Vitstrupig stjärtmes
| Vitstrupig stjärtmes Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
_JEG9985_(cropped_2).jpg) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Stjärtmesar Aegithalidae |
| Släkte | Aegithalos |
| Art | Vitstrupig stjärtmes A. niveogularis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Aegithalos niveogularis | |
| Auktor | Gould, 1855 |
| Utbredning | |
 | |
Vitstrupig stjärtmes[2] (Aegithalos niveogularis) är en liten asiatisk fågel i familjen stjärtmesar inom ordningen tättingar.[3]
Utseende och levnadssätt
[redigera | redigera wikitext]Vitstrupig stjärtmes är en liten och långstjärtad fågel, endast elva centimeter lång inklusive den långa stjärten. Ovansidan är blågrå, undersidan kanelfärgad med mörkare bröstband och runt ögat syns en diffus svartaktig ögonmask. Panna och strupe är vitaktiga, medan irisen är brun. Ungfågeln är mer sotfärgad på strupen, bröstbandet är tydligare och undersidan i övrigt blekare än hos den adulta fågeln. Arten trivs i buskområden i skog och högbelägna buskmarker.[4]
Utbredning och systematik
[redigera | redigera wikitext]Arten är endemisk för indiska subkontinenten och häckar i västra Himalaya i norra Pakistan, norra Indien och norra Nepal. Den återfinns i subtropiska eller tropiska fuktiga bergsskogar på mellan 2400 och 3600 meters höjd. Den är en stannfågel men vissa populationer gör höjdförflyttningar under vintertid och kan då återfinnas ned till 1800 meters höjd över havet.
Taxonomin för de arter inom släktet Aegithalos som lever i Himalaya är inte utredd och olika taxonomiska källor behandlar dem olika. Ibland slås alla taxonen samman till en art medan andra delar upp dem i tre eller fler arter.[5] Vitkindad stjärtmes har tidigare ibland behandlats som en underart till svartbrynad stjärtmes (Aegithalos iouschistos) men de båda taxonen lever sympatriskt i Kali Gandaki-dalen i Nepal utan några tecken på hybridisering.[6]
Status och hot
[redigera | redigera wikitext]Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som ovanlig till lokalt vanlig i Indien men sällsynt och lokalt förekommande i Nepal och Pakistan.[7]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Birdlife International 2016 Aegithalos niveogularis Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 10 december 2016.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
- ^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
- ^ S. Eck & J. Martens (2006) Systematic notes on Asian birds. 49. A preliminary review of the Aegithalidae, Remizidae and Paridae1 Arkiverad 22 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine., Zoologische Mededelingen. Leiden 80-5, december 2006
- ^ Harrap & Quinn (1996) Tits, Nuthatches & Treecreepers
- ^ Harrap, S.; Quinn, D. 1996. Tits, nuthatches and treecreepers. A&C Black, London.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- BirdLife International (2004) Aegithalos niveogularis In: IUCN 2007. 2007 IUCN Red List of Threatened Species. <http://www.iucnredlist.org www.iucnredlist.org>. Läst 7 april 2008.
- Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör vitstrupig stjärtmes.- Bilder och filmer på Internet Bird Collection
- Läten på xeno-canto.org
|