nästan är allergisk för (Samma funktion jag visar går sätta lägga in i tätorter och kommuner också för att även där ersätta rubriken]Yger (disk) 23 januari 2013 kl. 13.39 (CET)

Städer

Som jag förstått det fanns inga socknar i de orter som hade stadsrättigheter fram till 1971? Hur har det gjorts med sammanslagna församlingar där? Jag har sett ett par märkliga exempel på församlingar som på Wikipedia döpts om till socken vid församlingssammanslagningar, trots att den socknen aldrig funnits. Kan dock tyvärr inte komma på några exempel just nu. Är alla sådana lösta och hur sköts stadsförsamlingar numera? /Grillo (disk) 18 januari 2013 kl. 19.57 (CET)

Detta är utrett och rättat nu. Däremot är artiklarna om de historiska stadskommunerna mindre utvecklade än socknarna (som fortfarande kan behövas användas), men stadskommunerna är ju numera ofta (kärnan av) tätorter. Yger (disk) 18 januari 2013 kl. 21.17 (CET)

Ingen Veckans tävling nästa vecka?

Det finns ingen Veckans tävling inplanerad för nästa vecka. Ett perfekt läge för dig som kanske inte har anordnat någon tävling tidigare, men gärna skulle vilja! Eller för dig som anordnat massor och gärna vill köra en till. Kanske finns det några tävlingar som kan köras i repris? Och delta gärna i denna veckas tävling innan det är för sent! / Elinnea (disk) 19 januari 2013 kl. 18.53 (CET)

Jag har sagt det förut, gärna en geografitävling om något annat land än Sverige. Alltför ofta har tävlingarna Sverige-tema. Alla är givetvis välkomna att bidra även om Sverige så mycket de vill, men om fler länder får vara med, förbättras världsperspektivet. Ta gärna ett land vi inte har så mycket om. Läs till exempel Kategori:Orter efter land, och se vilka länder det finns väldigt få ortsartiklar om. J 1982 (disk) 19 januari 2013 kl. 20.04 (CET)

Någon har kanske lust att köra en repris på den här tävlingen? Det finns fortfarande massor av stora städer, där det bor över 100 000 invånare, som vi saknar artiklar om (samtidigt som vi har massor av artiklar om byar i Sverige där det bor färre än i en vanlig portuppgång). Det vore bra om det sattes lite fokus på det. / Elinnea (disk) 19 januari 2013 kl. 20.13 (CET)

Låter som en toppenplan. J 1982 (disk) 19 januari 2013 kl. 20.15 (CET)

Ett område som, i mitt tycke, är väldigt eftersatt är naturhistoriska museer och botaniska trädgårdar - antingen saknas artiklar eller så är det stubbar; se t.ex. Natural History Museum (London) eller American Museum of Natural History (New York) som väl anses som de två dominerande i världen. Och Botanisk Have, Köpenhamn, hade inte ens en stubb för en vecka sedan. Kan vara ett lämpligt tävlingsobjekt någon vecka (men snart - så att jag slipper skriva allt själv!). --Episcophagus (disk) 20 januari 2013 kl. 11.54 (CET)

Är inte ämnet lite väl smalt? Vad sägs om antingen naturvetenskap, eller museer. Eller kanske "vetenskap" (och då skulle museer platsa väldigt bra där). J 1982 (disk) 20 januari 2013 kl. 12.27 (CET)

Vad sägs om att skippa veckans tävling ett tag och se om suget ökar sedan? Det är just nu ett återkommande problem med att hitta ett ämne och få ett större antal deltagare. Som omväxling kanske vi kan promota något annat från deltagarportalen? nu verkar det som att Veckans nyskrivna artiklar fått ett uppsving istället. C.Nilsson (disk) 20 januari 2013 kl. 12.43 (CET)

Så svårt skall det inte vara att hitta ett ämne. När tävlingen väl är igång, dyker artiklarna upp. J 1982 (disk) 20 januari 2013 kl. 12.44 (CET)

Nja, C.Nilsson, veckans nyskrivna artiklar har inte fungerat på månader, det bara fylls på men arkiveras aldrig och tas inte hand om. /Hangsna (disk) 20 januari 2013 kl. 12.46 (CET)

Man kan ju göra en tävling med nyskrivna artiklar om man vill, alltså att man inte bör ha ett särskilt ämne, där deltagarna kan själva välja i vilket ämne de vill skapa nyskrivna artiklar i. Det borde ju ge ett antal deltagare? Jag tycker att det vore synd att skippa Veckans tävling. / Elinnea (disk) 20 januari 2013 kl. 14.18 (CET)

Alltså jag känner inte för att vara tävlingsledare två veckor i rad, men är det ingen annan som kan ställa upp som tävlingsledare, så kan gör jag det. / Elinnea (disk) 22 januari 2013 kl. 22.56 (CET)

Du fick mig när du sa att man fick en gul rosett. Ska försöka knåpa ihop en tävling nu, antagligen en tävling om Sydafrika och de Afrikanska Mästerskapen i Fotboll. Fast det kanske blir ett för smalt ämne som inte lockar tävlande? Där är ju det största bekymret, de flesta ämnena är för smala, vilket gör att dem som tänk hålla i något helt enkelt inte gör det för att det antagligen kommer att bli ett för smalt ämne som tävlingen kretsar kring. Fast i nuläget tror jag att jag har en idé om hur man ska kunna kringå problemet... //Hastaro (disk) 22 januari 2013 kl. 23.14 (CET)

Vad bra! Det är ju helt valfritt om man vill ha ett smalt eller brett ämne, huvudsaken är att Wikipedia förbättras. Ju fler tävlingsledare och ju fler olika typer av tävlingar desto bättre. En liten petitess bara... Jag antar att det inte alls är avsiktligt, men när du skriver "Må bäste Wikipedian vinna!" så utesluter du faktiskt några av oss... Även om vi på Wikipedia är en liten minoritet så finns vi. Om du istället skriver "Må bästa Wikipedian vinna" så syftar du på alla istället, inte bara de manliga Wikipedianerna. Lycka till med tävlingen! / Elinnea (disk) 23 januari 2013 kl. 20.11 (CET)

Hmm... Se där! Hade faktiskt ingen aning alls om att "bäste" endast syftade på herrar. Tyckte bara att det lät bättre än "bästa" och skrev helt enkelt "bäste". Inte bara i skolan man lär sig nya saker, lär ju sig nya saker varje dag även här på Wikipedia! Tack för att du uppmärksammade detta. Ska genast rätta till detta, även ni kvinnor är ju självklart välkomna att deltaga! :) --Hastaro (disk) 23 januari 2013 kl. 20.18 (CET)

1,000,000 articles on it:wiki!

Please translate in your language Buongiorno a tutti! Oggi l'edizione in lingua italiana di Wikipedia ha raggiunto il milione di voci, siete tutti invitati a festeggiare con noi e a lasciare un messaggio qui, ciao!

Good morning to all! Italian Wikipedia reaches one million articles today, come party with us, and leave here a message to support our community! Have a nice day! --94.38.225.85 22 januari 2013 kl. 09.18 (CET)

Till det som sägs ovan så planeras Italienska Wikipedia att anslutas till Wikidata per den 30:e januari, samtidigt som hebreiska. -- Lavallen (blockera) 22 januari 2013 kl. 09.32 (CET)

Grattis!--LittleGun (disk) 23 januari 2013 kl. 08.04 (CET)

Picture of the Year voting round 1 open

Dear Wikimedians, Wikimedia Commons is happy to announce that the 2012 Picture of the Year competition is now open. We're interested in your opinion as to which images qualify to be the Picture of the Year for 2012. Voting is open to established Wikimedia users who meet the following criteria:

1. Users must have an account, at any Wikimedia project, which was registered before Tue, 01 Jan 2013 00:00:00 +0000 [UTC].
2. This user account must have more than 75 edits on any single Wikimedia project before Tue, 01 Jan 2013 00:00:00 +0000 [UTC]. Please check your account eligibility at the POTY 2012 Contest Eligibility tool.
3. Users must vote with an account meeting the above requirements either on Commons or another SUL-related Wikimedia project (for other Wikimedia projects, the account must be attached to the user's Commons account through SUL).

Hundreds of images that have been rated Featured Pictures by the international Wikimedia Commons community in the past year are all entered in this competition. From professional animal and plant shots to breathtaking panoramas and skylines, restorations of historically relevant images, images portraying the world's best architecture, maps, emblems, diagrams created with the most modern technology, and impressive human portraits, Commons features pictures of all flavors.

For your convenience, we have sorted the images into topic categories. Two rounds of voting will be held: In the first round, you can vote for as many images as you like. The first round category winners and the top ten overall will then make it to the final. In the final round, when a limited number of images are left, you must decide on the one image that you want to become the Picture of the Year. To see the candidate images just go to the POTY 2012 page on Wikimedia Commons. Wikimedia Commons celebrates our featured images of 2012 with this contest. Your votes decide the Picture of the Year, so remember to vote in the first round by January 30, 2013. Thanks,the Wikimedia Commons Picture of the Year committee This message was delivered based on m:Distribution list/Global message delivery. Translation fetched from: commons:Commons:Picture of the Year/2012/Translations/Village Pump/en -- Rillke (disk) 23 januari 2013 kl. 00.59 (CET)

Kritikavsnitt i artikeln Isabella Lövin

Fler deltagare efterfrågas till frågan om kritikavsnitt skall ses riktigt i den artikeln. Vv för diskussionen på artikelns diskussionssida. Se även Wikipedia:Anmäl_ett_fel#Isabella_L.C3.B6vin. Yger (disk) 9 januari 2013 kl. 14.28 (CET)

Jag har på denna artikels diskussionssida varit den som har försvarat det väl källbelagda avsnittet som beskriver kritiken av dissonansen mellan delar av den politik som Lövin har fört i parlamentet och den valplattform som miljöpartiet gick till val på, kritik som både Lövin och Miljöpartiets partisekreterare Anders Wallner har kommenterat. Att det var Isabella Lövin själv som har bett om att avsnittet i artikeln skulle tas bort och att artikeln ska låsas för redigering är nyheter för mig. Det är nämligen inget som har framkommit på artikelns diskussionssida. Lövin tipsar oss istället att läsa i katergorin "priser" på sin hemsida. --Bensin (disk) 10 januari 2013 kl. 11.12 (CET)

Att ta bort avsnittet var min egen bedömning som initierades men inte styrdes av Isabell Lövens inlägg. Jag nämnde det inte på diskussionssidan, då jag inte tycker det skall påverka beslutet utan det bör bedömas av oss själva. Fem förutom Bensin har kommenterat frågan på diskussionssidan där alla fem rekommenderar borttag vilket jag nu gjort.Yger (disk) 10 januari 2013 kl. 11.28 (CET)

Vad jag förstår är det ingen som ifrågasätter styckets verifierbarhet. Frågan rör alltså främst relevans, vilket jag anses uppnås. Även om man skulle bortse från att Anna Troberg, Christian Engström och Rick Falkvinge (som ju alla är piratpartister) har kommenterat den på sina respektive bloggar så anser jag att relevans uppnås endast av att Lövin själv ansett sig behöva kommentera den på debattplats i Svenska Dagbladet[3] och att Miljöpartiets partisekreterare skrev ett blogginlägg om frågan.[4] Utöver det har även Grön Ungdom i Stockholmsregionen och Miljöpartiets styrelses informationspolitiske talesperson Jon Karlfeldt kommenterat. Det märks att det snart är valår och vi får räkna med att många politiska kandidater kommer vilja "tvätta" sina artiklar innan de drar igång sina valkampanjer. Jag hoppas att vi, när det händer, kan lita på att vår policy om Wikipedia:Verifierbarhet och Wikipedia:Neutral synvinkel är det som främst får avgöra hur artiklarna utformas. Inte önskemål från politiska kandidater. Vår lojalitet bör främst ligga hos läsarna som förväntar sig få en så heltäckande bild som möjligt om våra artikelsubjekt. Frågan om Lövins engagemang i upphovsrättsfrågor i avsaknad av väljarmandat, om än besvärande för Lövin, är en del av hennes politiska gärning. Därför bör det gå att läsa om det i artikeln. --Bensin (disk) 10 januari 2013 kl. 11.53 (CET)

Löwin har inte redigerat i artikeln själv, utan tagit upp det på felanmälan för andra att granska. Det är inte förbjudet för den som en artikel handlar om att ha synpunkter på den. Däremot avråder vi från att redigera artiklar som man kan ha intressekonflikt i, såvida det inte är helt okontroversiellt. Så jag tycker hon hanterat det hon upplevde som ett problem korrekt. Sedan låser vi naturligtvis inte en artikel på begäran, utan endast efter behov, såsom om det blir redigeringskrig eller om den utsätts för klotter och vandalism. Man kan lägga en länk till tråden på felanmälan om man vill. Höstblomma (disk) 10 januari 2013 kl. 11.32 (CET)

Vore det inte bättre att ha diskussionen samlad på ett ställe? Förslagsvis artikelns diskussionsida. --MagnusA 10 januari 2013 kl. 11.59 (CET)

Angående det i diskussionen som är mer av en principfråga som kan vara värd att ta på Bybrunnen: en åsikt om att kritik mot artikelsubjekt inte kan tas med i artiklar har förts fram (detsamma gällande beskrivningar av skeenden i sig). Enligt min mening är det självklart att tillräckligt uppmärksammad kritik är relevant information, som alltså skall vara med i artiklar. Beskrivningarna av kritiken (eller skeenderna) ska förstås inte utgå från vad vi tycker, utan från vad som skrivs i tillförlitliga källor. –flinga 19 januari 2013 kl. 14.52 (CET)

Det är alls inte självklart. Och uppmärksamhet räcker inte som kriterium, den måste ha direkt betydelse för att förstå persons gärning och val. Som encyklopedi är det vårt främsta ansvar föra fram ovedersägliga fakta. personen var född tog examen, gav ut en bok hade en befattning. Alla personer av vikt får kritik det gör inte att denna därför är relevant ta med. Dessutom har vi inte kompetens och ofta inte heller källor som kan säkra en kvalificerad, korrekt och balanserad skrivning i dessa fall (som ofta kräver långa utläggningar och massor med källor med argument från olika håll. Och det är inte biografier vi skriver. I fallet Olof Lagercranc tog jag dock med kritik, då det dels är en integrerad del av hans berättelse att han var kontroversiell, dessutom finns flera objektiva skrivningar gjorda 10-20 år efter hans död som nämner detta tydligt och balanserat. Även så för Eva Lundgren, där det också är viktigt det är hennes teser som är kontroversiella. Får Håkan Juholt tog jag bara upp kritiken i förbigående då det ju handlade om skäl till hans avgång. För Frdrik Reinfelt finns viss kritik i artikeln som är viktigt för hans gärning men alls inte varje gång någon kritiserat honom. Dick Harrison behöll vi kritiken men det är långt ifrån självklart. För Pär ström tog vi till slut bort kritiken och la den i anslutning till hans utgivna böcker etc. Så det är olika från fall till fall, men den grundregel vi har som praxis är att inte ta med kritik.Yger (disk) 24 januari 2013 kl. 16.08 (CET)

Jag håller med Yger, och tycker att det viktigaste perspektivet är kritikens plats i ett helhetsperspektiv. Vi beskriver personer som har långa yrkesliv och vardagsliv, engagemang och intressen, och olika egenskaper. Det är skillnad på aktuell uppmärksamhet och relevans i ett livsperspektiv. Ett uttalat kritikavsnitt tenderar att ge otillbörlig vikt åt enskildheter som vi uppfattar just nu, därför att de är aktuella, synliga, uppmärksammade och omdiskuterade. Men det behöver på inget sätt betyda att frågan är av speciellt stor sammanlagd vikt om man ser till personens hela livsgärning - i det förflutna och i framtiden. Om man skriver en stor biografi över en person är det naturligt att frågor som hon/han har kritiserats för, eller varit omstridd om, får en naturlig plats i sammanhang där det finns anlending att fördjupa bilden av personen. Men kritik av enskildheter, av det slag som det gäller här, står mycket sällan för sig själv på ett sådant sätt att beskrivningen blir relevant, balanserad och tillräckligt nyanserad, såvida man inte presenterar frågan i ett helt annat format än vad som är möjligt här. Janders (disk) 24 januari 2013 kl. 16.36 (CET)

Säkert kan det ofta vara på sin plats att vara återhållsam, och det är ju inget som kräver att man har ett speciellt avsnitt för kritiken. Men ändå, aspekter av personens liv som medfört tillräckligt uppmärksammad kritik tänker jag bör vara med. (Det är förstås möjligt att vi är ganska ense i praktiken, men formulerar det olika.) –flinga 24 januari 2013 kl. 22.27 (CET)

Introducering av Article Feedback Tool på "Wikipedia:-namnrymden"?

Vi på Wikimedia Sverige är allt mer aktiva med att kontakta nybörjare (exempelvis ämnesexperter och studenter) och hjälpa dem att börja bidra här på Wikipedia och våra andra projekt. För att göra det så enkelt för nybörjarna håller vi rätt många workshops – vilket är en väg att gå – men målet måste förstås vara att göra det så lätt som möjligt för nybörjarna att själva hitta rätt. Rimligtvis bör även nybörjarna på ett hyfsat enkelt sätt kunna utveckla sina kunskaper ytterligare på egen hand samt vid behov fräscha upp kunskaperna de förvärvat under våra workshops.

Som ni alla vet lämnar dock våra instruktionssidor en del att önska...

Utöver att många upplever att det är tråkigt att skriva instruktionssidor tror jag att många av oss gamla bidragsgivare kan ha problem att se vad som faktiskt saknas i dem. Det blir ju lätt så när man själv lärde sig grunderna för flera år sedan. Därför har jag funderat på om vi skulle kunna introducera Article Feedback Tool på våra sidor i "Wikipedia:-namnrymden" (alltså inte i artikelnamnrymden!) och att vi på Wikimedia Sverige då, tillsammans med gemenskapen, skulle kunna hjälpa till att förbättra instruktionssidorna baserat på de kommentarer som då kommer in. På så sätt finns det en garanterad uppföljning och de som skriver kommentarer har inte slösat bort sin tid för att ingen orkar ta tag i det hela. Vi på WMSE skulle även kunna berätta för alla nybörjare att de kan skriva ner de problem de stöter på redan när vi håller våra workshops.

Vad tror ni om idén? Finns det några tekniska problem med att endast införa Article Feedback Tool på endast en namnrymd? Ser någon ett problem med att WMSE:s personal jobbar med detta? John Andersson (WMSE) (disk) 20 januari 2013 kl. 20.56 (CET) strykt mening 20 januari 2013 kl. 23.33 (CET)

Vad är erfarenheterna från enwp? Har man använt sig av resultaten? Har användare återkommit och gett positiv och/eller negativ kritik? Har vi i vårt lilla språkområde tillräcklig kapacitet att göra något åt dem, eller blir det en lågt prioriterad åtgärdsmall? Många frågor här, men tingesten i sig har jag egentligen ingen åsikt om annat än att den är lite småstörande på enwp (men har den en reell funktion accepterar jag den). Vivo (disk) 20 januari 2013 kl. 21.05 (CET)

Så länge resten av svenska wikipedia kan skyddas från den dess spridning på så kan det vara en bra idé. Men genom att introducera den en gång på sv så finns det svårt att hålla den i karantän och borta från artiklarna. Stor risk att den någon får för sig något och vi får en pandemi av mallar. Jag tycker inte det är värt risken om jag ska vara ärlig. ——Immunmotbluescreen (disk) 20 januari 2013 kl. 21.41 (CET)

Kommer det inte in kommentarer på själva träffen (det som på svenska ofta kallas "workshop") på vad som verkar fattas eller kan skrivas bättre? En utmärkt övning torde väl då vara att uppdatera dem direkt, utan att gå via någon "Lämna ynpunkt här"-knapp. I sann wikianda... --MagnusA 20 januari 2013 kl. 21.53 (CET)

@Vivo: På enwp har de aktiverat den på alla artiklar, men inte på WP:-namnrymden, så jag tror inte det finns några erfarenheter att hämta därifrån. Där har de även förlitat sig helt på volontärgemenskapen medan mitt förslag ju innefattar att Wikimedia Sverige aktivt skulle hjälpa till.

@Immunmotbluescreen: Jag är ingen förespråkare av Article Feedback Tool på artiklarna eftersom vi inte har volontärer till att hantera det. Det här är inget försök från min sida att smyga in verktyget på Wikipedia bakvägen. Men nu när verktyget är utvecklat och det kanske skulle kunna göra nytta på våra instruktionssidor så ser jag dock ett möjligt värde av det. Eftersom det här användandet skulle vara rätt speciellt har jag svårt att se att några nya argument skulle kunna uppkomma som övertygar majoriteten om behovet av verktyget på alla artiklar (WMSE skulle ju aldrig kunna hjälpa till med kontroll av kommentarer på artiklarna)... Det är ju inte heller en mall i vanlig mening utan en liten mini-enkät inbyggd på botten av sidan.

@MagnusA: På de jag deltagit vid har folk inte suttit och läst igenom våra instruktionssidor innan. De får ju lära sig hur det fungerar under workshopen (och vi har fixat en del övningar som de utgår från och så klart kan kommentera på). Även om någon skulle ha läst igenom några av dem har de knappast varit engagerade nog att föra anteckningar över vad som saknas. Inte heller har man under en workshop speciellt mycket tid att be dem om kommentarer om våra instruktionssidor (vi är ju där för att de ska lära, inte för att vi ska lära).

Slutligen, du har helt rätt i att de som har gått en workshop borde kunna kommentera på diskussionssidan... Självklart kan vi berätta om den möjligheten redan nu och gör även det. Jag vet inte riktigt vad jag tänkte när jag skrev det i mitt inlägg och stryker den raden. John Andersson (WMSE) (disk) 20 januari 2013 kl. 23.33 (CET)

Verktyget har gått igenom en hel del testning och utvärdering det senaste året. Läs gärna Q4-rapporten på meta. Där ser man att 40% av feedbacken upplevs som hjälpsam. Det visar sig också att av de som använder sig av AFT gör 40% minst en redigering efter det. Siffrorna verkar alltså tyda på ett mervärde för projektet. Jag är en förespråkare för att detta ska införas fullt ut på svwp, men samtidigt tror jag att John har en utmärkt startpunkt där vi kan se hur verktyget fungerar just på det här projektet utan att gå "all-in" från början. Ainali (disk) 21 januari 2013 kl. 00.42 (CET)

Så detta är alltså ett sätt att införa detta "bakvägen"? Finns det någon "Någon Annan" som går igenom synpunkterna och utför det som kommenteras? Någon Annan har väl redan tillräckligt att göra, med tanke på alla åtgärdsmallar som sitter överallt redan. --MagnusA 21 januari 2013 kl. 08.57 (CET)

Det här var alltså mitt förslag för att se om det fanns ett intresse att ta det här vidare. Jag har inte sett det som ett sätt att testa Article Feedback Tool för att sedan föra in det på stor skala! Som jag skrev ovan tror jag inte att det skulle fungera med tanke på hur få vi är som skriver här och hur litet intresset har varit. Jag hade berättat om grundidén för Ainali men vi diskuterade inte ett allmänt införande av Article Feedback Tool då. Uppenbarligen tycker och tänker jag och Ainali helt olika gällande den delen. Vänligen, John Andersson (WMSE) (disk) 21 januari 2013 kl. 09.28 (CET)

Vad Ainali säger ovanför är hans personliga åsikt ("Jag är en förespråkare"), inte wmse:s. För mig låter Johns förslag bra, eftersom det är ett sätt för de anställda att kunna utveckla svwp. MVH Adville (disk) 21 januari 2013 kl. 12.18 (CET)

Alla sidor i Wikipedia-namnrymden är ju inte instruktionssidor. Går det att välja vilka sidor som ska vara med och inte? Det vore förvånande att stöta på det i Bybrunnens arkiv. -- Lavallen (blockera) 21 januari 2013 kl. 12.28 (CET)

Off-topic, men vore det inte lämpligt att använda Hjälp-namnrymden för instruktionssidor istället? ⬤Bοⅰⅵе 21 januari 2013 kl. 12.42 (CET)

God tanke, den namnrymden avvecklades långt före jag kom hit, men finns tekniskt sett kvar, eftersom det är en av standardnamnrymderna i MediaWiki. -- Lavallen (blockera) 21 januari 2013 kl. 12.46 (CET)

Det har du helt rätt i Lavallen! Jag ska skicka ett email till utvecklarna och höra. John Andersson (WMSE) (disk) 22 januari 2013 kl. 07.57 (CET)

Jag skummade igenom den länkade rapporten (Article Feedback v5 - Research report 2012 Q4) och hittade egentligen inget om någon nytta för arbetet med artiklarna. En rad fanns om att 40 % av feedbacken varit "helpful", men här inkluderades uppmuntran och annat som inte gav upphov till åtgärder. Jag är mycket skeptisk till "verktyget", så länge rapporterna förbigår hur man lyckats utnyttja kommentarerna.

