Hoppa till innehållet

Storfotshöns

Från Wikipedia
Storfotshöns
Orangefotad storfotshöna (Megapodius reinwardt)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHönsfåglar
Galliformes
FamiljStorfotshöns
Megapodiidae
Vetenskapligt namn
§ Megapodiidae
Synonymer
Storfothöns

Storfotshöns[1] (Megapodiidae) är en familj inom ordningen hönsfåglar.[2]

Utseende och levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Storfotshöns är kompakta, mellanstora fåglar med små huvuden och som namnet avslöjar stora fötter. De undviker att flyga, om inte absolut nödvändigt, och tillbringar större delen av tiden på marken. De flesta arter bor i djungeln och de flesta har brun eller svart fjäderdräkt. Många arter är tillbakadragna och ensamlevande, medan andra lever i kolonier på tusentals fåglar.

Australisk buskhöna har skapat denna lövhög.

Storfotshönsen ruvar inte sina ägg på traditionellt sätt, utan gräver ner dem. De är mest kända för att bygga stora högar av ruttnande växtlighet. Dessa sköts av hannen, vilken kontinuerligt justerar temperaturen genom att tillföra och ta bort material. Men inte alla arter bygger högar, några gräver helt enkelt ner äggen i lös sand eller jord och låter solen värma äggen. En art låter vulkanisk aktivitet i jorden värma äggen.

Kycklingarna har inte någon äggtand, utan bryter sig ut ur ägget med kraftfulla klor, och gräver sig sedan vidare upp till ytan. De kläcks med full fjäderdräkt, aktiva och redo för ett självständigt liv. Efter att äggen kläckts tar föräldrarna inte längre något ansvar för kycklingarna.

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Storfotshönsen lever i Australien, i delar av övärlden i Indonesien, på Nya Guinea, i Filippinerna samt på öar i västra Stilla havet.

Nu levande släkten och arter

[redigera | redigera wikitext]
Australisk buskhöna (Alectura lathami)
Kambuskhöna (Aeypodius arfakianus).
Mikronesisk storfotshöna (Megapodius laperouse)

Följande lista med 21 arter i sex släkten följer IOC:s lista från 2020.[2]

Utdöda arter

[redigera | redigera wikitext]

Ytterligare fyra arter som dog ut tidigare under holocen har erkänts, varav tre i Megapodius:

Övriga källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Göth, A., & Evans, C. S. (2004). Social responses without early experience: Australian brush-turkey chicks use specific visual cues to aggregate with conspecifics. Journal of Experimental Biology, 207, 2199-2208.
  • Flyttfåglar av Jacques Perrin & Jean-Francois Mongibeaux (2003) ISBN 91-7054-968-0