Hoppa till innehållet

V452 Scuti

Från Wikipedia
V452 Scuti
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildSkölden
Rektascension18t 39m 26,10612s[1]
Deklination-13° 50′ 47,1892″[1]
Skenbar magnitud ()9,85[2]
Stjärntyp
SpektraltypProtoplanetär nebulosa[3]
U–B+0,12[2]
B–V+0,89[2]
VariabeltypLysande blå variabel[4]
Astrometri
Radialhastighet ()-77 ± 8[5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -4,416[5] mas/år
Dek.: -6,241± [5] mas/år
Parallax ()0,5853 ± 0,0141[5]
Avstånd5 600 ± 100  (1 710 ± 40 pc)
Absolut magnitud ()+3,02[6]
Detaljer
Luminositet3 200[3] L
Temperatur10 200[7] K
Andra beteckningar
BD-13 5061, ALS 5107, ALS 9808, GSC 05704-00473, HIC 91477, HIP 91477, IRAS 18365-1353, LS 5107, LS IV -13 82, 2MASS J18392610-1350470, PPM 234847, TYC 5704-473-1, UCAC2 26962718, UCAC4 381-124337, V452 Scuti, Gaia DR2 4103870014799982464, Gaia DR3 4103870014799982464, Gaia DR1 4103870010430023296[8]

V452 Scuti eller AS 314, är en ensam stjärna i mellersta delen av stjärnbilden Skölden. Den har en skenbar magnitud av ca 9,85[2] och kräver ett mindre teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Early Data Release 3 på ca 0,585[5] mas, beräknas den ligga på ett avstånd av ca 5 600 ljusår (ca 1 710 parsec) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet av -77 km/s.[5] Objektet är en protoplanetär nebulosa[3] som en gång troddes vara en vit hyperjättestjärna eller lysande blå variabel.

AS 314 studerades dåligt fram till år 2000, då Miroshnichenko et al. felaktigt uppskattade ett avstånd för denna stjärna på cirka 10 kiloparsek (32 600 ljusår), en ljusstyrka 160 000 gånger solens (L☉), en radie 200 gånger solradien (R☉) och en initial massa på 20 solmassor ( M☉). Den uppskattades också att förlora 2 × 10−5 solmassa per år genom en mycket stark stjärnvind.[9]

Hipparcos-data om parallax och egenrörelse är större och beskriver en mycket närmare, och därmed mindre lysande, stjärna.[1] Hipparcosmätningen bekräftades senare av Gaia-uppdraget[5] och omklassificerade AS 314 som post-AGB-stjärna.[3]


Ljuskurva i visuella bandet för V452 Scuti, plottad efter OMC-data.[10]

AS 314 är en blå stjärna av spektraltyp protoplanetär nebulosa.[3] Den utsänder energi från dess fotosfär motsvarande ca 3200[3] gånger solen vid en effektiv temperatur av 10200 K.[7]

AS 314 har ett överskott av infraröd strålning, vilket tyder på att den är höljd i ett omgivande skikt av stoft.[9][11] Den har dock inte klassificerats som en bona fide lysande blå variabel, utan som en kandidat till detta.[4]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, NGC 6822 WR-12, 6 juni 2023.
  1. ^ [a b c] Van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357. S2CID 18759600.
  2. ^ [a b c d] Kozok, J. R. (1985). "Photometric observations of emission B-stars in the southern Milky Way". Astronomy and Astrophysics Supplement Series. 61: 387. Bibcode:1985A&AS...61..387K.
  3. ^ [a b c d e f] Groh, Jose H.; Stassun, Keivan G.; Drout, Maria R.; Murphy, Jeremiah W.; Aghakhanloo, Mojgan; Smith, Nathan (2019), "On the Gaia DR2 distances for Galactic luminous blue variables", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 488 (2): 1760–1778, arXiv:1805.03298, Bibcode:2019MNRAS.488.1760S, doi:10.1093/mnras/stz1712
  4. ^ [a b] Nazé, Y.; Rauw, G.; Hutsemékers, D. (2012). "The first X-ray survey of Galactic luminous blue variables". Astronomy & Astrophysics. 538: A47. arXiv:1111.6375. Bibcode:2012A&A...538A..47N. doi:10.1051/0004-6361/201118040. S2CID 43688343.
  5. ^ [a b c d e f g] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (2021). "Gaia Early Data Release 3: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 649: A1. arXiv:2012.01533. Bibcode:2021A&A...649A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202039657. S2CID 227254300. (Erratum: doi:10.1051/0004-6361/202039657e). Gaia EDR3 record for this source at VizieR.
  6. ^ https://www.universeguide.com/star/91477/v452scuti. Hämtad 2024-06-17.
  7. ^ [a b] van Genderen, A.M. (2001). "S Doradus variables in the Galaxy and the Magellanic Clouds". Astronomy & Astrophysics. 366 (2): 508–531. Bibcode:2001A&A...366..508V. doi:10.1051/0004-6361:20000022.
  8. ^ https://simbad.cds.unistra.fr/simbad/sim-id?Ident=V452+Sct. Hämtad 2024-06-17.
  9. ^ [a b] Miroshnichenko, A. S.; Chentsov, E. L.; Klochkova, V. G. (2000). "AS?314: A dusty A?type hypergiant" (PDF). Astronomy and Astrophysics Supplement Series. 144 (3): 379. Bibcode:2000A&AS..144..379M. doi:10.1051/aas:2000216.
  10. ^ "The main OGLE Homepage". OGLE. Warsaw University. Hämtad 19 mars 2022.
  11. ^ Clark, J. S.; Larionov, V. M.; Arkharov, A. (May 2005). "On the population of galactic Luminous Blue Variables" (PDF). Astronomy and Astrophysics. 435 (1): 239–246. Bibcode:2005A&A...435..239C. doi:10.1051/0004-6361:20042563

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]