Om någon tror att man kommer att ha nytta av verktyget har jag inget emot att man tar det i bruk på prov. Det förutsätter dock att dessa någon känner verktyget tillräckligt för att veta vilken nytta man kan tänkas ha av det och efter viss tid utvärderar om verktyget levt upp till förväntningarna.

--LPfi (disk) 23 januari 2013 kl. 07.51 (CET)

Att använda den på wp-sidorna tycker jag är en tankeväckande idé, medan jag är helt emot i artikelrymden (jag saknar som Magnus den Annan som kan ta hand om det data som skapas). Dock är jag tveksam om detta är rätt sätt angripa denna fråga - hur ge nybörjare bättre stöd att komma igång. För mig ryms flera andra väsentliga aspekter i frågan - accept att andra ändrar i "min" artikel, drivkraft/motivation att orka/vilja kämpa för att få in en text etc. Om något skall hända mer än sporadiskt (som Urbourbos omstrukturering av dessa sidor, och Lennarts introbok) tror jag två saker krävs. Först ett dedikerat projekt initiativ som kan hålla igång ett år eller två, och sedan en ordentlig analys/utredning av vad som verkligen är hindret för nya komma igång. Om båda dessa saker finns och analysen visar att denna idé skulle underlätta för nya, skulle jag nog vara positiv. Som nu utan vare sig dedikerade resurser eller föregången av en analys så ger jag inte stöd.Yger (disk) 23 januari 2013 kl. 08.42 (CET)

Jag antog att de som tog upp frågan här avsåg att själva bilda och vara aktiva i projektet - och att försöket skulle starta efter en analys av hur verktyget kunde vara till nytta.

Det är förstås bra om man lyckas analysera vad som "hindrar" de potentiella nya, mer generellt, men då WMF gått bet på det trots stort upplagda utredningar, tror jag mer på att försöka undanröja enstaka hinder man upptäcker. Om verktyget hjälper att hitta viktiga sådana hinder - utan att alltför mycket distrahera - är det nyttigt.

--LPfi (disk) 23 januari 2013 kl. 10.02 (CET)

Jag är beredd att stödja om det läggs i ett urval sidor i wp-namnrymden och det finns en gadget el liknande för att välja bort att se det. -- Lavallen (blockera) 23 januari 2013 kl. 10.07 (CET)

@LPfi och Yger: Om det finns intresse så är det precis det som jag tänkt som nästa steg. :) Ett projekt måste definieras och därefter måste resurser skjutas till. Jag tänkte dock att det inte är någon vits att göra allt det arbetet om gemenskapen är starkt emot att verktyget läggs till. Sedan så tror jag att i det här fallet är det speciellt viktigt att alla i gemenskapen är med och kan kommentera på det från början - så att det blir rätt och inget missas.

@Lavallen: Jag fick ett svar från WMF gällande detta. De tyckte att detta var spännande men kan inte anpassa verktyget nu direkt (alltså att göra det möjligt att lägga till det i ett urval sidor i wp-namnrymden). Detta då de håller på att fixa till en massa annat med programmet. Men de skrev att de kan hjälpa oss med det till sommaren. Om vi är beredda att prova så bör vi sätta ihop en lista med de sidor vi vill aktivera Article Feedback Tool på. Förslagsvis på Wikipedia:Article Feedback Tool/Aktiverade sidor eller något liknande. John Andersson (WMSE) (disk) 23 januari 2013 kl. 10.32 (CET)

OM det nu är så att det finns ett stöd för att gå vidare så finns det ju nu även en tidsaspekt för när man skall vara klara med planeringen av vilka sidor som bör finnas me, så att utvecklarna kan starta till sommaren. (Men behövs det om man lägger det i hjälp-namnrymden?) Adville (disk) 24 januari 2013 kl. 14.43 (CET)

Det borde inte behövas utvecklas något av utvecklarna om det ligger i Hjälp-namnrymden. Det borde i princip bara vara en siffra som byts ut mot en annan vid installationen. -- Lavallen (blockera) 24 januari 2013 kl. 15.07 (CET)

ARAB

Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek har flyttat från Norra bantorget till Huddinge, där de öppnade i höstas. Nu har de börjat ha lördagsöppet sista lördagen i varje månad. Annars har de bara öppet på dagtid måndag-fredag. Ska vi ta tillfället att besöka dem gemensamt lördagen den 23 februari? Ska jag utlysa det som en wikiträff? --LA2 (disk) 23 januari 2013 kl. 13.46 (CET)

Ett bra initiativ tycker jag. Boberger (disk) 24 januari 2013 kl. 01.42 (CET)

Beständigheten i externa länkar i källreferenser

Jag blir mer och mer orolig över beständigheten för de externa länkarna jag använder som källor och hur detta bör hanteras så artikelinne~hållet klarar sig över tiden. Vissa av dessa vet vi kommer vara obeständiga som referenser till DN och där är ju lösningen att lägga in en arkiv-URL (vilket jag i sig inte behärskar och också undrar om inget generellt kunde göras i de fallen). Vissa referenser tar jag lättare på som den till Svenska uppslagsbok (som jag har i en mall, om basURlen ändras) för om den externa länken försvinner så är ju ändå en referens till boken OK), samma me de på Runeberg som väl dessutom inte lär försvinna. Andra som till RAÄ (som jag också accessar via mall) känner jag arkivURL inte är en praktisk lösning, och jag uppfattar relationen vi har med dem gör att vi kan vara "säkra" de inte bara tar bort länkarna. NAD känner jag heller inte är vettigt ersätta med arkivURL, de data de gör tillgängligt via sitt dbinterface för lov att räcka även om/när det ändras över tiden, och databasen lär inte försvinna. Men hur med RSV och speciellt SCB. Scb har idag ett mycket slaskigt sätt att hantera de dokument de gör tillgängliga och tar bort dem ganska godtyckligt (när de är "gamla"). I vissa fall finns de dock kvar på URLen men inte via deras interface. Jag har pratat med dem och då förstod de inte vad som är min problemställning (hela min socken och församlingsinfo har de info som grund) och tyckte jag kunde betala 3000 kr för att få fram infon de raderat på en CD (som inte hjälper källrefproblematiken). Är verkligen arkivURL det rätta sättet hantera denna mycket officiell info, eller bör vi försöka få till en överenskommelse med dem, varför är det inte deras ansvar säkra arkiv för den info de har ansvar för? Är denna senare fråga en fråga för föreningen att hjälpa med? Och när det gäller föra in arkviUrl (med bot?) på massor med artiklar jag skapat, är de något man kunde be föreningen hjälpa till med, eller måste jag som artikelskapare också ta ansvar för dess utseende om 10 år?Yger (disk) 23 januari 2013 kl. 10.11 (CET)

Ett skäl till att jag i den mån jag kan hellre använder riktiga tryckta källor. Ger SCB fortfarande ut statistisk årsbok? Där borde ju mycket av informationen i sådana fall kunna hittas och användas som referens.--FBQ (disk) 23 januari 2013 kl. 12.30 (CET)

Den verkar fortfarande utges. Kanske finns informationen där?--FBQ (disk) 23 januari 2013 kl. 12.34 (CET)

Har du mer info om den där CD'n? Har den infon i sådant format att det är lättöverfört till Wikidata tex? -- Lavallen (blockera) 23 januari 2013 kl. 12.55 (CET)

Det handlade om pastoratsförändringar för några år mellan 1995 och 2006, knappast något för wikidata, och inget som finns i årsboken.Yger (disk) 23 januari 2013 kl. 13.02 (CET)

Detta problem är svenska Wikipedia inte ensamt om. WMF och Internet Archive borde göra en lösning, där alla externa länkar i alla språk av Wikipedia arkiveras, så att länkarna kan bytas mot arkivlänkar den dag de blir ogiltiga. Allt detta går förstås att automatisera. Något sådant kanske redan är i görningen? --LA2 (disk) 23 januari 2013 kl. 13.42 (CET)

Bara apropå: Archiving URLs, en text om länkröta och att på privat basis arkivera länkar. –flinga 25 januari 2013 kl. 13.14 (CET)

Kul länk. Jag är inte ensam vara frustrerad, och det ÄR ett problem.Yger (disk) 25 januari 2013 kl. 19.15 (CET)

Oro eller nyfikenhet

En ny undersökning, som lunchekot berättade om idag, tror jag kan vara intressant för frågan om Wikipedia-gemenskapens könsfördelning. Ekot rapporterar att Skolan gynnar elever som drivs av oro. Det är forskaren och psykologen Pia Rosander [5] (född 29 augusti 1967, om nu någon vill skriva en artikel) vid Lunds universitet som i sin doktorsavhandling The importance of personality, IQ and learning approaches: Predicting academic performance har studerat 200 svenska gymnasieelever, genom IQ-test och personlighetstest och jämfört med deras skolresultat. Slutsatsen var att personer som drivs av oro och ångest (och rädslan att misslyckas i skolan) presterar bra i skolan, medan personer som drivs av lust och nyfikenhet missgynnas. Den förra gruppen råkar omfatta fler flickor, medan pojkarna dominerar den senare. Detta stämmer med att flickor får bättre skolbetyg, men det kanske inte direkt beror av könet. Däremot var det ingen skillnad på IQ eller begåvning mellan könen. Observationen kanske också säger något om varför det mest är pojkar som bidrar till Wikipedia. Ett stort mått nyfikenhet och fritt kunskapssökande, utan oro och ångest, är vad som brukar utmärka de wikipedianer jag har mött. --LA2 (disk) 24 januari 2013 kl. 13.35 (CET)

Intressant iakttagelse. Kanske något att ta med sig till morgondagens frivilligutbildning i Stockholm. Där ska bland annat diskuteras könsfördelning bland våra användare.--Paracel63 (disk) 25 januari 2013 kl. 09.49 (CET)

Min första reflektion är att oro och ångest bland flickor kan bero på förväntningar som ställs, inte nödvändigtvis på en könsbunden benägenhet. Pojkar kanske oftare har råd att ta det lugnt, åtminstone en betydande grupp med lust och nyfikenhet i skolan. Notera också att "missgynnas" mätts med "skolresultat", alltså sannolikt betyg, inte nödvändigtvis vad man får ut av skolan. Att den som satsar på betygen får bättre betyg är ju egentligen vad man kunde vänta sig (också om det ofta inte stämmer). Detta skrivet utan att jag ännu läst artikeln och avhandlingen. --LPfi (disk) 25 januari 2013 kl. 14.30 (CET)

Nu vet jag inte om doktorsavhandlingen använder termen "gynnas", men jag vet att lunchekot gjorde det, och jag tycker nog det är rimligt. Här kommer pojkar och flickor in i gymnasiet, lika begåvade (enligt IQ-test), men flickorna går ut med bättre betyg och därigenom med större chanser att komma in på högskolan. Det är väl att gynnas. Frågan är om det är fel i barnens olika uppfostran, eller fel i skolans hantering av barnens olikheter. Men även om man imorgon lanserar en ny sorts uppfostran, så kommer vi ju i 10-20 år att leva med ungdomar som är uppfostrade på det gamla sättet. Så i stället måste kanske både skolan och Wikipedia ta hänsyn till hur ungdomar är, oavsett om det beror på uppfostran eller något annat. Här finns mycket forskning och experiment kvar att göra.

Det har ju sagts att Wikipedia är för tekniskt, för svårt för icke-tekniska personer, underförstått att kvinnor är icke-tekniska. Men om det nu är så att det hela beror mer på frimodighet/ängslan, så kanske är det så, att när Wikipedia oundvikligen är lite svårt och tekniskt, så oroar sig de frimodiga mindre för att misslyckas. Och då kanske man kan förhindra att de ängsliga (av båda könen) backar ur, genom att stärka deras självförtroende under redigeringen. --LA2 (disk) 25 januari 2013 kl. 19.18 (CET)

Eller så kan vi försöka att få de oro-drivna att ängslas över att de inte bidrar tillräckligt mycket till Wikipedia ;) ⬤Bοⅳⅰе 25 januari 2013 kl. 21.59 (CET)

Sveriges lantbruksuniversitet och Wikipedia!

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har startat ett projekt som syftar till att doktorander och forskare på universtetet ska bidra med text och illustrationer till Wikipedia och Wikimedia Commons. En engelsk beskrivning av projektet finns på meta:SLU/The_project men i korthet handlar det om att genom utbildningar och riktade aktiviteter på SLU få målgruppen att redigera på Wikipedia. Wikipedia ska vara den självklara plattformen för den tredje uppgiften.

Praktiskt kommer det innebära att förhoppningsvis ett stort antal nya användare kommer att dyka upp på Wikipedia under våren och redigera i ämnen relaterade till deras forskning. De kommer ha användarnamn enligt mönstret Anna Andersson (SLU) och ha lätt igenkännbara användarsidor som kommer se ut så här Användare:Arild Vågen (SLU). En självklar utgångspunkt för projektet är att det handlar om att skriva om sina egna ämnen, och inte om SLU samt naturligtvis inte heller om icke-publicerad orginalforskning. Hur Wikipedia fungerar och hur forskarna bör delta på Wikipedia är en självklar del av de workshops vi kommer genomföra på SLU.

Eftersom att de flesta användarna är nya på Wikipedia är all hjälp och uppmuntran till dom välkommen.

Jag kommer själv att leda projektet och vara anställd på deltid av SLU under våren. Vid eventuella frågor tveka in att kontakta mig.--Arild Vågen (SLU) (disk) 23 januari 2013 kl. 16.24 (CET)

Spännande! Bra initiativ! Kommer de alltså att uppträda med sina riktiga namn, Anna Andersson (SLU)? Rex Sueciæ (disk) 23 januari 2013 kl. 16.30 (CET)

Tack! Ja, målsättningen är att alla ska redigera under sina riktiga namn.--Arild Vågen (SLU) (disk) 23 januari 2013 kl. 16.36 (CET)

Varför inte även skriva om SLU? Det vore inte så dumt om någon tog tag i den artikeln, som har absurt många referenser till Nordisk familjebok.--Skogsfrun (disk) 23 januari 2013 kl. 20.21 (CET)

Det ingår inte i projektet att förbättra artiklar om universitetet och det har inte funnits en önskan från SLU att inkludera det. Projektet handlar om att få experter att bidra inom sina expertområden, och det är också motivationen för Wikimedia Sverige att hjälpa till och anledningen till att jag tycker det är ett fantastiskt jobb jag fått. Att hjälpa en organisation att förbättra artikeln om sig själv vore något helt annat. Jag tycker det är ett bra exempel på en mogen syn och förståelsen av Wikipedia hos organisationerna vi jobbar tillsammans med att den frågan inte ens dyker upp från deras sida.

Däremot, och det är SLU-projektet tydliga med, finns det incitament för forskarna och doktoranderna att delta som inte bara är altruistiska eller handlar om att göra sitt jobb. Det finns positiva saker med att göra bra saker i eget namn på Wikipedia, det kan ge bra uppmärksamhet och det kan exempelvis leda till att journalister hittar dem (samma sak gäller vem som helst som gör bra saker i eget namn här).

Vänliga hälsningar,--Arild Vågen (SLU) (disk) 23 januari 2013 kl. 20.55 (CET)

Först: Grattis, Arild. Jag är säker på att detta kommer att leda till storverk (och då blir det även lättare att komma igång med ArtDataBanken, nu när det finns en väldigt kunnig Wikipedian där som kan ge dem tips. Jag skall maila honom om det, om det är ok för dig). Att de själva inte vill skriva i SLU:s artikel är sunt, och stämmer väl med riktlinjerna för Wikipedia, däremot kanske det skulle vara bra om någon kunnig icke-SLU:are kunde fixa till den artikeln eftersom journalisterna antagligen kommer att nagelfara den nu när detta kommer ut. Pluggar dock till tenta och hinner inte själv. MVH Adville (disk) 23 januari 2013 kl. 21.12 (CET)

Eftersom en användare tagit illa vid sig av min formulering "absurt många referenser till Nordisk familjebok" vill jag bara klargöra att det inte var min mening att klanka på någon annans insatser. Det jag egentligen reagerade på var inte antalet referenser till NF, utan andelen. Om ett modernt lärosäte borde det finnas många fler, mer aktuella källor som borde användas. Jag skulle alltså vilja se fler källor, men inte nödvändigtvis att något plockas bort. Jag ber oförbehållsamt om ursäkt för min slarviga formulering. Och om nu någon tycker att jag själv borde lägga till dessa källor så kan jag säga att det borde jag förmodligen inte alls, av samma skäl som anförs av Arild och Adville ovan.--Skogsfrun (disk) 24 januari 2013 kl. 16.45 (CET)

Det är 10 år sedan jag scannade ugglan och det är 18 år sedan Lindmans Bilder ur Nordens flora lades in i Projekt Runeberg, två verk av viss betydelse för Wikipedia. SLU-samarbetet och intresset för att skapa robot-artiklar om arter kanske kan leda till tips om andra bokverk som borde digitaliseras? Har SLU något bibliotek med egna digitaliseringsprojekt? Kanske skrevs det böcker på 1960-talet av SLU-professorer, vars upphovsrätt kan förhandlas loss? --LA2 (disk) 24 januari 2013 kl. 17.01 (CET)

Adville, gör gärna det och säg till om det är någon konkret hjälp som efterfrågas.

LA2, bra förslag jag ska prata med biblioteket om det.

--Arild Vågen (SLU) (disk) 25 januari 2013 kl. 15.42 (CET)

Kan det möjligen tänkas att SLU har ett bildarkiv med bilder på obskyra organismer ur vår flora och fauna? Kan de möjligen tänka sig att släppa sådana under CC-licens, digitalisera dem, och ladda upp på Commons? Något sådant vore guld värt när vi nu snart har artiklar om arterna. Lsj (disk) 25 januari 2013 kl. 23.05 (CET)

Håller på att kolla det, Arild. Adville (disk) 26 januari 2013 kl. 16.58 (CET)

Lättläst Wikipedia

Diskussion flyttad till Wikipediadiskussion:Språkvård#Lättläst Wikipedia. --MagnusA 26 januari 2013 kl. 20.20 (CET)

Riset är större än rosen

Diskussionen flyttad till Wikipediadiskussion:Konflikthantering#Riset är större än rosen. --MagnusA 25 januari 2013 kl. 15.47 (CET)

Bra gjort, MagnusA! Mvh --Allexim (disk) 26 januari 2013 kl. 23.11 (CET)

Mall:Kartposition Grönland

Diskussion flyttad till Wikipedia:Wikipediafrågor#Mall:Kartposition Grönland. --MagnusA 26 januari 2013 kl. 20.24 (CET)

Veckans tävling!

En något försenad veckans tävling är nu startad! Denna veckans tävling handlar om de pågående afrikanska mästerskapen i fotboll som spelas i Sydafrika i år. Ämnet må tyckas vara smalt, skulle jag också tycka vid första anblick. Men, för att kringgå detta har jag förstorat det hela. Mästerskapen spelas i Sydafrika, vilket leder till att utökning om den artikeln ger poäng. Utökning om städerna där mästerskapen spelas i ger poäng. Också vidare, så man ser minsta lilla gnista av koppling i den tänkta artikeln så är man välkommen att deltaga! Detta blir alltså på sätt och vis en tävling som både handlar om landet Sydafrika, mästerskapet och självklart era tolkningar av kopplingar! Finns massvis att skriva om! Må bästa Wikipedian vinna!

Ni alla är varmt välkomna allt deltaga! :)

Vänligen, Hastaro (disk) 23 januari 2013 kl. 13.43 (CET)

Ser bra ut. Bra att du tog med städerna, kan bli en fantastisk blandning av historia och nutid. J 1982 (disk) 23 januari 2013 kl. 21.44 (CET)

Håller med, det breddar och öppnar upp för fler deltagare, som kanske inte är så jätteintresserade av just fotboll, att skriva om arenastäderna. Ett klokt val. / Elinnea (disk) 23 januari 2013 kl. 22.19 (CET)

Och fantastiskt för den som är intresserad av mästerskapen! Det betyder att artiklarna om och kring dem kommer att ha en massa fungerande länkar vidare. --LPfi (disk) 24 januari 2013 kl. 12.50 (CET)

Kul att det skall vara Asien om några veckor. J 1982 (disk) 26 januari 2013 kl. 20.49 (CET)

Externa länkar i brödtexten

Är vi inte överens om att dylika är en styggelse? Jag såg nyss en mycket erfaren användare lägga in en. Tostarpadius (disk) 22 januari 2013 kl. 07.09 (CET)

jo så uppfattar jag det. Det kan dock accepteras i vissa typer av listor.Yger (disk) 22 januari 2013 kl. 07.27 (CET)

Ja, de undantagen kan jag förstå, men annars bör de läggas antingen i en not eller under separat rubrik. Tostarpadius (disk) 22 januari 2013 kl. 07.37 (CET)

Håller med, de ska inte förekomma i normal artikellöptext. Är det inte aktuellt att göra om länken till en källhänvisning ska den tas bort, eller möjligen ersättas med en wikilänk. Tomas e (disk) 22 januari 2013 kl. 14.12 (CET)

Oerfarna användare lägger ofta in dem på samma sätt som vi lägger in wikilänkar: för att läsaren skall kunna fördjupa sig. Ibland kan det vara värt att ta till vara länken under Externa länkar, oftare att plocka fram en del uppgifter därifrån och omvandla den till källa för de uppgifterna (om den inte redan använts som källa). --LPfi (disk) 23 januari 2013 kl. 07.57 (CET)

Som en tumregel, ja. Det finns dock fall, t ex som nämns ovan, där de egentligen är rätt finurligt och praktiskt inlagda (och då är de ju egentligen inte riktigt någon nackdel). Det går förstås ofta att lösa med andra medel om man vill. (Medhåll Yger, Tostarpadius och LPfi). –flinga 24 januari 2013 kl. 15.55 (CET)

Vad anser ni om länkar i rubrikerna som exempelvis i Lista_över_k-märkta_fartyg där det är blandat externa och interna länkar i alla rubriker. /Hangsna (disk) 27 januari 2013 kl. 09.50 (CET)

Länkar i rubriker ser dåligt ut rent generellt och externa länkar i rubriker ser ännu värre ut. Sedan har den artikeln även andra brister (globalt perspektiv, överskådlighet). /ℇsquilo 27 januari 2013 kl. 10.35 (CET)

Wikipedia:Veckans nyskrivna artiklar

Vill påminna om WP:NYA som är nästintill död. Jag rensade den idag. Kanske kan ge lite nystart. Om ingen anmäler fler artiklar kommer jag vinna för flest nyskrivna! ;) Moberg (disk) 24 januari 2013 kl. 23.26 (CET)

Bra gjort, behövdes en nystart där. MVH Adville (disk) 25 januari 2013 kl. 00.38 (CET)

Bra påminnelse! Nu är du i alla fall inte ensam på kandidatlistan, Moberg. :-) Ett förslag på diskussionssidan ställer jag helhjärtat upp på – göra om "Veckans" till "Månadens". Jag är ofta inblandad i utbyggnader av artiklar som sker under flera veckors tid. Det skulle kännas betydligt mer motiverande för mig (och förhoppningsvis även för andra) att delta i en sådan här tävling om ett längre arbete med en artikel kunde räknas som en samlad insats. Vad tycker ni?--Paracel63 (disk) 25 januari 2013 kl. 10.13 (CET)

Ja, det håller jag verkligen med om, bra förslag. C.Nilsson (disk) 25 januari 2013 kl. 10.24 (CET)

Stödjer gärna förslaget Månadens nyskrivna artiklar. Blir mer prestige och som Paracel63 sade, oftast bidrar man till artiklar över flera veckor, inte allt under en och samma vecka. I nuläget är det tråkigt att sidan i princip är helt död. --Hastaro (disk) 25 januari 2013 kl. 10.26 (CET)

Även jag ställer mig bakom en ändring av tidsperspektivet, blir då också jämförbart med månadens nyuppladdade bild (eller vad det nu heter). --Rasmus 28 25 januari 2013 kl. 14.24 (CET)

Men robotarna får väl inte vara med? J 1982 (disk) 26 januari 2013 kl. 11.30 (CET)

