Hoppa till innehållet

WR 120

Från Wikipedia
WR 120
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildSkölden
Rektascension18t 41m 00,86698s[1]
Deklination-04° 26′ 14,47345″[1]
Skenbar magnitud ()11,93[2]
Stjärntyp
SpektraltypWN7W[3] + WN3/4[4]
U–B+0,13[5]
B–V+1,04[5]
VariabeltypWolf–Rayet-stjärna
Astrometri
Egenrörelse (µ)RA: -0,489[6] mas/år
Dek.: -2,524[6] mas/år
Parallax ()0,3246 ± 0,0541[6]
Avståndca 10 000  (ca 3 100 pc)
Absolut magnitud ()-3,81[3]
Detaljer
Massa7[3] M
Radie3,78[3] R
Luminositet83 200[3] L
Temperatur50 100[3] K
Andra beteckningar
ALS 9844, GSC 05121-00128, LS IV -04 14, 2MASS J18410086-0426145, UCAC2 30405422, UCAC4 428-081047, V462 Scuti, WR 120, Gaia DR2 4256734875848306048, Gaia DR3 4256734875858811904[7]

WR 120 eller V462 Scuti,[8] är en dubbelstjärna i norra delen av stjärnbilden Skölden. Den har en skenbar magnitud av ca 11,9[2] och kräver ett kraftfullt teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 3 på ca 0,325[6] mas, beräknas den ligga på ett avstånd av ca 10 000 ljusår (ca 3 100 parsec)[3] från solen. Primärstjärnan är en vätefri svagt fodrad WN7-stjärna, medan följeslagaren är en vätefri WN3/4-stjärna och systemet ingår möjligen i den öppna stjärnhopen Dolidze 33.[9]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Ljuskurva i nära infraröd våglängd (2,033 mikrometer) för V462 Scuti, plottad efter Chené och St-Louis (2007).[10] Punkten längst till vänster visat 3 sigma-felområdet.

Analys av primärstjärnans spektrum med PoWR visar att den har en effektiv temperatur på cirka 50 000 K och förlorar massa med en hastighet av 10−4,9 solmassa per år, eller en solmassa per 80 000 år, som förs bort med stjärnvind från ytan med en hastighet av 1 225 kilometer per sekund.[3] Med hänsyn till dess låga avstånd från jorden visar sig WR 120 A:s ljusstyrka vara bara 83 200 gånger solen, vilket skulle göra den till en av de svagaste WN-stjärnorna som är kända och en av de enda WN-stjärnorna med en ljusstyrka under 100 000 gånger solens. Med hjälp av Stefan-Boltzmanns lag härleds en radie på 3,78 solradier, och en "transformerad" radie vid ett optiskt djup av 2/3, mer jämförbart med andra typer av stjärnor, är cirka 6 solradier. Med WR-ljusstyrka-massförhållandet kan WR 120 ha en massa på bara 7 solmassor, en av de lägsta massorna av någon Wolf–Rayet-stjärna. WR 120 A:s visuella ljusstyrka är 2 858 gånger solens, vilket också är i den nedre delen av fördelningen av visuell ljusstyrka för WR-stjärnor.[3]

År 2021 avslöjades WR 120 som en dubbelstjärna. Tidigare troddes den vara en enkel WR-stjärna, men den är faktiskt en sällsynt dubbel Wolf–Rayet-stjärna. Följeslagaren (en WN3/4 WR-stjärna) är belägen cirka 1 700 AE från primärstjärnan WN7 WR och är cirka 2,1 magnituder svagare än WR 120.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, WR 120, 26 oktober 2022..

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Gaia Collaboration (2018-04-01). "VizieR Online Data Catalog: Gaia DR2 (Gaia Collaboration, 2018)". VizieR Online Data Catalog. 1345. Bibcode:2018yCat.1345....0G.
  2. ^ [a b] Zacharias, N. (2012). "The fourth US Naval Observatory CCD Astrograph Catalog (UCAC4)". VizieR On-line Data Catalog. Bibcode:2012yCat.1322....0Z.
  3. ^ [a b c d e f g h i] Hamann, W.-R.; Gräfener, G.; Liermann, A.; Hainich, R.; Sander, A. A. C.; Shenar, T.; Ramachandran, V.; Todt, H.; Oskinova, L. M. (2019-05-01). "The Galactic WN stars revisited. Impact of Gaia distances on fundamental stellar parameters". Astronomy and Astrophysics. 625: A57. arXiv:1904.04687. Bibcode:2019A&A...625A..57H. doi:10.1051/0004-6361/201834850. ISSN 0004-6361. S2CID 104292503
  4. ^ Shara, Michael M.; Howell, Steve B.; Furlan, Elise; Gnilka, Crystal L.; Moffat, Anthony F. J.; Scott, Nicholas J.; Zurek, David (2022-01-01). "A speckle-imaging search for close and very faint companions to the nearest and brightest Wolf-Rayet stars". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 509 (2): 2897–2907. arXiv:2109.06975. Bibcode:2022MNRAS.509.2897S. doi:10.1093/mnras/stab2666. ISSN 0035-8711.
  5. ^ [a b] Ducati, J. R. (2002). "VizieR Online Data Catalog: Catalogue of Stellar Photometry in Johnson's 11-color system". VizieR Online Data Catalog. 2237. Bibcode:2002yCat.2237....0D.
  6. ^ [a b c d] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (2021). "Gaia Early Data Release 3: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 649: A1. arXiv:2012.01533. Bibcode:2021A&A...649A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202039657. S2CID 227254300. (Erratum: doi:10.1051/0004-6361/202039657e). Gaia EDR3 record for this source at VizieR.
  7. ^ Hämtad 2024-06-28.
  8. ^ Crowther, Paul A.; Rate, Gemma (2020). "Unlocking Galactic Wolf–Rayet stars with Gaia DR2 – I. Distances and absolute magnitudes". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 493 (1): 1512–1529. arXiv:1912.10125. Bibcode:2020MNRAS.493.1512R. doi:10.1093/mnras/stz3614. S2CID 209444955.
  9. ^ Rate, Gemma; Crowther, Paul A.; Parker, Richard J. (2020-06-01). "Unlocking Galactic Wolf-Rayet stars with Gaia DR2 - II. Cluster and association membership". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 495 (1): 1209–1226. arXiv:2005.02533. Bibcode:2020MNRAS.495.1209R. doi:10.1093/mnras/staa1290. ISSN 0035-8711.
  10. ^ Chené, André-Nicolas (2007). "The First Determination of the Rotation Rates of Wolf-Rayet Stars". Massive Stars as Cosmic Engines, Proceedings IAU Symposium. 250: 139–144. doi:10.1017/S1743921308020425.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]