Waigeobuskhöna
Waigeobuskhöna Status i världen: Starkt hotad[1] | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Hönsfåglar Galliformes |
Familj | Storfotshöns Megapodiidae |
Släkte | Aepypodius |
Art | Waigeobuskhöna A. bruijnii |
Vetenskapligt namn | |
§ Aepypodius bruijnii | |
Auktor | (Oustalet, 1880) |
Waigeobuskhöna[2] (Aepypodius bruijnii) är en utredningshotad fågel i familjen storfotshöns inom ordningen hönsfåglar.[3] Den förekommer endast på en ö utanför Nya Guinea. Arten är fåtalig och minskar i antal. Den listas därför av IUCN som starkt hotad.
Utseende och läten
[redigera | redigera wikitext]Waigeobuskhönan är med en kroppslängd på 43 cm en stor medlem av familjen storfotshöns. Fjäderdräkten är mattbrun, gråare ovan och mer kastanjefärgad på bröstet. Ansiktet är skärt naket. Hanen har en liten röd kam och tre röda hudflikar som hänger från huvudet. Närbesläktade kambuskhönan (Aepypodius arfakianus) har svartaktig fjäderdräkt, blåvit ansikte och bara en hängande hudflik, medan mörk storfotshöna är mycket mindre med annorlunda huvudteckning och karakteristisk stjärt.[1]
Utbredning och systematik
[redigera | redigera wikitext]Fågeln förekommer enbart på ön Waigeo utanför Nya Guinea.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Levnadssätt
[redigera | redigera wikitext]Waigeobuskhönan förekommer i bergsskogar över 620 meters höjd.[4] Mycket litet är känt om dess föda och födosökningsbeteende.[5]
Häckning
[redigera | redigera wikitext]Liksom andra buskhöns, och de flesta storfotshönsen, ruvar inte waigeobuskhönan sina ägg på traditionellt sätt, utan gräver ner dem. De är mest kända för att bygga stora högar av ruttnande växtlighet. Dessa sköts av hannen, vilken kontinuerligt justerar temperaturen genom att tillföra och ta bort material. Kycklingarna har inte någon äggtand, utan bryter sig ut ur ägget med kraftfulla klor, och gräver sig sedan vidare upp till ytan. De kläcks med full fjäderdräkt, aktiva och redo för ett självständigt liv. Efter att äggen kläckts tar föräldrarna inte längre något ansvar för kycklingarna.
Status
[redigera | redigera wikitext]Waigeobuskhönan har ett mycket litet utbredningsområde och en världspopulation på endast 1400 individer. Den minskar dessutom i antal till följd av skogsavverkning, bränder, jakt och predation från hundar. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som starkt hotad.[1]
Namn
[redigera | redigera wikitext]Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Antonie Augustus Bruijn (1842–1890), kapten i holländska flottan, naturforskare, handelsman i Moluckerna och engagerad i handeln med fjäderplymer på Nya Guinea.[6]
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Birdlife International 2016 Aepypodius bruijnii . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 21 december 2020.
- ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
- ^ Mauro, I. 2006. Habitat, microdistribution and conservation status of the enigmatic Bruijn's Brush-turkey Aepypodius bruijni. Bird Conservation International 16(4): 279-292.
- ^ Mauro, I. 2002. Bruijn's Brush-turkey Aepypodius bruijnii for the first time observed in the wild. Megapode Newsletter 16: 2-3.
- ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikispecies har information om Aepypodius bruijnii.
- Wikimedia Commons har media som rör waigeobuskhöna.
- Bilder och filmer på Internet Bird Collection
- Läten på xeno-canto.org
|