Jag har inga planer på att låta Lsjbot ställa upp, även om den med drygt 10 000 artiklar över 2kb den här veckan skulle kunna ha vissa chanser :) Lsj (disk) 26 januari 2013 kl. 12.24 (CET)

Jag håller med Paracel63, C.Nilsson, Hastaro och Rasmus 28. Genom att ändra tidsperspektivet tror jag att vi kan återuppliva sidan. Lixer ✎ ✔ 26 januari 2013 kl. 14.48 (CET)

Det här låter nästan – utifrån responsen – som att vi borde inför Wikipedia:Månadens nyskrivna artiklar från och med februari månads redigeringar? För det är väl försent att fixa något som täcker januari?--Paracel63 (disk) 26 januari 2013 kl. 21.10 (CET)

Att robotarna inte skall vara med och tävla ser jag som självklart, däremot skulle jag gärna se att de åter användes för att lägga in artiklar. Så länge det skall göras manuellt kommer jag inte att delta. Det är för bökigt. Tostarpadius (disk) 26 januari 2013 kl. 21.19 (CET)

Jag tycker också att det är för bökigt och har därför inte deltagit på länge. Rex Sueciæ (disk) 26 januari 2013 kl. 21.30 (CET)

Å andra sidan avstår jag från de flesta konkurrenser här, så det momentet utgör ingen sporre för mig. Tostarpadius (disk) 26 januari 2013 kl. 21.32 (CET)

Skulle väl vara konkurrensen om att få sista ordet i diskussioner som är svår att avstå ifrån, då. :-) --MagnusA 27 januari 2013 kl. 12.31 (CET)

SM-veckan 2013

SM-veckan avslutades igår, så för den sportintresserade finns nu mycket ny tabellfakta att tillgå, liksom information om de olika idrotterna på SM-veckans webbplats, varav några inte ens har artiklar. Jag har tagit bilder på några grenar (längdskidor, skridsko, curling, rodd, rullstolsinnebandy, styrkelyft och softball), som kommer upp på Commons allt eftersom. Vivo (disk) 28 januari 2013 kl. 09.59 (CET)

Veckans tävling: Amerikansk sport

Igår spelades den årliga all-star matchen Pro Bowl för amerikansk fotboll. I och med detta är det bara 6 dagar kvar innan Super Bowl sätter igång, säsongens sista match i NFL. Vi må behöva vänta tills Augusti innan försäsongen drar igång igen men nu har vi ju också hockey i NHL som äntligen dragit igång, NBA spelar vidare som vanligt. Detta är bara ett fåtal saker det går att skriva om i veckans tävling som berör all sport i Amerika. Inte sportintresserad? Varför inte skriva om artisterna som förgyllt de spektakulära halvtidsshowerna under Super Bowl? Skriv om städerna som arrangerat dessa stora evenemang, många av ägarna till de stora amerikanska lagen kan omskrivas för deras affärer bredvid planen. Det finns hur mycket som helst att skriva om och hoppas många känner för att delta. Wikipedia:Veckans tävling/Amerikansk sport Faffri (diskussion) 28 januari 2013 kl. 12.50‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Saknar en faktamall för amerikanska fotbollsspelare. Skapas en sådan deltager jag gärna. Finns flera utövare av amerikansk fotboll som har fått en faktamall, tex. Cam Newton. Dock saknas fortfarande en specifik mall, typ {{infobox amerikansk fotbollsspelare}}. --Fredde^✔ 28 januari 2013 kl. 17.12 (CET)

Nomineringar

Det finns flera artiklar nominerade på Wikipedia:Artikelnomineringar men inte tillräkligt många röster för konsensus gällande alla artiklar så titta gärna förbi! --Rasmus 28 28 januari 2013 kl. 17.06 (CET)

Wikidata - arbete pågår

Jag har inte lyckats fånga så mycket uppmärksamhet på Wikidata's bybrunn, så jag tar frågan här:

Jag tänkte lägga in descriptions, dvs kortfattade beskrivningar till de poster som finns för de artiklar som finns för svenska orter. Engelsk riktlinje finns här, men den funkar bara delvis på svenska.

Jag tänkte börja med svenska tätorter, (efter att jag blir färdig med de svenska kommunerna idag) och som jag ser det finns det några alternativ:

Ett exempel:

Allerum

1. tätort i Helsingborgs kommun, Sverige
2. tätort i Helsingborgs kommun, Skåne län, Sverige
3. tätort i Skåne län, Sverige

Med undantag för Sthlm och Gbg, så finns det inga tätorter som sträcker sig över fler än 3 kommuner, och antalet tätorter som ligger ungefär lika mycket i två kommuner är försvinnande liten, så jag tror vi vinner på att försöka välja den största kommunen. Att skriva under Östersund: "tätort i Östersunds och Krokoms kommun" skulle se ganska förvånande ut. (Det kanske skulle funka på WP, men sannolikt inte på WD.)

Så vad tycks, jag förordar nummer 1 och väljer vi nummer 2, så ska vi nog undanta Gotlands län/kommun. Jag kommer fö att ta Innocent bot till hjälp i det här. -- Lavallen (blockera) 22 januari 2013 kl. 12.40 (CET)

Enstaka tätorter kan inte ens hålla sig inom samma län, exempelvis Kvicksund. --MagnusA 22 januari 2013 kl. 14.31 (CET)

Även Skutskär, men frågan som intresserar mig är hur man bäst gör en beskrivning. Ta med både kommun och län, eller nöja sig med det ena, och när det sträcker sig över kommungränser (och län-dito), bara ta med den största eller ta med alla. När jag sedan väl har gjort det med robot kan förstås andra gå och ändra efteråt i enskilda fall, om det finns det som de tycker är bättre för dessa. Stockholm (tätort) är ju väldigt speciell tex. -- Lavallen (blockera) 22 januari 2013 kl. 15.01 (CET)

Spontant tycker jag alternativ 1 (möjligen 3). Vilket län en viss kommun ligger i upplever jag som en annan koppling. --MagnusA 22 januari 2013 kl. 15.09 (CET)

Har jag förstått det rätt, att denna beskrivning endast skall användas internt på Wikidata för att hålla isär objekt med samma namn? I så fall räcker det klart med en beskrivning som nummer 1, menar jag. /Dcastor (disk) 22 januari 2013 kl. 15.13 (CET)

I princip är det så det funkar. -- Lavallen (blockera) 22 januari 2013 kl. 15.20 (CET)

Kommun som kvalifikation anser jag absolut skall med. Sedan anser jag det skall vara så lite kvalifikationer som det går ovanför. Så alternativ 1 när vi väl inte kan undvika Sverige. Län ser jag för övrigt som en dålig kvalifikation för geografiska begrepp då de ändras över tiden. Jfr Hyltebruk, MullsjöYger (disk) 22 januari 2013 kl. 15.16 (CET)

Håller med Yger och MagnusA. Kommun räcker, eftersom det inte finns flera kommuner med samma namn (som det finns countyn i USA). Adville (disk) 22 januari 2013 kl. 15.26 (CET)

Och ni köper idén att bara skriva ett kommunnamn? -- Lavallen (blockera) 22 januari 2013 kl. 15.52 (CET)

Ja. Kommuner är var fastigheter sedan 1970 är registrerade, så det är en mycket väldefinierad tillhörighet. Och en ort består ju av ett antal fastigheter.Yger (disk) 22 januari 2013 kl. 16.39 (CET)

Förtydligar för säkerhets skull: Ni köper att bara skriva ett kommunnamn när tätorten ligger i två eller tre kommuner. -- Lavallen (blockera) 22 januari 2013 kl. 16.40 (CET)

Jag är mer osäker i detta fall men ser inte andra kvalifikationsnivåer undanröja det problemet. Jag misstänker det finns tätortet i Sverige som också sträcker sig in i Finland tex. Och då tycker jag ändå det är bäst med lägsta möjlig kvalifikation. Så ja till din fråga men inte lika säkert som om det jag skrev ovan.Yger (disk) 22 januari 2013 kl. 16.48 (CET)

Ja. Finns det något bra sätt att hantera de (fåtal) som ligger "ungefär lika mycket" på båda sidor om gräns? Så det inte blir bråk, menar jag... :-) --MagnusA 22 januari 2013 kl. 16.51 (CET)

Det går att fixa (det blir lite mer programmering). Var tycker ni då gränsen bör gå, för när en tätort ska ha fler än en angiven kommun? Östersund, med 43000 i Östersunds kommun och 500 i Krokoms kommun är ett exempel som jag tycker inte behöver två angivna kommuner. Kvicksund med relationen 900/700 låter mer som ett ämne! > 25% av det totala? 30, 10???

Rent tekniskt finns det ett par tätorter som strikt enligt sin tätortsdefinitionen sträcker sig över finlandsgränsen, men SCB ansvarar bara för Sverige, så det stannar ändå inom landet. -- Lavallen (blockera) 22 januari 2013 kl. 16.59 (CET)

25, kanske till och med 30% tycker jag för att det skall vara så få som möjligt. Kvicksund är då två kommuner. Adville (disk) 22 januari 2013 kl. 19.27 (CET)

"Halva" orter längs den finska (svenska/norska) gränsen finns det gott om, då samhällena byggdes kring älven som sedan blev gräns. De är ett riktigt problem på wikidata, då en del av orterna beskrivs tillsammans på en del språk och skilt på andra språk. För de orterna behövs det antagligen tre poster i Wikidata: en för orten i vardera landet och en gemensam (och en del beskriver förstås orten i artikeln om kommunen där den är huvudort). --LPfi (disk) 23 januari 2013 kl. 08.07 (CET)

Jepp, tex Bispgården ligger inte på gränsen, men jag har där varit tvungen att skapa tre olika poster för den/de tätorterna, eftersom vi har slagit ihop Västra och Östra, medan vissa andra projekt har två artiklar. -- Lavallen (blockera) 23 januari 2013 kl. 08.35 (CET)

Här finns nu resultatet inlaggt i en csv-fil om ni vill titta på resultatet av botkörningen innan jag kör igång! Gå till redigeringsläge, klistra över till en csv-fil och öppna med OpenOffice Calc för att se något av värde. -- Lavallen (blockera) 24 januari 2013 kl. 09.48 (CET)

Vänta, upptäckte just en bug jag måste åtgärda! -- Lavallen (blockera) 24 januari 2013 kl. 09.49 (CET)

Fixad. -- Lavallen (blockera) 24 januari 2013 kl. 10.45 (CET)

Jag har ögnat igenom uppgifterna och hittat följande avvikelser:

• Gunnarskog (5680) kallas på Wikipedia för Stommen (5680).
• Orten Floda (6460) i Gagnefs kommun kallas på Wikipedia för Dala-Floda (6460).
• Mosås (6052) är ej längre någon tätort, utan har vuxit samman med Örebro.

Om vi ska fortsätta på temat att låta pommf styra över namngivningen så föreslår jag att tätortskoden inkluderas i beskrivningen. Nasko (disk) 24 januari 2013 kl. 16.39 (CET)

Det finns fler avvikelser, men tätortskod är nog något som ska inkluderas i fas 2. Alternativa namn kan läggas som "Alias". -- Lavallen (blockera) 24 januari 2013 kl. 16.42 (CET)

Orter som inte längre är tätorter, ska inte ligga i kategorin för tätorter, jag trodde jag hade fångat upp alla, då roboten jämför med listan direkt från SCB. Jag har nu plockat bort den ur arbetslistan för roboten. -- Lavallen (blockera) 24 januari 2013 kl. 16.57 (CET)

Jag undrar om det inte går att skapa en sida med wikidatarelaterade frågor här på Wikipedia för ämnen som berör båda data och pedia. Då kan man lägga upp en blänkare på bybrunnen att något nytt har diskuteras, men diskussionen sker där så att det blir lättare att följa det än när det är på bybrunnen. Vi får då även alla dessa diskussioner samlade på ett ställe. (Det är en viktig sak att diskutera så att det blir bättre på wikipedia, men många hinner inte kolla på wikidatas bybrunnen med, och då faller det i glömska...) MVH Adville (disk) 24 januari 2013 kl. 20.14 (CET)

Kanske Wikipediadiskussion:Wikidata kan passa för ändramålet? --MagnusA 24 januari 2013 kl. 20.44 (CET)

Ser bra ut för mig. Ni andra som har diskuterat här, vad anser ni? Adville (diskussion) 24 januari 2013 kl. 21.34 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Ja, så småningom tycker jag man kan flytta detta till Wikipediadiskussion:Wikidata. (Nån som tycker det är bättre att skapa ett projekt?) Frågor om hur en viss faktaruta påverkas kommer förmodligen att tas på dess diskussionsruta. Viktiga frågor som påverkar wikidatas innehåll bör man (även) ta på engelska på wikidata.org . Det är inte så mycket ide att diskutera på svenska där - få läser.

Gällande beskrivningar av svenska orter: De syftar som jag ser det främst till att förklara för icke svensktalande t.ex. skillnaden mellan en artikel om en stad, tätort (där stadens historia ofta behandlas, ofta länkad till "City of..." på andra språk) och kommun, eller mellan en ort, socken (där ortens historia ofta behandlas bäst), motsvarande församling, landskommun och köpingskommun. Inte lätt att förstå. Så engelska beskrivningar är mycket viktigare än svenska. Beskrivningen ska vara på formen "[type of location] in [subregion], [country]", normalt högst 12 ord.

Förslag:

• Beskrivning av ortsartiklar för gamla städer:

"locality and former city in the county of [län], Sweden".

• Beskrivning av Sockenartiklar:

"parish and rural district in the province of [landskap], Sweden."

Ett tips för den som vill se Wikidata-posten direkt från svwp: Lägg in finessen/gadgeten Wikidata:Tools#Display_Wikidata_Info_on_Wikipedia. (Hoppas den blir valbar snart under Inställningar->Finesser.) Mange01 (disk) 30 januari 2013 kl. 22.18 (CET)

Individuell redskapsruta

Flyttad till Wikipedia:Wikipediafrågor#Individuell redskapsruta. Kanske finns bättre chans till svar där? --MagnusA 30 januari 2013 kl. 15.14 (CET)

Mall för antaganden eller liknande

Jag är på jakt efter en mall som man lägger in vid antaganden. Jag hittade nyss ordet "kanske" i i en artikel och tyckte inte att det hörde hemma där. Finns det någon mall (liknande {{när}}) som är lämplig? //abbedabb^disk 30 januari 2013 kl. 11.49 (CET)

Kanske {{förtydliga}} kan passa? /Hangsna (disk) 30 januari 2013 kl. 13.17 (CET)

Mallen {{enligt vem}} kan ibland passa vid antaganden. /Ariam (disk) 30 januari 2013 kl. 13.24 (CET)

Rätt ofta är källorna rätt vaga, så är artikeln ordentligt notad kan man utgå ifrån att det är källan som sagt "kanske". I många fall är källorna dock sparsamma och man kan ana att "kanske":t är originalforskning, och hela meningen tas bort. I några fall har jag sett tradering av information som gjort en vag formulering till ett tvärsäkert påstående, vilket är förkastligt emrå. Vivo (disk) 30 januari 2013 kl. 21.10 (CET)

Help turn ideas into grants in the new IdeaLab

I apologize if this message is not in your language. Please help translate it.

• Do you have an idea for a project to improve this community or website?
• Do you think you could complete your idea if only you had some funding?
• Do you want to help other people turn their ideas into project plans or grant proposals?

Please join us in the IdeaLab, an incubator for project ideas and Individual Engagement Grant proposals. The Wikimedia Foundation is seeking new ideas and proposals for Individual Engagement Grants. These grants fund individuals or small groups to complete projects that help improve this community. If interested, please submit a completed proposal by February 15, 2013. Please visit meta:Grants:IEG for more information. Thanks! --Siko Bouterse, Head of Individual Engagement Grants, Wikimedia Foundation 30 januari 2013 kl. 21.53 (CET) Distributed via Global message delivery. (Wrong page? Correct it here.)

Wikidata går skarpt

Det ser ut som att Wikidata kommer att testas på Ungerska Wikipedia per den 14 januari, dvs imorgon, om inget oväntat inträffar/redan har inträffat. -- Lavallen (blockera) 13 januari 2013 kl. 19.49 (CET)

Det går nu att se på huwiki hur det ser ut. Det jag ser, och jag har kanske inte exakt samma inställning som en default-användare, är att det finns en redigera-länk i lådan med interwikilänkar. Ett tryck på den länken leder mig till motsvarande sida på Wikidata. Tex: hu:Vágyvezérelt gondolkodás har en länk till d:q136783 där det går att justera iw-länken till svwiki, som nu går till artikel Magiskt tänkande. -- Lavallen (blockera) 14 januari 2013 kl. 21.50 (CET)

Fantastiskt! Och vilket bra exempel! Ainali (disk) 14 januari 2013 kl. 23.49 (CET)

Kan bara instämma. Men det jag verkligen ser fram emot är när verkligt artikelinnehåll kan hämtas från wikidata. /Dcastor (disk) 15 januari 2013 kl. 01.11 (CET)

Magiskt var ordet! Åtminstone när fas 2 - infoboxarnas parametrar - kommer igång på allvar.

När hänger svwp på?

Får detta konsekvenser för användningen av {{Stat}}?

Kan detta ses som ett steg mot den semantiska wikin? Jag vill kunna sammanställa en tabell med uppgifterna i inforutorna i för svenska städer, filtrera och sortera en sådan tabell, plotta siffrorna, länka in samma siffra i flera artiklar, jag vill kunna ställa klartextfrågor i Google av typen "vilken är skandinaviens näst längsta bro?", osv. Mange01 (disk) 15 januari 2013 kl. 01.30 (CET)

Mallar som Stat kommer såsmåningom att avvecklas. Vi har dock ännu inte infrastrukturen för att lägga in infobox-material i Wikidata, men det kommer, (får vi hoppas). När svwiki hänger på vet jag inte exakt. Först ska systemet testas på hewiki, som är ett rtl-språk, och sedan på enwiki, och funkar det så är det sedan vår tur. När/om projekt som Commons, Voyage etc hänger på vet vi inget om ännu. -- Lavallen (blockera) 15 januari 2013 kl. 09.26 (CET)

Mange01, ja man kan se det som ett steg mot den semantiska wikin. Meningen är att man sen ska kunna ställa den typen av frågor och dessutom ha dem som en lista på Wikipedia som inte behöver underhållas lokalt. Det är del tre i projektet som man kan läsa mer om på meta. Ainali (disk) 15 januari 2013 kl. 19.09 (CET)

Som svar på frågan "När hänger svwp på?": Om vi vill ha det måste vi anmäla det, och vi måste kunna visa ett konsensusbeslut efter diskussion. Jag är för, hur är det med er andra? Ainali (disk) 25 januari 2013 kl. 00.12 (CET)

Nu har ungerska wp synkat sina språklänkar mot wikidata i 2 veckor, och hebreiska och italienska Wp startade idag. Så varför inte anmäla att vi vill vara med? Användare:Lavallen bedömer bäst när det är lämpligt att genomföra övergången. Mange01 (disk) 30 januari 2013 kl. 21.54 (CET)

Å andra sidan verkar det inte vara långt borta för någon. 27 februari aktiveras det på alla projekt. Ainali (disk) 31 januari 2013 kl. 21.25 (CET)

*hoppar ivrigt upp och ner och klappar i händerna, under utstötandet av förtjusta gutturala ljud och fnitter* :) Fascinerande. –flinga 15 januari 2013 kl. 01.55 (CET)

Kom gärna över, det finns några sidor på Wikidata redan idag som behöver "försvenskas": d:Help:Description, d:Help:Label och d:Help:Aliases, behöver anpassas för svenskspråkiga förhållanden.

Redan idag finns det drygt 3000000 sidor (items) som behöver tillsyn. Dessutom finns det en massa sidor här på svwiki som inte har ett motsvarande item ännu. Har ni någon svensk kategori, så kan jag hjälpa till att leta reda på vilka luckor som behöver fyllas i. Att det inte finns item ännu för tex Kalix kommun, kan bero på interwiki-konflikter, som ingen brytt som om att titta över. -- Lavallen (blockera) 15 januari 2013 kl. 09.26 (CET)

Jag kan mycket väl komma att göra det när andan faller på, tänkte jag säga. Det är ett viktigt och väldigt intressant projekt, tycker jag. Nu provade jag faktiskt i skrivande stund (eller snarare ett par minuter innan), men fick praktiska problem. Mitt användarnamn är för likt användarnamnet "fiinga", men när jag slår upp User:Fiinga finns det ingen sådana användare... Vet någon någon hjälp får ni gärna tipsa (annars kan jag också ta tillfället i akt och hitta på något annat kul namn). –flinga 17 januari 2013 kl. 23.24 (CET)

Hur kör vi vid relevanskontroll?

Det är just det jag undrar, hur kör vi när en artikel flaggas för relevanskontroll? (förlåt om det har tidigare diskuterats, men jag hittade inget nytt i arkivet) Senast har jag sett att många relevanskontrollmärkta artiklar raderats utan att de ens blev diskuterade på respektive diskussionssida (eller någon annanstans). Rådet på Wikipedia:Relevans står att en artikel måste anmälas till wp:SFFR innan den raderas, som jag tycker kan vara lite omständligt om konsensus har uppnåtts på diskussionssidan (att anmäla till SFFR är som att begära konsensus på nytt, å andra sidan kan man ju konstatera att det är många som inte håller koll på artiklars diskussionssidor och får därmed inte chansen att vara med i ett raderignsbeslut om artikeln inte tas till SFFR). Å andra sidan står det inget om vad som händer om en artikel ligger flaggad för relevanskontroll i en eller flera månader utan att någon ens diskutera den. En tredje möjlighet är att bara några få användare diskutera artikeln, i värsta fall bara skaparen och anmälaren (som oftast kommer att förespråka att artikeln behålls respektive raderas) - ett fall som förmodligen går att lösa genom SFFR. Så hur kör vi, behöver vi tydliggöra rådet på Wikipedia:Relevans, eller behöver vi införa en regel som lyder något som "om en artikel har flaggats för relevanskontroll i längre än X veckor/månader utan att det tillkommit diskussion, utför åtgärd Y"? Dieselmotorvagnar (till stationen) 30 januari 2013 kl. 06.16 (CET)

Jag tror inte det behövs någon sådan regel. Just relevanskontroll är en av de mest välbevakade kvalitetskategorierna vi har. Kategori:Relevanskontroll 2012-11 raderades tex så tidigt som 3 januari. -- Lavallen (blockera) 30 januari 2013 kl. 08.40 (CET)

Don't fix it if it ain't broke. Relevanskontroll är en av de rutiner här som fungerar mycket väl, uppmärkning fungerar, diskussion fungerar ofta och val mellan att ta ett fall vidare till Sffr eller agera direkt fungerar OK. Dessutom är det många intresserade och åtgärder sker inom rimlig tid.Yger (disk) 30 januari 2013 kl. 08.59 (CET)

När man mallar, så gör man det för att uppmärksamma andra på något. Om svaret sedan kommer i form av ett rakt borttagande av mallen eller direkt radering, istället för ett diskussionsinlägg, så är det också en form av respons. Det som känns uppenbart för en användare kanske är i tvekan hos andra. -- Lavallen (blockera) 30 januari 2013 kl. 09.20 (CET)

@Yger Det är väl "broke" med anvisningarna i Wikipedia:Relevans (och de måste "fixas") då vi inte alltid drar artiklar till SFFR eller uppnår konsensus på diskussionnsidan (som det står i WP:Relevans vid skrivande stund) innan de raderas, eller tolkar jag fel? Dieselmotorvagnar (till stationen) 31 januari 2013 kl. 02.02 (CET)

Har ingen försvarat en artikels relevans efter en månad eller mer kan jag inte se att en radering alltid behöver motiveras på diskussionssidan. Givetvis skall den inte heller då äga rum utan övervägande av skälen för eller emot, lika litet som vanliga snabbraderingar. Tostarpadius (disk) 1 februari 2013 kl. 12.11 (CET)

Fina bilder av arbetare från 1906

Om ni behöver bilder på en mejerska eller några franskbrödsbagare eller andra Arbetets söner, så finns de inscannade ur boken med detta namn från 1906. Bilderna borde kunna laddas upp med mallen pd-sweden-photo. --LA2 (disk) 30 januari 2013 kl. 22.55 (CET)

Många riktigt fina bilder! Borde kunna förgylla en del artiklar med landsbygds- och arbetarkulturanknytning. :-)--Paracel63 (disk) 31 januari 2013 kl. 03.25 (CET)

Kvaliteten på scanningen är inte den bästa, men det är bättre än inget. /ℇsquilo 1 februari 2013 kl. 10.16 (CET)

Kan du göra en bättre inscanning från en bok som är tryckt 1906? Eller menar du att man borde scanna originalfotona? --LA2 (disk) 1 februari 2013 kl. 13.28 (CET)

Kanske, men det går nog att uppnå samma resultat med efterbehandling av de redan scannade. Originalfotona vore naturligtvis bättre, men var får man tag på dem? /ℇsquilo 1 februari 2013 kl. 13.35 (CET)

Jag tror att Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek i Huddinge och Arbetets museum i Norrköping kan ha en del intressanta bilder. Läs om intressanta möten och samarbeten här på Bybrunnen. --LA2 (disk) 1 februari 2013 kl. 15.40 (CET)

Nybörjare som gärna vill ha hjälp

Hejsan!

