Hoppa till innehållet

Vitstrupig flugsnappare

Från Wikipedia
Vitstrupig flugsnappare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFlugsnappare
Muscicapidae
SläkteAnthipes monileger
ArtVitstrupig flugsnappare
A. monileger
Vetenskapligt namn
§ Anthipes monileger
Auktor(Hodgson, 1845)
Synonymer
  • Ficedula monileger

Vitstrupig flugsnappare[2] (Anthipes monileger) är en asiatisk fågel i familjen flugsnappare.[3]

Kännetecken

[redigera | redigera wikitext]

Vitstrupig flugsnappare är en medelstor flugsnappare med en kroppslängd på 13 centimeter. Den gör skäl för sitt namn med en mycket tydligt vit strupe, inramat av svart. Ovanför ögat syns ett diffust men brett ögonbrynsstreck, vitaktigt i västra delen av utbredningsområdet, mer orangebrunt längre åt öster. I övrigt är ostreckat mörkbrun ovan och ljusbrun under.[4]

Vitstrupig flugsnappare i Thailand.

Sången består av en serie mycket ljusa, gnissliga och rätt pressade fraser. Det typiska lätet är ett metalliskt "tik" eller "trik", ibland uppblandade med mycket tunna "siii" eller "siiu".[5]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Vitstrupig flugsnappare delas upp i tre underarter:[3]

Släktestillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Arten fördes tidigare till släktet Ficedula, men flera genetiska studier visar att den är närmare släkt med blåflugsnappare i Cyornis.[6][7][8]

Vitstrupig flugsnappare trivs i fuktig lövskog men också i frodig vegetation utmed åar, täta buskar och bambu. Den häckar från 915-3.000 meter över havet i Nepal, oftast upp till 2.000 meter i nordöstra Indien och Sydostasien. Vintertid går den ner till 600 meters höjd.[9]

Artens födoval är relativt okända, men omfattar små ryggradslösa djur. Den lever ensam eller i par och är skygg och svårsedd. När den sitter viftar den och sprider ut stjärten. Den häckar från slutet av april till juni i nordöstra Indien, från mars till augusti i Sydostasien. I ett bollformat bo av gräs och löv som placeras lågt ner i en buske lägger den fyra ägg.[9]

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling som inte tros vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som generellt ovanlig.[10]

  1. ^ [a b c] BirdLife International 2016 Anthipes monileger Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 10 december 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
  4. ^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
  5. ^ Craig Robson (2007) Birds of South-east Asia, New Holland Publisher, London, sid:395, ISBN 978-1-84330-746-4
  6. ^ Outlaw, D.C., and G. Voelker 2006, Systematics of Ficedula flycatchers (Muscicapidae): A molecular reassessment of a taxonomic enigma, Mol. Phylogenet. Evol. 41, 118-126.
  7. ^ Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 12 april 2016 hämtat från the Wayback Machine. Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.
  8. ^ Zuccon & Ericson 2010 A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 11 maj 2021 hämtat från the Wayback Machine., Zool. Scripta 39, 213-224.
  9. ^ [a b] Clement, P. (2018). White-gorgeted Flycatcher (Anthipes monileger). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59059 10 januari 2018).
  10. ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2006. Handbook of the Birds of the World, vol. 11: Old World Flycatchers to Old World Warblers. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]