Wendy Brown
| Wendy Brown | |
.jpg) Wendy Brown vid Berkeley, 2016. | |
| Född | 28 november 1955[1][2] (68 år) |
|---|---|
| Medborgare i | USA |
| Utbildad vid | Princeton University, filosofie doktor, [3] Princeton University, masterexamen, [3] University of California, Santa Cruz, filosofie kandidat, [3]  |
| Sysselsättning | Statsvetare, antropolog, kvinnosakspolitiker, universitetslärare, filosof |
| Arbetsgivare | Institute for Advanced Study[4] London School of Economics and Political Science[5][3] Princeton University (1980–1982)[3] Williams College (1983–1989)[3] University of California, Santa Cruz (1989–1999)[3] University of California, Berkeley (1999–)[3] European Graduate School (2016–2016)[3] |
| Partner | Judith Butler |
| Utmärkelser | |
| Guggenheimstipendiet (2017)[6] Fellow of the American Academy of Arts and Sciences (2022)[7] | |
| Redigera Wikidata | |
Wendy Brown, född 28 november 1955, är en amerikansk professor i statsvetenskap vid University of California i Berkeley i USA. Brown disputerade 1983 vid Princeton University med en avhandling som gavs ut 1988 med titeln Manhood and politics: A feminist reading in political theory.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Brown avlade sin fil.kand. i ekonomi och statsvetenskap vid University of Californa, Santa Cruz. Hon tog senare master- och doktorexamina i politisk filosofi vid Princeton University. Hon verkade som föreläsare vid Williams College och UC Santa Cruz fram till att hon 1999 antogs till en tjänst vid UC Berkeley.[8]
Vid Berkeley har hon i första hand föreläst i politisk och kritisk teori. Hon är även eller har varit fakultetsmedlem vid avdelningen för retorik, den för rättsvetenskap och socialpolitik, men även delaktig i projekt med satsningar för kvinnor, genus och sexualitet samt tidigmoderna studier.[8]
Tänkande och idéer
[redigera | redigera wikitext]I sitt författarskap använder Wendy Brown en mängd teoretiska influenser. Dessa kommer främst från Marx och Foucault, men även från Weber, Nietzsche, Marcuse, kulturvetenskap, feministisk, queer- och postkolonial teori.
Wendy Brown försöker i sitt författarskap analysera förutsättningarna för politisk förändring. Hon ser samtidigt tydligt hur detta motstånd ofta har begränsad förändringspotential och lätt producerar och upprätthåller ras-, etnicitets-, köns- och sexualitetsmaktsordningarna.[9] I sin bok States of Injury kritiserar hon hur försöken (av Catharine MacKinnon och andra) att förbjuda hatpropaganda och pornografi permanentar ett offerskap och hjälplöshet som är beroende av statens skydd.[10]
Privatliv
[redigera | redigera wikitext]Brown bodde 2016 tillsammans med sin partner, den feministiska tänkaren Judith Butler, och deras son.[11]
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- 1988: Manhood and politics: A feminist reading in political theory
- 1995: States of injury: Power and freedom in late modernity
- 2001: Politics out of history
- 2005: Edgework: Essays on knowledge and politics
- 2006: Regulation Aversion: Tolerance in the Age of Identity and Empire
- 2008: Att vinna framtiden åter
- 2011: Inhägnade stater, avtagande suveränitet
- 2015: Undoing the Demos
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w64t9x2t, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Babelio, Babelio författar-ID: 68540.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i] läs online, polisci.berkeley.edu , läst: 26 april 2022.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.ias.edu .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.youtube.com , läst: 2 februari 2020.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.gf.org .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.amacad.org .[källa från Wikidata]
- ^ [a b] ”Wendy Brown - Rhetoric Department”. rhetoric.berkeley.edu. https://rhetoric.berkeley.edu/people/wendy-brown/. Läst 3 september 2023.
- ^ Brännström, Leila och Torshälla, Sofie (2015). Samtida politisk teori. Tankekraft. sid. 85-101. ISBN 978-91-88203-05-2. OCLC 942207300. https://www.worldcat.org/oclc/942207300. Läst 18 maj 2021
- ^ Wendy Brown (19 november 1995). ”States of Injury: Power and Freedom in Late Modernity” (på engelska). philpapers.org. https://philpapers.org/rec/BROSOI. Läst 3 september 2023.
- ^ Fischer, Molly (21 juni 2016). ”Think Gender Is Performance? You Have Judith Butler to Thank for That.” (på engelska). The Cut. http://www.thecut.com/2016/06/judith-butler-c-v-r.html. Läst 3 september 2023.