Igår höll jag i en workshop för en grupp med bland annat flera psykologer och psykiatriker. Workshopen anordnades som en del av ett nytt pilotsamarbete mellan Wikimedia Sverige och Föreningen Psykisk Hälsa.

Alla deltagarna var jättepositiva till att börja skriva här och flera pratade om att sprida det hela till deras kollegor och även försöka anordna egna små workshops i framtiden. Planen är att de nu kommer att arbeta på våra artiklar inom deras expertområde med ett speciellt fokus på artiklarna Ångest och ADHD.

En del deltagare hade dock inte jättemycket datorvana eller skrivvana och tyckte därför att det kändes rätt klurigt och spännande att börja bidra. Flera av dem sa uttryckligen att de gärna skulle vilja ha ytterligare hjälp när de väl kommer igång och börjar skriva. Om du känner att du skulle kunna tänka dig att lägga lite tid på att leda en eller flera av dessa experter rätt när de trevande börjar skriva här så vore det fantastiskt! Kanske kan du skriva en rad på deras respektive diskussionssida så att de vet att det är okay att ställa frågor till dig :)? Alla som deltog finns uppskrivna här. Jag hoppas att vi tillsammans kan få dem att känna sig hjärtligt välkomna här!

Mvh,

John Andersson (WMSE) (disk) 31 januari 2013 kl. 17.09 (CET)

Gav du dem länken till fadderlistan? Annars är det ett bra ställe för dem att börja på. (Självklart ställer jag upp) MVH Adville (disk) 31 januari 2013 kl. 22.50 (CET)

Tack för blänkaren, John. Annars säger jag som Adville: det här är ett givet uppdrag för oss faddrar. :-)--Paracel63 (disk) 1 februari 2013 kl. 18.28 (CET)

Översättning av NC-licensbroschyr

Vi genomför nu en översättning av en broschyr kring nackdelarna med NC-licenser. Ursprungsbroschyren är gjord av Creative Commons Germany, vilka även översatt originalet till Engelska. Tanken är att denna ska hjälpa oss att informera museer och andra institutioner om NC-licenser. Översättningen är färdig men all input uppskattas för att den ska bli så bra som möjligt. Översättningen kan ni hitta här: NC-licenser

Med vänliga hälsningar

Anton Olsson Wikimedia Sverige --Anton Olsson (WMSE) (disk) 1 februari 2013 kl. 10.51 (CET)

Bästa bild för januari – nu lättare att rösta.

• 
  Artikel: Pons Fabricius
• 
  Artikel: Azorerna
• 
  Artikel: Gabriel Karlsson
• 
  Artikel: Junkers Ju 52/3m
• 
  Artikel: Krukmakare
• 
  Artikel: Katarina kyrka
• 
  Artikel: Visby
• 
  Artikel: Lista över skulpturer i Eskilstuna kommun
  och Tomas Gustafson
• 
  Artikel: Maria Lantz
• 
  Artikel: Cuauhtémoc (fartyg)

Vi testar ett nytt system för val av månadens bästa bild. Ovanstående tio bilder är nominerade och därmed de enda man kan rösta på. Vi hoppas att det mindre urvalet gör att röstningen känns gripbar för fler. Gå gärna till wp:mnb och lägg din röst. Information om hur man bär sig åt finns på sidan. Röstningen varar till och med den tionde februari. /Dcastor (disk) 1 februari 2013 kl. 14.19 (CET)

En bra idé! Får varje användare endast nominera en bild var? -- [ jiˈesˌdeːo ] 1 februari 2013 kl. 14.45 (CET)

Det var inget; ser nu att olika användare nominerat flera bilder var. -- [ jiˈesˌdeːo ] 1 februari 2013 kl. 14.52 (CET)

Norra regionen eller Northern Region ?

Bläddrade förbi Malawi och noterade att landet var administrativt indelat i Northern, Central och Southern Region, vilket jag tolkar som om den engelska särskiljningen har importerats rakt av. Om den engelska benämningen i sin tur är en översättning från de inhemska benämningarna eller bara ett allmänt sätt att skilja dem åt, vet jag dock inte. Under förutsättning att Maliwiborna själva inte benämner regionerna just på engelska, föreslår jag att vi istället översätter det med norra, centrala resp. södra regionen (eller kanske provinsen), samt att vi skapar en konsekvent namning på underartiklarna som behandlar dessa regioner. Idag är det en blandad kompott med Northern Region, Central Region, Malawi och Southern Region. Synpunkter?
/WeRon (disk) 27 januari 2013 kl. 15.32 (CET)

Engelska är officiellt språk i Malawi enligt vår artikel, så det är väl troligt att de engelska beteckningarna är de inhemska. Sjö (disk) 27 januari 2013 kl. 15.35 (CET)

Aha, ja så kan det förstås vara. Någon som har tillgång till NE och kan kolla vilka benämningar de har valt, innan vi likriktar under-artiklarna?
/WeRon (disk) 27 januari 2013 kl. 15.57 (CET)

NE beskriver "södra regionen" osv. Ymer (disk) 27 januari 2013 kl. 16.05 (CET)

Då föreslår jag att vi följer dess exempel. Tostarpadius (disk) 28 januari 2013 kl. 08.51 (CET)

Låter bra. Sjö (disk) 28 januari 2013 kl. 12.37 (CET)

Jag tycker att det var ett bra val att försvenska och tycker nog överlag att det är vettigt att översätta geografiska namn av den här generiska typen, åtminstone så länge inte de inhemska namnen är vedertagna även på svenska (såsom till exempel Peking). /Dcastor (disk) 28 januari 2013 kl. 19.30 (CET)

Jag antar att det var denna diskussion som gjorde att ett antal sidor rörande Botswana flyttades nu. Säger inte emot försvenskningen, men fundersam över om det finns belägg för att kalla district för region och subdistrict för distrikt på svenska? Dessutom flyttades aldrig Ghanzi (underdistrikt). -- Lavallen (blockera) 29 januari 2013 kl. 11.44 (CET)

Verkar sanslöst att ändra distrikt till region och underdistrikt till distrikt. --NERIUM (disk) 29 januari 2013 kl. 12.10 (CET)

Jag har knackat användaren som genomförde ändringarna på axeln. Det hela bör givetvis flyttas/ändras tillbaka.--Pjred (disk) 29 januari 2013 kl. 12.25 (CET)

Jag minns att jag vände och vred lite på den här frågan när jag skapade artiklarna (både dem om Malawis regioner, och dem om Botswanas). Då landade jag i att behålla de officiella (engelska) namnen, eftersom de är egennamn (jmf Northern Territory i Australien och Kita-ku, ”Nordkommunen” i Tokyo), och eftersom jag inte kunde hitta någon annan vedertagen benämning på svenska. Jag kan inte chichewa (Malawis andra officiella språk, jämte engelska), men noterar att regionerna även i chichewaspråkiga Wikipedia kallas ”Northern Region”, o.s.v.

Jag har inga starka åsikter om detta, men tänker att det kan vara frestande att skapa svenska namn från geografiska namn på språk man förstår. Den här typen av diskussioner dyker upp ibland kring geografiska egennamn på engelska, men mer sällan kring t.ex. Indonesiens provinser (där vi skrivit t.ex. Jawa Timur, och inte ”Östjava” eller ”Östra Java”). Det får mig att vilja bli lite extra restriktiv kring att försvenska engelska namn. (Östra Kapprovinsen är en annan femma, där finns det ett väl etablerat svenskt namn.) Rotsee (disk) 1 februari 2013 kl. 15.52 (CET)

Exakt dessa funderingar har jag själv. Därför har jag under årens lopp gått från positivt inställd till tveksam när det gäller att översätta utländska geografiska namn, även när det gäller enkla väderstreck, förutom vid redan etablerade svenska namn. Det är inte lätt att vara konsekvent annars, det är som Rotsee skriver betydligt vanligare att engelska namn, som de flesta förstår, översätts men de flesta andra språk får vara orörda.--Pjred (disk) 1 februari 2013 kl. 16.32 (CET)

I de fall som nämndes i början av tråden finns uppenbarligen etablerade svenska namn. Hemmasnickrade översättningar bör vi alltid vara restriktiva med. Mitt intryck är att det vimlade av dem i svwp:s barndom. Tostarpadius (disk) 2 februari 2013 kl. 18.13 (CET)

Botswana

Har initierat en tråd på Diskussion:Botswanas administrativa indelning. Välkomna för specifik diskussion om just artikelnamnen just för det landet! -- Lavallen (blockera) 30 januari 2013 kl. 13.09 (CET)

Rösta på årets nyuppladdade bild 2012!

Glöm inte att rösta på årets nyuppladdade bild 2012 på svenskspråkiga Wikipedia! Omröstningen pågår till 28 februari. - Green Yoshi _{brevlåda ‣ bidrag} 2 februari 2013 kl. 13.07 (CET)

Administratörsnominering av mig

Hej! Min dator har de senaste veckorna varit sönder. Jag vill mycket gärna nomineras till administratörsomval, men har rent tekniskt svåra problem att självnominera mig då jag skriver från en föga skrivbar mobil... Om någon vill nominera mig (antingen som en självnominering fast rent tekniskt i mitt ställe, eller som en vanlig andra-person-nominering) vore jag mycket tacksam! :-) Vänliga hälsningar, Calandrella (disk) 2 februari 2013 kl. 22.25 (CET)

 Utfört, nu har man visst redan tagit bort dina befogenheter men de ska du väl kunna få tillbaka efter vunnet val! --Rasmus 28 2 februari 2013 kl. 22.36 (CET)

Pågående administratörsval

Ville bara uppmärksamma gemenskapen om att det fortfarande finns pågående adminstratörsval. Det kan ju vara lätt att missa dem som blir nominerade de allra sista dygnen av den ordinarie omvalsperioden. Välkomna att rösta! --MagnusA 29 januari 2013 kl. 14.36 (CET)

Alltjämt pågår dessa och ytterligare ett omval lades upp efter månadsskiftet. En viktigt principfråga är värdet av aktivitet den senaste tiden. Erfarna användare riskerar att förlora verktygen på grund av att dessa inte varit så flitigt i bruk det senaste året. Det vore värdefullt med fler röster som tar ställning till om detta är rimligt eller inte. Även om jag har en uppfattning i sakfrågan är avsikten med detta inlägg inte att få stöd för den, utan endast att säkerställa att det hela inte avgörs slumpmässigt. Den risken är större om färre deltar. Tostarpadius (disk) 3 februari 2013 kl. 19.06 (CET)

600 000!

Vi passerade 600 000 artiklar imorse! Någon som har en koll på vilken det var som blev den artikeln? Chansen är rätt stor att det blev någon mollusk. Ainali (disk) 16 januari 2013 kl. 08.14 (CET)

I så fall är det första gången som en milstolpe passerats via robot, vilket är rätt talande om vart Wikipedia är på väg. Samtidigt kan man notera att andelen artiklar över 2 kB på stats nu minskat för första gången sedan 2003 och andelen utvalda artiklar sjunkit till 2007 års nivåer. Kanske lite smolk i glädjebägaren, men jag gör ingen hemlighet av att vara motståndare till masskapande av robotartiklar (eller ställer rätt höga krav på dem, rättare sagt). -- [ jiˈesˌdeːo ] 16 januari 2013 kl. 09.07 (CET)

Jag vill inte ifrågasätta din åsikt, men fakta är att medellängden på våra artiklar ökat och andelen över 0,5 har ökat tack vare botarna och antalet utvlada har naturligtvis inte sjunkit i absoluta tal. senaste statistik.Yger (disk) 16 januari 2013 kl. 09.15 (CET)

Jag har tittat på statistiken, men de robotskapade artartiklar jag sett skulle jag däremot inte klassa som mycket mer än stubbar. Antalet tecken i brödtexten på de flesta uppgår till 200-300, medan om de räknas enligt statistikens sätt ligger de på 1500-1800 bytes. När det skapas såhär stora mängder artiklar på kort tid (Wikipedia hade cirka 569000 artiklar den 1 januari, alltså en ökning på 31000 sen dess) blir sådana här milstolpar rätt meningslösa. Jag tycker att vi ska fokusera mer på kvalitetsarbetet än antalet artiklar. Wikipedia klarar sig utan varenda mollusk som finns, men klarar sig nog inte om våra viktigaste artiklar inte håller tillräcklig kvalitet. -- [ jiˈesˌdeːo ] 16 januari 2013 kl. 09.32 (CET)

Visst finns det skäl att önska fler redigeringar som inte är botredigeringar, appropå tråden om hur vi beter oss mot motvarandra ser jag det som extra viktigt att vara snäll mot nybörjarna. Samtidigt - om vi skall titta på mått på "viktiga" artiklar så saknar vi fortfarande omkring 60.000 av NE Multimedia plus omkring 200.000 artiklar, så att fokusera på de viktigaste artiklarna innefattar med nödvändighet att skriva nya, såvida man inte har ett väldigt snävt begrepp på viktigaste. Jag konstaterar också att flera av de här molluskerna faktiskt ingår bland dessa. Lite synd att botten inte verkar ha klarat av att lägga in svenska trivanamn, det skulle nog ha underlättat för den som vill bygga på artiklarna - men det kanske går att lägga in med bot?--FBQ (disk) 16 januari 2013 kl. 10.35 (CET)

Finns det någonstans en lista över de artiklar vi saknar som finns med i NE Multimedia plus? /Hangsna (disk) 16 januari 2013 kl. 12.12 (CET)

Nej. Det fanns en lista över artiklar i NE som saknades någon gång långt innan jag började här, men den raderades av upphovsrättsskäl - se Wikipedia:Uppslagsord i Nationalencyklopedin--FBQ (disk) 16 januari 2013 kl. 12.53 (CET)

Via engelskpråkiga wikipedia hittade jag också den här Wikipedia:Projekt saknade artiklar som verkar ha varit någon slags uppföljare, men museimärkts den med.--FBQ (disk) 16 januari 2013 kl. 13.09 (CET)

FBQ, det vore intressant att höra hur du gjort uppskattningen! (Listan verkar ha raderats 2005.) Jag betvivlar inte att det saknas artiklar, men hela 30% av NE Multimedia Plus artikelvolym låter otroligt mycket, om vi idag har tre gånger så många artiklar. Har du någon uppfattning inom vilka områden som det kan tänkas gälla? Tomas e (disk) 16 januari 2013 kl. 17.48 (CET)

Många av våra ämnen är ju - utan att göra någon värdering kring att vara oviktiga ganska små orter, artiklar om enskilda låtar eller skivor av artister, dataspel, inom vissa områden som svenska riksdagledamöter, fotbollsspelare, amerikanska senatorer, skolor eller platser i Stockholm på en långt mer detaljerad nivå än något annat uppslagsverk. Därför räcker inte våra 600.000 artiklar så långt. Jag gjort några tester tidigare och hamnat ungefär där, jag skall göra en liten minitest igen se om resultatet blir ungefär samma väljer från slutet av B (början på bokstäverna är en mängd betydelser av förkortningar och blir svåra att mäta, början på A har jag delvis gått igenom):

Jan Arvid Böök och Fredrik Böök, dessa har artiklar, sedan folktroväsendet Bøygen, Jens Bøving-Petersen, dansk populärvetenskaplig författare, John Böttiger, Carl Wilhelm Böttiger, Johann Friedrich Böttger, Bötom, Bötnål (redskap för nätbinding, tror den kan heta nätnål och andra namn, men vi verkar inte ha något i ämnet som gör att ämnet verkar behandlas), Bötfälla är omdirigering till böter 3 saknade av 10, samma som min gissning, jag skall titta lite längre, det är ju ett väldigt litet statistiskt material ...

bötesförvandling (nämns lite i artikeln om böter på wikipedia, men mest om att böter kan omvandlas till fängelse, inte hur och under vilka premisser, kanske finns det ändå någon annanstans), böta (nätlagning) - här i betydelsen nätlagning, det verkar inte finnas något på wikipedia i ämnet, bössa (NE har inte mycket, det mesta står i gevär som vi har, men ingen ordförklaring som här - dock inte mycket om andra typer av bössor än vapen, å andra sidan lite tydligare tack vare ordförklaringen - det här ordet skall nog inte räknas), Bösendorfer, Bösarp, börvärde, Daniel Börtz, börsvärde, Börstorp, Börstil. Här är det helt klart bättre, här hamnar man under 30% som saknas, även om några var svårmätta. Jag är inte helt säker på om mina 10.000 artiklar i intervallet A-K påverkat att nivåerna ligger högre här. En av artiklarna är skriven av mig. Det påverkar ju en del, å andra sidan är det ett aldeles för litet statistiskt material egentligen.

När jag har tittat förrut har jag sett att arter har väldigt dålig täckning på wikipedia. Historiska personer som var kända före 1930-talet (vi är flera som skrivit artiklar baserat på NF och svensk uppslagsbok, så personer som var kända i Sverige före 1930-talet finns det visserligen en hel del som saknar artiklar även på svenskspråkiga wikipedia, men de är ganska få, och inte så många på bokstäverna A-K alla fall:-)) finns ofta med på wikipedia, men modernare personer är det sämre, särkilt inom "finkultur" - utomsvenska men särskilt utomeuropeiska författare, men också konsthantverkare, dansare, regissörer (förvånansvärt stora filmregissörer, när jag skapade Dennis Potter förra året trodde jag med alla skådespelarartiklar att film var ett område som var vältäckt, men tydligen missas även Oscarsnominerade regissörer) Men även en del ur antikens historia saknas. Sedan handlar det om fenomen som ligger utanför något som någon särskild tagit sig an, som nätbinding ovan. Dessutom arter när jag Mott (insekt) förra året hade wikipedia artiklar om två mottarter. NE hade artiklar om 13, och jag lade in dem i artikeln som rödlänkar. Jag har sedan skrivit några från svensk uppslagsbok som inte fanns i NE. Nu arbetas ju som sagt säkerligen en hel del av de arterna av, men även utdöda arter är som sagt svenskspråkiga wikipedia ganska dåliga på. Där har jag dock börjat lite grann att skriva en del artiklar.--FBQ (disk) 16 januari 2013 kl. 23.56 (CET)

@FBQ: Att boten inte lägger in svenska trivialnamn för alla mollusker beror inte på att boten inte klarar av det - det beror på att de allra flesta av världens arter inte har svenska trivialnamn! För de taxa som har svenska trivialnamn angivna i någon av de databaser som boten bygger på, så använder boten dessa. Det är möjligt att det finns enstaka arter som har trivialnamn i NE som inte finns någon av de svenska databaserna, men jag vill nog hävda att ffa Artdatabanken är en bättre auktoritet än NE härvid. Lsj (disk) 16 januari 2013 kl. 15.05 (CET)

Aha. Jag hittade bland annat Körsbärsskorv i Svensk uppslagsbok, som då visserligen hette Fusicladium cerasi men som jag förstått av engelskspråkiga wikipedia är samma art.--FBQ (disk) 16 januari 2013 kl. 15.17 (CET)

Nu läste jag bättre och såg att Fusicladium cerasi är svampens anamorfa form - hur gör man i sådana fall - kan man fortfarande säga att det är ett trivianamn? Jag kanske borde forma om artikeln.--FBQ (disk) 16 januari 2013 kl. 15.19 (CET)

Dyntaxa (Artdatabanken) ger inget trivialnamn för vare sig vanlig eller anamorf form, så därför hittade inte boten det. Den kollar inte Svensk Uppslagsbok :) Lsj (disk) 16 januari 2013 kl. 20.09 (CET)

Nej, och det behöver den inte göra:-) Var mest nyfiken på om det fanns fler trivianamn som inte fanns med i artdatabanken. Vi får se om jag råkar springa på fler exempel.--FBQ (disk) 16 januari 2013 kl. 21.42 (CET)

Får också lov att vara lite tråkig och hålla med Jsdo. Det blir med något av en axelryckning man mottar en sånhär "milstolpe" uppnådd med hjälp av konstgjord andning som uppslagsverket egentligen inte behöver. Tycker gott artiklar kan vänta att skapas tills en riktig människa funnit ämnet tillräckligt intressant för att bemöda sig att skriva om, för det är väl också lite av tjusningen med att läsa, att känna att det är någon intresserad människa som skrivit artikeln? Och med tanke på att alla dehär robotartiklarna sen ska gås igenom känns det som att den energin hellre hade kunnat läggas på att förbättra befintliga stubbar (det finns massor av intetsägande artiklar om t.ex. skådespelare från svwps barndom) om ämnen som någon gång ansetts tillräckligt intressanta att skrivas om. Det var mina två cent, inte för att förringa någons arbete; man kan ju naturligtvis ha väldigt olika syn på detta. Entheta (disk) 16 januari 2013 kl. 23.38 (CET)

Den energi Lsj eller andra botägare har, tar inte bort kraft från några artiklar om skådespelare. Det finns fortfarande lika många som är intresserade i det, som det fanns innan de här botprojekten drog igång. -- Lavallen (blockera) 17 januari 2013 kl. 11.55 (CET)

Det jag syftade var mer på att jag vill minnas det var en veckans tävling efter ett tidigare mass-skapande av artiklar, som gick ut på att gå igenom och städa upp dem eller liknande, och all den energin som las i tävlingen hade kunnat ägnats åt att förbättra befintliga stubbar, för vi har väldigt många gamla stubbar även innan alla bot-artiklarna tillkom. Entheta (disk) 18 januari 2013 kl. 02.43 (CET)

Motargumentet är väl då att målet med Wikipedia väl ändå är att tillgängliggöra så mycket information som möjligt för människor (på olika språk)? Men det handlar också om vad man vill att Wikipedia ska vara, och det kan ju hända att man behöver diskutera det, ifall botprojekt står i någon slags motsättning mot vad man anser vara Wikipedias mål. –flinga 17 januari 2013 kl. 23.01 (CET)

Ja, jag ser det inte bara negativt, det kan naturligtvis hända att någon söker information om någon obskyr organism och blir glad att hitta informationen. Det är nog helt enkelt bara olika synsätt. Vissa vill ha ett uppslagsverk som är så omfattande som möjligt och botskapande är ett bra medel för att uppnå det ändamålet på kort tid. Andra ser hellre att svwp växer i en mer naturlig takt och prioriterar att skriva mer utförliga artiklar och förbättra befintliga stubbar. Jag säger inte att det ena synsättet är bättre än det andra, även om jag personligen kan känna oro att artikelsamlingen blir för stor för att vara överskådlig för det tyvärr ganska begränsade antalet regelbundet aktiva bidragsgivare vi har, i synnerhet om det är så att bot-artiklarna behöver gås igenom och verifieras i efterhand, vilket verkar vara ett väldigt stort jobb. Entheta (disk) 18 januari 2013 kl. 02.43 (CET)

Att skapa botartiklar står inte nödvändigtvis i motsättning till annan utökning som du nämner. (Dock hänger det förstås på hur mycket filande man tänker sig att bot-artiklarna behöver, och det är nog lätt att glömma det arbetet.) Men jag förstår din åsikt annars. Själv skulle jag nog nästan vara positiv till ett uppehåll och att låta den här utvecklingen landa i projektet ett tag. Även om jag tycker idén med botskapade artiklar är intressant. Eller har vi redan haft det? Jag kan ha missat diskussioner och vart konsensus har tagit vägen. —flinga 19 januari 2013 kl. 16.46 (CET)

Vi har haft flera långa Bybrunnen-diskussioner om botskapande under det gånga året, och dessutom flera BB-blänkare till projektsidor med ytterligare diskussion.

• Senaste blänkaren var för bara ett par veckor sedan, när jag anmälde att Lsjbot var färdig att köra skarpt med alla arter. Några intresserade användare hade synpunkter och förslag på projektsidan, men inga principiella invändningar.
• Den mest omfattande diskussionen var här när jag föreslog Projekt alla arter och fick vad jag uppfattade som ett tydligt mandat för detta.
• Här försiggick parallellt en mer allmän diskussion om botskapande.
• Här är den ursprungliga diskussionen för ett år sedan som fick mig intresserad av botskapande.
• Här diskuterades botskapande av fågelartiklar, innan det projektet genomfördes i februari 2012.
• Här flaggades för svampprojektet.

Diskussioner på respektive projektsidor har pågått i princip kontinuerligt sedan början av 2012, med omfattande synpunkter från ett antal användare som har arbetats in i botkoden. Lsj (disk) 19 januari 2013 kl. 22.22 (CET)

Botstatistik

Eftersom artikellängd och andra mått på botskapande diskuteras ovan har jag lagt till i botkoden att boten samlar statistik över sin verksamhet: Användare:Lsjbot/Statistik. Statistiken kommer att redovisas grupp för grupp, men jag har bara hunnit med en enda grupp sedan jag fixade statistikkoden. Ska försöka också låta boten själv "känna efter" vilken artikel som blir #700 000 när vi kommer dithän om någon månad. Mer statistik: boten skapar ungefär 400 "riktiga" artiklar i timmen när den kör för fullt, plus ungefär lika många kategorier, omdirigeringar, diskussionssidor m.m. Lsj (disk) 16 januari 2013 kl. 20.09 (CET)

Dawp ökar 1000 artiklar i månaden (just nu något snabbare) - här är det 100 000. Jag är glad över utvecklingen, men skulle samtidigt unna någon annan än en bot att passera målsnöret. Tostarpadius (disk) 16 januari 2013 kl. 21.21 (CET)

På Commons söker man inte efter exakt vem som laddade upp bild nr X (det går inte), utan efter en bra fil någonstans i det spann där siffran slog över. Så exakt är inte statistiken att vi exakt kan peka ut den skyldige till artikel nr X. Det finns sidor som inte räknas, och det finns ett inexakthet i hur statistiken tas fram. -- Lavallen (blockera) 16 januari 2013 kl. 21.28 (CET)

Men med hastigheten 400 artiklar i timmen är det stor sannolikhet att ingen hinner emellan i rimlig närhet av gränsen. Jag anser att roboten bör ta det lugnt och göra ett uppehåll när det är säg 100 artiklar kvar. Tostarpadius (disk) 17 januari 2013 kl. 06.18 (CET)

Tekniskt går det att göra. Jag ägnade en stund igår åt att skriva om botkoden så att boten håller reda på vilken artikel som passerar ett givet målsnöre, och den koden kan också användas för att pausa en botkörning strax innan målsnöret. Men jag ogillar tonen i den här diskussionen. Det är som om vi botförare inte räknas som "riktiga människor" (Enthetas uttryck här ovan), eller som om folk inte förstår att det faktiskt är riktiga människor bakom botarbete, som lägger mycket tid på att på sitt sätt bidra till Wikipedias utveckling. Lsj (disk) 17 januari 2013 kl. 11.14 (CET)

Jag håller med Tostarpadius om att pausa boten när den närmar sig 700 000. I övrigt så är jag FÖR botskapande. Just nu så ser det ut som om det bara är LSJ som skapar via bot, men vi har ju olika länders kommuner som skapas med (Nasko), och någon som diskuterade att göra alla Sveriges sjöar via bot. Artiklar som kan vara bra för att snabbt titta lite och som det då kanske är lättare att utöka för nybörjare. Visst ökar vi snabbt, men det är ren fakta som läggs in. MVH Adville (disk) 17 januari 2013 kl. 12.00 (CET)

Jag är också för botskapande. Det är bara det att ingen hänger med i hastigheten, så det är alldelses omöjligt för någon annan att tränga sig emellan. Den sporren har en psykologisk effekt som vi inte kan bortse ifrån. Därmed inte sagt jag har något emot om det var en av körningarna som uppnådde det jämna hundratusentalet igår. Jag har inte sett något svar på den frågan. Men om det skulle ske gång på gång tror jag det kan bli demoraliserande. Själv deltar jag inte i dessa tävlingar, så det är inte mig det berör. Jag nöjer mig med att då och då nå jämna tusental på dawp. Jag inser också att det finns en människa bakom maskinen, även om jag inte förstår hur det går till rent tekniskt. Tack, Lsj, för dina insatser! Tostarpadius (disk) 17 januari 2013 kl. 13.16 (CET)

Vissa redigerar med FireFox, Internet Explorer eller Google Chrome. Jag skickar ibland istället API-frågor, med hjälp av programvara som jag själv delvis utvecklat. Det kan jag göra oavsett om jag har ett robotkonto eller inte. Den som ser skillnaden är IP-kontrollanten, men även honom kan jag lura om jag vill. Jag kan manipulera den data jag skickar och påstå att jag hela tiden redigerar med Internet Explorer. -- Lavallen (blockera) 17 januari 2013 kl. 14.33 (CET)

Min inställning är: hellre en manuellt skapad bra artikel än en botskapad stub, men självklart hellre en botskapad stub (med korrekt basinformation av det slag som kan fyllas i automatiskt) än ingen artikel alls! Och det är väl det senare valet vi i praktiken pratar om? Visst har botskapande en påverkan på statistiken över artikellängd och andel utvalda artiklar, men det finns ju inget material som de facto blir sämre av botskapade artiklar, så det får vi som gillar att följa statistiken helt enkelt leva med. Tomas e (disk) 17 januari 2013 kl. 15.07 (CET)

Lsj, botförare är naturligtvis människor, men att känslorna gentemot botartiklar svajar lite hit och dit är förståeligt, dels på grund av att alla kanske inte ser skapandet av artiklar som en okontroversiell uppgift för botar, dels på grund av kvalitén och dels kanske även på grund av att man är rädd för att det eventuellt sker på bekostnad av annat man sätter stort värde på med Wikipedia. Man bör få lov att diskutera detta som fenomen, positivt såväl som negativt, utan att det blir "mot" dem som kör botarna.

Jag sade t.ex för att ta det generellt om botar redan förra året att jag var rädd för att massproduktion med bot skulle minska engagemanget och möjligheterna för människor att skriva nya artiklar. Det var vad jag tyckte var det roligaste när jag var ny här, att man fann en "lucka" som man kunde fylla och det är fortfarande det jag tycker är det mest givande och kreativa. När en bot masskapar artiklar fylls sådana luckor snabbt igen och chanserna att starta en helt ny artikel blir sällsyntare. Man kan argumentera emot detta med att många kanske föredrar att börja redigera i en stubartikel och att det är lättare, och det kanske stämmer, jag vet inte, det får visa sig, men jag tyckte i alla fall det var något speciellt när man första gången lyckades knåpa ihop en helt ny artikel på egen hand som man fick något uppskattande ord om från andra användare här. Sedan har det exempelvis visat sig att botarbetet med arterna inte är enkelt och det har förekommit flera fel som upptäcks efterhand, efter kortare eller längre tid, och nya frågeställningar i samband med projektet har kommit fortlöpande. Jag vill i och med att detta blev exemplet då det är aktuellt framhålla att jag ser att Lsj verkligen anstränger sig med detta och uppskattar ambitionen. Icke desto mindre är min egna erfarenhet den att rätta botartiklar visserligen ger behålling när man ser att det blir bra resultat, men det blir också mycket repetitivt och mindre kreativt efter ett tag. Därför är jag fortfarande av åsikten att botskapande inte bör gå för fort, så länge det ej visat sig felfritt och finns någon form av "konsensus" om det inom något berört projekt eller liknande. Detta är min åsikt utifrån ställningstagandet att det ej längre är så bråttom att skapa artiklar, och den höga arbetskapaciteten som en bot har jämfört med en människa. Om arbetskapacitet vill jag förtydliga att jag kan förstå att botförare kan vilja köra "så fort det går", men hoppas samtidigt att botförare kan ha viss förståelse för att det kan vara stressande för icke botvana med "full fart" när man inte "litar" helt på tekniken. Ett botfel sprids snabbt till hundratals artiklar, och skulle det sedan förbli oupptäckt och oåtgärdat under lång tid är det inte alls bra. Man kan uppskatta botarbete och människors arbete bakom detta även om man är kritisk mot resultatet (när det finns brister) och inte helt gillar det där med massproduktion av olika skäl. Höstblomma (disk) 17 januari 2013 kl. 20.11 (CET)

Så länge roboten håller sig till så pass udda områden som hittills är det inte många av de luckor som täpps igen som det finns stor sannolikhet för att någon människa på egen hand skulle fylla. Jag skulle också kunna tänka mig vissa typer av biografier som lämpliga för bot, men absolut inte att ta hjälp av maskiner på sådana fält som brukar odlas för hand. 17 januari 2013 kl. 20.54 (CET)

Djur och växter är väl inte ett udda område? Jag tycker djurprojektet är bland de aktivare projekten. Och även om det är osannolikt att för hand skriva artiklar om alla världens arter, så tror jag det finns gott om sådant som lockar till skrivande inom de områdena (och botar kan med det sagt alltså vara bra för att fylla ut). Höstblomma (disk) 17 januari 2013 kl. 21.15 (CET)

De delar av växt- och djurriket det hittills främst handlat om är sådana där antalet manuellt tillkomna artiklar är litet. De flesta saknar ju även motsvarigheter på andra språk. Tostarpadius (disk) 17 januari 2013 kl. 21.22 (CET)

@Höstblomma: Jag vet att du förstår att botförare är människor, och jag uppskattar all den tid som du har lagt ner på att förbättra botartiklarna, trots din tveksamhet inför projektet. Du och jag har ofta haft olika åsikter om både problem och lösningar i botarbetet, men vi har ändå kunnat ha en fungerande dialog även om känslorna bränt till ibland. Det jag reagerade mot i mitt inlägg ovan var framförallt det förakt mot botskapande som ffa Entheta uttryckte, där botarbete ställdes mot "riktiga människor". Vi arbetar alla för att göra Wikipedias bättre, även om vi väljer att använda olika redskap -- men oavsett redskapen är det riktiga människor som håller i redskapen.

Vad glädjen med att fylla luckor beträffar, så kommer det under överskådlig framtid att finnas enormt många områden där botskapande inte är aktuellt. Allt som inte är den sortens katalogkunskap som arterna är kommer att förbli luckor för "riktiga människor" att fylla ich finna glädje i. Jag ser ingen motsättning mellan detta, och att andra "riktiga människor" finner glädje i använda bot för att fylla andra sorters luckor.

Vad arbetstakt beträffar så är jag inte intresserad av att köra en strypt bot i en takt som gör att arterna inte blir klara i min livstid. Lsj (disk) 17 januari 2013 kl. 21.19 (CET)

Jag har försökt att föreslå att köra robotarna i lite långsammare tempo, men det verkar inte som om det förslaget fått något gehör. Men om wikipedianerna i allmänhet inte vill köra i samma hastighet som vi kör nu, får du ju rimligen gå med på det. Av tonen ovan känns det lite som att du försöker hålla wikipedianerna gisslan: "går ni inte med på min takt blir det inga artiklar", och det känns lite tråkigt. Det kanske är jag som övertolkar? Personligen ser jag inte riktigt poängen med en artikel om varenda molluskart, och jag håller inte heller med Lavallen om att arbetstid inte tas ifrån att arbeta med skådespelare när det finns tusentals robotartiklar att kolla igenom. Vi är en begränsad mängd användare, och när man väljer att kolla igenom en åtgärdskategori fokuserar man inte ofta på ett specifikt ämne utan på en specifik åtgärdskategori. Då väljer man ju mellan om man vill titta på skådisartiklar eller på robotskapade mollusker. Dessutom, som Entheta nämnt, känns det lite trist att den kvalitetshöjning vi arbetat med sedan vi blev kända som "stubbipedian" runt 2005 nu fått sig ett rejält bakslag, åtminstone rent statistiskt. Det förtar lite av "payoffen" med att förlänga artiklar, nämligen att se att statistiken förbättras. Personligen tycker jag att det är en ganska tråkig utveckling, men det verkar ju som om de flesta uppskattar den... /Grillo (disk) 18 januari 2013 kl. 20.03 (CET)

Det känns väldigt tråkigt att flera användare ser det som något negativt, "ett bakslag", att nya artiklar skapas, bara för att det sker med bot. Det känns också väldigt tråkigt att botförare inte betraktas som "riktiga männsikor" som också behöver känna glädje i det de gör. Om botskapande på svwp betraktas som något skadligt, som man möjligen på nåder kan få hålla på med i mycket blygsam takt om det nu ska vara nödvändigt alls, då försvinner all min glädje och drivkraft i projektet. När jag då försiktigt försöker uttrycka detta, så anklagas jag för att hålla gisslan! Ber att få påminna om wp:Ingen användare har plikter. Lsj (disk) 18 januari 2013 kl. 22.26 (CET)

Trist att man inte får diskutera botskapade artiklar utan att du ska ta det som en personlig förolämpning... Nej, jag är inget större fan av robotskapade artiklar, men det gör väl ändå inte att jag inte kan uppskatta arbetsinsatsen du gjort? Diskussionen vinner inget på att skapa martyrer. /Grillo (disk) 19 januari 2013 kl. 01.15 (CET)

Inget gott kommer ur en fortsatt diskussion i det här tonläget. Jag drar mig ur. Lsj (disk) 19 januari 2013 kl. 10.15 (CET)

Jag har också en känsla av att uttalanden om att antingen tar vi det i den här takten, eller så kör jag ingen bot liksom får folk att inte vågar ställa krav eller kritisera botprojektet. Det är förstås bara min uppfattning. —flinga 19 januari 2013 kl. 16.38 (CET)

Jag uppskattar att svenska Wikipedia blir mer komplett (i snabb takt med bothjälp). Man vet aldrig när och vad man vill söka upp. :) Bra jobbat Lsj. Moberg (disk) 19 januari 2013 kl. 01.37 (CET)

Är inte 100 000 artiklar på en månad lite väl mycket? (För övrigt: För inte alltför längesedan (1-2 år sedan?) fanns det nästan ingen här som önskade botskapade artiklar.) Även om jag tycker att det är intressant och lovande att botskapa artiklar i vissa fall, tycker jag det låter som att ta sig vatten över huvudet. —flinga 19 januari 2013 kl. 16.38 (CET)

PÅ Wikidata är takten nu cirka 1 miljon per månad. -- Lavallen (blockera) 19 januari 2013 kl. 16.52 (CET)

Vad är grejen med att du ständigt jämför ett uppslagsverk med en databas? Det är över huvud taget inte jämförbara situationer. Om vi har tio aktiva wikipedianer som kollar robotskapade artiklar en timme om dagen och varje artikel tar tio minuter att kontrollera (dvs kontrollera källan) kommer det att ta fyra och ett halvt år att gå igenom 100 000 artiklar... Tycker definitivt att det då går helt för fort. Entries på Wikidata behöver inte kontrolleras av någon levande person. /Grillo (disk) 19 januari 2013 kl. 17.37 (CET)

Oh, non, au contraire, mon frère!

Kontrollera "entries" på Wikidata är exakt det jag ägnar det mesta av wikitiden åt just nu. Eftersom robotarna där jobbar utifrån hur bra vi har varit på att lägga in interwikilänkar, så är det bitvis rena snurren där bitvis. -- Lavallen (blockera) 19 januari 2013 kl. 17.46 (CET)

Men fortfarande är det två helt olika typer av projekt med helt olika stor möjlig användarbas. Jag kan inte se jämförelsen som särskilt relevant. Vi är oerhört mycket färre möjliga användare här, som har att sköta om längre artiklar som kan innehålla subtilare fel. –flinga 19 januari 2013 kl. 19.50 (CET)

Jo, helt klar, och projektet är nystartat, så det finns många friska viljor (för få härifrån dock). Dock, det finns en aspekt av det här projektet som jag tycker är mycket intressant. Vi har några hundratal eldsjälar här som underhåller en halvmiljon artiklar. När/om Wikidata börjar fungera som det ska, så kommer vi plötlisgt att påverkas av eldsjälarna på andra projekt. När någon här sätter sig och sammanställer en lista över alla Riksdagsmän i Sveriges riksdag just nu, så finns möjligheten att motsvarande lista på Swahiliska Wikipedia uppdateras i samma stund. På samma sätt kan det komma att fungera åt andra hållet. Vi kan plötsligt ha nytta av alla eldsjälar på alla andra projekt. I det perspektivet så kan 500000 svenska artiklar plötsligt bli ganska litet. -- Lavallen (blockera) 19 januari 2013 kl. 19.59 (CET)

Ang. Flingas inlägg är det lite intressant. Just som h*n nämner var det bara ett par år sedan som portugisiska Wikipedia togs upp som ett skräckexempel på en språkversion som växer helt för fort pga robotskapade artiklar. Jag minns att stämningen var att vi skrattade lite åt dem och åt att de skulle bli nästa "stubbipedia" medan vi jobbade vidare med kvalitetsarbetet och hade lämnat stubbskapandet bakom oss. Queue två år senare och alla är helt plötsligt eld och lågor över robotskapade artiklar. Vad hände? /Grillo (disk) 19 januari 2013 kl. 17.40 (CET)

Vi har i anslutning till Lsjbot arbetat igenom en hel del frågor. Data genereras bara direkt från flera bra källor, har en hel del brödtext, fullständiga taxoboxar och iw-länkar och bilder när sådan finns i commons. Alla artiklar märks tydligt så det inte finns missförstånd mellan botgenererade och manuellt skapade. Sedan har en kvalificerad kategorisering skett som gör det snabbt går identifiera eventuella grupper som kan behövas kontrolleras i efterhand. Dessutom ar förarbetet pågått under ett år med olika mindre botgeneringar och diskusioner med de duktiga zoologikunniga vi har på sv:wp. Dvs konceptet har utvecklats.Yger (disk) 19 januari 2013 kl. 17.57 (CET)

Jag har inget emot Lsj:s botskapade artiklar och har själv pillat på en del av dem då och då. Vildvuxenheten är en del av charmen med Wikipedia och artikelskapandet går i vågor när användare är inspirerade, det är så den här platsen fungerar. Bra jobbat, Lsj!--Bothnia (disk) 19 januari 2013 kl. 17.51 (CET)

De artiklar som Lsj och Nasko skapat har inte de kännetecken som våra gamla stubbar hade. När det gäller de franska kommunerna, så är de mycket exaktare till sina faktauppgifter än en "kolbaserad" robot hade kunnat åstadkomma. Det fåtal koordinat-fel jag hittat har berott på att Google har haft fel i sina databaser. -- Lavallen (blockera) 19 januari 2013 kl. 17.55 (CET)

Som jag ser det spelar det ingen stor roll om en artikel är skapad av en bot, av någon anonym person på ett ip-nummer, eller av en inloggad och betrodd användare. Det som spelar någon roll är om det är en bra artikel. Jag slumpar mig fram till en av Lsj:s botartiklar och hamnar på Amphiomya notabilis. Förvisso en kort artikel, men med en bra och tydlig infobox och ett par källor. Är det hundra tusen såna artiklar som Lsj:s bot har skapat så är det bara att applådera! --kaj@kth.se 19 januari 2013 kl. 18.00 (CET)~

Ja, jag hade nog eventuellt haft invändningar om någon eller några skapade artiklar helmanuellt i den takten också. Men i och med att det inte är fler som ger uttryck för skepsis så ska det väl vara i enlighet med konsensus, och då är det ju gott så. Då har jag inget ytterligare att lägga till diskussionen. –flinga 1 februari 2013 kl. 00.37 (CET)

Okej, det verkar som att diskussionen fortsätter längre ner. Vi får kanske se vart konsensus hamnar med andra ord. –flinga 1 februari 2013 kl. 00.41 (CET)

Jag har varit borta några dagar och inte följt diskussionen förrän nu men det jag skrivit ovan har refererats av andra. Jag väljer att skriva ett inlägg som svar till alla de som nämnt mina synpunkter ovan. Kanske har någon uppfattat mig som mer kritisk än jag egentligen är. Jag vill påpeka att naturligtvis är det människor bakom botarna. Jag har ingen kunskap om hur dessa artiklar skapas rent konkret, hur mycket som är automatiserat eller manuellt, hur mycket som manuellt kollas med källor, etc., M.a.o. hur mycket manuellt arbete som läggs ner på varje enskild artikel. Jag vill som sagt inte förringa det arbete som görs; alla vi har som ambition att skapa ett bättre uppslagsverk men det är uppenbart att man kan ha olika syn på hur det ska gå till och huruvida det är önskvärt att mass-skapa artiklar i en sådan rasande fart, där jag uppfattar att jag och Grillo tycker ungefär lika. Olika åsikter och synsätt kan vara en styrka i ett samarbete, men en styrka som bara kan tas tillvara om man tillåts diskutera ärligt så att folk inte känner att de behöver censuera sig för att undvika att stöta sig med någon, och också att kunna ta kritik (eller snarare ifrågasättanden) utan att gå i martyrställning. Jag har inget intresse att stoppa den här typen av artiklar; de är helt enkelt inte min idé om det bästa sättet att utöka svenskspråkiga Wikipedias kvalitet och kvantitet. Entheta (disk) 22 januari 2013 kl. 00.59 (CET)

Jag delar syn med Kaj@kth.se ovan att det viktiga är hur artiklarna ser ut, inte vem som skapat dem. Sedan vill jag opponera mig mot anförda statistikargument. Det viktiga för uppslagsverkets värde är inte andelen långa eller särskilt uttömmande artiklar, utan antalet. Annars vore det bästa att radera alla artiklar utom en enda riktigt bra. /Dcastor (disk) 29 januari 2013 kl. 13.05 (CET)

700 000

Och i kväll eller i morgon blir det dags för artikel 700 000, skall vi gissa på en kräftdjursart?Yger (disk) 31 januari 2013 kl. 17.11 (CET)

gäsp /rrohdin (disk) 31 januari 2013 kl. 21.01 (CET)

Nice! :D Moberg (disk) 31 januari 2013 kl. 21.04 (CET)

Det skrivs alldeles för många artiklar. Fokusera på att förbättra kvalitén på de befintliga istället, och framförallt KÄLLBELÄGG DEM! 90.141.32.15 31 januari 2013 kl. 21.10 (CET)

det finns ingen motsats i de nya källbelagda artiklarna om kräftdjuren och de kontinuerliga förbättringarna.Yger (disk) 31 januari 2013 kl. 21.15 (CET)

Botskapande artiklar i all ära, jag var motståndare till hela det här projektet men då majoriteten tydligen tvar för så får man väl acceptera det. 100 000 i kvartalet som det lite drygt var förut tyckte jag var på gränsen men 100 000 i månaden är väl ändå lite för mycket! Är det ändå inte dags att lugna ner sig lite nu när vi når 700 000??? Vem hade man tänkt skulle sitta och kontrollera de här artiklarna? De lär ju bara vara c:a 150 000-200 000 stycken... --Rasmus 28 31 januari 2013 kl. 21.21 (CET)

Även jag var motståndare till det här hysteriska botskapandet. Jag hade för mig att vi var flera användare som ifrågasatte hur många som skapades förra gången och nu har det alltså skapats ännu fler på kortare tid. För mig känns det som om Wikipedia har gått från att vara ett skrädderi där vi skapade skräddarsydda kläder i mänsklig takt till ett väveri som spottar ut massproducerade t-shirtar efter mönster. De botskapade artiklarna närmar sig 30% av vår artikelflora om Rasmus 28:s uppskattning stämmer ovan. Alltså snart en tredjedel. -- [ jiˈesˌdeːo ] 1 februari 2013 kl. 00.47 (CET)

Kvaliteten på de skapade artiklarna som redan finns blir inte sämre för att nya artiklar skapas med många källor. Artiklarna är kanske korta, men har oftast många fler källor än andra nyskapade artiklar. Tänk inte på procenten utan på täckningsgraden. Sedan tror jag att boten gör paus runt 100 000-talen. Adville (disk) 1 februari 2013 kl. 07.15 (CET)

Självklart minskas inte kvaliteten av de gamla artiklarna av robotartiklarna, men kvaliteten på artiklarna som helhet blir i genomsnitt sämre. Man kan ju fråga sig hur hög täckningsgrad vi måste ha? Artartiklarna som nu har skapats har jag tidigare påpekat mer liknar en databas än encyklopediska artiklar. Jag anser fortfarande att den övervägande majoriteten av artiklarna hade passat bättre på Wikispecies. Med tanke på hur korta vissa textavsnitt är i vissa av artiklarna kanske man hade kunnat slå ihop dessa efter släkten eller familjer istället? Det kanske hade gett bättre sammanhang och mer matiga artiklar? Det hade troligen blivit lättare att få en översikt och att lägga till ytterligare information manuellt. Att slå ihop i större artiklar är ju annars en vanlig rutin här på Wikipedia. Jag kommer inte riktigt ihåg var diskussionen fördes om att alla världens arter är relevanta för Wikipedia, men det känns mer relevant att nämna mer obskyra arter i sammanhanget av sin familj. -- [ jiˈesˌdeːo ] 1 februari 2013 kl. 12.24 (CET)

Är det något som jag tycker inte ger incitament till att bidra, så är det att komma till en listartikel, där man blir tveksam till vad artikeln egentligen handlar om. -- Lavallen (blockera) 1 februari 2013 kl. 12.28 (CET)

Jag å andra sidan tror att chansen att någon överhuvud taget kommer att utöka den enorma mängd artartiklar som nu skapats är mycket liten. Precis som med skådespelarartiklarna (vilket är ett ämne med avsevärt fler intresserade än mollusker) så kommer dessa korta stubbar ligga kvar oförändrade på Wikipedia under en väldigt lång tid. -- [ jiˈesˌdeːo ] 1 februari 2013 kl. 12.33 (CET)

Jag tror också att de flesta av dessa bot-artiklar kommer att ligga orörda, men ser inget som helst problem med det. Inte heller ser jag att "artiklarna som helhet" blir sämre av att vi har en hel massa artiklar med något sparsam information. Det resonemanget bygger ju på att ingen artikel om ett ämne är bättre än en kort artikel om samma ämne. Aldrig någonsin blir jag mer besviken över att hitta kortfattad information om något jag söker efter än att inte hitta något alls. En positiv poäng med botartiklar är ju för övrigt att så länge databaserna som de utgår ifrån är att betrakta som pålitliga källor så kommer artiklarna att vara baserade på sådana. Om det blir fel i en blir det förmodligen fel i tusen, men blir det rätt i en blir det förmodligen rätt i tusen. Därmed är det inte lika vitalt att kontrollera varje enskild artikel. Kör på! /Dcastor (disk) 1 februari 2013 kl. 14.58 (CET)

Jag har följt upp några av dessa artiklar på andra språkversioner. Och jag hittar du något uppåt i taxaträdet, artiklar som finns på flera språk som då också innehåller listor och/eller grena till underliggande artiklar/grupper. Och på de andra språkversionerna är det då huvudsakligen röda länkar som visas upp, så egentligen efterfrågas all artiklar som nu skapas på sv:wp på andra språkversioner. Och jag tycker det är stiligt att sv:wp då i dessa gruppartiklar kan peka på artiklar som finns. Och att istället för rödlänkar till saknade artiklar ha blålänkar till existerande artiklar gör alla gladare och encyklopdin bättre.Yger (disk) 1 februari 2013 kl. 18.00 (CET)

Så var vi framme vid 700 000: Den stora skattjakten. Jag har lagt in i botkoden att boten kan fås att pausa vid en "milstolpe", så som föreslogs i diskussionen här ovan. Annars hade artikel #700 000 blivit Achelia spatula. Boten har kört så några dagar, pausat vid var tiotusende artikel, med följande resultat:

• artikel #670 000 är Koxe (rent klotter som snabbraderades):

"Koxe är ett sällsynt djur. Koxe är en blandning mellan en ko och en oxe. den finns bara i musikvideon till Koxe Style som kommer ut snart. Koxe Style är en variant av succélåten Gagnam Style."

• artikel #680 000 är Bad Arolsen

• artikel #690 000 är Huludao

• artikel #700 000 är Den stora skattjakten

Lsj (disk) 1 februari 2013 kl. 23.22 (CET)

Utmärkt! Tack för redovisningen! Tostarpadius (disk) 4 februari 2013 kl. 15.55 (CET)

Indrag och diskussioner, vad gäller?

Det råder två olika policys vad beträffar indrag i diskussioner. Man ser det här på Bybrunnen och diskussionssidor. Vad är det egentligen som gäller? Själv föredrar jag metod 1 --Immunmotbluescreen (disk) 27 januari 2013 kl. 20.27 (CET)

Metod 1 - Indrag vid kommentar till ovan

Person 1

Person 2

Svar till Person 2(Person 3)

Svar till svar till Person 2 (Person 5)

Svar till svar till Person 2 (Person 6)

Person 4

Fördelar

• Samma spår blir samlad på ett ställe
• Diskussionen drivs inte iväg åt höger i samma utsträckning
• Känns mer naturligt
• Mer flyt i diskussionen
• Mer platseffektivt
• Lättare att sätta sig in i diskussionen
• Lättare att överblicka diskussionen

Metod 2 - Indrag vid varje nytt inlägg

Person 1

Person 2

Person 3

Person 4

Fördelar

• Lätt att urskilja olika inlägg i brist på annat

Diskussion
Metod 1, anser jag, även om jag själv syndar ibland för det är svårt att hänga med. Adville (disk) 27 januari 2013 kl. 20.33 (CET)

Jag föredrar metod två, där senaste inlägg alltid kommer nederst. Nya inlägg som skrivs mitt i en diskussion missar jag ofta. Dessutom är diskussionerna sällan så enkelt indelningsbara som metod 1 förutsätter. Jag relaterar ofta till en hel diskussion och inte till ett specifikt inlägg. /Dcastor (disk) 27 januari 2013 kl. 20.50 (CET)

Håller med Dcastor. Framförallt att det är lätt att missa nya inlägg mitt i diskussionen. Thoasp (disk) 27 januari 2013 kl. 20.58 (CET)

Men om metod 1 effektiviserar platsen slipper diskussion bli oöverskådlig--Immunmotbluescreen (disk) 27 januari 2013 kl. 21.30 (CET)

Senaste inlägget kommer fortfarande alltid längst ner så vidare det inte är ett svar till någon annan. Om vi använder metod 1 blir det också mer platseffektivt och därmed lättare att sätta sig in i och överblicka diskussionen. Utveckla gärna om för diskussionerna inte skulle vara så lätta att dela in om folk gjorde rätt från början. Att relatera till en hel diskussion är det samma som att börja på indrag noll. Man förväntas fortfarande ha läst det som är ovan--Immunmotbluescreen (disk) 27 januari 2013 kl. 21.30 (CET)

Har alltid använt den senare varianten och förordar därmed den då jag tycker att det gör det lättare att överblicka diskussionen. --Rasmus 28 27 januari 2013 kl. 21.41 (CET)

Vill även oponera mig mot de ovan listade fördelarna (finns fler på den senare och alla på den första anser jag inte stämmer) men jag antar att det enbart återspeglar användarens egna åsikter, eller? --Rasmus 28 27 januari 2013 kl. 21.49 (CET)

(Redigeringskonflikt)Instämmer till fullo med Dcastor, Thoasp, och Rasmu28. Jag föredrar alltså den andra versionen. --Hastaro (disk) 27 januari 2013 kl. 21.52 (CET)

Metod 1 har fördelen att man ser var stickspåren är och "huvudspåret" fortsätter. Tycker jag. Jag tror också att vi även fortsättningsvis kommer att ha olika preferenser och att båda varianterna även fortsättningsvis kommer att förekomma. --MagnusA 27 januari 2013 kl. 21.51 (CET)

I teorin är Metod 1 enkel och tydlig. I den praktik som jag ser blir den dock snabbt meckig. Metod 2 är enkel att lära, metod 1 förutsätter att alla använder den konsekvent (vilket sällan sker). Dessutom har jag hittills inte sett en fullständig dokumentation över hur den ska användas. Hur besvarar jag som Person 19 Person 2:s inlägg (som i sig är svar på Person 1:s ursprungsinlägg) – med samma indrag som Person 2:s inlägg eller en nivå till höger? I båda fallen får man problem med tydligheten i trådningen. Som jag ser det drunknar Metod 1:s eventuella fördelar i bristande dokumentation och de olika tillämpningarna hos de diskuterande.--Paracel63 (disk) 28 januari 2013 kl. 02.43 (CET)

Nu får jag svara mig själv (med en modifierad Metod 1 :-) ). Efter ytterligare ett tags funderande märker jag att Metod två använt som det är tänkt (inte som jag snurrade till det) är min kompletteringsmetod. Och den kan användas parallellt med Metod 2. Men sena Metod 1-inlägg blir sällan lästa, tror jag. Och ofta svarar man ju på fler inlägg samtidigt, vilket inte går med Metod 1.--Paracel63 (disk) 31 januari 2013 kl. 17.33 (CET)

Metod 2 är det som varit brukligt här på wikipedia, jag tror ärligt talat inte att metod 1 skulle fungera. Konsensus skulle troligen bli hopplöst, eftersom en diskussion snabbt blir en mångd olika trådar. En som deltar i tråd 7 kanske upplever att en annan konsensus nås där än i tråd 13.Jag har efter att ha sett andra göra det börjat använda metod 1 för inlägg som är avvikningar från huvudämnet och riktar sig till en specifik person, och jag tycker det är har fungerat bra så länge huvuddiskussionen fortsätter i trådens förlängning.

Sedan kan jag tycka att programvaran för diskussioninlägg är bedrövlig. Ibland måste man förvissa sig om att räkna antalet kolon för att göra tillräckligt långt indrag. Om man byter rad eller skriver punktlistor måste man komma ihåg att lägga in kolon på varje rad för att hela inlägget skall flyttas och se till att antalet kolon på varje rad är detsamma. Det borde gå att konstruera en programvara som automatiskt skiljer inlägg åt.--FBQ (disk) 28 januari 2013 kl. 08.44 (CET)

Jag instämmer med Dcastor med flera, metod 2 är enklare och mer lättläst, metod 1 blir ofta gyttrigt och svårläst. Oftast svarar man i stort, snarare än på ett enskilt inlägg. När någon skriver något med samma indrag under det man själv har skrivit flyter dessa textsjok ofta ihop och det känns som de är skrivna och en och samma. Det är väldigt lätt att missa något om det kläms in mitt i en pågående diskussion istället för längst ned. Märker man att det är olika trådar i samma diskussion, där något löper iväg åt nåt annat håll än huvudlinjen, kan man sätta det under en egen underrubrik. / Elinnea (disk) 28 januari 2013 kl. 12.04 (CET)

För min del håller jag mig till variant 1 då jag tycker den är tydlig. –flinga 29 januari 2013 kl. 01.55 (CET)

Metod 2. För att sena inlägg mitt i försvinner om man använder metod 1. Fast antagligen mest för att jag är en gammal hund som helst står... Men jag har själv lagt in inlägg mitt i enligt metod 1 ibland.--LittleGun (disk) 29 januari 2013 kl. 08.21 (CET)

Jag förstår inte riktigt exempel ett: Om en femte person svarar på det andra inlägget, ska det göras efter person två, tre eller fyra? Jag har sett olika varianter i "riktiga" diskussioner. Ska man göra lika många indrag som person tre eller ytterligare ett? Vivo (disk) 29 januari 2013 kl. 21.28 (CET)

Nu ser jag faktiskt ingen person 3, men enligt metoden skulle jag säga att det ska göras antingen direkt efter person 2:s inlägg met ett indrag mer än svaret längre ner (jag gör iaf så ibland, extra indrag för tydlighet), eller kanske enklare med samma indrag som första svaret till person 2. I det här fallet verkar väl den senare varianten vettigare, att lägga med samma indrag längst ner i den tråden. Men alla gör i praktiken helt enkelt olika, och ändå fungerar det ganska bra... –flinga 30 januari 2013 kl. 00.25 (CET) (som nog oftare svarar till specifika inlägg än generellt).

Här ser vi problemet med eran felaktiga model. Hur ska jag svara de längre upp utan att totalt avbryta flödet. @Paracel63 dokumentation och varningmallar mot felare kan skapas. Redan funderat ut texten: "På Wikipedia tillämpas förnuft och logik. Var god läspå om Wikipedia:indrag." I början blir det mycket jobb men som du vet består Wikipedia främst av ett fåtal indvider som gör mycket. När de har konverterat till den rätta läran kan nykommlingar snabbt plocka upp systemet istället för att lära sig fel.

@FBQ PEBKAC Om alla gör som det är tänkt behöver inte mängden indrag överstiga det enkla.

@Ellinea Att svara alla är att börja från indrag 0. Underrubriker är en nödlösning som inte behöver uppstå om man använder metod 1. Nu återupprepar folk till oändligheten eftersom det inte är lätt att få klart för sig om något redan nämnts. Dessutom MÅSTE man vara med från början för att få ha en åsikt i diskussionen med metod 2.

För övrigt kolla disqus, passagen, programmering och se hur vackert indrag kan vara. --Immunmotbluescreen (disk) 3 februari 2013 kl. 00.36 (CET)

I princip föredrar jag metod 1, men den fungerar bara i överskådliga diskussioner. För Usenet (som använde trådar) finns ypperlig programvara för att hantera också stora volymer av inlägg, varför jag har svårt att stå ut med webbforum. En lärdom därifrån är värd att notera: långa trådar var sällan värda att följa hela vägen, de urartade i allmänhet till att två eller tre användare turvis upprepade sina argument (programvaran gjorde det lätt att sålla fram sannolikt läsvärda inlägg).

För överskådliga diskussioner tycker jag alltså att man konsekvent bör använda metod 1, liksom i fall där man svarar på ett enskilt, färskt inlägg.

Däremot är det rätt onödigt att på Wikipedia försöka svara på inlägg i äldre trådar då diskussionen gått vidare. En god sammanfattning ses genom historik och SÄ av en del andra, och inläggen ses av dem som senare läser igenom diskussionen. I praktiken är det inläggen nederst som för diskussionen vidare. En konsekvent användning av metod 1 ser jag som orealistisk, om inte annat för att det inte kommer att bli konsensus om att använda den.

Antagligen vinner diskussionen på att man går tillbaka till vänster då man inför något väsentligt nytt (som inte är direkt svar på det tidigare). Då man inte vill vara pretentiös kan man kamouflera det som en rent teknisk åtgärd. Mer än sex nivåer av indentering skall man knappast använda (men genom att kopiera och klistra tidigare kolonrad slipper man räkna).

Hur man än bär sig åt innehåller kilometerdiskussionerna sällan en särskilt hög proportion guldkorn. Ju mer textvolym, desto lättare drunknar argumenten och desto större är frestelsen att upprepa dem. Det vore antagligen bra om var och en höll sig till högst tre inlägg i dygnet (och åtminstone för det tredje inlägget försäkrade sig om att det innehöll något mycket viktigt nytt).

--LPfi (disk) 4 februari 2013 kl. 10.14 (CET)

Veckans tävling: Asien

Veckans tävling handlar denna vecka om Asien. Det finns massor att skriva om denna del av världen, kika in och var med! Vinnaren får en specialdesignad rosett att sätta på sin användarsida. Välkomna in på tävlingssidan. /Hangsna (disk) 4 februari 2013 kl. 00.07 (CET)

Jättebra initiativ! För de som letar efter inspiration kan man titta på önskelistorna för Projekt Kina och Projekt Japan. Det finns även Lista över kinesiska författare, Lista över Songdynastins kejsare och lista över Handynastin#Handynastins_kejsare. Ursäkta om detta inlägg blev litet för Kina-fokuserat, men det här var de listor jag kunde hitta.--Bothnia (disk) 4 februari 2013 kl. 15.03 (CET)

Eftersom tävlingen går ut på att förlänga artiklar om Asien kan ju Kategori:Asienstubbar vara ett bra ställe att leta. Finns också ett tusental robotskapade "asiatiska" artiklar som skulle må väl av förlängning: Kategori:Robotskapade filippinska kommunartiklar. Lsj (disk) 4 februari 2013 kl. 16.51 (CET)

Artiklar med åtgärdsmallar i slumpartikel

Detta har kanske luftats tidigare, men "problemet" kvarstår iaf. Det vore bra om man kunde förändra urvalet i slumpartikel så att det aldrig dyker upp artiklar med olika typer av åtgärdsmallar (läs robot-mallar, språkvårdsmallar, wikifiering mm). Då menar jag inte bara i mina egna inställningar utan även alla de som inte vet om hur man ändrar sin inställningar eller som kanske inte alls har loggat in.
/WeRon (disk) 30 januari 2013 kl. 22.36 (CET)

Ingen som läser den här sidan kan göra så mycket åt det. Lägg istället in detta fullt rimliga önskemål på bugzilla:. -- Lavallen (blockera) 31 januari 2013 kl. 09.01 (CET)

Vad är vitsen? Det är väl bra om den som läser en artikel kan tänka "aha, här kan jag göra något", att hålla uppe en perfekt fasad är emrå att göra projektet en björntjänst. Vivo (disk) 31 januari 2013 kl. 14.53 (CET)

Håller med Vivo. Slumpartikel bör vara slumpartikel, annars får vi kalla det nåt annat (falsk marknadsföring). Jag har själv använt slumpartikel då och då för att leta efter nån artikel att fixa till. Jag använder dock inte funktionen om jag ska hålla nåt offentligt föredrag om Wikipedia, eftersom jag är rädd att hamna på nån NSFW-artikel. /Grillo (disk) 31 januari 2013 kl. 17.18 (CET)

Instämmer med Vivo och Grillo ovan. --Rasmus 28 31 januari 2013 kl. 19.40 (CET)

En perfekt fasad har ingen propagerat för (det vore isf snarare att bara visa utvalda artiklar) och det är ju den andra ytterligheten. Nuläget är ju att en del inte vågar använda funktionen i en del sammanhang och det finns säkerligen andra som som kan tänka sig att använda den bristande funktionen som ett argument för att påvisa en hög andel av mallade artiklar. Det vore kanske bra att lägga in önskemålet på Bugzilla, och att samtidigt tillåta att koppla bort alla filter för dem som absolut vill ha det som det alltid varit :)
/WeRon (disk) 31 januari 2013 kl. 20.16 (CET)

Jag tycker inte det är en bra idé att dölja något från slumpartikelfunktionen. Det finns en fara i att Wikipedia ser för "färdigt" ut, vilket kan leda till att färre känner sig manade att börja skriva. -- [ jiˈesˌdeːo ] 31 januari 2013 kl. 20.23 (CET)

@WeRon: Släpp de demonstrativa inläggen nu, vi har förstått din åsikt. Konsensus är att mallarna ska finnas på undermåliga artiklar. Går det att skapa en funktion som inte visar dessa är det en specialfunktion och det är den som vill ha den som ska slå på den.--LittleGun (disk) 31 januari 2013 kl. 20.34 (CET)

(Redigeringskonflikt)Håller med Vivo, Grillo och Jsdo. Det är bra om så många som möjligt hittar våra sämre artiklar, det är hela poängen med projektet... Niklas R (D^#) 31 januari 2013 kl. 20.38 (CET)

Det vore trevligt med fler funktioner i random-funktionen, utan att behöva gå över ngn toolserver. Vilken funktion som ska visas upp i verktygslådan är en helt annan diskussion. -- Lavallen (blockera) 31 januari 2013 kl. 21.26 (CET)

@Littlegun: det finns ingen anledning till brösttoner och uttrycksätt som liknar en attack. Givetvis ska mallar på undermåliga artklar visas, men det är ju inte lika självklart att tvunget kunna slumpa fram dem som standard. Det är just för att utröna konsensus som jag väckte frågan och inte för att göra någon upprörd.
/WeRon (disk) 31 januari 2013 kl. 23.03 (CET)

Det var inte menat som brösttoner, bara att vara tydlig. Helt OK att söka konsensus, det var retoriken jag reagerade på, att: Malla artiklar med egenkomponerad brasklapp och att skriva "då gör vi som jag säger då" efter att ha bemötts med motsatta åsikter. Bättre att rakt tala om vad man själv upplever som dåligt och sen vilken lösning man förespråkar om man har någon. Det spar tid.--LittleGun (disk) 1 februari 2013 kl. 07.19 (CET)

Det framgår inte klart om du verkligen har förstått vad diskussionen handlar om, IOM att du t. ex. talar om att "malla artiklar". Läs gärna om, för att säkerställa att vi talar om samma sak, fokusera på saken och egen retorik (det spar också tid). När det gäller saken instämmer jag med Lavallen, fler verktyg i lådan är bara bra och vilka som ska visas som standard kan bli en separat diskussion.
/WeRon (disk) 1 februari 2013 kl. 19.48 (CET)

Men... om vi har en funktion som heter slumpartikel, då kan vi väl inte hålla på att försöka påverka vilken artikel som ska visas? Då är det ju inte slumpen som avgör längre. /Grillo (disk) 1 februari 2013 kl. 20.28 (CET)

Det finns redan en funktion i slumpgeneratorn som ställer ditt påstående i annat perspektiv. Se här eller här tex. Det ger ingen slumpvis vald artikel, utan ngt annat. -- Lavallen (blockera) 1 februari 2013 kl. 20.48 (CET)

Här kan du få upp till 10 artiklar per klickning dessutom. 20 om du är admin eller robot. -- Lavallen (blockera) 1 februari 2013 kl. 20.52 (CET)

Det är ju fortfarande slumpsidor, men i en viss namnrymd. Så vad är skillnaden? /Grillo (disk) 2 februari 2013 kl. 00.33 (CET)

På samma sätt vore det fortfarande en slumpsida, om man kan välja vilken sida som helst utom de sidor som innehåller Mall:Stubbmall tex, eller vilken sida som helst i kategorin för utmärkta artiklar. -- Lavallen (blockera) 2 februari 2013 kl. 08.46 (CET)

Om förslaget genomförs får vi ett nytt problem vi inte har haft tidigare: artiklar med åtgärdsmallar kommer inte upp när man trycker på slumpartikel. –flinga 2 februari 2013 kl. 02.09 (CET)

Som sagt, så gäller förslaget en utveckling av ett verktyg, inte att nuvarande funktioner skulle tas bort, eller att dessa utökade funktioner skulle användas som default i navigeringsmenyn till vänster! Läs inte in något som aldrig sagts! -- Lavallen (blockera) 2 februari 2013 kl. 08.46 (CET)

Vi får också problemet att kvalitetsmätningen inte kommer att ge rättvisande och jämförbara resultat. Sjö (disk) 2 februari 2013 kl. 08.54 (CET)

HUR DÅ? -- Lavallen (blockera) 2 februari 2013 kl. 08.58 (CET)

Skrik inte, jag är inte döv! Om du mellan mätning 1 och mätning 2 ändrar urvalsmetoden för ett stickprov så är mätning 1 i alla fall inte direkt jämförbar med mätning 2. Och om avsikten är att mäta kvaliteten på den genomsnittliga Wikipediaartikeln så blir mätningen inte heller rättvisande. Om antalet undermåliga artiklar ökar kraftigt, men de mallas i samma takt som de ökar kommer en kvalitetsmätning som gjörs bara på omallade artiklar att visa en oförändrad kvalitetsnivå. Sjö (disk) 4 februari 2013 kl. 12.49 (CET)

Det spelar ju ingen roll vad eller hur man säger det. Det är ju ingen som lyssnar! Att utveckla fler instrument påverkar inte resultatet av att använda de gamla. GOD NATT! -- Lavallen (blockera) 4 februari 2013 kl. 20.48 (CET)

Jag svarade på det ursprungliga förslaget där det framgick att det gällde ett default. Var inte så sur. Sjö (disk) 5 februari 2013 kl. 09.06 (CET)

Håller med Vivo, Grillo, Jsdo och Niklas R. Och vad gör det egentligen om våra läsare kommer på artiklar med åtgärdsmallar via slumpartikel eller om den kommer dit via en länk i en annan artikel? Vi kan ju knappast ta bort länkar till såna artiklar, och dessutom tvivlar jag på hur ofta de använder slumpartikel över huvud taget. Korthus^Frågor? 2 februari 2013 kl. 10.58 (CET)

Special:Random är en av våra populäraste "sidor", och jag har en kusin som använder den en gång per kväll för att lära sig något nytt. Men jag är beredd att hålla med Lavallen, om man kunde få ett filtreringsalternativ (som på något sätt går att få till snyggt, det är kanske där det faller) kan man tillgodose behovet både hos de som vill ha och de som inte vill ha artiklar med åtgärdsmallar, färre än ett visst antal bytes etc. Men det är ju en ren utopi förstås, tills dess är jag nöjd som det är. Vivo (disk) 2 februari 2013 kl. 12.34 (CET)

En typ av artiklar som jag tror att många kan störa sig på i detta sammanhang, är den fantastiskt stora mängden med olika kortartiklar (ofta robotskapade) om flora och fauna mm. (t.ex. svampartiklar). Den som vill lära sig något nytt, tror jag inte fördjupar sig i den sortens kortare faktaartiklar, utan klickar väl vidare med automatik. Missförstå mig inte: jag har absolut inget emot att dessa artikelembryon finns, men hade jag idag kunnat välja bort vissa kategorier av dem i slumpartikel: hade jag gjort det omgående. Tror inte att jag är speciellt ensam om det heller.
/WeRon (disk) 2 februari 2013 kl. 19.50 (CET)

När jag använder funktionen blir jag inte särskilt glad för stubbar om idrottare. Då gäller det att klicka sig vidare. Så länge man inte får en artstubb på nästa klick, och nästa, så är det inte ett desto större problem. Men om artartiklarna verkligen börjar dominera så är det säkert på sin plats att filtrera, kanske så att man maximerar mångsidigheten (jfr stratifierat urval). Men möjligheten att få snävare kategorier slumpartiklar (icke-kvalitetsmallade, icke-stubbar, inom viss kategori etc.) vore definitivt värdefull. --LPfi (disk) 4 februari 2013 kl. 11.42 (CET)

Går det att göra om slumpningen, som någon skrev på facebook, så att den slumpar utifrån antalet bytes en artikel har. Då blir det mer som en vanlig bok. De artiklarna med flest bytes har större chans att dyka upp än de med färre. Då blir det ingen övervikt på ex botskapade artartiklar. Adville (disk) 4 februari 2013 kl. 20.38 (CET)

Liksom andra sätt att ändra urvalssannolikheten så är det bra för en viss grupp (den som vill läsa långa artiklar), men dåligt för andra. Jag misstänker att önskemålen för just den gruppen någorlunda tillfredsställs av de utvalda artiklarna. --LPfi (disk) 5 februari 2013 kl. 10.54 (CET)

Ungefär samma fråga diskuterades här i höstas, med mer fokus på vad som rent tekniskt går att göra. Slutsatsen var att det inte är omöjligt att meka med slumpsidorna, men att det är tekniskt krångligt och kräver avsevärd händighet med php-programmering. Är det någon av oss som har den händigheten? Lsj (disk) 5 februari 2013 kl. 08.23 (CET)

Utökat service

På tyskspråkiga wikipedia finns under varje artikel en länk (Abrufstatistik) som leder till ”Wikipedia article traffic statistics”, som visar hur ofta en viss artikel har uppsökts/lästs. Detta är en mycket bra service som jag tycket att även vi kunde tillhandahålla. Hälsningar Holger.Ellgaard (disk) 4 februari 2013 kl. 14.10 (CET)

Finns redan, om jag förstår rätt vad du syftar på. Under inställningar -> Finesser finns "Lägg till en flik för att se statistik över antal besök" Under Extrafunktioner". --MagnusA 4 februari 2013 kl. 14.16 (CET)

Fungerar dock bara om du är inloggad (ytterliggare en anledning till att få redigerare att registrera sig :-)). Adville (disk) 4 februari 2013 kl. 15.42 (CET)

Är det inte det som finns i historikfliken också? -- Lavallen (blockera) 4 februari 2013 kl. 15.44 (CET)

Borde även fungera för oinloggade. Men var någonstans skall denna flik med "statistik över antal besök" visa sig om jag är inloggad (vilket jag är)? Och varför så komplicerad? Det klara ingen "spontanläsare" utan vägledning. Varför inte installera en permanent länk liknande tyska "Abrufstatistik" som fungerar även för oinloggade? Holger.Ellgaard (disk) 4 februari 2013 kl. 15.50 (CET)

PS att hitta till "Historikfliken" och sedan till "Antal sidvisningar" är också för omständligt för oinloggade spontanläsare. Vi måste ta mera hänsyn till den läsargruppen, som troligen är betydligt större än vi wikipediander. Även jag hittar hela tiden nya "finesser" trots att jag är med sedan 2007. Holger.Ellgaard (disk) 4 februari 2013 kl. 15.58 (CET)

Håller med dig, Holger. En statistikknapp skulle även underlätta för hugade journalister (se rubriken under) att kolla hur deras länkningar påverkar här. Adville (disk) 4 februari 2013 kl. 16.32 (CET)

Jag har en skild flik "stats", vilket jag tycker är alldeles tillräckligt tydligt - utom att den hamnar långt till höger (Monobook), så att den inte syns med normal fönsterbredd (men jag har adminflikar och rätt smalt webbläsarfönster). För oinloggade kan vi välja om den skall synas eller inte, medan inloggade kan ändra. Jag är tveksam till om funktionen är viktig nog för oinloggade (i allmänhet försöker vi gallra bland länkarna). Den som behöver sådant kan gott logga in (som Adville konstaterar). --LPfi (disk) 5 februari 2013 kl. 11.15 (CET)

Tyska Wikipedia har alltså länken "Abrufstatistik" allra nederst i varje sida, i det grå, nedanför kategorierna. Jag tror det är få, utöver stamkunderna, som hittar länken där nere. (Detsamma gäller för övrigt kategorierna.) Nästan alla språk av Wikipedia har länken för "antal sidvisningar" upptill i sidhistoriken. Det stället är vad man lär ut på kurser. --LA2 (disk) 5 februari 2013 kl. 20.11 (CET)

Bärbara utmärkelser

Hej! Det finns ett stort antal artiklar på svenska om olika relativt kända personer som har fått olika typer av bärbara utmärkelser, d.v.s. ordnar och medaljer. Utomlands är det ofta självklart att detta ska anges i biografiska artiklar, men i Sverige - där svenska statsordnar inte har delats ut sedan 1974 - är det en bortglidande kunskap. Jag och ett antal vänner funderar på att i mån av tid försöka titta lite på detta, t.ex. gå igenom listorna från hovets hemsida över vilka som har fått medalj av statschefen, men även sådana som enligt media m.m. erhållit utländska ordnar. Som mall hade vi tänkt utgå från listan på http://sv.wikipedia.org/wiki/Carl_Johan_Bernadotte. D.v.s. först svenska utmärkelser (helst i rätt ordning), därefter nordiska, därefter utländska statsordnar, därefter eventuella husordnar från allmänt erkända furstehus. Hoppas att det är OK och att fler kan bidra kring detta.���Jonar242 (disk) 5 februari 2013 kl. 00.23 (CET)

Jag kan inte se ytterligare information skulle skada, oavsett om det är mycket eller kanske mindre viktigt. Kan nog tycka att det känns viktigast främst när det gäller historiska personer som levde under den tid då ordnar var betydligt viktigare. Det viktigaste som jag ser det är nog att försöka komplettera de kategorier som redan finns, så att exempelvis inte ledamöter av Nordstjärneorden framstår som onödigt exklusiva enbart på grund av att alla riddare och kommendörer inte har uppgifterna införda i sina artiklar. Men, det är ju upp till vara och en att arbeta med det på wikipedia som intresserar mest.--FBQ (disk) 5 februari 2013 kl. 11.21 (CET)

(Redigeringskonflikt) Sådana utmärkelser är i allmänhet självklart relevanta (men inte alltid, och jag har inte någon koll på vilka utmärkelser som är det). Om ni kan vore det bra att samordna med andra utmärkelser (som kanske utelämnats trots att de är lika viktiga), men jag förstår om ni föredrar att koncentrera er på en källa i taget.

Ordningen låter vettig för svenskar, men för andra nordbor bör förstås hemlandet komma först och för icke-nordbor har inte heller Norden någon särställning. Är det den ordningen som i allmänhet används? Hur avgörs rangordningen mellan utmärkelser från olika länder? Medalj beskriver svenskt skick (jag undrar dock om beskrivningen är slarvig), i Orden (utmärkelse) kunde man lägga till en hänvisning.

--LPfi (disk) 5 februari 2013 kl. 11.29 (CET)

Vad jag vet är det dock standard att ange umärkelser (ordnar och medaljer m.m.) i artiklar om militärpersoner, se ex. Sverker Göransson och Archibald Douglas (1883–1960). --Rasmus 28 5 februari 2013 kl. 16.25 (CET)

Nobelmuseet lärarkväll

Hej på er! Imorgon, den 6 februari, eftermiddag/kväll är det lärarkväll på Nobelmuseet i Stockholm om Wikipedia. Se mer här. De ska testa att redigera och kommer att gå igenom lite övningar som att skapa en användare, en användarsida samt lägga till källa och annat smått & gott. Kom gärna förbi om ni har tid&möjlighet. Sophie Österberg (WMSE) (disk) 5 februari 2013 kl. 15.04 (CET)

Centrum för Lättläst

Diskussion flyttad till Wikipediadiskussion:Språkvård#Centrum för Lättläst. --MagnusA 6 februari 2013 kl. 11.33 (CET)

Lägger in en blänkare om en påbörjad undersökning på den sidan. Ainali (disk) 6 februari 2013 kl. 22.38 (CET)

Använda artikelkategorier i mallar

Ser absolut inga problem i det. Ganska praktiskt för idrottstrupper. J 1982 (disk) 4 februari 2013 kl. 13.37 (CET)

Vilken är bakgrunden till att du aktivt tar upp något du inte ser några problem i? - Tournesol (disk) 4 februari 2013 kl. 16.29 (CET)

En diskussion om det med en annan användare. J 1982 (disk) 4 februari 2013 kl. 16.39 (CET)

Och anledningen att du tar upp saken på Bybrunnen är? - Tournesol (disk) 4 februari 2013 kl. 16.44 (CET)

Diskussion. J 1982 (disk) 4 februari 2013 kl. 20.08 (CET)

Kan du länka till diskussionen du avser? Det är nämligen lite svårt att förstå vad du syftar på. Om det är navigeringsmallar à la {{Victor Sjöström}} håller jag med, de är praktiska även på kategorisidor. /jssfrk (d|b) 4 februari 2013 kl. 20.16 (CET)

Ja, det är navigering. Se exempelvis Mall:Frankrikes trupp i VM i fotboll 2010, då menar jag att jag kan lägga dit kategorin "2010 i Frankrike" där. J 1982 (disk) 4 februari 2013 kl. 20.19 (CET)

Nu förstår jag inte. Menar du då alltså tvärt emot rubriken? Att du vill sätta dit en artikelkategori i en mall? /Hangsna (disk) 4 februari 2013 kl. 20.26 (CET)

Ja, det menar jag. Jag skrev om rubriktiteln. J 1982 (disk) 4 februari 2013 kl. 20.27 (CET)

Det tycker jag är mindre lämpligt. Att lägga in navigeringsmallar på samma ämne upptill i kategorierna ser jag inga problem med, men att lägga mallar i kategorier avsedda för artiklar blir rörigt och gör det svårare att hitta. Då är det bättre att behålla ett separat kategoriträd för mallar, som nu. /jssfrk (d|b) 4 februari 2013 kl. 20.48 (CET)

Tycker det är ganska smidigt att blanda ibland, i stället för att splittra upp ytterligare. J 1982 (disk) 4 februari 2013 kl. 22.03 (CET)

Att visa allting överallt (som det lätt kan bli) tror jag inte är någon bra idé. --MagnusA 5 februari 2013 kl. 09.23 (CET)

Jag tycker det är bra att J 1982 tog upp frågan: om det är oklart vad som är lämpligt så bör man diskutera innan större projekt, och vad jag kan se är frågan så allmän att Bybrunnen är rätt forum. Tyvärr har jag ännu inte förstått frågan.

1. Att lägga in artikelkategorier med hjälp av en mall (<includeonly>) är problematiskt för att det är förvirrande: när man redigerar artikeln verkar det som om kategorin saknas. I de fall kategorin är felaktig är det ett elände att spåra den och åtgärda saken.
2. Att kategorisera mallar bland artiklar kan kanske vara behändigt ibland, men ett system som är lämpligt ibland och olämpligt ibland bäddar för problem. Det finns antagligen andra smidiga lösningar.

--LPfi (disk) 5 februari 2013 kl. 11.04 (CET)

Vi har haft en praxis här att vara restriktiv med att kategorisera genom mallar. Jag tror det är klokt om vi håller fast vid den, bland annat utifrån det LPfi anför. Det är åtgärder som bör signaliseras på det sättet, inte mycket annat. Vad gäller det övriga instämmer jag med MagnusA. Tostarpadius (disk) 5 februari 2013 kl. 15.59 (CET)

Det beror väl på vad det är för mallar. Nästan alla åtgärdsmallar lägger väl till kategorier? Samma sak med översättningsmallar. /ℇsquilo 5 februari 2013 kl. 16.10 (CET)

Det är inte problemfritt. Här ser jag nästan dagligen spöken pga kategorierna läggs in på det viset. -- Lavallen (blockera) 5 februari 2013 kl. 16.14 (CET)

Det är det andra alternativet (detta vs. detta) som J1982 vill diskutera efter att int fått medhåll på Användardiskussion:90.227.135.41#Mallar. Tyvärr är projektet redan genomfört innan diskussionen kommit fram till något. 90.227.135.41 5 februari 2013 kl. 17.59 (CET)

I artikelkategorier ska normalt bara sidor i artikelnamrymden ligga – inte Wikipediasidor, inte användarsidor och inte mallar. /NH 5 februari 2013 kl. 18.14 (CET)

Nu har jag återställt börjat återställa kategoriseringarna eftersom de dels var emot praxis och dels väckte invändningar. /NH 6 februari 2013 kl. 16.29 (CET)

Tävrtom hade var det ju praxis tills nu. J 1982 (disk) 6 februari 2013 kl. 19.18 (CET)

Wikipedia i nyhetsartiklar

Jag har upptäckt att en journalist på aftonbladet har börjar ta som vana att länka till wikipediaartiklar som hans artiklar handlar om för att läsarna skall kunna få fördjupad kunskap. Sist handlade det om jordliknande planeter. Då ökade antalet läsare på Statistiken (som Holger nämner under rubriken ovanför) för Tau Ceti visade under hela månaden innan på 54 träffar medan det för den 19 dec var 1051. Beboliga zonen hade månaden innan 296 träffar och för samma datum 715.

Nu har han gjort det igen med Richard III. Han länkar till artiklarna Richard III mm, men var tvungen att länka till en enwp-artikel för att den inte fanns på svenska. Jag mailade honom i december när jag såg det och berömde honom (men har inte fått något svar). Ville dock uppmärksamma er med på detta, eftersom dessa artiklar är ganska viktiga att uppdatera idag för att vara korrekta (många läsare). MVH Adville (disk) 4 februari 2013 kl. 15.49 (CET)

Finns det någon mall man lägga in på diskussionssidan när detta händer?--Bothnia (disk) 4 februari 2013 kl. 15.53 (CET)

Såg nu att det inte är uppdaterat att hans lik är hittat på wikipedia.

Nej, Bothnia. Men jag har ett förslag:

Vi kan skapa en sida som heter aktuellt i media där journalister kan lägga in länkar till artiklar som de skrivit och som länkar till wikipediaartiklar. Då kan sådana som är intresserade ganska snabbt kontrollläsa wikipediaartiklarna och kanske till och med förbättra dem under dagen så att de får bättre kvalitet (lite så som sker med googledoodles, men där blir vi inte förvarnade). Givetvis måste det skridas till andra tidningar med, och det är självklart en frivillig sak att göra för journalisterna...och för oss att uppdatera. MEN det blir samtidigt så att vi får bättre omdöme om det stämmer som står i artikeln än att, som nu aftonbladet, tidningsartikeln om en historisk händelse är mer korrekt än uppslagsverket. Adville (disk) 4 februari 2013 kl. 16.07 (CET)

mall:refererad finns ju iofs för artiklar som omnämns i massmedia, men en länk hit är ju inte riktigt att artikeln omnämnts. Wikipedia:Projekt aktuellt finns, där kan man lägga upp ämnen som är aktuella just nu, men det är inte så hög aktivitet där. Jag tror inte att journalister kommer gå in på Wikipedia och lägga upp artiklar som de skrivit som länkar till Wikipediaartiklar. /Elinnea (disk) 4 februari 2013 kl. 17.05 (CET)

Kanske inte...än, men det har diskuterats på wmse att ha en utbildning för journalister. Om man då lyfte upp detta för dem så kanske man kan få igång något. Aftonbladet har svarta mig nu via mail och tackat för mitt beröm, och jag passade på att titta på statistiken för Richard III och de andra artiklarna som var med i AB. från ca 10-20 var dag till nästan 4 000 läsare! Det tyder på att intresset finns från läsarna. Vad kan vi göra för att kvalitetssäkra sådana aktuella artiklar snabbt, och inte hitta dem på eftermiddagen som jag gjorde? Adville (disk) 6 februari 2013 kl. 22.10 (CET)

Köping, Västmanland eller Köping?

Flyttat till Diskussion:Köping, Västmanland. /Grillo (disk) 6 februari 2013 kl. 17.50 (CET)

Efter möte med Centrum för Lättläst 5 februari

Diskussion överflyttad till Wikipediadiskussion:Språkvård#Efter möte med Centrum för Lättläst 5 februari. --MagnusA 6 februari 2013 kl. 11.33 (CET)

Bra flytt, vill bara ge en blänkare här att man kan rösta nu vad wmse skall beställa. Adville (disk) 6 februari 2013 kl. 23.44 (CET)

Nystart patrulleringsrbetet?

På Wikipediadiskussion:Projekt patrullering av nya sidor#Nystart? har jag startat en tråd om det vore lämpligt att ganska snart göra med någon form av nystart för patrulleringarbetet. Delta gärna i diskussionen, om det är en bra idé och om min uppfattning att timingen just nu är lämplig.Yger (disk) 7 februari 2013 kl. 17.57 (CET)

Tomma kategorier

Borde vi inte dölja tomma kategorier (borde kunna fixas automatiskt) så slipper vi radera och återskapa hela tiden (om vi däremot bestämt att en viss kategori inte skall finnas skall vi självklart fotsätta radera). J 1982 (disk) 6 februari 2013 kl. 19.20 (CET)

Numera är praxis att radera endast om de har blivit ersatta eller anses överflödiga. Tostarpadius (disk) 6 februari 2013 kl. 22.40 (CET)

Är det riktigt sant det? /rrohdin (disk) 7 februari 2013 kl. 19.50 (CET)

Ja, i stort sett. Se Special:Oanvända kategorier! Tostarpadius (disk) 8 februari 2013 kl. 10.33 (CET)

Inför en svenskspråkig variant av Stöd Wikipedia (egen kommentar: ekonomiskt)

Under rubriken Från Wikipediagrundaren Jimmy Wales finns den klickbara länken Andra sätt att ge. Där kommer man till en engelskspråkig hemsida. Skulle vara mycket bra om det fanns en svenskspråkig text istället för den engelska. Mvh --Allexim (disk) 7 februari 2013 kl. 21.40 (CET)

Det är fritt fram för vem som helst att översätta dylika saker, blir själv bombarderad av meddelanden om nya saker som behöver översättas och som jag själv defenetivt inte hinner översätta. Se [6]. --Rasmus 28 7 februari 2013 kl. 21.49 (CET)

Överhuvudtaget upplever jag att mängden uppmaningar av typen Håll inte på med själva uppslagsverket. Delta i vår sidoverksamhet istället. har ökat markant på sistone. --MagnusA 8 februari 2013 kl. 10.25 (CET)

Relevanskriterier för presidiala medlemmar

Flyttad till Wikipediadiskussion:Relevanskriterier /Hangsna (disk) 9 februari 2013 kl. 15.14 (CET)

Sa eller sade, la eller lade, ska eller skall

Diskussion flyttad till Wikipediadiskussion:Språkvård#Sa eller sade, la eller lade, ska eller skall. --MagnusA 10 februari 2013 kl. 09.54 (CET)

Mallen videoref

Jag försöker göra i ordning mallen videoref så att man på ett behagligt sätt kan göra källhänvisningar till videoklipp men det går inte så överdrivet bra. Jag får varken datum eller författare att fungera. Det känns lite som det här är över min nivå. Är det någon som har koll på avancerade källmallarna? Som jag har förstått så bygger alla på en kopia av Citation/core. Våra lokala kopior av cite web och cite video etc länkar sedan dit. Sedan finns det översättningarna(webbref) som länkar till kopiorna. Jag skulle behöva ha hjälp med att fixa författare och datum men också hur man detaljstyr alla kommandon. Vad tillför Cite video? Är det om något kommando ska specialtolkas?--Immunmotbluescreen (disk) 10 februari 2013 kl. 23.37 (CET)

Standardisera parametern bild i infoboxar

Fil:Exempel.jpg

Exempel.jpg

Wiki?

Jag föreslår att parametern bild i infoboxar standardiseras. I vissa infoboxar ska man bara skriva bild = filnamn.jpg, i andra måste man skriva bild = Bild:filnamn.jpg och i väldigt många bild = [[Bild:filnamn.jpg|250px]]. Om detta (och kanske flera andra parametrar) standardiserades hade det underlättat. Problemet kan vara att om man byter ut koden i mallarna, så kommer alla sidor som använder mallen att påverkas, och bilderna kommer inte visas korrekt. Detta kanske är enkelt att lösa med våra väldresserade botar? Jag är inte så botkunnig. //abbedabb^disk 9 februari 2013 kl. 01.00 (CET)

Jag är helt inne på din linje, det bör vara likadant överallt med hur bilden anropas och hur storleken bestäms och bildtexten anges. Hur jobbigt det blir att fixa tror jag beror på vad som ska göras, alltså vilket läge den ska gå från och vilket läge den ska gå till, det krävs olika koder för olika tillfällen. I övrigt så är inga robotar så väldresserade som deras hussar och mattar är kunniga, men kunniga robotägare har vi i alla fall här! /Hangsna (disk) 9 februari 2013 kl. 01.06 (CET)

Lite rätt typ av kodande borde kunna göra så att mallarna klarar av både med och utan angivande av namnrymd. -- Lavallen (blockera) 9 februari 2013 kl. 09.08 (CET)

Om någon standardisering ska ske (och det vore bra) så bör det bli till ett format som CommonsDelinker klarar av att identifiera så länken inklusive bildtext enkelt kan plockas bort om bilden skulle raderas eller flyttas på Commons. Personligen föredrar jag i så fall standardsyntaxen med de vanliga klamrarna. --MagnusA 9 februari 2013 kl. 09.11 (CET)

Personligen föredrar jag bild = filnamn.jpg, eftersom det är enklast och infoboxar är till för att förenkla. Mallar som med enkla parametrar skapar bra innehåll. Det är också enklare för nya användare. Det är min personliga åsikt, men jag ser ingen anledning att skriva ut hela [[Bild:filnamn.jpg|250px]] som en parameter, när man istället kan skriva bild = filnamn.jpg, och om man vill bredd = 200px. Ju enklare desto bättre. /abbedabb^disk 9 februari 2013 kl. 23.02 (CET)

Jag föredrar [[Bild:filnamn.jpg|250px]] eftersom den ligger mer i linje med hur bilder i allmänhet inkluderas. Tyvärr har jag ibland sett att folk skriver [[Bild:filnamn.jpg|miniatyr]] i en infobox, och det blir ju varken snyggt eller rätt.

Jag tycker inte att det är något större problem att olika mallar använder olika metoder. Man ser ju i förhandsgranskningen om man har använt rätt metod för just den mallen. /ℇsquilo 11 februari 2013 kl. 14.45 (CET)

Jag föredrar bild = filnamn.jpg och skulle gissa att det är enklast för nybörjare att lära sig. Oavsett så skulle en standardisering vara mycket välkommen! /Ariam (disk) 11 februari 2013 kl. 20.50 (CET)

Nybörjare som lägger in mallar har redan lärt sig att lägga in bilder, så en annan (enklare) syntax betyder att man måste lära sig något nytt. Fördelen med bild=filnamn.jpg är förstås att man lättare kan standardisera de övriga parametrarna om de inte finns med i bild-parametern.

Vi har också de som vill skapa eller ändra i en infobox för första gången. Det bör inte heller vara för svårt. Enklaste sättet att verkligen få infoboxarna standardiserade är säkert att lägga koden på ett ställe (att inkludera som mall i mallen). Då koden är samlad på ett ställe är det också lätt att göra den flexibel och mångsidig. Är det någon annan än jag som börjar tänka på mall:geobox? :-)

Jag tycker att det absolut viktigaste är att ha dokumentationen i skick. Om det blir fel kan man där se vilken variant som gäller.

--LPfi (disk) 12 februari 2013 kl. 07.53 (CET)

Stoppa animeringar

Finns det något sätt att stoppa en animering på en sida, personligen tycker jag att det är svårare att koncentrera sig på vad som står när olika animeringar håller på att röra sig. Om det inte finns något sätt nu så borde man skapa någon slags stopp knapp som gör så att animeringen sluter röra sig. TheOne12841 (diskussion) 9 februari 2013 kl. 14.37 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av none.)

Tryck på Escape (Esc) så stoppas alla GIF-animationer i de flesta moderna webbläsare. C.Nilsson (disk) 9 februari 2013 kl. 15.00 (CET)

Gif-animeringar skall vara mycket pedagogiska för att vara motiverade i en artikel, just för att de stör läsningen. Animeringar bör göras i andra format så att användaren själv får starta och stoppa dem. /Dcastor (disk) 10 februari 2013 kl. 06.45 (CET)

Tack för tipset C.Nilsson, tråkigt att det inte fungerade i google chrome. Är det någon som vet om det finns någon annan knapp som man kan använda?TheOne12841 (disk) 10 februari 2013 kl. 23.57 (CET)

Här finns några tips: http://www.lockergnome.com/net/2011/07/11/how-to-stop-animated-gifs-in-google-chrome/ --Paracel63 (disk) 11 februari 2013 kl. 00.26 (CET)

Chorme har diverse olika programtillägg att installera för att blockera oönskade saker på skärmen. Gå in på och sök på GIF stop så får du fram lite olika verktyg du kan aktivera. Nasko (disk) 11 februari 2013 kl. 00.34 (CET)

Annars kan man ju tycka att det är ett problem för uppslagsverket som sådant att vi alls har animeringar man behöver känna till hur man skall avsluta animationer i webbläsaren för att få bort så att man kan koncentrera sig på läsningen. En animation kan vara värdefull för att visa någonting, men om man inte kan stänga av den kan den göra artikeln nästan omöjlig att läsa. /Julle (disk) 11 februari 2013 kl. 01.31 (CET)

Döljbar bild

Den som vill kan alltid lägga in animeringen i en döljbar tabell (se exemplet till höger) om bilden till äventyrs skulle störa läsningen. Nasko (disk) 11 februari 2013 kl. 03.58 (CET)

Inte döljbar utan dold, för annars är man beroende på att Javascript eller annat fungerar som tänkt. Få läsare kommer att klicka fram den, men det är ett mindre problem än att några inte kan läsa artikeln. --LPfi (disk) 12 februari 2013 kl. 07.59 (CET)

YouTube som källa?

Vad finns det för allmän åsikt inom svenska Wikipedia när det gäller att använda länkar till YouTube-klipp som källor? Klippet kan ju i och för sig tas bort och resultera i en död länk men det gäller ju för mycket annat webbmaterial också. Julius Agrippa (disk) 10 februari 2013 kl. 13.27 (CET)

Det större problemet är att YT inte tillämpar något vidare urval, att hänvisa till en video där är som att hänvisa till en blogg – inte särskilt trovärdigt. Naturligtvis kan videor från YT användas som primärkällor, för att fylla i detaljer om sig själva, men de bör inte utgöra grundstenen för en artikel. Niklas R (D^#) 10 februari 2013 kl. 13.36 (CET)

Måste säga att detta känns mycket tveksamt, man kan förvisso hänvisa till ett klipp för att illustrera t.e.x. en sång/melodi, men jag tror knappast att Youtube är att betrakta som en trovärdig källa. --Rasmus 28 10 februari 2013 kl. 13.39 (CET)

Det måste tas från fall till fall. Om YouTube använts som "officiell" kanal, exempelvis en video-recension eller en videoblog så känns det väldigt vettigt att refera till filmen med tidsangivelser. Det är ju i det fallet primärkällan. --Bomkia (disk) 10 februari 2013 kl. 13.45 (CET)

Håller med om det sista inlägget. YouTube är ju enbart en publiceringskanal där användarna själva väljer vad dom laddar upp. Google lägger sig inte i innehållet så länge msn håller sig inom deras användarpolicy. Ska man bedöma trovärdigheten i källan så bör man väl göra det utifrån själva innehållet, vem som lagt ut klippet och syftet? Inte några svepande meningar om att det "brukar" vara tveksamt innehåll på YouTube. Julius Agrippa (disk) 10 februari 2013 kl. 15.15 (CET)

Utöver de två senaste inläggen ovan: Helt OK enligt mig att hänvisa till YouTube som extern länk (dvs. "se/läs mer"), men sällan använda YouTube som trovärdig källa. Endast i undantag, när inga andra källor finnes (och naturligtvis beroende på vad som refereras). /Mvh Vostok (disk) 10 februari 2013 kl. 16.16 (CET)

Det mesta på Youtube är upphovsrättsskyddat, blir ganska pinsamt om vi länkar dit. Fritt material har jag inget emot, till exempel ett demoband som platsar här, och har lagt upp sig själva och godkänt länkande. J 1982 (disk) 10 februari 2013 kl. 23.40 (CET)

Det är absolut inget fel på att länka till Youtube så länge man är säker på att materialet är uppladdat av upphovsrättsinnehavaren. Däremot ska man vara försiktig med att använda video över huvud taget som källa, eftersom det kan vara svårt att bekräfta materialet som sägs i videon. /Grillo (disk) 11 februari 2013 kl. 02.07 (CET)

Det finns en del källor som är YT-klipp av tv-program där själva programmet som källa är trovärdigt, men där det verkar som om klippet är uppladdat utan tillstånd av den som har upphovsrätten. Sådana fall är svåra; det är ju bra att det finns en källa, men å andra sidan bör Wikipedia inte länka til upphovsrättsbrott. En viss risk finns det kanske också att den som laddat upp klippet har redigerat det, om det inte är uppladdat som en "officiell" källa. Sjö (disk) 11 februari 2013 kl. 11.50 (CET)

Youtube är bara en distributionskanal. Att hänvisa till youtube som källa för en video är som att hänvisa till ett förlag eller google books som källa på en bok. Det är videon/boken som är källan och dess trovärdighet bedöms utifrån innehåll och skapare. /ℇsquilo 11 februari 2013 kl. 14.41 (CET)

På Talk:Martin Schibbye finns ett bra exempel på varför det inte alltid är en lysande idé att hänvisa till Youtube, ang. vad Sjö säger ovan om att klippet kan vara redigerat i efterhand... /Grillo (disk) 12 februari 2013 kl. 01.19 (CET)

YouTube är som bäst när man använder det som källa för officiella upplägg där YouTube var primärkanal (exempelvis: Donald Trumps konstiga announcement, Newt Gingrich is running for president, Google Wave Developer Preview). I dessa fall ligger informationen på respektive persons/grupps officiella konto och är upplagda i det skick de ville ha dom. När vi däremot kommer in på privatpersoners uppläggning av (oftast copyrightat) material så kommer vi in på mycket hal is. --Bomkia (disk) 12 februari 2013 kl. 09.16 (CET)

Fler artiklar än portugisiskspråkiga Wikipedia

Tidigare skrev jag ett inlägg om att svwp var större än zhwp. Nu har svenskspråkiga Wikipedia även gått om portugisiskspråkiga Wikipedia. Just nu har svwp 770 951 artiklar, medan ptwp har 770 443. Nästa "nivå" är plwp med 949 467 artiklar. – GeMet [diskussion] 12 februari 2013 kl. 01.50 (CET)

Nästa milstolpe är väl när vi har fler robotskapade artiklar än människoskapade. Men den punkten kanske redan har passerats? /Grillo (disk) 12 februari 2013 kl. 06.23 (CET)

Fortfarande under 40% botskapat. Men nästa "nivå", som GeMet uttrycker det, blir japanska (845 448), inte polska. Lsj (disk) 12 februari 2013 kl. 09.38 (CET)

Räknas Naskos artiklar som botskapade? (Franska kommuner) De är ju skapade med awb och så kontrollerade han alla... Sedan undrar jag hur man räknar de botskapade som sedan har utökats av humanoider... Skulle snarare vara intressant att se statistik på hur många procent av artiklarna som saknar källor (många av dem är inte märkta med källmallen). Adville (disk) 12 februari 2013 kl. 11.10 (CET)

Smaksak precis var man drar gränsen mellan artiklar skapade av humanoider med olika mycket hjälpmedel. Naskos ser jag som ett gränsfall. Enbart Lsjbot står för drygt 30% av artiklarna på svwp, Nasko för ytterligare 5% eller så tror jag (de är inte samlade i någon specialkategori, och därför svårare att räkna). Vad beträffar andelen artiklar utan källor så bör den vara snabbt sjunkande - botartiklarna har ju genomgående källor :) Lsj (disk) 12 februari 2013 kl. 11.23 (CET)

Antalet käll-lösa artiklar då? Eftersom källor är ett sätt att mäta kvalitet... Adville (disk) 12 februari 2013 kl. 11.27 (CET)

Antalet artiklar av andra sorter ändras förstås inte av botars härjningar. Men du frågade ju efter procent... Skulle eventuellt gå att kartlägga antalet med bot. Jag provade att klicka slumpartikel, och behövde inte klicka länge förrän jag hittade flera källösa artiklar. En grov uppskattning utifrån slumpklickande är att vi har i storleksordningen 100 000 källösa artiklar. Lsj (disk) 12 februari 2013 kl. 11.40 (CET)

Hur många artiklar har egentligen boten kvar att skapa? Som vill minnas talades det om 1,5 miljoner artiklar vid senaste projektets start - är det alla arter i databasen eller de som saknade artiklar på svenskspråkiga wikipedia? Hur många har i runda slängar skapats vid det här laget?--FBQ (disk) 12 februari 2013 kl. 11.48 (CET)

Det finns ca. 1,6 miljoner poster i databasen totalt. Antalet som hade artiklar på svwp tidigare är försumbart i jämförelse, någon enstaka procent av totalen. Dock är det inte alla 1,6 miljonerna poster som verkligen är arter (eller högre taxa) och ska ha artiklar - en del är underarter eller odlingsformer eller andra varianter, några är dubletter och andra konstigheter. Det bör ligga kring 1,4 miljoner relevanta poster. Ytterligare ett antal försvinner därför att jag inte skapar separata artiklar för monotypiska taxa. Jag har inte gjort någon exakt beräkning av hur många artiklar som ska skapas, men räknar med att det landar på en bit över en miljon skapade artiklar i slutändan, kanske 1,2-1,3 miljoner. Till dags dato har Lsjbot skapat drygt 260 000 artiklar. När projektet är klart bör således svwp vara ungefär lika stor som dewp är idag. Här finns lite statistik ur databasen, från en tidigare BB-diskussion. Lsj (disk) 12 februari 2013 kl. 13.05 (CET)

Mall för att informera "nya" användare som vill byta namn

Jag får intrycket att det på sistone blivit fler och fler inlägg på Wikipedia:Byte av användarnamn från konton som gjort färre än tio redigeringar (åtminstone i artikelsamlingen).

Jag har därför skapat Mall:Skapanyttkonto som kan användas för att informera konton om att de förmodligen har bättre chanser att få det användarnamn de vill ha om de skapar ett nytt konto med detta namn än om de begär en formell ändring av användarnamn. - Tournesol (disk) 12 februari 2013 kl. 10.55 (CET)

Dictionary of National Biography, 1885-1900

Dictionary of National Biography, 1885-1900 finns nu tillgänglig på Engelska Wikisource. Det finns här material fördelat på 30000 artiklar för den som vill fördjupa sig! Se även här. -- Lavallen (blockera) 12 februari 2013 kl. 13.40 (CET)

"Årets myndighetschef" av Offentliglistan.se

Flera artiklar om myndighetspersoner innehåller textsnutten "XX blev utsedd till Årets myndighetschef 20YY av Offentliglistan.se". Detta tolkar jag som reklam för den sajten. De verkar alla ha lagts in av oinloggade användare, de saknar källa och sajten i fråga verkar inte själv uppnå relevanshöjden (eller?). Exempel på artiklar: Stefan Ingves, Håkan Syrén, Ingegerd Palmér. Jag tänkte att jag frågar gemenskapen innan jag tar bort det: Är detta reklam? Vilka är Offentliglistan? Väger denna utmärkelse tungt? --Lajm (disk) 13 februari 2013 kl. 19.40 (CET)

"Antal ansätlda : 0, "omsättning: 1 – 49 tkr".[7] Det ser ut som reklam för handelsbolaget och bör tas bort. Edaen (disk) 13 februari 2013 kl. 20.09 (CET)

Ja, det finns ingenting som tyder på att en "utmärkelse" som delas ut av detta lilla bolag ska ses som relevant. Utmärkelsen är en del av företagets marknadsföring. Ett sätt att göra dem uppmärksammade helt enkelt. Ett standardknep inom PR. Janders (disk) 13 februari 2013 kl. 20.19 (CET)

Instämmer fullständigt med ovanstående, all dylik "information" om "utmärkelser" bör omedelbart raderas. --Rasmus 28 13 februari 2013 kl. 20.34 (CET)

Särskiljning och topplänkar

Jag har en undran och förslag i riktlinjen om särskiljning gällande topplänkar. Tyck gärna till!--LittleGun (disk) 13 februari 2013 kl. 20.25 (CET)

Förenkla för skådespelare som vill ha en bild i sina artiklar?

Att ta en bild och ladda upp den på Wikipedia kan vara bökigt för den oinsatte, med licenser att tänka på och så. tänkte jag på när jag läste här. Kan vi på något sätt underlätta för dem genom att erbjuda att fotowikipedianer kommer ut och fotograferar dem vid något tillfälle då de tycker är lämpligt? Det är ju så mycket enklare att bara dyka upp och se glad ut och så är det nån annan som ordnar allt med licensen och uppladdningen och så åt en, helt gratis. Skulle kanske någon, som är bra på att förklara betydelsen av fria bilder och så kanske, kunna kontakta t.ex Dramaten och Stockholms stadsteater och försöka boka in något. Har vi några fotowikipedianer som vore intresserade att göra detta?

http://www.dramaten.se/Dramaten/Press/
http://www.stadsteatern.stockholm.se/index.asp?parkteatern/kontakt.asp&main

Sen skulle man kanske kunna göra liknande med författare och förlag. Vad är det som gäller vid "Röda mattan"-event (typ filmpremiärer. utanför diverse galor), vem är det som avgör vilka som får komma och fotografera då? Festfixare? Skulle det gå att få in någon fotowikipedian vid dessa tillfällen? Vem/Vilka är det som behöver övertygas av betydelsen av fotografier i Wikipedia, vem/vilka kan sköta den typen av övertalning? En bild i Hänt i veckan är bortglömd veckan efter medan en bild på Wikipedia har ett bestående värde. Skulle vi kunna bygga upp något för detta, ungefär som Wikipedia:Projekt fotografera riksdagsledamöter?/ Elinnea (disk) 29 januari 2013 kl. 19.43 (CET)

Jag kan nog rycka ut med kameran igen om det behövs.

Vid officiella tillställningar brukar det behövas ackreditering för att få stå på anvisad plats och ta bilder. Men ofta brukar det gå att som icke-ackrediterad stå någon annan stans och fota lika bra. /ℇsquilo 29 januari 2013 kl. 20.44 (CET)

Jag har sett att Lesula flera gånger lagt upp bra bilder på wikipedia från olika röda mattan-event, nu senast från Guldbaggegalan 2013. Kanske hen kan vara behjälplig om ett projekt skulle skapas kring detta. /Ariam (disk) 30 januari 2013 kl. 18.48 (CET)

Vilket bra förslag. Jag har tidigare haft samma idé, och när skådespelaren Peder Falk kontaktade mig angående en bild som jag hade tagit och han inte gillade, slutade det med att jag skrev om hans artikel och att vi hade middag och började diskutera hur man skulle kunna hjälpa till att göra skådespelarartiklarna bättre. Som vanligt kanske jag ska förtydliga att det gäller inom Wikipedias riktlinjer. Det finns egentligen tre sätt att göra det som vi kunde hitta: 1) göra som vi gjort hittills, d.v.s. ta bilder när vi har kunnat och skriva om artiklar när vi har haft lust, 2) wikipedianer ger sig iväg till en teater eller annat sammanhang där det finns flera skådespelare, tar bilder, och bearbetar artiklarna för de skådespelare som är där, och/eller 3) vi gör en organiserad framstöt med hjälp av Peder Falk, skådespelartidningar och -forum, håller utbildningar, ber om fria bilder och hjälper till att sätta upp en standard för hur artiklar "ska se ut" (WP:Att skriva om skådespelare?). Jag hade planer på att genomföra nummer 3, men sedan kom andra saker i vägen, och jag har haft dåligt samvete för att jag aldrig kom igång med det. Jag har fortfarande haft svårt att göra det på stor skala, men den som vill får gärna kontakta mig för fler tips, och utbyte av idéer. Jag vill också tipsa om Gemenskapens projekt. Man kommer att kunna söka pengar därifrån även i år, och det här är troligen ett sånt projekt som skulle kunna få stöd av föreningen.//Hannibal (disk) 31 januari 2013 kl. 13.32 (CET)

Var det inte planer för att göra något liknande för politiker en tid tillbaka? -- [ jiˈesˌdeːo ] 31 januari 2013 kl. 13.39 (CET)

Kan det vara Wikipedia:Projekt fotografera riksdagsledamöter som du tänker på? Dieselmotorvagnar (till stationen) 31 januari 2013 kl. 14.10 (CET)

Något åt det hållet, ja. -- [ jiˈesˌdeːo ] 31 januari 2013 kl. 14.45 (CET)

Tips: Almedalsveckan är ett evenemang där mängder av svenska makthavare och kändisar rör sig, och är därför ett ultimat tillfälle för fotoprojekt. Om någon vill göra något i samband med det skulle det vara underbart! --// Myskoxen 14 februari 2013 kl. 17.33 (CET)

Är det enda som händer i Sverige idrott (och lite schlager)?

Det mesta som händer i Sverige är idrott, att döma av sidor som denna: Kategori:2012 i Sverige. Men jag tror inte det stämmer, det måste finnas annat än idrott som händer i Sverige. Mats33 (diskussion) 11 februari 2013 00:04 (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av none.)

Självklart är idrott och schlager inte det ända som inträffade i Sverige 2012. Men oftast så är det sådant som fyller dessa kategorier. Dels för att det är så otroligt mycket saker inom idrotten som inträffar varje år, varje enskild sport har ju minst 2 nationella tävlingar, som Fotbollsallsvenskan och Svenska cupen, så ser det ut i de flesta sporter. Sedan så kan det även bero på att Wikipedias innehåll oftast utgår från Wikipedianernas intressen, men i detta fall är det nog just för den tidigare anledningen. --Hastaro (disk) 11 februari 2013 kl. 07.34 (CET)

Vad tycker ni saknas? Vad borde vi fokusera på att ta upp? --Immunmotbluescreen (disk) 11 februari 2013 kl. 14.34 (CET)

Jag tror till skilnad från Hastaro att det främst handlar om wikipedianernas intresse snarare än den verkliga situationen. Sedan handlar det om att exempelvis brott normalt inte anses relevanta, innan de placerats i ett sammanhang. Verkligt stora brott får artiklar tidigt, men många andra kommer att raderas då de anses som nyhetsartiklar, innan de hamnat i nordisk kriminalkrönika eller liknande, och då har det hunnit gå några år efter händelsen. Annars är Kategori:Bränder efter år är betydligt glesare än sporthändelser efter år och exempelvis Liljevalchs vårsalong saknar helt artikel och Kategori:Konstutställningar är nästan helt tom. Likaväl som det skapas artiklar om sportevenemang varje år borde Akademins konstuställningar och Konstnärsförbundets utställning liksom Liljevalchs kunna ha egna artikar. Men det bygger ju på att någon insatt tar sig an dem. Är det någon som har gott om tid och energi över så tycker jag annars att försöka komplettera med artiklar som finns i traditionella uppslagsverk men som saknas på wikipedia är prio ett.--FBQ (disk) 11 februari 2013 kl. 16.05 (CET)

Att det är så mycket sport beror på att det skapas en massa separata tabell- och listartiklar säsongsvis för varenda grej som händer, t.ex kvalspel eller övergångar. / Elinnea (disk) 12 februari 2013 kl. 09.45 (CET)

Sedan speglar väl det hela också litet hur artikelstrukturen ser ut inom olika ämnen. Inom sport har vi en massa årtalsvisa artiklar om återkommande arrangemang, medan vi t ex inte har det för ett så stort och känt årligt återkommande arrangemang som Nobelprisutdelningarna. Här ligger informationen i stället i samlade ämnesartiklar (fysik, medicin etc) respektive i de enskilda pristagarnas artiklar på ett sätt som inte låter sihg årtalskategoriseras.

Andra potentiella bidrag till kategorier som Kategori:2012 i Sverige vilka vi i nuläget missar är t ex de om startade och nedlagda företag och myndigheter eftersom de inte är ordnade efter land utan bara efter år (t ex Kategori:Organisationer upplösta 2013). /FredrikT (disk) 12 februari 2013 kl. 09.52 (CET)

Det är ju en fråga för relevanskriterierna, men artiklar om kvalomgångar i fotboll och liknande har varit en viktig stomme i wikipedia sedan uppslagsverket skapades, det må man tycka vad man vill om. Jag tror inte det är lämpligt att slå samman dem. Som jag delvis kom på när jag funderade över vad som saknades bland årtalsartiklarna är ju att de flesta händelser faktiskt passar bättre att lägga in först några år efter att händelserna inträffat för att inte vara nyhetsartiklar. Sedan ser det ganska klent ut med andra artiklar även äldre år, redan runt 1912-1915 börjar sportartiklarna ta överhanden. Men jag tror fortfarande att det finns mer akuta avsaknader av artiklar än sådana som ingår i Kategori:XXXX i Sverige. Det hindrar ju inte att den som känner behovet får skapa fler artiklar som inte handlar om sport att lägga i kategorierna.--FBQ (disk) 12 februari 2013 kl. 10.05 (CET)

(Redigeringskonflikt) Visst är det som FredrikT säger med exempelvis bildanden och upplösningar. Å andra sidan skulle det ju vara möjligt att skriva enskilda artiklar om Nobelprisutdelningar, vilka som var där, vilken mat som serverats, vilka artister som uppträdde osv. Även om upptäckterna som sådana är mer intressanta ur ett långtidsperspektiv kan jag tycka att de artiklarna borde vara lika intressanta som melodifestival- eller fotbollskvalsserieartikar. Men som sagt, det känns fortfarande inte som det absolut viktigaste avsaknade artiklarna.--FBQ (disk) 12 februari 2013 kl. 10.05 (CET)

Att sortera vissa typer av organisationer efter land låter sig inte alltid göras så enkelt. Många av de större (och relevanta) företagen är internationella. -- Lavallen (blockera) 12 februari 2013 kl. 10.26 (CET)

Rent allmänt bör man hålla ihop ett ämne så långt som möjligt, och presentera det i ett samlat och generellt sammanhang. Artiklar där delar av en helhet är nedbrutna i t ex års- eller genrebeskrivningar bör därför bara uppmuntras när/om det finns predagogiska, sammanhangsrelaterade eller rent praktiska fördelar med att presentera ämnet isolerat under egen rubrik, och där helhetesperspektivet av något skäl kan ses som ett problem (eller i alla fall som en underordnad kvalitet) i artikelutformningen. Det bör alltså finnas uttalade fördelar med att presentera en fråga med utgångspunkt från ett tidsperspektiv, istället för ett ett sammanhangsperspektiv. Detta är nog en förklaring till att årtalskategorierna så ofta är relaterade till mer resultat- och listartad information. Personligen ser jag det delvis som ett sundhetstecken, eftersom det tyder på att den "händelsefokusering" som jag ibland tycker mig notera kanske inte är så utbredd, trots allt. Jag hoppas det. Janders (disk) 12 februari 2013 kl. 12.02 (CET)

(avindenterar) Man skulle ju kunna tänka sig att den hugade skapade listor som Uppsättningar på Uppsala stadsteater 2012 eller Utställningar på Nationalmuseum 2009 om man vill få lite mer spridning i det hela. Årskrönikeartiklar av typen 2011 i Sverige vore kanske också på sin plats, men de är ganska svårskrivna och kan kanske dessutom bli svåravgränsade och flyta ihop med våra vanliga årtalsartiklar. /jssfrk (d|b) 15 februari 2013 kl. 20.09 (CET)

Vem är det som bestämmer vilka mikrobryggerier som ska få finnas i Sverige?

Flyttad 15 februari 2013 kl. 13.09‎ till Wikipediadiskussion:Relevanskriterier#Vem är det som bestämmer vilka mikrobryggerier som ska få finnas i Sverige?